Ljudreduktion hos ventilationsdon Sound reduction of ventilation

INOM

EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2019 ,

Ljudreduktion hos ventilationsdon Sound reduction of ventilation

devices

Ingenjörsmässig beräkningsmetod för

uppskattning av ljudreduktion hos ventilationsdon Calculation method for engineering to

approximate sound reduction of ventilation devices

LISA ERIKSSON

MICHAELA SÖDERSTÖM

Sammanfattning

Det finns ett flertal faktorer som p˚ averkar arbetsmilj¨ o och en viktig aspekt ¨ ar ljudmilj¨ on. F¨ or att str¨ ava efter en behaglig ljudniv˚ a och undvika buller finns det m˚ anga l¨ osningar; ljudisolera v¨ aggar, alternativt montera absorbenter. I kontorslandskap kan ¨ overh¨ orinng via ventilations- system vara ett problem. Det h¨ ar arbetet avser att utv¨ ardera ventilationsdons ljudreduk- tionsf¨ orm˚ aga fr˚ an rum till kanal genom att ta fram en praktisk l¨ ampad ber¨ akningsmodell.

Ber¨ akningsmodellen verifierades med m¨ atningar i laboratoriemilj¨ o. M¨ atningarna var utfor- mande s˚ a att de efterliknade vanligt f¨ orekommande monteringar av ventilationsdon; olika placeringar av kanalmynningen gentemot en v¨ agg och liknande d˚ a de ¨ ar monterade vid ett undertak. Den utv¨ arderade ber¨ akningsmodellen ˚ aterfinns i SS-EN 12354-5 2009, och ans˚ ags att kunna ge ett riktningsv¨ arde f¨ or praktisk anv¨ andning. Teoretiskt ¨ ar den ej optimal och ytterliggare efterarbete kr¨ avs.

Abstract

There are several factors that affects the work environment and one important aspect is the sound environment. When striving for a comfortable sound level and avoid noise there are many solutions; sound isolating walls, alternatively mounting absorbents. In offices, cross-talk via ventilation system can be a problem. This study intends to evaluate ventilation devices’

ability to reduce sound, from a room to a duct, by derive a model suited for practical use.

The model was verified by measurements in a laboratory. The measurements were desig-

ned to imitate how ventilation devices is commonly mounted; different placements of the duct

opening in relation to a solid wall and similar when mounted on a ceiling of absorbents. The

derived model can be found in SS-EN 12354-5 2009, and it was considered to provide a value

for practical use. Theoretically, the model is not optimal and more work is required.

Tack till...

Stort tack, f¨ or handledning och inspiration till Moa Lj¨ ornlund, Moa Wijkmark och Ragnar Glav p˚ a Tyr´ ens. Anders Ivung p˚ a Fl¨ aktGroup f¨ or studiebese¨ ok och leverans av ventiltionsdon.

Hans Bod´ en, Mats ˚ Abom och Leping Feng f¨ or handledning och hj¨ alp.

Inneh˚ all

1 Inledning . . . . 6

1.1 Bakgrund . . . . 6

1.2 Syfte . . . . 6

1.3 Avgr¨ ansningar . . . . 6

2 Teori . . . . 6

2.1 Specifikationer . . . . 6

2.2 Isolering av ljud . . . . 7

2.2.1 Transmissions- och insatsisolering . . . . 7

2.2.2 Absorbenter . . . . 7

2.2.3 Ventilationsdon . . . . 7

2.3 Ljudutbredning . . . . 8

2.3.1 Punktk¨ allor . . . . 8

2.3.2 St˚ aende v˚ agor i kanaler . . . . 9

2.4 Ljudtransmission i installationer . . . . 9

2.4.1 Mynningsreflektion . . . . 9

2.5 Ber¨ akning av ljudtrycksniv˚ a . . . 10

3 Material . . . 10

3.1 Samh¨ alleliga och etiska aspekter . . . 11

4 Metod . . . 11

4.1 Arbetsg˚ ang . . . 11

4.2 M¨ atuppst¨ allning . . . 13

5 Resultat . . . 15

6 Analys . . . 25

6.1 J¨ amf¨ orelse av m¨ atv¨ arden fr˚ an Fl¨ aktGroup . . . 25

6.2 J¨ amf¨ orelse med ber¨ akningsmodell . . . 26

6.3 Diskussion . . . 28

6.4 F¨ or vidare analys . . . 28

7 Bilagor . . . 29

Nomenklatur

Nomenklatur

Parameter V¨ arde Enhet

Ljudtrycksniv˚ aer

Ljudtrycksniv˚ a, L p,i - [dB]

Medelv¨ arde av total ljudtrycksniv˚ a, L p,tot,medel - [dB]

Ljudtrycksniv˚ a s¨ andarrum, L 1 - [dB]

Ljudtrycksniv˚ a mottagarrum, L 2 - [dB]

Ljudreduktion

Transmissinsisolering, D _{T L} - [dB]

Insatsisolering, D IL - [dB]

Transmissionsisolering, kanal – rum, D _t,io - [dB]

Transmissionsisolering, rum – kanal, D t,oi - [dB]

Avst˚ and

Horisontellt avst˚ and kanalmynning – position A, a A 297 [mm]

Horisontellt avst˚ and kanalmynning – position B, a _B 526 [mm]

Horisontellt avst˚ and kanalmynning – position C, a C 224 [mm]

Avst˚ and monopol – plan, h - [m]

V˚ agl¨ angd, λ - [m]

M˚ att absorbent

Tjocklek, t 40 [mm]

Bredd, b 975 [mm]

H¨ ojd, h 1185 [mm]

M˚ att kanaler

L¨ angd kort spirokanal, l 1 100 [mm]

L¨ angd l˚ ang spirokanal, l 2 300 [mm]

Diameter kort och l˚ ang spirokanal, d 125 [mm]

Ovrigt ¨

Injustering av don, a - [mm]

Temperatur, efterklangsrum 292 [K]

Ljudeffekt fr˚ an monopol, W m - [W]

V˚ agtal, k - [1/m]

V˚ agtal i luft, k o - [1/m]

Ljudhastighet i luft, c _o - [m/s]

Ljudhastighet i torr luft, c 0 331 [m/s]

Tv¨ arsnittsarea kanal, S co - [m ² ]

Rymdvinkel, Ω 3π [rad]

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I det moderna samh¨ allet ¨ okar medvetenheten om ljud. Buller ¨ ar ljud som uppfattas som st¨ orande och f¨ or att undg˚ a o¨ onskat ljud st¨ alls s¨ arskilda krav p˚ a ljudniv˚ an. Arbetsmilj¨ overket ben¨ amner buller och o¨ onskat ljud som en risk men ¨ aven som en faktor som hindrar att ta tillvara p˚ a arbetstagarnas resurser [1]. F¨ or en trivsam arbetsmilj¨ o m˚ aste h¨ oga krav st¨ allas p˚ a ljudmilj¨ on.

Detta projekt behandlar ljudreduktion av ventilationsdon fr˚ an rum till kanal vilket kan kopp- las till ¨ overh¨ orning i kontorsmilj¨ o. Ventilationssystem ¨ ar uppbyggda med en gemensam kana- lanslutning och ¨ overh¨ orning ¨ ar ett f¨ orekommande problem. I en del sammanhang ¨ ar det av yttersta vikt att denna ljudtransmission inte intr¨ affar. Ventilationsdon ¨ ar en viktig kompo- nent n¨ ar det kommer till utv¨ ardering av ¨ overh¨ orning eftersom att den ansluter till systemet i respektive rum.

Uppdragsgivaren, Tyr´ ens, har begr¨ ansad data f¨ or ventilationsdons ljudreduktionsf¨ orm˚ aga och i dagsl¨ aget finns det alltid en risk att de antingen under- eller ¨ overdimensionerar.

1.2 Syfte

Efter detta projekt ska en praktiskt l¨ ampad ber¨ akningsmodell redovisas, f¨ or att kun- na uppskatta ljudreduktion hos ventilationsdon fr˚ an rum till kanal. F¨ or att utv¨ ardera ber¨ akningsmodeller genomf¨ ors m¨ atningar i laboratoriemilj¨ o f¨ or l¨ agre samt h¨ ogre frekven- ser.

1.3 Avgr¨ ansningar

Inom rumsakustiken ¨ ar begreppet idealt diffust ljudf¨ alt frekvent f¨ orekommande. Definitionen f¨ or ett diffust ljudf¨ alt innefattar att absorptionen i rummet ¨ ar j¨ amnt f¨ ordelad, att mediet ¨ ar ho- mogent och isotropt[2]. I detta projekt f¨ oruts¨ atts idealt diffust ljudf¨ alt och plan v˚ agutbredning i kanal.

Enligt uppdragsgivaren skulle m¨ atningar genomf¨ oras utan n˚ agot luftfl¨ ode samt att man- telstr˚ alningen skulle f¨ orsummans.

M¨ atningarna g¨ ors under antagande att reciprocitetsprincipen g¨ aller och kommer endast utf¨ oras med raka kanaler och cirkul¨ ara tv¨ arsnitt.

2 Teori

I den h¨ ar delen av rapporten kommer det tas upp teori som underl¨ attar f¨ orst˚ aelsen f¨ or projek- tet, men som ¨ aven ligger till grund f¨ or m¨ atningar och den slutliga ber¨ akningsmodellen.

2.1 Specifikationer

Uppdragsgivaren gav ¨ onskem˚ al att g¨ ora samtliga m¨ atningar med rosa brus i tersbanden 50-

5000 Hz.

2.2 Isolering av ljud

Detta avsnitt behandlar begrepp som beskriver ljudreduktionsegenskaper och absorberande material. ¨ Aven n¨ armre beskrivning av ventilationsdon tas upp h¨ ar.

2.2.1 Transmissions- och insatsisolering

Ett ventilationssystem best˚ ar i stort av en ett l˚ ang ventilationskanal sammankopplad med ka- naler som leder ut i olika rum och lokaler. Kanalernas mynningar kallas avslutningar. I fallen d˚ a avslutningarna kan betraktas som reflexfria kan transmissionsisolering, D _{T L} , beskriva en d¨ ampares transmissionsegenskaper. Faktum ¨ ar dock att en reflexfri avslutning inte ¨ ar l¨ att att skapa och d¨ arf¨ or ¨ ar insatsisolering ett l¨ ampligt m˚ att[2].

Begreppet insatsisolering, D IL , redog¨ or f¨ or skillnaden i en given punkt f¨ ore och efter en

¨ andring i systemet. Insatsisoleringen f¨ or en given punkt ber¨ aknas enligt f¨ oljande ekva- tion:

D IL = L p,f ore –L p,ef ter (1)

d¨ ar

L p,f ore ¨ ar ljudtrycksniv˚ a utan ˚ atg¨ ard, [dB]

L p,ef ter ¨ ar ljudtrycksniv˚ a efter insatsisolering [dB],[2].

2.2.2 Absorbenter

F¨ or att undvika o¨ onskade reflexer, t ex. i h˚ arda lokaler med l˚ ang efterklangstid, ¨ ar det vanligt att anv¨ anda sig av akustiska absorbenter. Dessa f¨ asts p˚ a reflekterande ytor; v¨ aggar och tak.

Por¨ osa absorbenter av fibertyp ¨ ar vanligt f¨ orekommande och de kan best˚ a av mineral- alterna- tivt glasullsfiber. Ljudreduktionen uppst˚ ar p˚ a grund av dissipation av den akustiska energin[2].

N¨ ar panelabsorbenter placeras en bit ifr˚ an en h˚ ard yta, liknande ett undertak, fungerar luften emellan som en fj¨ ader och panelen som en massa. Genom att ¨ andra avst˚ andet till v¨ aggen kan panelabsorbentens verkningsomr˚ ade f¨ orskjutas mellan olika frekvensomr˚ aden[2].

2.2.3 Ventilationsdon

Luftfl¨ odet in eller ut genom ett ventilationssystem styrs delvis av luftdonet och kan justeras efter behov. De vanligaste donen fungerar antingen som tilluftsventiler eller fr˚ anluftsventiler.

Tilluftsdonen tillf¨ or frisk luft och fr˚ anluftsdonen suger ut luft[10]. Luftfl¨ odet genom ventilen regleras beroende p˚ a donets utseende. Vanligt ¨ ar att ventilk¨ aglan justeras, se Figur 1, d¨ ar a betecknar ventilk¨ aglans inst¨ allning, som i rapporten ben¨ amns f¨ or injustering.

Figur 1: Schematisk figur f¨ or ett dons injustering[3].

Fl¨ aktGroup har m¨ attdata f¨ or ljudreduktion fr˚ an rum till kanal med donet GPDF, som ¨ ar ett av de don som utv¨ arderas i rapporten. I Figur 2 presenteras deras m¨ atdata i oktavband f¨ or injusteringarna -17 mm, -6 mm och +5 mm.

Figur 2: Fl¨ aktGroups m¨ atdata av ljudreduktion fr˚ an rum till kanal med don nr. 1 [3].

F¨ or ¨ ovriga don som ska unders¨ okas finns ej liknande m¨ atdata tillg¨ anglig.

2.3 Ljudutbredning

H¨ ar behandlas teori som f¨ orknippas med ljudutbredning.

2.3.1 Punktk¨ allor

Den enklaste typen av punktk¨ alla ¨ ar monopolen och alstrar ett symmetriskt sf¨ arsikt ljudf¨ alt.

En monopol k¨ alla m˚ aste s¨ anda ut en v˚ agl¨ angd som ¨ ar mycket st¨ orre ¨ an k¨ allans radie[2].

F¨ or l˚ aga frekvenser ¨ ar det endast k¨ allomr˚ adets resultat av det alstrade mass- och volymfl¨ odet som har betydelse. Det beror p˚ a att icke-symmetriska fl¨ odesf¨ ordelningar kan f¨ orsummas i l˚ agfrekvensomr˚ adet d¨ ar Helmholtztalet ¨ ar litet, ty ljudbidraget svarar mot h¨ ogre ordning- ens multipoler. D¨ arf¨ or kan en h¨ ogtalare monterad i box betraktas som en monopol f¨ or l˚ aga frekvenser, fast¨ an den akustiska massfl¨ odesf¨ ordelningen ¨ ar starkt avvikande fr˚ an det ideala fallet[2].

Figur 3 visar hur ljudeffekt varierar med avst˚ andet fr˚ an en monopol k¨ alla i fritt f¨ alt framf¨ or ett h˚ art respektive mjukt plan.

Figur 3: Monopolens uts¨ anda ljudeffekt,W _m , i fritt f¨ alt framf¨ or ett plan. Den heldragna linjen

representerar h˚ art plan och den streckade mjukt plan. V˚ agtalet ¨ ar k och avst˚ andet mellan

monopolen och planet betecknas h[4].

Utifr˚ an figur 3 framg˚ ar det att om en kanal med ventilationsdon monteras i samma plan som h˚ arda v¨ aggar ger det f¨ or l¨ agre frekvenser 6 dB l¨ agre ljudreduktion ¨ an om kanalens b˚ ada mynningar ¨ ar fria. Det kr¨ avs minst en kvarts v˚ agl¨ angd fr˚ an en h˚ ard yta f¨ or att anses som en fri mynning. Det framg˚ ar ocks˚ a att mynningens position i f¨ orh˚ allande till v¨ aggen kommer att ha en inverkan p˚ a ljudeffekten p˚ a grund av f¨ or¨ andrade randvillkor.

2.3.2 St˚ aende v˚ agor i kanaler

St˚ aende v˚ agor ¨ ar en uppbyggnad av fri v˚ agor och kan endast uppst˚ a vid reflektion av minst en skiljeyta[2]. St˚ aende v˚ agor i kanaler f˚ as d˚ a kanalens l¨ angd l = λ/2.

2.4 Ljudtransmission i installationer

Detta avsnitt avsett f¨ or att redog¨ ora f¨ or ljud som ¨ overf¨ ors i kanaler.

2.4.1 Mynningsreflektion

Ljud som transmitteras ut eller in genom en kanal f¨ orlorar en del av energin p˚ a grund av reflektioner i ¨ anden. En uppskattning av ljudreduktionen, D _t,io , i riktning fr˚ an kanal till rum kan ber¨ aknas med f¨ oljande ekvation:

D t,io = 10log

"

1 + Ω

4k _o ² S co

#

, (2)

d¨ ar

Ω ¨ ar rymdvinkeln i f¨ orh˚ allande till reflekterande ytor i rummet. Ingen yta: Ω = 4π, en yta: Ω = 2π, tv˚ a ytor: Ω = 4π, tre ytor: Ω = π/2, [radianer]

k o ¨ ar v˚ agtalet(= 2/c o ) i luft, [1/m]

S co ¨ ar kanal¨ oppningens tv¨ arsnittsarea, [m ² ], [5].

F¨ or att ber¨ akna v˚ agtalet, k o , best¨ ams ljudhastigheten med f¨ oljande formel:

c o = c 0

p T /273, (3)

d¨ ar

c ₀ ¨ ar ljudhastigheten i torr luft, [m/s]

T ¨ ar temperaturen i laboratoriet, [K], [2].

Motsvarande ekvation f¨ or ljudreduktionen, D t,oi , fr˚ an rum till kanal ges av:

D t,oi = 10log 2 · 10 ^D

^/10 − 1

!

− 10log 1, 6 + Ω 2k ² _o S _co

!

, [5]. (4)

2.5 Ber¨ akning av ljudtrycksniv˚ a

Medelv¨ ardet av rummets totala ljudniv˚ a ber¨ aknas genom summering av ljudtrycksniv˚ aer en- ligt ekvationen:

L p,tot,medel = 10log P n

i=1 10 ^L

n

!

(5) d¨ ar

L _p,i ¨ ar ljudtrycksniv˚ a, dB

n ¨ ar antal summerade ljudtrycksniv˚ aer, [2].

3 Material

Projektets m¨ atningar i Marcus Wallenberglaboratoriet genomf¨ ordes med f¨ oljande materi- al:

• 3.0 m spirokanal, Ø125 mm.

• Ventilationsdon med anslutningsdiameter 125 mm:

– Nr 1. Fr˚ anluftsventil, Fl¨ aktgroup GPDF – Nr 2. Fr˚ anluftsventil, Fl¨ aktgroup KGEB – Nr 3. Tilluftsventil, Fl¨ akgroup CTVB – Nr 4. Tilluftsventil, Fl¨ aktgroup STQA – Nr 5. Kylkasset, Fl¨ aktGroup LYRA – Nr 6. Tilluftsventil, Acticon Flipper

• Ljudabsorbenter, 975x1185x40 mm

• Referensljudk¨ alla av typ dodekaeder

• 2 mikrofoner

• Mikrofonstativ

• Roterande bom

Figur 4: Bild p˚ a de beskrivna m¨ atobjekten, nr. 1-5, [6], nr 6. [7].

3.1 Samh¨ alleliga och etiska aspekter

Vid granskning av de don som utv¨ arderas och anv¨ andas i arbetet s˚ a framgick det i byggva- rudeklerationerna att samtliga don, nr. 1-5, fr˚ an Fl¨ aktGroup var tillverkade i Finland[6] och don nr. 6 fr˚ an Acticon var tillverkat i Sverige[11]. S˚ aledes g¨ ors antagandet att produktion och tillverkning g¨ ors under goda arbetsf¨ orh˚ allanden.

Fl¨ aktgroups redog¨ or f¨ or att donen saknar kriterier f¨ or milj¨ om¨ arkning. D¨ aremot har Acti- con en utf¨ orlig milj¨ ovarudeklaration f¨ or don nr. 6. D¨ ar framg˚ ar det att inget materialspill fr˚ an tillverkningen f¨ orekommer och att det inte ger upphov till farliga avfall. All materi- al f¨ or f¨ orpackning kan ˚ ateranv¨ andas alternativt ˚ atervinnas och 95 % av donets material ¨ ar

˚ atervinningsbart[11].

4 Metod

Detta avsnitt beskriver tillv¨ agag˚ angs¨ attet f¨ or projektets utformning av de olika m¨ atningar.

4.1 Arbetsg˚ ang

Marcus Wallenberg Laboratoriet ¨ ar certifierat f¨ or m¨ atnignar med nedre gr¨ ans p˚ a 80 Hz[8], vilket indikerar p˚ a att det inte finns n˚ agon s¨ akerhet i de resultat som f˚ as f¨ or l¨ agre frekvenser.

D¨ arav gjordes m¨ atningar i tersbanden 80-8000 Hz. Den ¨ ovre gr¨ ansen ¨ andrades fr˚ an 5000 Hz som ¨ onskat, till 8000 Hz, f¨ or att kunna utl¨ asa mer m¨ atdata.

Samtliga m¨ atningar under projektet gjordes mellan ett ekofritt rum (mottagarrum) och ett efterklangsrum (s¨ andarrum). Inf¨ or m¨ atningarna kalibrerades mikrofonerna f¨ or att kontrollera att mikrofonerna hade k¨ anslighet av samma grad, se Tabell 1.

Tabell 1: K¨ ansligheten f¨ or respektive mikrofon med tryckp˚ ak¨ anningen 1 Pa(L _p =94 dB) och f=1000 Hz.

Mikrofon K¨ anslighet [mV/Pa]

M ₁ 20.6

M 2 14.6

D¨ arefter utf¨ ordes en testm¨ atning f¨ or att utv¨ ardera hur den grundl¨ aggande m¨ atuppst¨ allningen skulle se ut. Den korta kanalen p˚ a 1 m, f¨ astes utan don i skiljev¨ aggen mellan s¨ andarrummet och mottagarrummet, varav kanalen stack ut 0.135 m p˚ a b˚ ada sidor om skiljev¨ aggen. Ljud- trycksniv˚ an m¨ attes i vardera rum med tv˚ a mikrofoner. Mikrofonen i s¨ andarrummet, (M ₁ ), placerades p˚ a en roterande bom och i mottagarrummet placerades mikrofonen, (M ₂ ), 0.10 m ifr˚ an kanalmynningen i mottagarrummet. I det f¨ orsta testfallet placerades referensljudk¨ allan och ventilationsdonet i s¨ andarrummet. Testfall 2 utf¨ ordes med reversibel uppst¨ allning, men med donet kvar i s¨ andarrummet.

Vid vidare studier anv¨ andes den f¨ orsta uppst¨ allningen som klarg¨ ors i Figur 6. Anledningen till detta var rummens olika egenskaper. M¨ atningen f¨ or testfall 2 indikerade p˚ a att m¨ atningrna skulle bero p˚ a var ljudk¨ allans position och skulle utg¨ ora st¨ orre os¨ akerheter ¨ an i testfall 1. Det gav uppfattningen att de resultat som m¨ attes upp f¨ or att kontrollera att reciprocitetprincipen g¨ allde inte gav en tillr¨ acklig s¨ akerhet.

F¨ or att studera referensljudk¨ allans energif¨ ordelning genomf¨ ordes tv˚ a m¨ atningar; en med

utstr˚ alat rosa brus och sedan med utstr˚ alat vitt brus. Rosa brus ska ha en j¨ amn ener-

gif¨ ordelning vid analys i tersbandsfilter, medan energim¨ angden i vitt brus ¨ okar med stigande

frekvens[9]. Ljudtryckskurvornas utseende i tersband kontrollerades f¨ or b˚ ada m¨ atningarna.

D¨ arefter bed¨ omdes att vitt brus skulle komma att ge b¨ ast resultat f¨ or f¨ oljande m¨ atningar eftersom att det vita bruset efterliknade det ¨ onskade rosa bruset mer, se Figur 5. Det beror troligen p˚ a att h¨ ogtalaren ¨ ar b¨ attre p˚ a att s¨ anda ut vitt brus.

Figur 5: Grafen visar uppm¨ att ljudtryckniv˚ a vid rosa och vitt brus fr˚ an referensk¨ allan.

F¨ or att kunna g¨ ora ber¨ akningar med ekvationerna 2 och 4 s˚ a uppskattades inloppsareorna f¨ or respektive injustering f¨ or de olika donen. Se de uppskattade areorna i Tabell 2.

Tabell 2: Uppskattade inloppsareor f¨ or respektive injustering och don.

Injustering Don Area [m ² ]

-17 mm GPDF 0.0024

-6 mm GPDF 0.0042

+5 mm GPDF 0.0061

-6 mm GPDF 0.0042

-18 mm KGEB 0.0043

0 mm KGEB 0.0068

+ 7 mm CTVB 0.0040

+ 10 mm CTVB 0.0057

Halvt ¨ oppen STQA 0.0031

Helt ¨ oppen STQA 0.0063

Halvt ¨ oppen LYRA 0.0027

Helt ¨ oppen LYRA 0.0053

Helt ¨ oppen Flipper 0.0143

4.2 M¨ atuppst¨ allning

Grunduppst¨ allningen f¨ or samtliga m¨ atningar i detta projekt redog¨ ors i Figur 6.

Figur 6: Grunduppst¨ allning av m¨ atobjekt och m¨ atutrustning.

Vid f¨ or¨ andrad kanall¨ angd anpassades avst˚ andet mellan mikrofon och kanalmynning i motta- garrummet s˚ a att avst˚ andet var 0.10 m f¨ or samtliga m¨ atningar. Alla m¨ atningar genomf¨ ordes tre g˚ anger med referensljudk¨ allan placerad p˚ a olika positioner i s¨ andarrummet, se Figur 7.

Syftet med detta var att undvika att m¨ atningarna skulle vara beroende av dess position.

Figur 7: Referensk¨ allans olika positioner vid m¨ atningarna.

Referensm¨ atningar

Tv˚ a referensm¨ atningar gjordes; f¨ or kort och l˚ ang kanal utan don. F¨ or kort kanal var L ₁ = L 2 = 0.135 m och f¨ or l˚ ang kanal var L 1 = 0.135 m och L 2 = 2.135 m.

M¨ atning 1

F¨ orst utf¨ ordes m¨ atningar med den korta kanalen p˚ a 1 m utan don och d¨ arefter upprepade m¨ atningar med don nr 1–6 placerade i s¨ andarrummet. I den h¨ ar m¨ atningen var avst˚ andet L ₁ = 0.135 m.

M¨ atning 2

H¨ ar skulle m¨ atningar g¨ oras med don nr. 1 d˚ a kanalmynningen var placerad 0.135 m, 0.5 m respektive 1 m fr˚ an v¨ aggen i s¨ andarrummet; dvs L 1 = 0.135 m, L 1 = 0.5 m respektive L 1 = 1.0 m. Den totala kanall¨ angden f¨ or alla m¨ atningar h¨ ar var 3.0 m, s˚ a f¨ or att bevara denna l¨ angd s˚ agades det l¨ angre kanalstycket is¨ ar och f¨ orflyttades fr˚ an mottagarrummet till s¨ andarrummet.

M¨ atning 3

Ljudabsorbenten monterad 10 cm fr˚ an v¨ aggen enligt Figur 8. Nu var L 1 = 0.135 m och den totala kanall¨ angden var 3.0 m. Vid m¨ atningarna anv¨ andes don nr 1.

Figur 8: Montering av ljudabsorbenten f¨ or m¨ atning 4.

M¨ atning 4

Ljudabsrobenten var monterad p˚ a sammas¨ att som i M¨ atning 3; 0.10 m fr˚ an v¨ aggen. Nu var

L 1 = 0.5 m och den totala kanall¨ angden beh¨ olls till 3.0 m. Se Figur 9 f¨ or uppst¨ allningen i

s¨ andarrummet.

Figur 9: Montering av ljudabsorbenten f¨ or m¨ atning 3.

5 Resultat

I detta avsnitt presenteras resultaten av ljudreduktionen i tersband f¨ or de olika m¨ atningarna.

Ljudtrycksniv˚ aerna f¨ or ljudreduktionen ber¨ aknades genom att f¨ orst medelv¨ ardesbilda den to- tala ljudtrycksniv˚ an f¨ or de tre olika positionerna f¨ or referensljudk¨ allan. Detta enligt ekvation (5) f¨ or varje m¨ atning.

Referenssignalernas transmissionsisolering f¨ or kort och l˚ ang kanal best¨ amdes genom att ber¨ akna skillnaden i uppm¨ att ljudtrycksniv˚ a mellan s¨ andarrum och mottagarrum. P˚ a samma s¨ att ber¨ aknades transmissionsisoleringen f¨ or de uppm¨ atta v¨ ardena med donen. Ekvation 1 anv¨ andes f¨ or att ta fram ett m˚ att p˚ a donens inverkan. L p,f ore ˚ aterges av referenssignalerna utan don och L p,ef ter transmissionsisoleringen utan don.

Det f¨ orsta resultatet som presenteras i Figur 10 visar insatsisoleringen f¨ or den korta och

l˚ anga kanalen, 1.0 m respektive 3.0 m. Dessa har anv¨ ants som referenssignaler f¨ or samtliga

ber¨ akningar av insatsisoleringen f¨ or de olika donen och m¨ atningarna.

Figur 10: Uppm¨ atta ljudtrycksniv˚ aer f¨ or kort respektive l˚ ang kanal utan don.

M¨ atning 1

F¨ or m¨ atning 1 har den korta referenskanalen anv¨ ants f¨ or att kunna presentera donens insat- sisolering, se figurerna 11-17. Figur 11 visar resultatet f¨ or don nr. 1 med injusteringarna -17 mm, -6 mm respektive +5 mm.

Figur 11: Uppm¨ att insatsisolering f¨ or olika injusteringar med don nr. 1.

En representation av den uppm¨ atta ljudreduktionen , f¨ or don nr. 1, i oktavbanden 63-8000

Hz visas i Figur 12.

Figur 12: Uppm¨ att data f¨ or ljudreduktionen f¨ or GPDF i oktavband.

Ljudreduktionen f¨ or don nr. 2 i Figur 13 visas f¨ or injusteringarna 0 mm och -18 mm.

Figur 13: Uppm¨ att insatsisolering f¨ or olika injusteringar med don nr. 2.

Figur 14 visar ljudreduktionen f¨ or injusteringarna +7 mm samt +10 mm, detta f¨ or don nr.

3.

Figur 14: Uppm¨ att insatsisolering f¨ or olika injusteringar med don nr. 3.

Don nr. 4 ¨ ar uppm¨ att med injusteringarna ’helt ¨ oppen’ och ’halvt ¨ oppen’. ’Helt ¨ oppen’ inneb¨ ar att ljudet sl¨ apps igenom samtliga sm˚ a h˚ al, medan f¨ or det andra fallet ¨ ar h¨ alften av dessa f¨ ortejpade. Resultatet av donets ljuddreduktion redog¨ ors i Figur 15.

Figur 15: Uppm¨ att insatsisolering f¨ or olika injusteringar med don nr. 4.

I Figur 16 presenteras fallet f¨ or don nr. 5 och h¨ ar inneb¨ ar injusteringen ’helt ¨ oppen’ att kylkassettens alla spalter ¨ ar helt ¨ oppna. Injusteringarna ’halvt ¨ oppen’ och ’helt sluten’ betyder s˚ aledes att spalterna ¨ ar halvt ¨ oppna respektive helt slutna.

Figur 16: Uppm¨ att insatsisolering f¨ or olika injusteringar med don nr. 5.

Resultatet i Figur 17 visar den ljudreduktion som m¨ attes upp f¨ or don nr. 6 med injusteringen

’helt ¨ oppen’, ty detta don ej kunde justeras till n˚ agot annat.

Figur 17: Uppm¨ att insatsisolering f¨ or en injustering med don nr. 6.

M¨ atning 2

M¨ atning 2 unders¨ okte hur don nr. 1, GDPFs ljudreduktion p˚ averkades av att justera kanal- mynningens avst˚ and fr˚ an v¨ aggen i s¨ andarrummet. Avst˚ andet L ₁ varierades fr˚ an 0.135 m till 0.5 m och 1.0 m. I resultaten anv¨ ands den l˚ anga kanalen utan don som referens. Figurerna 18-20 visar resultaten av ljudreduktion med injusteringarna -17 mm, -6 mm respektive +5 mm. Figur 18 visar detta resultat f¨ or injusteringen -17 mm.

Figur 18: Ljudreduktion f¨ or d˚ a don nr. 1 har placerats med olika avst˚ and till v¨ aggen, injuste-

ring -17 mm.

F¨ or injusteringen -6 mm visar Figur 19 resultatet av ljudreduktionen f¨ or de olika l¨ angderna p˚ a L 1 .

Figur 19: Insatsisoleringen f¨ or d˚ a don nr. 1 har placerats med olika avst˚ and till v¨ aggen, injustering -6.

Figur 20 visar motsvarande resultat f¨ or injustering +5 mm.

Figur 20: Insatsisoleringen f¨ or d˚ a don nr. 1 har placerats med olika avst˚ and till v¨ aggen,

injustering +5 mm.

M¨ atning 3

Syftet med m¨ atning 3 var att unders¨ oka en absorbents inverkan p˚ a don nr. 1 f¨ orm˚ aga att reducera ljud. M¨ atningarna gjordes med injuseringarna -17 mm, -6 mm och +5 mm. Se montering av absorbent i Figur 8. Den l˚ anga kanalen anv¨ andes som referens och i figurerna 21-23 redovisas m¨ atningarnas resultat.

Figur 21: Insatsisoleringen f¨ or don nr. 1 med och utan absorbent. Kanalmynningen sticker ut 0.135 m fr˚ an v¨ aggen.

Ljudreduktionen f¨ or don nr. 1 med och utan absorbent f¨ or injusteringen +5 mm visas i Figur 22.

Figur 22: Insatsisoleringen f¨ or don nr. 1 med och utan absorbent. Kanalmynningen sticker ut

0.135 m fr˚ an v¨ aggen.

Absorbentens inverkan p˚ a ljudreduktionsf¨ orm˚ agan f¨ or don nr. 1 framg˚ ar i Figur 23.

Figur 23: Insatsisoleringen f¨ or don nr. 1 med och utan absorbent. Kanalmynningen sticker ut 0.135 m fr˚ an v¨ aggen.

M¨ atning 4

De sista m¨ atningarna gjordes f¨ or att unders¨ oka hur insatsd¨ ampningen f¨ or don nr. 1 p˚ averkas med eller utan absorbent d˚ a kanalmynningens placering ¨ ar 0.5 m fr˚ an v¨ aggen. Figur 24 visar detta resultat f¨ or injusteringen -17 mm.

Figur 24: Insatsisoleringen f¨ or don nr. 1 med och utan absorbent. Kanalmynningen sticker ut

0.5 m fr˚ an v¨ aggen.

F¨ or injustering -6 mm presenteras resultatet med och utan absorbent i Figur 25.

Figur 25: Insatsisoleringen f¨ or don nr. 1 med och utan absorbent. Kanalmynningen sticker ut 0.5 m fr˚ an v¨ aggen.

I Figur 26 finns motsvarande m¨ atdata f¨ or injustering +5 mm.

Figur 26: Insatsisoleringen f¨ or don nr. 1 med och utan absorbent. Kanalmynningen sticker ut

0.5 m fr˚ an v¨ aggen.

6 Analys

Det h¨ ar avsnittet innefattar analys av samtliga m¨ atningar och j¨ amf¨ orelse mellan Fl¨ aktGroups produktdata utv¨ arderar ber¨ akningsmodellen j¨ amf¨ orelsevis uppm¨ atta data.

M¨ atning 1

Vid inspektion av figurerna 11-17 visas en tydlig trend av hur donens olika injusteringar p˚ averkar ljudreduktionen. En mindre inloppsarea resulterar i en h¨ ogre ljudreduktion ¨ over fre- kvensomr˚ adet.

Gemensamt f¨ or samtliga resultat ¨ ar ocks˚ a ljudreduktionens avvikelser vid l˚ aga frekvenser, d¨ ar resultatet visar p˚ a en f¨ orst¨ arkning vid dessa. I figurerna 13-16 ˚ aterfinns en f¨ orst¨ arkning i tersband upp till 500 Hz. I l˚ agfrekvensomr˚ adet kan f¨ orst¨ arkningar bero p˚ a uppkommande st˚ aende v˚ agor i kanalen. Don nr. 4 – STQA som visas i Figur 15 visar p˚ a f¨ orst¨ arkningar f¨ or fre- kvenser upp till ca 1000 Hz, vilket tyder p˚ a eventuell resonans p˚ a grund av donets utformning.

Av alla don har Flipper b¨ ast ljudreduktion f¨ or det unders¨ okta frekvensomr˚ adet. Se Figur 17.

M¨ atning 2

N¨ ar den totala kanall¨ angden bevaras som 3 m, men mynningsplaceringen i s¨ andarrummet

¨ andras, f˚ as resultaten av detta i Figur 18-20. Denna j¨ amf¨ orelse var av intresse f¨ or att se om kanalmynningens placering i rummet hade n˚ agot st¨ orre inverkan p˚ a donets ljudreduk- tionsf¨ orm˚ aga. Utifr˚ an resultaten i figurerna 18-20 kan en bed¨ omning g¨ oras att f¨ or samtliga injusteringar var ljudreduktionen st¨ orst n¨ ar L 1 = 1 m och som minst n¨ ar L 1 = 0.135 m. Lik- nande vad som har kunnat konstaterats fr˚ an resultaten f¨ or m¨ atning 1 s˚ a f˚ as ¨ aven st¨ orst ljudreduktion f¨ or injustering -17 mm, d˚ a donets inloppsarea ¨ ar som minst. Det b¨ or p˚ apekas att det finns en os¨ akerhet i m¨ atningen som ges av resultatet i Figur 18, d¨ ar det finns en reducerad ljudreduktion f¨ or frekvenser kring ca 3000 Hz, n¨ ar L 1 = 1.0 m. Denna reducering tyder p˚ a missvisande resultat f¨ or h¨ ogre frekvenser.

M¨ atning 3

Utifr˚ an m¨ atning 3, d¨ ar L 1 =0.135 m och absorbentmaterial ¨ ar monterat 0.10 m fr˚ an v¨ aggen, se Figur 8 f˚ as resultaten av ljudreduktionen i figurerna 21-23. N˚ agon markant p˚ averkan av absorbentmaterialets inverkan kan ej urskiljas.

M¨ atning 4

Resultaten f¨ or m¨ atning 4 som visas i figurerna 24-26, d¨ ar kanalmynningen ¨ ar placerad 0.5 m fr˚ an v¨ aggen, se Figur 9 f¨ or uppst¨ allningen. Fr˚ an de h¨ ar resultaten kan det kostateras att absorbenten ger en positiv effekt f¨ or ljudreduktionen f¨ or l˚ aga frekvenser upp till ca 200 Hz.

En annan trend som ˚ aterfinns ¨ ar att det ger en f¨ orb¨ attring p˚ a ca 3 dB vid 1000 Hz, men ger i ¨ ovrigt ingen markant inverkan.

6.1 J¨ amf¨ orelse av m¨ atv¨ arden fr˚ an Fl¨ aktGroup

I Figur 2 redovisas m¨ atresultaten f¨ or don nr. 1 fr˚ an tillverkarna Fl¨ aktGroup och motsvarande

m¨ atresultat fr˚ an m¨ atningarna som gjorts i projektets syfte visas i Figur 12. Det konstate-

ras att utvecklingsriktningen av ljudreduktionen i oktavband f¨ or de olika injusteringarna ser

liknande ut vid en j¨ amf¨ orelse av tabellerna. Dock p˚ atr¨ affas en stor skillnad i resultatet f¨ or ljudreduktionen, d¨ ar Fl¨ aktgroups m¨ atv¨ arden ¨ ar mer ¨ an dubbelt s˚ a h¨ oga ¨ an de som redovisas i Figur 12.

En m¨ ojlig orsak till den stora skillnaden i resultat kan vara olika m¨ atmetoder. I produkt- bladet [3] framg˚ ar att m¨ atningarna ¨ ar utf¨ orda d˚ a donet sitter p˚ a en kort stos, vars l¨ angd ¨ ar mindre ¨ an 0.30 m och att m¨ atningarna anv¨ ander sig av en metod som innefattar lufttryck och luftfl¨ ode. N˚ agon f¨ orklaring av hur, i vilken milj¨ o eller under vilka f¨ orh˚ allanden som Fl¨ aktGroup har genomf¨ ort sina m¨ atningar finns d¨ aremot inte. Det ¨ ar ocks˚ a sannolikt att de har valt sina b¨ ast uppm¨ atta resultat, eftersom syftet ¨ ar att det ska vara s¨ aljande. Av den anledningen fyller det inget syfte att g¨ ora en n¨ armare analys av de skiljaktigheter som finns mellan tillverkarnas resultat och det resultat som ˚ astadkommits p˚ a Marcus Wallenberg Laboratoriet.

6.2 J¨ amf¨ orelse med ber¨ akningsmodell

Figurerna 27, 28 och 29 presenterar resultaten av ekvationerna (2) och (4) som har anv¨ ants som ber¨ akningsmodell de uppm¨ atta m¨ atv¨ ardena. Eftersom att ber¨ akningsmodellen beskriver ett m˚ att p˚ a transmissionsisolering beh¨ ovde donens m¨ atdata justeras fr˚ an insatsisolering till transmissionsisolering. Detta gjordes genom att addera reflexen vid inloppet till den ¨ oppna kanalen i s¨ andarrummet, till insatsisoleringen f¨ or de olika donen. Reflexen ber¨ aknades med ekvationerna (2) och (4), nu anv¨ andes tv¨ arsnittsarean f¨ or kanalen.

Eftersom kanalmynningens placering var 0.135 m fr˚ an en yta, s˚ a ans˚ ags det inte vara tillr¨ acklingt l˚ angt f¨ or att s¨ atta rymdvinkeln till Ω = 4π men heller inte tillr¨ ackligt n¨ ara en yta f¨ or att s¨ atta den till Ω = 2π, d¨ arav valdes rymdvinkeln till Ω = 3π. De uppskattade areorna f¨ or respektive don angavs som kanalens tv¨ arsnittarea, S co , se Tabell 2.

Resultatet i Figur 27 vid j¨ amf¨ orelse av ber¨ akningsmodellen och m¨ atv¨ ardena f¨ or don nr. 1 och 2 ser ut att st¨ amma ¨ overens n˚ agorlunda bra. Vid h¨ ogre frekvenser ligger ber¨ akningsmodellens resultat l˚ agt f¨ orh˚ allandevis till de uppm¨ atta v¨ ardena f¨ or det don nr. 1, medan den f¨ oljer m¨ atv¨ ardena f¨ or don nr. 2 b¨ attre.

Figur 27: J¨ amf¨ orelse med ber¨ akningsmodell, don nr. 1 och 2.

En j¨ amf¨ orelse mellan ber¨ akningsmodellen f¨ or don nr. 3 och 4 i Figur 28 visar ungef¨ ar lik- nande resultat som i Figur 27. D¨ aremot ligger ber¨ akningsmodellens kurva relativt l˚ agt till m¨ atv¨ ardena f¨ or dessa tv˚ a don.

Figur 28: J¨ amf¨ orelse med ber¨ akningsmodell, don nr. 3 och 4.

Figur 29 presenterar resultatet av ber¨ akningsmodellen f¨ or don nr. 5 och 6. F¨ or don nr. 5, LYRA, f¨ oljer modellen m¨ atv¨ ardena bra f¨ or frekvenser l¨ agre ¨ an 1000 Hz, f¨ or h¨ ogre frekvenser

¨ ar den ej ¨ overenskommande. Det sista donet, Flipper, kan det utl¨ asas att ber¨ akningsmodellen ej ¨ ar till¨ ampbar.

Figur 29: J¨ amf¨ orelse med ber¨ akningsmodell, don nr. 5 och 6.

Ber¨ akningsmodellen har formen av en konkav andragradskurva. F¨ or don nr. 1 och 5 ,se figu- rerna 27 och 29, ligger ber¨ akningsmodellens maxima f¨ orskjutet i f¨ orh˚ allande till de uppm¨ atta m¨ atv¨ ardena. Ber¨ akningsmodellens kurva f¨ or don nr. 3 i Figur 28 verkar ha ett maxima som st¨ ammer relativt bra med m¨ atdatan. D¨ aremot ligger hela kurvan f¨ or l˚ agt. F¨ or vidare analys vore det intressant att se hur det vore m¨ ojligt, att med hj¨ alp av de anv¨ anda formlerna, kunna f¨ orskjuta kurvan och anpassa maxima b¨ attre.

6.3 Diskussion

Den framtagna ber¨ akningsmodellen ¨ ar ej optimal rent teoretiskt, men kan ge ett rikti- ningsv¨ arde f¨ or praktiskt anv¨ andning f¨ or vissa av de unders¨ okta donen. En slutsats utifr˚ an resultaten i figurerna 27-29 ¨ ar att ber¨ akningsmodellen b¨ ast anpassad f¨ or kompakta ventila- tinsdon. Som n¨ amndes i analysen ¨ ar det t¨ ankv¨ art att granska ber¨ akningsmodellen och hitta s¨ att att modifiera den f¨ or att hitta en b¨ attre anpassning f¨ or donen. Faktorn 1.6 i ekvation 4 kan t¨ ankas vara v¨ ardet 2 x ¨ andkorrektionen f¨ or ett r¨ or i v¨ agg 0.81 x radien. En id´ e ¨ ar att b¨ orja med att unders¨ oka den faktorn. Det ¨ ar ¨ aven sv˚ artolkat vad f¨ or area som ¨ ar mest l¨ amplig att anv¨ anda.

Det var intressant att se hur mycket som Fl¨ akGroups data f¨ or GPDF-donet f¨ or ljudreduktion skiljer sig gentemot de resultat som m¨ attes upp under det h¨ ar projektet. Dock var det sv˚ art att utv¨ ardera skiljaktigheterna p˚ a grund av bristf¨ allig information av deras m¨ atmetod.

N¨ ar det kommer till m¨ atmetoden finns det f¨ orb¨ attringar. Exempelvis vore det idealt att m¨ ata mellan tv˚ a efterklangsrum eftersom m¨ atningarna av ljudtrycksniv˚ a i de olika rummen skulle vara lika starka. Om detta inte skulle kunna efterstr¨ avas skulle m¨ atningar av ljudeffekt varit b¨ attre ¨ an analys av ljudtrycksniv˚ an i endast en punkt i mottagarummet som gjordes i detta projekt. Bra vore om nya referenssignaler m¨ attes upp inf¨ or varje ny m¨ atning s˚ a att m¨ atdatan skulle ge mer noggranna v¨ arden.

F¨ or att verkligen se inverkan av absorbenterna hade det varit b¨ attre om st¨ orre absorbent- paneler anv¨ andes, minst 2 m ² , f¨ or att f˚ a en effekt.

Vad som uppfattats som en bra metod f¨ or att undvika eventuella positionsberoenden av ljudk¨ allan, var att g¨ ora flera m¨ atningar p˚ a en uppst¨ allning med ljudk¨ allan p˚ a olika positio- ner.

6.4 F¨ or vidare analys

Eftersom den framtagna ber¨ akningsmodellen ej ¨ ar optimal rent teoretiskt s˚ a beh¨ ovs det g¨ oras efterarbete. F¨ oljande ¨ ar n˚ agra rekommendationer.

- G˚ a till ursprungsk¨ allorna till ekvationerna; av de tv˚ a ekvationerna, 2 och 4, fr˚ an SS-EN 12354-5:2009, s˚ a ˚ aterfanns endast en av ekvationerna med hj¨ alp av referenserna i standarden.

Deras ursprung och vilken area som ska anv¨ andas beh¨ ovs, f¨ or att kunna utv¨ ardera hur pass bra de ¨ ar.

- G¨ ora m¨ atningar i labb med tv˚ a efterklangsrum och m¨ ata ljudeffekt ist¨ allet; detta vore idealt.

- Eftersom det finns lite data och f˚ a ekvationer f¨ or just detta problem skulle det eventuellt vara l¨ ampligt att ha ett annat tillv¨ agag˚ angs¨ att. Exempelvis experimentell metodik, d¨ ar man systematiskt f¨ ors¨ oker hitta samband mellan olika parametrar.

- F˚ a mer m¨ atdata fr˚ an tillverkare.

7 Bilagor

A. Tidsplan f¨ or projekt

Tidsplan f¨ or projekt, f¨ orstudie ej medr¨ aknad.

Referenslista

[1] Arbetsmilj¨ overket. Risker och ˚ atg¨ arder f¨ or en tillg¨ anglig arbetsmilj¨ o [Internet]. Stock- holm: Arbetsmilj¨ overket; ˚ Ar [uppdaterad 2015-08-24; citerad 2019-05-12]. H¨ amtad fr˚ an:

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/en-tillganglig-arbetsmiljo/risker-och-atgarder- for-en-tillganglig-arbetsmiljo/?hl=till˚ atna%20ljudniv˚ aer

[2] Bod´ en H, Carlsson U, Glav R, Wallin H.P, ˚ Abom, M. Ljud och vibrationer. 5:e upplagan.

Stockholm: Marcus Wallenberg Laboratoriet f¨ or Ljud- och Vibrationsforskning, Inst. f¨ or Far- kostteknik; 2014.

[3] Fl¨ aktgroup. Fr˚ anluftsventil GPDF, GPDB [Internet]. Fl¨ aktGroup; 2018 [uppdaterad 2018- 03-19; citerad 2019-04-23]. H¨ amtad fr˚ an: http://resources.flaktwoods.com/Perfion/File.aspx?id

=28e4f0fc-a25c-46bc-a0fc-9b62525713b2

[4] Bod´ en H, Carlsson U, Glav R, Wallin H.P, ˚ Abom, M. Ljud och vibrationer. 5:e upplagan.

Stockholm: Marcus Wallenberg Laboratoriet f¨ or Ljud- och Vibrationsforskning, Inst. f¨ or Far- kostteknik; 2014. Figur 8-15; s.318

[5] Swedish Standards Institute. SVENSK STANDARD SS-EN 12354-5:2009. Stockholm: Swe- dish Standards Institute; 2009.

[6] Fl¨ aktGroup. Air Management ATDs [Internet]. Herne, Tyskland: Fl¨ aktGroup; u.˚ a [H¨ amtat: 2019-04-30]. H¨ amtad fr˚ an: https://www.flaktgroup.com/en/products/air-management–

atds/

[7] Acticon AB. Flipper [Internet]. Bankeryd: Acticon; 2012 [uppdaterad 2012-06-01; h¨ amtad 2019-04-30]. H¨ amtad fr˚ an: https://www.acticon.se/documents/pdf/se/pb-tilluftsdon-flipper- 120601.pdf

[8] KTH. Experimentella resurser vid MWL [Internet]. Stockholm: KTH; 2013 [uppdaterad

2013-10-02; citerad 2019-04-28]. H¨ amtad fr˚ an: https://www.ave.kth.se/avd/mwl/mwl/experimentella- resurser-vid-mwl-1.386732

[9] HEAD acoustics. FFT – ¹ _n -octave analysis – wavelet [Internet]. HEAD acoustics; u.˚ a [cite- rad 2019-04-03]. H¨ amtad fr˚ an: https://www.head-acoustics.com/downloads/eng/application notes /FFT Wavelet nthOctave e.pdf

[10] Ventilation.se. Om ventilation [Internet]. Ventilation.se; u.˚ a [ citerad 2019-05.17]. H¨ amtad fr˚ an: https://ventilation.se/om-ventilation

[11] Acticon AB. Milj¨ ovarudeklaration [Internet]. Bankeryd: Acticon; 2012 [uppdaterad 2012-

02-10; citerad 2019-05-20]. H¨ amtad fr˚ an: https://www.acticon.se/documents/pdf/se/miljovaru

deklaration-flipper-2012-02.pdf