Förundersökning och koncept- framtagning av kompletterande produkt till RSS fallskyddssystem
Möjliggörande applicering av RSS fallskyddssystem till tak med fotrännor Pre-study and concept development of complementary product for RSS fall protection system.
Enabling application of RSS fall protection system to buildings with roof mounted gutters in standing seam roofing
Marcus Davidsson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design 180 hp
Handledare: Johan Eileryd Examinator: Leo de Vin Vt-2015
Antal sidor: 101
Sammanfattning
Detta är en rapportering av ett examinationsprojekt inom högskoleingenjörsprogrammet i
innovationsteknik och design. Uppdragsgivaren och projektbeställaren var Stefan Bäckström, VD för Roofac AB.
Syftet med projektet var att göra en förundersökning om möjligheten att applicera RSS (Roof Safety Systems) fallskyddssystem på tak med fotrännor genom en tillbehörsprodukt. Denna förundersökning skulle därmed leda till en kunskapsbank och material som skulle kunna vara till nytta för vidare
utvecklingsarbete av tillbehörsprodukten. Syftet var också att göra en bedömning kring potentialen att erhålla en prototyp som är tillräckligt bra att användas som en tillbehörsprodukt.
Metoden att uppfylla syftet med projektet och uppnå de uppsatta målen har varit att använda PU- processen som har präglats i utbildningens olika projektarbeten.
I planeringen av projektet har verktyg som WBS, PERT-schema, Gant-schema och projektmodell använts för att strukturera projektet.
I förstudien har research, användarundersökning och analyser utförts för att samla kunskap och underlag till konceptframtagningsarbetet. Analyserna resulterade i en kravspecifikation som kan användas som ett underlag för utvärdering av genererade koncept. Även en mockup-modell av tak med fotränna har konstruerats för att underlätta testning och utvärdering av fysiska koncept- prototyper.
Konceptframtagningsarbetet har utgjorts av idégenerering, konceptgenerering och
konceptutvärdering. Idégenereringen baserades på tre idégenereringssessioner, en med ett gäng studenter, en med produktutvecklingsingenjörer på Semcon i Karlstad och en med uppdragsgivaren och kollega på Roofac. Utifrån idéerna genererades sedan CAD-modeller som användes till att generera koncept. Koncepten utvärderades sedan med hjälp av för- och nackdelslista och matris. Resultatet av utvärderingen blev tre slutgiltiga koncept. För att uppnå målet med att leverera en fysisk
modell/prototyp att använda som uppvisningsmaterial under utställningen av projektet, avgränsades prototypframtagnings- och testningsarbetet med att gå vidare med den lämpligaste av de tre slutgiltiga koncepten.
Från prototypframtagningen och testningen erhölls en fysisk modell av det koncept som valdes att gå vidare med efter konceptframtagningen. Denna modell användes tillsammans med en mockup-modell vid utställningen av projektet.
Baserat på resultatet från förstudien, konceptframtagningen, prototypframtagningen samt
mockupbygget har en kunskapsbank samt material erhållits att kunna använda i vidare arbeten. Utifrån detta anses därför att syftet med projektet vara uppfyllt.
Abstract
This is a report of an examination project in the bachelor degree study program of innovation and design engineering. The project client was Stefan Bäckström, CEO of Roofac AB.
The aim of the project was to make a preliminary investigation of the possibility to apply RSS (Roof Safety Systems) fall protection system on roofs with roof mounted gutters in standing seam roofing, through an accessory product. This preliminary investigation would thus lead to a “bank of knowledge”
and materials that could be useful for further development of the accessory product. The aim was also to be able to make an assessment on the potential of being able to obtain a prototype that is good enough to be used as an accessory product.
The method for meeting the purpose of the project and to achieve the goals has been to use the PU- process that has also been incused in various projects throughout the study program.
In planning the project tools such as WBS, PERT diagram, Gant schedule and project model has been used to structure the project.
In the preliminary study research, user research and analysis have been performed to gather information and inputs to the concept development work. The analysis resulted in a product specification that can be used as a basis for evaluation of the generated concepts. Also a mockup model representing roof with foot gutters were constructed to facilitate the testing and evaluation of the physical concept prototypes.
The concept development work has consisted of idea generation, concept generation and concept evaluation. Idea generation was based on three sessions of idea generations, one with a couple of students, one with a few product development engineers at Semcon in Karlstad and one with the project client and colleague at Roofac. Based on the given ideas different CAD models where generated and further used to generate different concepts. The concepts were then evaluated using the
“advantages and disadvantage”-list and a matrix. The results of the evaluation were three final concepts. In order to achieve the goal of delivering a physical model/prototype to use as a display material during the exhibition of the project, the prototyping- and testing work where demarcated to go ahead with the most suitable of the three final products.
From prototyping and testing a physical model where obtained of the concept that was chosen to go ahead with after the concept development process. This model where used together with a mockup model at the exhibition of the project.
Based on the results from the preliminary study, the concept development, the prototyping and the production of the mockup-model a “bank of knowledge” and materials have been acquired to use in further work. Based on this the purpose of the project where considered to have been fore filled.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ...
ABSTRACT...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...
1 INLEDNING ... 6
1.1 BAKGRUND ... 6
1.2 PROBLEMFORMULERING ... 6
1.3 SYFTE ... 7
1.4 MÅL ... 7
1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 7
2 GENOMFÖRANDE ... 9
2.1 PLANERING ... 9
2.1.1 Brief ... 9
2.1.2 WBS... 9
2.1.3 PERT-schema ... 10
2.1.4 Gantt-schema ... 10
2.1.5 Resursplan ... 10
2.1.6 Projektmodell ... 11
2.2 FÖRSTUDIE ... 11
2.2.1 Research ... 12
2.2.2 Användarundersökning... 13
2.2.3 Persona och Scenario ... 13
2.2.4 Analyser ... 14
2.2.5 Kravspecifikation ... 15
2.3 MOCKUP ... 16
2.4 KONCEPTFRAMTAGNING ... 18
2.4.1 Idégenerering ... 18
2.4.2 Konceptgenerering ... 19
2.4.3 Konceptutvärdering ... 20
2.4.4 Konceptbeskrivning ... 22
2.5 PROTOTYPFRAMTAGNING OCH TESTNING ... 23
2.6 SLUTGILTIG PROTOTYP ... 25
3 RESULTAT ... 26
3.1 PLANERING ... 26
3.1.1 Brief ... 27
3.1.2 WBS... 27
3.1.3 PERT-schema ... 27
3.1.4 Gantt-schema ... 28
3.1.5 Resursplan ... 29
3.1.6 Projektmodell ... 31
3.2 FÖRSTUDIE ... 32
3.2.1 Research ... 32
3.2.2 Användarundersökning... 37
3.2.3 Persona och Scenario ... 37
3.2.4 Analys ... 38
3.2.5 Kravspecifikation ... 41
3.3 MOCKUP ... 42
3.4 KONCEPTFRAMTAGNING ... 46
3.4.1 Idégenerering ... 46
3.4.2 Konceptgenerering ... 55
3.4.3 Konceptutvärdering ... 57
3.4.4 Konceptbeskrivning ... 63
3.5 PROTOTYPFRAMTAGNING OCH TESTNING ... 66
3.6 SLUTGILTIG PROTOTYP ... 79
4 DISKUSSION ... 81
5 SLUTSATS ... 82 REFERENSER ...
BILAGOR ...
BILAGA 1.FUNKTIONSANALYS-MALL ...
BILAGA 2.GANTT-SCHEMA ...
BILAGA 3.RSS PROTOTYP ...
BILAGA 4.SAMMANSTÄLLNING FRÅN INTERVJUN 27/2-15 ...
BILAGA 5.MÅTT AV RIGGEN PÅ SLÄPKÄRRAN ...
BILAGA 6.KOMPONENTER AV MOCKUP:EN ...
BILAGA 7.ARBETSBÄNK FÖR TILLVERKNING AV MOCKUP ...
BILAGA 8.CAD-MODELLER AV KOMPONENTER TILL RSS FALLSKYDDSSYSTEM ...
BILAGA 9.PERSONA OCH SCENARIO ...
BILAGA 10.MALL TILL FUNKTIONSANALYS ...
BILAGA 11.MALL TILL DEN ERGONOMISKA ANALYSEN ...
BILAGA 12.KRAVSPECIFIKATION-MALL ...
BILAGA 13.MALL TILL FÖR- OCH NACKDELARLISTA. ...
BILAGA 14.MALL TILL RELATIV BESLUTSMATRIS ...
BILAGA 15.SAMMANFATTNING AV DE FÖRSTA 14 GENERERADE KONCEPTEN ...
6
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Detta är ett examinationsprojekt och avslutande kurs i högskoleingenjörsprogrammet
innovationsteknik och design (180 hp) på Karlstads universitet. Kursens omfattning är 22,5 hp vilket motsvarar 600 arbetstimmar.
Uppdragsgivaren till projektet är Stefan Bäckström, VD för företaget Roofac AB. Företaget startades augusti 2010 med den huvudsakliga affärsidén att låta professionella yrkesarbetare utföra
kostnadseffektiva takarbeten och tjänster med hjälp av industriell klättring. 2011 utvecklade
företaget sin affärsidé med ytterligare ett par inriktningar, där ena fick arbetsnamnet Roofac Safety AB och är den inriktning där detta projektarbete startats upp inom. Roofac Safety AB inriktar sig mot fallskyddsutrustning och erbjuder bl.a. försäljning och uthyrning av unika fallskydd samt utbildningar.
Till Roofac Safety’s sortiment av olika fallskydd finns ett fast fallskyddssystem framtaget av det holländska företaget Roof Safety Systems (RSS). Detta fallskyddssystem är speciellt designad för att kunna monteras vid takfoten av hus med hängrännor. I Holland är hängrännor mycket vanligt förekommande system för vattenavskiljning. I Sverige är hängrännan också vanlig men det förekommer också en annan variant av vattenskiljningssystem kallad fotränna vilket är vanlig på hustak i städer där många hustak är konstruerade med plåt. Denna variant av
vattenskiljningssystem är betydligt mer förekommande i Sverige än i Holland.
Konstruktionen av fotrännan och hängrännan skiljer sig så pass mycket åt att det fasta
fallskyddssystemet inte går att montera på hustak med fotrännor. Då en hög efterfrågan uppstått om att kunna använda RSS’s fallskyddssystem till tak med fotrännor, har Stefan Bäckström beslutat att starta upp förundersökningar för att se över vilka lösningsmöjligheter som kan erhållas.
Inledningsvis lät Stefan RSS göra en första undersökning och produktutveckling som resulterade i en prototyp som har kunnat testas med en hel montering av fallskyddssystemet. Stefan tyckte dock att det fanns vissa väsentliga brister med denna lösning och ville därmed undersöka saken vidare vilket ledde till uppstarten av detta examinationsprojekt.
1.2 Problemformulering
Hur kan RSS fallskyddssystem göras möjlig att monteras på tak med fotränna?
7
1.3 Syfte
Syftet med detta projektarbete är att inleda det problemlösningsarbete som i slutändan är ämnat att lösa problemet med att montera RSS fallskyddssystem på tak med fotränna. Med detta innebär det att projektet ska lägga en kunskapsgrund för det senare produktutvecklingsarbetet. Syftet är också att undersöka potentialen till att utveckla en tillbehörsprodukt som möter uppsatta krav och önskemål.
1.4 Mål
Den 25 maj 2015 ska projektarbetet redovisas genom en presentation och en utställning på Karlstads universitet. I presentationen ska en eller flera koncept redovisas som
idéer/lösningsförslag till den tillbehörsprodukt som efterfrågas. Även en bedömning av potentialen att erhålla en realistisk och tillfredsställande tillbehörsprodukt under vidare arbete ska redovisas i presentationen. Utställningen ska ge möjlighet för intresserade att ställa vidare frågor och se på bl.a. modeller och prototyper utifrån koncepten/konceptet. Till sist ska en rapport om
projektarbetet lämnas in den 30 maj.
1.5 Avgränsningar
Då projektarbetet har en tidsfrist att förhålla sig inom är det viktigt att genomförandet av projektet prioriterar de aktiviteter som är viktigast för att de uppsatta målen ska uppnås. För specificerad avgränsning har tabell 1 nedan använts. Tabellen innehåller de livscykelfaser, intressenter och aspekter som enligt Johannesson et. al (2013) menar är viktiga att ta hänsyn till i ett
produktutvecklingsarbete.
Tabell 1. Lista med olika livscykelfaser, intressenter och aspekter.
Eftersom alla livscykelfaser, intressenter och aspekter inte är kritiska för att uppnå målet med detta projekt kan några avgränsas. De livscykelfaser, intressenter och aspekter som ansågs vara särskilt viktiga för att projektet skulle kunna uppnå de uppsatta målen visas grönmarkerade i tabell 2 nedan.
Livscykelfaser Intressenter Aspekter
Utveckling Kunder Funktion
Tillverkning Lagkrav Prestande
Kontroll Standarder Geometri
Distribution Tillverkningsorganisation Vikt Användning Serviceorganisation Estetik
Underhåll …….. Ergonomi
Eleminering Säkerhet
Miljö Ekonomi
……..
8
Tabell 2. Avgränsning av livscykelfaser, intressenter och aspekter.
De gulmarkerade ansågs vara väsentliga i projektet men ändå inte nödvändiga för att uppnå projektets syfte och mål. Dessa behandlas därför vid mån om tid. Rödmarkerade ansågs vara helt oväsentliga att behandla för att uppnå projektets syfte och mål och behandlas därför inte i detta projektarbete.
Livscykelfaser Intressenter Aspekter
Utveckling Kunder Funktion
Tillverkning Lagkrav Prestanda
Kontroll Standarder Geometri
Distribution Tillverkningsorganisation Vikt Användning Serviceorganisation Estetik
Underhåll …….. Ergonomi
Eliminering Säkerhet
Miljö Ekonomi
……..
9
2 Genomförande
I detta kapitel redogörs genomförandet av detta examensprojekt. Utförandet har varit med
utgångspunkt i design- och PU-processen enligt Johannesson et. al (2013), vilket också har gällt för utförandet av flera andra projekt under utbildningens gång.
2.1 Planering
Planeringen av projektet har utgått från den nedbrytningsplanering som beskrivs i sju steg enligt Eriksson & Lilliesköld (2004) på följande sätt:
1. Bryt ner projektet i hanterbara delar och uppgifter 2. Identifiera arbetsuppgifter
3. Identifiera beroenden 4. Gör tidsuppskattning 5. Identifiera Kritiska linjen 6. Fördela resurser
7. För in Gantt-schema, resursdiagram och tidsplan.
För att en planering skulle upprättas enligt de sju punkterna utnyttjades de följande 6 verktygen:
1. Brief
2. WBS (work breakdown structure)
3. PERT-schema (program evaluation and review technique) 4. Gantt-schema
5. Resursplan 6. Projektmodell
Verktygen från punkt 2-6 är också hämtade från Eriksson & Lilliesköld (2004), som i boken presenterar hur dessa verktyg kan användas och dokumenteras. För upprättandet av de olika dokumenten i planeringen har funktioner i MS Excel och Word 2016 använts.
2.1.1 Brief
Briefen var bland de första dokumenten att upprättas i planeringen och upprättades med utgångspunkt i projektbeställningen från uppdragsgivaren samt baserat på brief enligt Landqvist (2001). Den brief som upprättades var dels till för att tolka bakgrunden, syftet, målet och
problemet utifrån projektbeställningen samt också för att göra avgränsningar. Den första versionens brief skickades till uppdragsgivaren för en bedömning om projektbeställningen hade tolkats på rätt sätt samt om avgränsningarna var acceptabla. Tills att briefen var reviderad och godkänd av uppdragsgivaren kunde projektet påbörjas. Därefter var briefen ett levande dokument som ibland behövde revideras på grund av att nya insikter kunde t.ex. leda till att projektet
behövde ändra lite på sin inriktning och/eller avgränsas ytterligare.
2.1.2 WBS
Inför att WBS:en skulle konstrueras gjordes val av de faser och aktiviteter som skulle ingå i
projektet. Valet av faser baserades på arbetsprocessen enligt PU-processen och inspiration av detta
10
hämtades från Johansson et. al (2004). Val av faser och aktiviteter har gjorts med hänsyn till både projektbeställningen, som specificerade uppdragsgivarens krav och önskemål på projektet, och de krav kursen ställer på projektets arbetsprocess.
Syftet med WBS:en var att, med bestämda faser och aktiviteter, införa de underaktiviteter som tillhör varje enskild fas och aktivitet. Nedbrytningsplaneringen gjordes därför i endast två skikt med projektets faser och ”över”-aktiviteter i ena skiktet och med underaktiviteterna i det andra.
Anledningen till att inte gå vidare med nedbrytningen var att inte få en onödigt detaljerad planering samt att hålla dokumentationen på en rimlig nivå.
2.1.3 PERT-schema
Utifrån WBS:en gjordes sedan ett PERT-schema med syfte att identifiera beroenden mellan de olika faserna och aktiviteterna samt att fördela ut timmar på varje aktivitet. Identifiering av beroenden mellan aktiviteterna innebär antingen seriell eller parallell ordningsföljd mellan aktiviteterna.
Utfördelningen av timmar på aktiviteterna gjordes med en halv arbetsdag per utdelning. En halv arbetsdag räknades som 4 timmar vilket innebär att en aktivitet som t.ex. uppskattas behöva 16 timmar (med pålagd marginal) för att genomföra, tar alltså 2 arbetsdagar att genomföra. Summan av alla aktiviteters timmar hade sedan begränsningen 600 timmar (tiden för att genomföra
projektet) som motsvarar timantalet för 22,5 hp (vilket omfattas av examensarbetet) vid heltidsstudier. Utifrån det färdiga PERT-schemat identifierades sedan den kritiska linjen.
PERT-schemat skapades i MS Word där figurverktyget användes. Boxar fick representera aktiviteter och linjer drogs mellan boxarna för att anmärka beroendena som råder mellan aktiviteterna. Varje box (aktivitet) markerades med en bubbla som fylldes med det uppskattade timantalet för
aktiviteten.
2.1.4 Gantt-schema
Då PERT-schemat var klart gjordes Gantt-schemat. För att skapa Gantt-schemat användes MS Excel som verktyg. Först listades alla faser och aktiviteter i en kolumn och därefter radades veckorna i det horisontala ledet. Med PERT-schemat som utgångspunkt fördes sedan aktiviteterna in i Gantt- schemat med start i den sista aktiviteten i arbetsprocessen. Då antalet timmar för varje aktivitet var givet av PERT-schemat bestod arbetet i att fördela ut timmarna på de veckor som projektet skulle utföras på. Begränsningar som fanns i utfördelningen var i huvudsak att max 40 timmar kunde fördelas ut på en vecka (motsvarande heltidsarbete) samt att hänsyn var tvungen att tas till en parallell gående kurs som gick fram till vecka 9.
Med hjälp av Gantt-schemat var syftet att kunna få en bra överblick över utförandet av projektet då den bl.a. specificerar när en fas/aktivitet påbörjas och avslutas i tidsrymden samt hur de olika faserna och aktiviteterna genomförs i förhållande till varandra. Gantt-schemat ska således kunna ge feedback om en uppsättning verkar vara realistisk eller inte. Om inte, sker omfördelning av
aktiviteternas timmar på veckorna tills att en realistisk uppsättning nås.
2.1.5 Resursplan
Efter att Gantt-schemat var klart gjordes en resursplan. Resursplanen skapades m.h.a. MS Excell där den planerade tiden till projektet för varje vecka, givet av Gantt-schemat, fördes in i den första
11
raden. I den andra raden fördes sedan utfallet in efter varje vecka och genom att sedan generera en graf utifrån tabellen kunde jämförelse av planeringen och utfallet göras. Resursplanen syfte var att kunna få en god överblick över projektets tidsförbrukning och ge feedback på den
grundläggande planeringen. Scenariot då t.ex. utfallet överstiger den planerade tiden kan det vara en indikation på att aktuella aktiviteter krävde mer timmar att utföra än vad som uppskattades. För att hålla tidsplanen kan det då behövas en redigering av Gantt-schemat och PERT-schemat och omfördela timmarna på aktiviteterna.
2.1.6 Projektmodell
Till sist gjordes en projektmodell i tabellform för att lista olika milstolpar och grindhål i projektet.
Syftet med dokumentet var att kunna få en snabb och bra överblick över viktiga datum, d.v.s.
datum som begränsar tiden för olika faser och aktiviteter inom projektet. En förutsättning att projektet blir färdig i tid är ju att arbetet utförs inom de milstolpar och grindhål som är uppsatta.
2.2 Förstudie
I förstudien gjordes research, användarundersökning, persona och scenario, analyser och en kravspecifikation. Genomförandet av de olika aktiviteterna i förstudien kan illustreras av figur 1 nedan.
Figur 1. Illustration av genomförandet av förstudiens aktiviteter
Som figuren ovan illustrerar påbörjas förstudien med informationsinsamling med hjälp av research och användarundersökning. Som verktyg att sammanställa den erhållna informationen utnyttjas en persona och scenario samt olika typer av analyser. Att notera är att en persona och scenario
upprättas innan analyserna (se illustrationen i figuren ovan) då den är tänkt att underlätta utförandet av analysarbetet. Med utgångspunkt från den färdiga analysen upprättades slutligen kravspecifikationen som är den sista aktiviteten för förstudiefasen.
12
2.2.1 Research
Researchen gick ut på att samla ihop fakta och information som skulle ligga till underlag för det senare utvecklingsarbetet då koncept och förslag på olika lösningar skulle tas fram. Enligt
Johansson et. al (2013) är det viktigt att göra en sådan förstudie att problemet blir allsidigt belyst och att senare resurskrävande aktiviteter påbörjas efter rätt premisser. Därmed har researchen framförallt handlat om att behandla följande punkter:
Ta reda på hur RSS fallskyddssystem fungerar och är konstruerad
Betrakta liknande produkter på marknaden
Ta fram underlag till utformning av fallskyddssystem ämnade för takarbeten, i form av diverse regelverk och lagar
Ta reda på fakta kring fotrännor vad gäller konstruktion, funktion mm.
Researchen är en aktivitet som inte bara gjorts under förstudietiden i projektet utan även
sporadiskt fram tills att ett koncept var valt och prototypkonstruktionen påbörjades. Detta beror på att erhållen vetskap efter förstudietiden kan innebära att ny information behövts hämtas.
RSS fallskyddssystem
Information om RSS fallskyddssystem hämtades via besök hos Roofac samt genom RSS’s och Roofac Safety’s hämsidor. Då Roofac Safety är en återförsäljare till RSS´s fallskyddssystem för sluttande tak fanns systemet till hand hos företaget att undersöka och studera. På RSS´s hemsida erhölls
information om fallskyddssystemet genom den bruksanvisning som fanns tillgänglig och även en del information om fallskyddssystemet kunde hämtas från Roofac Safety´s hemsida.
Konkurrerande/liknande produkter
Syftet med att göra en research efter liknande produkter på marknaden var att dels finna
inspiration men också för att inte driva utvecklingsarbetet mot en lösning som redan existerar och som dessutom skulle kunna inneha juridiska skydd.
Regler, lagar och föreskrifter
I denna del av researchen söktes information kring rådande regler, lagar och föreskrifter som är viktiga att ta med som begränsningar i konceptutvecklingsarbetet. I genomförandet togs kontakt med uppdragsgivaren som antogs veta var information kunde erhållas. Förutom kontakten med uppdragsgivaren gjordes sökning på internet för att hitta källor med den informationen som söktes.
Då det visade sig att det fanns mycket arbete att göra kring vilka regler, lagar och föreskrifter som är viktiga att beakta gjordes endast en förstudie kring var information kunde erhållas och vad som kan vara intressant och användbart i vidare arbeten med tillbehörsprodukten.
Fotränna
Information om fotrännor erhölls på tre sätt:
Besök hos Roofac
Granska hus med fotrännor i Karlstad
Googlesökning på fotrännor
13
Besök hos Roofac gjordes för att få detaljerad information kring konstruktionen av fotrännor. I samma byggnad fanns även Deje husplåt AB som även sitter på en hel del kunskaper om konstruktion av fotrännor. På besöket erhölls också tillgång till en bok med information om konstruktion av fotrännor enligt Svensk Byggtjänst AB (2012).
Under perioden för projektarbetet observerades ibland hus med fotrännor. Framför allt under vandring i Karlstads stad men även lite i Stockholms stad under en kort vistelse. Syftet med denna granskning var att få en uppfattning om trender i utförandet av fotrännan samt eliminera felaktiga uppfattningar om hur en fotränna generellt kan vara konstruerad.
Googlesökningen på fotrännor syftade till att få ytterligare nödvändig information som inte redan hade erhållits. Även sökning gjordes på bilder av fotrännor för att kunna bilda en uppfattning om hur fotrännor konstrueras.
När det ansågs finnas tillräckligt mycket information om fotrännor gjordes en modell i CAD.
Modellen syftar till att representera ett tak med fotränna så generellt som möjligt. Denna modell var sedan tänkt att användas för test av prototyper i virtuell miljö.
2.2.2 Användarundersökning
Med uppdragsgivarens hjälp kunde en intervju genomföras med två plåtslagare från Deje husplåt AB. Syftet med intervjun var att samla information från målgruppen till tillbehörsprodukten och få input till projektet.
Inför intervjun gjordes förberedelser med utgångspunkt i intervjuteknik enligt Häger (2007).
Förberedelserna bestod av att planera hur intervjun skulle gå till samt att upprätta ett dokument med frågor att ställa.
Intervjun ägde rum hos Roofac Safety den 27/2-15. Intervjun spelades in med hjälp av
röstinspelning på telefonen. Efter intervjun sammanställdes det som sagts i ett Word dokument.
Förutom i intervjun har även uppdragsgivaren under projektet ställt upp och svarat på frågor som riktar sig till användarna.
2.2.3 Persona och Scenario
Utifrån den samling av information som utvanns från researchen och användarundersökningen gjordes en Persona och Scenario med inspiration av Gasik (2013). Persona och Scenario skapades i ett Word-dokument där inledningen började med att beskriva en typisk person inom målgruppen.
Därefter beskrevs ett scenario (påhittat förstås) där ett arbete uträttas med RSS fallskyddsystem på tak med hängränna. Slutligen beskrevs ett nytt scenario som handlar om ett idealfall/önskvärt fall där ett arbete uträttas med RSS fallskyddssystem och tillbehörsprodukten på tak med fotränna.
Syftet med Persona och Scenario var dels att erhålla en sammanfattning av allt material som hade tagits fram i researchen och användarundersökningen. Syftet var också att leva sig in i målgruppens situation och därmed erhålla en förståelse för användningen av RSS fallskyddssystem samt att få en förståelse för målgruppens olika behov.
14
2.2.4 Analyser
De analyser som gjordes var de fyra följande:
”För”-analys
Funktionsanalys
Ergonomisk analys
Till att börja med konstruerades mallar att använda för analyserna. Utifrån en mall enligt Landquist (2001) gjordes en mall för funktionsanalysen och en för den ergonomiska analysen. Syftet med att skapa egna mallar var då det ansågs lämpligt med anpassning till projektets karaktär.
”För”-analys
Då mallarna till den ergonomiska analysen och funktionsanalysen gjordes insågs snabbt att det skulle vara med fördel att dela in/kategorisera de olika funktionerna som togs fram till produktens olika aktivitetsområden i användningscykeln. Därmed gjordes en ”för”-analys med inspiration från den morfologiska analysen som beskrivs av Johannesson et. al (2013). Utförandet av den
morfologiska analysen beskrivs i tre steg dock har enbart det första steget använts till för-analysen.
Enligt det första steget söks ”de väsentliga dimensionerna eller elementen i problemställningen”.
Detta har tolkats och utnyttjats till att konstruera en enkel och övergripande användningscykel innehållande de aktiviteter som produkten genomgår under sin brukningstid.
Funktionsanalys
Syftet med funktionsanalysen var att erhålla de typer av funktioner som skulle kunna anses vara väsentliga för produkten. Utifrån den ”för”-analys som gjorts innan kunde varje aktivitetsområde analyseras var för sig och på så vis säkerställa att analysen blev mångsidig. När ett aktivitetsområde ansågs vara tillräckligt belyst fortsatte analysen vidare på den nästa.
Utgångspunkten för funktionsanalysen var från det material som hade utvunnits ifrån researchen och användarundersökningen. Till hjälp var också Persona- & Scenariobeskrivningen för att få en uppfattning om möjligheter till hur produkten kan användas och vad som kan förväntas av den.
För att kunna sortera och kategorisera de olika funktionerna som kunde identifieras upprättades funktionsområdena basfunktioner, säkerhet och ergonomi. Till basfunktioner hör de grundläggande funktionerna för produktens brukningsmål och är därför ett funktionsområde som finns för alla produkter. Då tillbehörsprodukten tillsammans med fallskyddssystemet utgör en enhet för att motverka fall som kan innebära svåra skador eller dödsfall, anses säkerhet vara en fundamental aspekt att belysa. Eftersom miljön på tak inte är så väl anpassat för människan att arbeta på anses därför också ergonomin vara en viktig aspekt att belysa för att underlätta arbetet och motverka obekväma samt på kort och längre sikt skadliga arbetsmoment. Ergonomianalysen har dock fått en egen rubrik och mall då denna analys baseras på något mer ingående teori kring ergonomi.
15
Ergonomisk analys
Den ergonomiska analysens utförande var på mycket liknande sätt som för funktionsanalysen genom att den utgick från samma mall. Skillnaden var att de ergonomiska funktionerna som kom fram inte bara kategoriserades inom varje aktivitetsområde utan även kategoriserades inom ett fokusområde för ergonomin. Den områdesuppdelningen av det ergonomiska fältet som tillämpades i den ergonomiska analysen hade inspiration från Accurate Ergonomics (2002) som på sin hemsida beskriver ergonomiområdet i de tre följande fokusområdena:
Fysisk ergonomi
Kognitiv ergonomi
Omvärldsergonomi
Inom det fysiska fokusområdet inkluderas bl.a. arbetsställning, sittande och stående ställningar, fysiska arbetsbelastningar, manuell hantering av material, upprepade rörelser och upprepad stress, mm.
Inom det kognitiva fokusområdet inkluderas bl.a. mental arbetsbelastning, beslutsfattande, komplicerade uppgifter, pålitlighet på människan, mm.
Inom omvärldsergonomin behandlas människans interaktion med omvärlden och kan karaktäriseras av bl.a. klimat, temperatur, tryck, vibrationer och ljus.
För detta projekts inriktning i produktutvecklingen kan det nog vara svårt att tillämpa det sistnämnda fokusområdet då tillbehörsprodukten i sig inte kan göra någon speciell påverkan på omvärldsförhållandet. Dock ansågs det viktigt att den emotionella aspekten hos brukarna istället fick styra produktutvecklingen och därför togs beslutet att istället kategorisera ergonomianalysen inom följande fokusområden:
Fysisk ergonomi
Kognitiv ergonomi
Emotionell ergonomi
Den emotionella ergonomin syftar till hur brukaren uppfattar produkten. Eftersom den
tillbehörsprodukt som tas fram i detta projekt är ämnad att hålla för fall in mot fallskyddssystemet är det oerhört viktigt att den håller då det är avgörande för om en människa kommer att skada sig allvarligt eller till och med mista livet. Därmed anses det vara en mycket väsentlig aspekt att produkten förmedlar uttryck och egenskaper som skapar tillit från användaren.
2.2.5 Kravspecifikation
Kravspecifikationen upprättades som en sammanställning av de funktioner som erhölls av
analyserna. Mallen för kravspecifikationen är gjord med inspiration från Johannessons et. al (2013) exempel på kravspecifikation som finns att se i bilaga 12.
Tillsammans med uppdragsgivaren viktades de funktioner som kategoriserades som önskvärda. De funktioner som ansågs vara nödvändiga kategoriseras i kravspecifikationen som krav istället.
Anledningen är att de nödvändiga funktionerna anses vara fundamentala för tillbehörsprodukten och därför är det krav på att dessa funktioner finns med i lösningen. När kravspecifikationen var godkänd av uppdragsgivaren kunde konceptframtagningsarbetet påbörjas.
16
2.3 Mockup
I detta projekt tog beslut om att bygga en mockup av ett tak med fotränna. Tanken med mockupen var att den skulle representera ett parti av fullskalig fotränna och möjliggöra provningar av
prototyper. Fördelen med mockupen blir då att provningarna ges möjlighet att utföras snabbt och smidigt vid marknivå vilket annars skulle behöva göras på ett riktigt tak.
Det är utefter redogörelsen för principen bakom mockups enligt Papantoniou et al. (2002) som använts i detta projekt. Dock är användningen av mockupen i detta projekt till ett lite annorlunda syfte än vad Papantoniou et al. (2002) beskriver. I detta projekt är den istället ämnad att möjliggöra tester av prototyper till tillbehörsprodukten vid en lämplig arbetsplats och är därför inte själv en prototyp till tillbehörsprodukten. Däremot är den modellen som i detta projekt benämns som mockup en prototyp av ett tak med fotränna.
Monteringsrigg för demonstration av RSS fallskyddssystem
På Roofac Safety fanns en släpkärra (se figur 2 nedan) med monteringsrigg som bl.a. användes vid utbildningar och demonstrationer av RSS fallskyddssystem. På denna släpkärra fanns möjlighet att montera upp en sektion av fallskyddssystemet (med en sektion menas två stöttor som håller upp ett staket).
Figur 2. Roofac Safety´s släpkärra med monteringsrigg för bl.a. demonstration av RSS fallskyddssystem. Till höger om bilden syns en stötta upphängd på en del av en hängränna.
Då denna monteringsrigg gjorde det möjligt att montera en sektion av RSS fallskyddssystem nära mark och dessutom göra det möjligt att demonstrera systemet, togs beslutet att konstruera mockupen för att kunna montera den på taket av släpkärran. Utifrån att en prototyp fungerar bra vid test mot fotrännan på mockupen kan prototypen därefter testas vidare med montering av en
17
sektion av fallskyddssystemet. Då tillbehörsproduktens huvudsakliga funktion är att möjliggöra montering av stötta/stöttor till tak med fotränna är denna sektion av fallskyddssystemet väl representativt.
En illustration av släpkärrans monteringsrigg kan göras i figur 3 nedan.
Figur 3. Monteringsrigg på taket av släpkärran.
Vid konstruktionen av mockupen var dessa regelverk samt längd och bredd av släpkärran tvungna att tas hänsyn till vid dimensioneringen. Dimensionerna på släpkärran och riggen som mättes upp finns att se i bilaga 5.
Framtagning av mockupen
Framtagningen av mockupen följde de 3 följande stegen:
Idéskissning och tillämpning
CAD-konstruktion
Inköp av material och tillverkning
Det första steget handlade om att bestämma hur mockupen skulle fungera utifrån vad som skulle testas samt ge en första visualisering av konstruktionen m.h.a. skissning. Här bestämdes t.ex. vilka komponenter som mockupen skulle byggas upp utav, materialval och begränsningar (såsom släpkärrans och testriggens dimensioner mm.).
Nästa steg var att göra CAD-konstruktionen av mockupen. Innan modelleringen av mockupen gjordes en modell av släpkärran med testrigg, att utgå ifrån eftersom den begränsar hur mockupen kan konstrueras. Med modellen av släpkärran och testriggen kunde sedan mockupen konstrueras med exakta dimensioner för varje komponent.
Då CAD-konstruktionen av mockupen var klar köptes material in för tillverkning. Kostnaden för materialet stod uppdragsgivaren för. Till förfogande fanns verkstaden på Karlstads universitet där mockupen byggdes.
18
Innan själva tillverkningen av mockupen byggdes en arbetsbänk att tillverka mockupen på. En arbetsbänk ansågs vara nödvändig då dels arbetsytan i verkstaden var begränsad och dels ansågs det fördelaktigt att kunna testa prototyper mot mockupen i egenvald och gynnsam höjd.
2.4 Konceptframtagning
2.4.1 Idégenerering
För att generera idéer och erhålla annan input i projektet har metoden varit att samla grupper med människor med olika kompetenser och synsätt för ett genomföra idégenereringssessioner. De idégenereringssessioner som gjorts är följande:
Idégenerering på Semcon i Karlstad
Idégenerering med IoD-studenter på Karlstads universitet
Idégenerering med uppdragsgivare och kollega på Roofac Safety AB
Upplägget för varje idégenereringssession var att till att börja med presentera projektet i en PowerPoint för att sedan påbörja första fasen av idégenereringen följt av den andra och slutliga fasen.
I den inledande presentationen gavs en kort genomgång om projektet samt de viktiga delarna som hade utvunnits av förstudien. Till att börja med presenterades RSS fallskyddssystem med bilder samt förklaring på hur den fungerar. En exempel-film på hur fallskyddssystemet monteras visades också. Sedan visades bilder på fotrännor och det gjordes en kort redogörelse om det viktigaste för konstruktionen av fotrännor. Avslutningsvis presenterades problemformuleringen samt
kravspecifikationen.
Efter den inledande presentationen påbörjades den första fasen av idégenereringen. I denna fas låg fokus på kvantitet av idéer och inte på kvalitet. Även ovanliga idéer eftersträvades. Av den
anledningen användes brainstorming enligt Johannesson et al. (2013) som idégenereringsmetod.
Enligt Johannesson et al. (2013) finns fyra grundregler att beakta vid tillämpning av brainstorming och är:
Kritik är inte tillåten
Kvantitet eftersträvas
Gå utanför det vanliga
Kombinera idéer
Första fasen ansågs vara färdig då det blev svårt att komma på fler idéer och därmed inleds den andra fasen av idégenereringen. I början av den andra fasen presenterades den prototyp som RSS hade tagit fram. Anledningen till att presentera den efter den första fasen var att inte hämma kreativiteten med att visa en befintlig lösning.
I andra fasen var det tänkt att en diskussion skulle föras i gruppen med utgångpunkt i de idéer som hade kommit fram i första fasen och med RSS prototyp som referens. Förhoppningen var att kunna
19
vidareutveckla idéerna till att bli mer realistiska, sålla ut de dåliga eller orealistiska och i slutändan hitta en eller flera lösningar med bättre potential än RSS’s prototyp.
Hjälpmedel som användes var post-it lappar samt A4 ark att skriva och skissa idéer på.
Idégenereringssessionen på Semcon gjordes tillsammans med tre ingenjörer med kompetens inom produktutveckling och konstruktion. Sessionen på Karlstads universitet gjordes tillsammans med fyra studenter som samtidigt också arbetade med sina examensprojekt i IoD-programmet.
Sessionen på Roofac gjordes tillsammans med uppdragsgivaren och en kollega som var involverad i projektet. Denna session var lite annorlunda genomfört då dessa två redan innan hade bra koll på innehållet av den inledande presentationen. Sessionen gick mer ut på att diskutera idéer som hade kommit fram under de två tidigare sessionerna samt de idéer som uppdragsgivaren och kollegan hade att komma med.
2.4.2 Konceptgenerering
Den första ansatsen för att generera koncept har varit med utgångspunkt från de idéer som erhölls av idégenereringen samt en metodik som beskrivs enligt Johannesson et. al (2013). De moment som konceptgenereringen har bestått utav är följande:
Produktlayout och utrymmesuppskattning
Konceptgenerering utifrån erhållna idéer från idégenereringen
Produktlayout och utrymmesuppskattning
Tolkningen av produktlayout och utrymmesuppskattning har i detta projekt handlat om att kunna definiera det utrymme som begränsar tillbehörsproduktens utsträckning.
Med hjälp av de CAD-modeller som gjordes av RSS fallskyddssystem och tak med fotränna kunde utrymmesuppskattningen göras. Det ungefärliga utrymmet för tillbehörsprodukten erhölls då CAD- modellerna av RSS fallskyddssystem monterades på CAD-modellen av taket med fotränna.
Monteringen gjordes enligt RSS bruksanvisning för att modellen skulle föreställa ett så verkligt och korrekt utförande som möjligt. Utförandet kan illustreras av figur 4 nedan.
Figur 4. Montering av CAD-modeller
Utförandet enligt figuren ovan är en montering med tre stöttor, två staket och två sparksocklar.
Stöttorna är godtyckligt placerade efter takfoten. Återstående är monteringen av den tillbehörsprodukt som ska kunna medge ett utförande enligt figuren ovan.
20
Utifrån det uppskattade utrymmet kunde sedan en produktlayout definieras som grund för vidareutvecklingen av olika koncept.
Konceptgenerering utifrån erhållna idéer från idégenereringen
Metoden för konceptgenereringen utifrån de idéer som erhölls från idégenereringen kan illustreras av figur 5 nedan.
Figur 5. Metod för konceptgenerering
Metoden som figuren ovan illustrerar är att kombinera dellösningarna för att generera en
helhetslösning/koncept. Denna första konceptgenerering är tänkt att ge en första vägvisning till en eftertraktad slutlig lösning och innehåller därför ganska begränsad information. Denna information är dock tänkt att vara tillräcklig och grundlig nog för att kunna göra en utvärdering som bestämmer vilket eller vilka koncept som ska arbetas vidare med i detta projekt.
2.4.3 Konceptutvärdering
Till konceptutvärderingen tillhör ett inledande arbete följt av själva utvärderingsarbetet.
Inledande arbete
När konceptgenereringen var klar och utvärderingen skulle påbörjas insågs att en strategi behövde definieras och kartläggas för det fortsatta konceptutvecklingsarbetet. Denna insikt kom utav att det var svårt att definiera hur utvärderingen skulle gå till och vad målet med utvärderingen var. Till och börja med gjordes därför ett arbete för att bestämma den strategi som skulle följas.
Vidare insågs också att det fanns en problematik i valet av medel för konceptutvärderingen. De medel/verktyg som från början var tänkt att användas i utvärderingen var de beslutsmatriser som beskrivs enligt Johannesson et. al (2013). Problematiken med att använda dessa beslutsmatriser var att de utnyttjade alldeles för specifika utvärderingsmedel för att sålla bland de 14 genererade koncepten. Till exempel använder relativ beslutsmatris ett antal utvalda kriterier från
kravspecifikationen som utvärderingsmedel. På grund av att de 14 koncepten är alldeles för odefinierade är det nästan omöjligt att göra en vettig utvärdering med hjälp av kriterier från kravspecifikationen. Med att de 14 koncepten är odefinierade menas att de har många delproblem som det inte fanns lösningsförslag på. Till det inledande arbetet för konceptutvärderingen gjordes därför ett arbete för att bestämma vilka metoder och medel som lämpar sig för utvärderingen av de 14 koncepten.
21
Utvärdering
Baserat på den strategi som valts för det fortsatta konceptframtagningsarbetet samt begränsningen i förfogad tid till det resterande arbetet har utvärderingsarbetet i detta projekt utförts utefter följande steg:
1. Validering av de genererade idéerna med hjälp av för- och nackdelarlista.
2. Grovsållning baserat på resultatet från för- och nackdelarlistan.
3. Vidare utvärdering med hjälp av relativ beslutsmatris.
4. Beslutsfattning om vilka som är de vinnande koncepten.
Det sistnämnda steget (steg 4) syftar till att göra en beslutsfattning om vilka koncept som anses ha mest potential och är värda att ta vidare i konceptframtagningsarbetet. Beslutsfattningen är då tänkt ska baseras på resultatet från för- och nackdelarlistan samt den relativa beslutsmatrisen.
För- och nackdelarlista
Beslutet om att använda för- och nackdelarlista var att det sågs som ett bra verktyg att använda för en första utvärdering och grovsållning bland koncepten. I Johannesson et al. (2013) nämns för- och nackdelarlista som ett exempel på utvärderingsmetod som förekommer i praktiken. Uppbyggnaden av den för- och nackdelarlista som sedan gjordes baserades på uppfattning och tidigare erfarenhet av för- och nackdelarlistor.
Utifrån den för- och nackdelarlista som skapades (se bilaga 13) gick utvärderingen till på följande sätt:
1. Först identifierades så många för- och nackdelar som kunde kommas på för varje idé.
2. Därefter validerades varje för- och nackdel. Fördelar validerades med spannet 1 till 5 poäng och nackdelar med spannet -1 till -5 poäng.
3. Då varje för- och nackdel för varje idé var validerat summerades poängen och en totalpoäng erhölls som kunde användas för att jämföra de olika idéerna.
4. Vidare summerades idéernas totalpoäng inom varje koncept för att erhålla en totalpoäng för var och en av koncepten. Som exempel: om ett visst koncept består av idé 1.1, 2.2 respektive 3.3 och deras totalpoäng är 2, 5 respektive -1 blir konceptets totalpoäng 2+5-1 = 6 poäng.
5. Slutligen skapades en tabell med de olika konceptens totalpoäng. Denna tabell var sedan tänkt användas som beslutsunderlag för den första grovsållningen av de 14 koncepten.
Grovsållning baserat på resultatet från för- och nackdelarlistan
Den första grovsållningen av de 14 koncepten gjordes utifrån den tabell som angav totalpoängen för var och en av koncepten. Syftet med denna sållning var att kunna gå vidare med de bättre koncepten till en andra utvärdering, vilket bestämdes att det skulle utföras med relativ beslutsmatris.
Vidare utvärdering med hjälp av relativ beslutsmatris
Mallen till den relativa beslutsmatrisen skapades utifrån beskrivningen och exemplen enligt Johannesson et al. (2013). I exemplen på relativ beslutsmatris enligt Johannesson et al. (2013) används kriterier från kravspecifikationen som medel för utvärderingen. Dock ansågs dessa kriterier vara olämpliga eller till och med otillämpliga med avseende på den nivå som koncepten befann sig
22
i. Av denna anledning togs beslut om att använda mer allmänna kriterier för att anpassa
utvärderingen efter konceptens nivå. Mallen till den relativa beslutsmatrisen som skapades och användes finns i bilaga 14.
Enligt Johannesson et al. (2013) utnyttjas ett koncept som referens i relativ beslutsmatris. Detta innebär att övriga koncept jämförs med referensen med utvärderingsmedlen/kriterierna som utgångspunkt. Som referens valdes K14 vars idékombination motsvarar den för RSS’s koncept (notering: K14 är inte helt motsvarande då det finns många delproblem som fortfarande inte är lösta och kan lösas på helt annorlunda sätt som RSS gjort i sitt koncept). Fördelen med att använda just detta koncept ansågs att den i viss utsträckning går att relatera till en redan existerande fysisk prototyp (RSS’s koncept) och därmed skulle förhoppningsvis en mer kvalitativ utvärdering kunna genomföras.
Beslutsfattning om vilka som är de ”vinnande” koncepten
Slutligen i utvärderingen skulle de ”vinnande” koncepten utses, m.a.o. de koncept som visade på mest potential. Beslutsfattningen som utsåg de ”vinnande” koncepten baserades dels på resultatet från för- och nackdelarlistan och den relativa beslutsmatrisen men också av intuitiv bedömning.
Eftersom de verktyg som användes (för- och nackdelarlistan samt relativ beslutsmatris) inte är helt optimala metoder för att göra en ”rättvis” utvärdering baserades därför beslutsfattningen också på intuitiv bedömning och inte enbart av resultatet från de utnyttjade verktygen.
2.4.4 Konceptbeskrivning
Konceptbeskrivningen syftar till att skapa en sammanfattning av de koncept som valts att gå vidare med efter utvärderingen samt skapa några riktlinjer för det fortsatta konceptframtagningsarbetet. I konceptbeskrivningen behandlades koncepten var för sig och ämnade inkludera följande:
1. Bild som illustrerar de idéer som ingår i konceptet.
2. Bild som visar resultatet av för- och nackdelarlistan för de idéer som ingår i konceptet.
3. En reflektion över aspekter som kan vara viktiga att belysa i det fortsatta konceptframtagningsarbetet.
23
2.5 Prototypframtagning och testning
I denna avslutande del av konceptframtagningen i detta projektarbete utfördes aktiviteter för att kunna leverera en fysisk modell/prototyp att använda för att demonstrera resultatet av
projektarbetet. Syftet med modellen är även tänkt att den ska vara till underlag för det vidare utvecklingsarbetet av tillbehörsprodukten. På så vis uppfylls slutligen syftet och målet (som specificeras i det inledande kapitlet) med projektet.
Avgränsning av arbetet med prototypframtagning och testning
För att uppnå målet med att ta fram en fysisk modell innan projektets planerade dagar för
redovisning och utställning (25-26/5-2015), insågs att vissa avgränsningar var nödvändiga att göras.
Då tiden ansågs vara för begränsad för att kunna utföra prototypframtagning och testning av alla de tre ”vinnande” koncepten från utvärderingen, bestämdes att enbart ett av koncepten skulle arbetas vidare med i detta projekt. Valet av koncept att gå vidare med baserades på vilket av de tre vinnande koncepten som ansågs vara enklast/lämpligast att bygga fysisk modell utav.
När det var bestämt vilket koncept som skulle arbetas vidare med genomfördes resterande del av prototypframtagningen och testningen som figur 6 nedan illustrerar.
Figur 6. Genomförande av prototypframtagning och testning
Som figuren ovan visar började processen med att vidareutveckla CAD-modellerna av de idéer som tillhörde det valda konceptet. Målet och syftet med denna första aktivitet var att erhålla tillräcklig konstruktionshöjd och funktionalitet för att kunna bygga de första fysiska modellerna som skulle kunna användas till tester mot mockupen. Efter testet av första versionens modeller förväntades att erhålla feedback genom observationer samt även via känsel då det var möjligt att känna på modellerna. Denna feedback skulle sedan användas för att göra en ombyggnation/förbättring av
24
första versionens modeller och därmed erhålla en andra versionens modeller att utföra ett andra test på. Efter det andra testet förväntades sedan att ny feedback skulle erhållas vilket skulle utgöra underlag för en andra ombyggnation. Processen som användes var alltså iterativ och varade så länge som modellerna ansågs vara nödvändiga att bygga om och så länge som det ansågs finnas tid att arbeta med processen. Avslutandet av processen skulle innebära erhållen slutlig
modell/prototyp av tillbehörsprodukten att användas vid utställning och presentation av projektet.
Vidare CAD-modellering/utveckling av valt koncept
Den vidare CAD-modelleringen av det valda koncept innebar en vidare modellering i CAD av de idéer som utgörs av det valda konceptet. Syftet med denna modellering var att finna
konstruktionslösningar för att göra det möjligt att bygga en fysisk modell som uppfyller de väsentligaste funktionerna. Med de väsentligaste funktionerna menas de funktioner som gör att modellen kan testas och ge utomstående av projektet en god uppskattning av konceptets unika sätt att lösa det specificerade problemet (se problemformuleringen i det inledande kapitlet).
Mest vikt lades på utvecklingen av idé 1.2-modellen då denna del av tillbehörsprodukten ansågs mer komplicerad än de övriga två. Det är med idé 1.2 som problemet med infästet till fotrännan löses och ansågs vara det svårare problemet att lösa.
Utvecklingen av idé 2.2 ansågs vara mindre viktig och mindre komplicerad än utvecklingen för idé 1.2 och därför utnyttjades tiden endast åt att konstruera en duglig CAD-modell av idé 2.2 för att kunna bygga en fysisk modell som skulle kunna gå att testas mot mockupen.
Idé 3.2 handlar i princip om att använda en befintlig lösning (lastband och lastbandsspännare) för att kunna koppla ihop modellerna av idé 1.2 och 2.2 samt reglera avståndet dem emellan. Då idé 3.2 handlar om att använda en befintlig produkt fanns ingen anledning att göra en utveckling av denna modell mer än att välja den produkt av lastband och lastbandsspännare som bäst passar in i tillbehörsprodukten.
Bygge av fysiska modeller (första version)
Bygget av de fysiska modellerna baserades på de utvecklade CAD-modellerna. Modellbygget utfördes i verkstaden på Karlstads universitet där nödvändiga verktyg och material fanns till hands.
Då verkstaden hade god tillgång på trämaterial och maskiner för bearbetning beslutades att modellernas struktur skulle byggas upp av trämaterial. Fördelen med att använda trämaterial till modellkonstruktionen är att det är lättbearbetat, billigt och tillräckligt styvt för ändamålet. Utöver den trä-struktur som modellerna byggdes upp utav användes även olika komponenter för att tillföra den funktionalitet som framgick av CAD-modellerna. Exempel på några komponenter är fjädrar, rattar, lastband, lastbandsspännare mm.
Testning och ombyggnation
När första versionens modeller var färdigbyggda påbörjades det första testet. Testningen av modellerna inkluderade montering mot mockupen följt av observationer och stabiliseringstest för att erhålla feedback från flera aspekter. Från monteringen förväntades erhållas feedback kring modellernas funktioner och konstruktion för medgivande av montering och uppspänning. Efter färdig montering och uppspänning av modellerna gjordes observationer av modellerna i uppspänt statiskt läge. Av detta förväntades erhålla feedback kring hur modellerna integrerar med varandra och omgivningen tillsammans med de pålagda krafterna av uppspänningen. Till sist utfördes
25
stabiliseringstest (dynamiskt test) av modellerna för att få feedback kring modellernas förmåga att motverka yttre pålagda krafter. Stabiliseringstestet innebar att modellerna utsattes för vickningar och vridningar med handkraft.
Då det första testet var utfört gjordes en ombyggnation av modellerna baserat på den feedback som erhölls av testet. Av ombyggnationen erhölls sedan den andra versionens modeller som sedan genomgick samma test som första versionens modeller. Då modellerna efter test inte längre ansågs behöva byggas om avslutades processen.
2.6 Slutgiltig prototyp
Då processen med ombyggnation och testning av det valda konceptets fysiska modeller avslutades, gjordes de sista åtgärderna av modellerna för att erhålla den slutgiltiga prototypen. Den slutgiltiga prototypen användes sedan som uppvisningsmaterial under utställningen som ägde rum 25-26/5 2015.
26
3 Resultat
3.1 Planering
Innan de olika delresultaten redovisas, för det som tillsammans utgör resultatet för planeringen av projektet, kan en sammanfattning av planeringen illustreras av schemat i figur 7 nedan.
Figur 7. Sammanfattning av planeringen
Schemat är bara en övergripande sammanfattning av den planering som gjordes för att det ska vara enkelt att illustrera den arbetsprocess som valts att jobba med samt vilka faser och aktiviteter som valts att inkludera i projektet. Vidare i avsnittet ska planeringen redovisas mer i detalj.
Resultatet av planeringen består av de dokument som upprättades vid nedbrytningsplaneringen i de sju stegen enligt Eriksson & Lilliesköld (2004). Resultatet består av de följande dokumenten som baseras på de sex verktygen som utnyttjades:
Brief
WBS
PERT-schema
Gantt-schema
Resursplan
Projektmodell
