Resultat före boksluls<.hsposilioner och skatter

Belopp 1m t! Joner kronor (Mio) dar eJ annat anges 1983 1984

1985

Försa~nmgsvårde 99.460 87.052 86.196

Rörelseresultat efter planenhga avskrivningar

4.502 6628 6.475

Resultat före boksluls<.hsposilioner och skatter

3 779 7.647¹' 7.602

Avkastning på totalt kapital exklusrve rorelseskulder, procent

^2' 18,1 22,9 20,3

Avkastrung fore skatt pa eget riskbårande kapitaL procent

²¹ 24,4 38.3 30,9

Lrkvida medel den

31

december

11625 11.900 14.394

Investenngar

¹

anlaggrungar

2397 2.589 3.506

Produktutvecklingskostnader

2.508 3304 3.817

Antal anstalida den

31

december

76206 68.586 67.857

Andel eget nskbårande kaprlal, procent

^Z) 32,1 39,1 42,4

Resultat

i

kronor per aktie

2' 24:30 46:50 49:20

Utdelrung

¹

kronor per akbe

5:.23 5·30 ^8:5()31

Bmknnde -uflrdm ml1gt amenlamska redOTJisnmgsp1111dptr fU.S. GAAP)

Nettovinst

1.496 4.100 4.478-ll

19.80 52·90 57:7()Cl

Nettovmr;t

¹

kronor

per

akhe

~---

Summa hUgångar den

31

december

53.273 58 343 64..233

Eget kaprtal den

31

december

9.871 13.496 17.804

--- ---- --- ---

_30,0

16,4 35,1

Avkastning på eget kapital, procent

~~---

1) Han mgår exttaordmara mtalcter, netto l 363 Mkr

21 Dt>hmboner, ~e ~idan 11

>¹ Enhgt ~tyrel'lt'.l~ for&lag

Ordinarie bolagsstamma halls

1

Göteborg

i

Llsebergshallen, med ingång från Orgryte- vagen,

onsdagen den 21 maj 19861d 16.30.

Vem har rätt att delta i bolagsstämman?

Rått att delta

¹

Volvos bolagsstämma har den akheagare

som,

dels

ar

regxstrerad

1

den ut- sknft av akbeboken som gors per den

9

maj

1986,

delsanmaler sm avsrkt att delta

¹

bolags- stamman till Volvo,

senast klll.OO fredagen den 16 maj 1986.

Hur blir man registrerad i aktieboken?

Volvos akhebok fors av Vardepapperscentralen

VPC

AB med hjalp av datateknik.

Aktier

¹

Volvo ar ant1ngen agarregrstrerade eller forvaltarregtstrerade Endast

ägarregistre- rade

mnehav återfinns under aktieagarens egel:

namn

1

aktieboken. Den som har

sina

akber

i

for:ar hos banks notariatavdelrung eller en- skrid fondhandlare kan ha valt att låta aktierna registreras

¹

forvaltarens namn

FOr att aktieagare med sådana

förvaltarregi- strerade

akher skall

ha

ratt att delta

¹

bolags- stamman fordras att akhema agarreg:.streras

For att aktierna skall kunna omregistreras

41 Han 1ng,år extraordmara m takter med 744 Mkl, mobvar.ande luono1 9 60 perakhe

i

tid, bor akl:ieagare som har forvaltarreg:.stre- rade aktier av den bank eller fondhandlare som forvallar aktierna begara ö.llfalhg agar- registrering, s k

rösträttsregistrerfng,

ett par bankdagar fore den

9

maj

1986.

Forvaltare bru- kar debitera en avglft for denna åt-gard.

Hur anmäler man sig tiD Volvo?

Anmalan om deltagande

i

stamman kan ske

O

per telefon

031-59 2150

eller

via Valvosvaxel

031-590000

O per post hll AB Volvo Juridik

405 08

GÖTEBORG

Vtd arunalanbor akheagare uppge O namn

O personnummer

(reg~shenngsnummer)

D

adress och telefonnummer

Aktieägare som vill deita

i

stamman måste ha anmålt detta

senast fredagen den 16 maj 1986 klll.OO,

da anmalrungshden utgår

Som

avstamrungsdag

ror

ratt att

erhålla ut- ddnmg foreslås den

26 m.lJ 1986

Utberalmng- en beraknas ske genom

VPC

den

2

juni

1986.

Siffror m om parentes avser 1984 Svenska kronor bel:ecknas lbland S E K MJ!j on er kronor sknvs vanhgen Mkr och milJon forkorlas M Belopp avser Mkr om mget annat anges

Volvokoncernens

verksamhet i sammandrag

Bolagsstämma- plats och tid

Gate bot~ ar \.blvos c~ntrum

I farger. p4 omslaget hann sokt effulilrna dtn kulor som har

btt~ckmngm Gilte/mxsblått

o lhlvo Arsredovisning

1985

Att speciellt observera vid läsningen av Volvos årsredovisning 1985

l Koncernchefen

Utvecklingstanken för Volvo under 1970-talets svåra år var att stärka vår organisation och minska Volvos sårbarhet. Andra steget var att expandera, dels genom att öka investeringarna i produktutveckling, dels genom att erövra större marknadsandelar. Steg tre var att bredda Volvos verksamhet.

Årl984 nådde Volvo en ny vinstnivå. Underl985 har vi visatattdetta intevaren tillfällighet.

Det är vår fortgående decentralisering, under femton års tid, som givit våra ledningsresurser bredd och djup och som möjliggjort en uppbyggnad av nya affärsområden. Det är

viktigt

att vidareutveckla kompetensen: En av de främsta uppgifterna för våra cheferinför nittiotalet är att utbilda och ge möjlighet till utbildning. Genom kompetent ledning och framstående teknik bygger Volvo ut positionerna. Det är min uppfattning att vi har goda förutsättningar att driva på denna utveckling.

4 Koncernöversikt

Lägre tillväxt i USA. Viss återhämtning i Västeuropas ekonomi. Dramatisk utveckling av dollarkursen. Volvokoncernen 1985: Fortsatta framgångari USA. Bibehållila marknadsande- lar i Västeuropa. Bortfall av efterfrågan i oljestatema. Ökad försäljning av industriprodukter.

Lägre oljehandel. Gott resultat.

Hög investeringsnivå

och

ökade produktutvecklingskostnader. Köp av aktier i Custos

och

Phannacia. Förvärv av Card o

och

Hilleshög. Byte av bundna B-aktier mot fria. Börsintroduktion i Bryssel

och

Antwerpen. Nytt avtal om resultatbonus. Väsentlig utdelningshöjning.

14 Personvagnar

Högre tillverkning

och

försäljning än något tidigare år. Högt kapacitetsutnyttjande. Introduk- tion av740/760 herrgårdsvagn. Fortsatt resultatökning. 700-seriens försäljning fördubblad.

Beslut om att bygga monteringsfabrik i Uddevalla.

17 Lastvagnar

Ny lastbilsfamilj introducerad. Betydande investeringar. Oenhetlig marknadsutveckling.

Oförändrade leveranseroch lägre resultat. FL-serien: Truck of the Year 1986.

20 Bussar

Ökat försäljningsvärde men oförändrad produktion. Lägre resultat. Verksamheten i USA avvecklas.

22 Marin~ och industrimotorer

Splittrad marknadsbild. Betydande försäljning i USA. Lägre industrimotorförsäljning.

Gott resultat.

24 Flygmotorer m m

Avsevärt ökad försäljning av civila produkter. Fortsatt teknisk utveckling av både militära

och

civila motorer. Ökat resultat.

l6 Energi och Handel

Fortsatt koncentration av STCs verksamhet. Minskad oljehandel.

28 Livsmedel

Positiv försäljningsutveckling. strukturförändring i utländska bolag. Något högre resultat.

30 Annan verksamhet

Kockums )ernverksaktiebolag, Centro-MorgårdshammarAB, VTSTransportation Systems AB, ACS Autocarrier System AB, Försäkringsaktiebolaget Volvia, AB Fortos.

31 Koncernföretagens resultat ⁵³ Volvokoncernen 1981~85

32 Koncernens resultaträkning och balansräkning 43 AB Volvos resultaträkning och baJansräkning 50 Förslag

till

vinstfördelning

54 Den nya tekniken- krav och löften 56 Volvoaktien

58 Styrelse, revisorer och koncernledning 60 Adresser mm

51 Revisionsberättelse

Principerna för den ekonomiska redovisningen är oförändrade med undantag föromräkningen till svenska kronor av boksluten för bolag i höginfla- tionsländer. Dessutom har i 5TC skett en redovis- ningsändring avseende oljehandelskontrakt. Se vidare Redovisningsprinciper på sidan 35.

Vissa värden är genomgående lägre för 1985 än för tidigare år av framför allt två skäl.

rörelsegrenen Energi och Handel.

Vidare ingår inte Volvo B M-gruppen iloncemen under 1985. Däremot skedde fortfarande försäljning av entreprenadmaskiner genom vissa av Volvos dotterbolag.

I npt 26 till koncernens bokslut på sidorna 41-42 ingår en redogörelse för väsentliga skillnader mellan de redovisningsprinciper som Volvo tillämpar och de som gäller i USA(U.S. GAAP).

Oljehandeln inom STC reducerades under året vilket visar sig i ett lägre försäljningsvärde för

--~~---~---

l

Koncernchefen

V olvo är en indushikoncern som utvecklats ur en tradition av kompe- tens, tekniskt kunnande och kvalitet.

Volvo har haft förmånen att växa fram och skaffa sig en stark bas i ett Sverige som präglas av stabilitet- i viss mån iso- lerat från internationell oro och

turbulens.

Som ingen annan före honom domi- nerade Olof Palme den svenska politiska scenen. Hans tragiska död blev en chock för hela det svenska samhället. Vi bekla- gar djupt förlusten av Olof Palme.

Volvos uppgift: är att fortsätta att bygga industri, investera och utveckla tillför- litliga kvalitetsprodukter inom de

affärs~

områden som koncernen valt att satsa pa.

U tvecklingstanken för Volvo under 1970-talets svåra år var följande:

Koncernens verksamheter- person- vagnar, lastvagnar, bussar, flygmotorer, marinmotorer, entreprenadmaskiner, lantbruksmaskiner och skogsmaskiner- stod samtliga inför betydande problem.

strategin var att stärka vår organisa- tion och göra våra verksamheter

~er

motståndskraftiga och därmed mmska Volvos sårbarhet.

Hela 1970-talet ägnades åt att utveckla människor och få dem att växa med företaget och att effektivisera organisa- tionen. In d u s triarbetet stimulerades genom ökat medinflytande, bättre arbets- innehåll och nya typer av arbetsorgani- sation. Samtidigt utvecklade vi vår egen teknik och produktionsutrustning som var anpassad till just vår situation. -

\ l

Produktiviteten och kvaliteten höjdesY ' fortlöpande. Vi koncentrerade vårt pro- duktprogram exempelvis i Volvo BM, där vi gick ur såväl lantbruks- som skogsmaskiner.

Mot slutet av 1970-talet hade vi elimi- nerat huvuddelen av våra förlustbring- ande rörelser och ökat vår avkastnings- förmåga.

Andra steget i vår utvecklingsplan var ./"'\.att expandera, dels genom att öka

investeringarna

i

produktutveckling, dels genom att erövra större marknads- andelar.

Under en dryg femårsperiod förnya- des produkterna inom samtliga Volvos verksamhetsområden och nådde en

teknisk nivå som gav oss ökad konkur-

renskraft.

S teg tre i vår utvecklingstanke var att bredda Volvos verksamhet så att den skulle bli

~indre

konjunkturkänslig och därmed ge koncernen en stabilare intjäningsförmåga.

Genom förvärv av betydande intres- sen har vi gått in i verksamhetsområden som energi och livsmedel och även tagit positioner i ledande invesbnentbolag.

Våra betydande vinster och ökande likvida medel har gjort att vi kunnat

~

tillvara affärstillfällen.

- Idag har Volvo en sund och lönsam basrörelse och- genom delegering- välutvecklade och tränade ledningsgrup- per. Vi har kunniga företagsledningar

-'~om

samtliga affärsområden.

~o

Ar1984 nådde Volvo en ny vinstnivå.

.r\. Under 1985 har vi visat att detta inte var en tillfällighet.

Låt mig relatera händelseutvecklingen såsom den speglas i Volvos styrelse- beslut under det år som gått.

o Mandat att slutföra förhandlingama beträffande samgående Volvo B M- Clark Michigan

o Inrätta affärsområde Finans (dvs AB Fortos)

o Köp av en betydande post Pharmacia- aktier

_g

Ökning av aktieinnehavet i Custos tfrån 12 procent till19 procent av - rösterna)

o Aktieteckning genom emission och förvärv av aktier i Volvo do Brasil, som - därmed blir ett dotterbolag

~örslag till stämman om att inrätta forsknings- och utbildningsstiftelser samt förslag att anslå 25 Mkr till var- dera stiftelsen

o Beslut om att bygga produktions- centrum för personbilar

i

Uddevalla o Försäljning av Volvoaktier genom

Posten

o Anslag till stiftelse för att understödja handelshögskola i Göteborg

o Erbjudande till Cardos aktieägare om aktieförvärv

D

Erbjudande till Hilleshögs aktieägare om aktieförvärv

o Erbjudande till Volvos aktieägare om byte av B bundna aktier till B fria

D

Köp av samtliga utestående aktier i Volvo Personvagnar AB från Renault

U nder1985 och i början av1986 för- värvade Volvo aktier i Pharmacia- motsvarande drygt 25 procent av företa- gets totala röstvärd e. Genom .vårt av- sevärda aktieinnehav

i

Sonessans var vi redan tidigare en stor indirekt ägare i Leo och Ferrosan. Volvo lade den 25 februari 1986 ett bud på samtliga aktier i Sonessons. Om budet accepteras, kom- mer Volvo att söka bidra till att stärka strukturen för svensk läkemedels- industri.

Vi har förvärvat goda tillgångar med hög avkastningsförmåga i de branscher där vi nu deltar.

Livsmedelsområdet kommer att utvecklas med hjälp av bioteknikforsk- ning. Vi har här använt konjunkturvins- ter och omsatt dem i en långsiktig ökning av vår intjäningsförmåga. Genom för- värvet av Cardo kommer nu Provendor Food även att omfatta Sockerbolaget och Hilleshög. Denna den största privata livsmedelsgruppen

i

Sverige får sitt huvudkontor i Malmö. Vi ser fram mot d ess fortsatta tillväxt.

D et är vår fortgående

decentralis~­

ring, under femton

~r.s

tid, som givit våra ledningsresurser bredd och djup och som möjliggjort en uppbyggnad av nya affärsområden.

U nderjanuari 1986 offentliggjordes förändringar i Volvos koncernled- ning. Det är en fördel för Volvo att de planerade förändringarna kan ske i lugn och ro med den långa framförhållning som aviserats. Det visar också på styrka att de nya medlemmarna av koncern- ledningen har kunnat rekryteras internt inom Volvo. En av de viktigaste uppgif- terna för mig själv, Volvos tillträdanJe VD Gunnar L Johansson och v VD Gösta Renell är att tillsammans utveckla nittio- talets Volvoledning.

' Jårt tekniska utvecklingsarbete har

Y givit goda resultat. Våra verkstäder är av hög klass och drivs rationellt. Våra produkter har vunnit allt bredare erkän- nande.

Produktionsuhustning, som Volvo utvecklat, säljs till världens bilindustri och vårt sätt att organisera vår produk- tion möter ökande uppmärksamhet.

Våra tunga lastvagnar har förts fram till ett av de största märkena på världs- marknaden från en blygsam position för femton år sedan.

Våra personvagnar har inom sina seg- ment stadigt ökande marknadsandelar och vi tillhör de större tillverkarna i vår kla ss.

Volvo Penta har blivit en av världens ledande tillverkare på sitt område.

Dessa exempel illustrerar att Volvo genom kompetent ledning och fram- stående teknik bygger ut, positionerna genom att minska vår sårbarhet

i

en värld av snabb förändring .

Det är min uppfattning att vi har goda förutsättningar att driva på denna utveckling.

Volvo har haft en betydande tillväxt och de företagsförvärv och nyetablering- ar som gjorts inom såväl transportme-

delsområdet som övriga affärsområden ~ ~

har sammantagetinneburitatt Volvo- \ ..._ ~ _ . . ... , ~~> \~

koncernen idag har en mer välbalanse- ... __.. ... ~...._.._.-...

rad rörelse. Med sin nya struktur har Pehr G Gyllenhammar koncernen också en avsevärt större mot-

ståndskraft mot konjunkturnedgångar än tidigare.

Det är emellertid viktigt för oss att vidareutveckla kompetensen inom Volvo. En av de främsta uppgifterna för våra chefer inför nittiotalet är att utbilda

och ge möjlighet till utbildning. 26 mars 1986

3

FÖRVALlNINGSBERÄTIELSE

Koncernöversikt

Håkan Frisinger-verkställande direktör i AB 1-Vlvo.

Tillväxten i den amerikanska ekonomin fod- satte under 1985, även om takten mattades och skillnaden i ökningstakt mellan U SA och Västeuropa minskade under året. Den starka efterfrågan på importerade produkter i USA innebar ett betydande stöd för konjunktur- utvecklingen i övriga industriländer.

Efter en svag inledning ökade den ekono- miska tillväxten i Vå.steuropa successivt under året och konjunkturen förstärktes .

. Valutakursutvecklingen för dollar var dra- matisk. Uppgången kulminerade i mars månad med en noteringav ca 9,75 SEK/USD.

Vid slutet av året hade kursen i stort sett återgått till det läge gentemot den svenska kronan, varifrån uppgången startade under 1983 eller ca 7,60 SEK/USD.

För Volvo var utvecklingen emellertid gynnsam, i så måtto att den genomsnittliga dollarkursen var högre under 1985 än under 1984. Den lägre dollarkursen under andra halvåret påverkade endast obetydligt kon- cernens resultat som en följd av det system för terminssäkringar av valutor, som Volvo tillämpar.

En stor del av koncernens beräknade inflöde av dollar under 1986 har terminssäk- rats till kurser som överstiger gällande dollarkurs vid utgången av 1985.

Dollarkursen vid utgången av 1985 var lägre än ett år tidigare. Valutakursvinstema på långfristiga lån påverkade därmed årets resultat i positiv riktning.

Högre kostnadsökningar i Sverige än i många andra OECD-länderminskade svenska företags internationella konkurrens- kraft under 1985.

Liksom under 1984 bidrog vitaliteten i den amerikanska ekonomin till fortsatta fram- gångar för Volvos produkter i USA: person- bilar, lastbilar, marinrnotorer. Var hundrade personbil och var elfte tung lastbil som säljs i USA är tillverkad av Volvo.

Efter en trög start, bl a beroende på en sträng vinter, återhämtade sig de västeuro- peiska marknaderna. Volvo kunde behålla sina marknadsandelar.

Sjunkande oljepriser och oförändrad världskonsumtion av oljeprodukter försva- gade oljestaternas ekonomi och resulterade bl a i ett kännbart bortfall av efterfrågan.

Detta påverkade framför allt Volvos försälj- ning av lastbilar och bussar samt motorer för bevattningsaggregat

STCs oljehandel begränsades ytterligare, bl a på grund av osäkerheten om prisutveck- lingen, medan handeln med andra produkter såsom frukt och gödningsämnen, utveckla- desvidare.

Koncernens investeringsnivå var högre än under de senaste åren. En mycket betydande del av investeringarna på totalt 3,5 miljarder

kronor gjordes med syfte att bibehålla och ytterligare öka kapaciteten för tillverkning av personbilar och lastbilar. Produktutveck- lingskostnaderna ökade ytterligare

och

upp- gick till sammanlagt 3,8 miljarder kronor.

En helt ny lastbilsserie, FL-serien, och nya modellvarianter av personbilar, främst herr- gårdsvagnar i 7401760-serien, introducerades på Volvos huvudmarknader.

Beslut om att upphöra med montering av bussar i USA fattades i början av 1986.

Försäljning

-.,..ylvokoncemens försäljning under 1985 -uppgick till86.196 Mkr mot 87.052 Mkr

under1984.

STC fortsatte omstruktureringen av sin verksamhet och oljehandelns omfattning minskades ytterligare. Volvo BM-gruppen

~gick inte i koncernen under året. En viss

~.>rsäljning av entreprenadmaskiner skedde dock genom Volvos doHerbolag i ett antal länder. Den av dessa orsaker lägre försälj- ningen uppvägdes dock i stort sett av ökad försäljning inom övriga rörelsegrenar, framför allt inom Personvagnar. Exklusive oljehandel och Volvo B M-gruppen steg för- säljningen med 13 procentjämförtmed 1984.

Personvagnars ökade försäljningsvärde återspeglar bl a en större andel bilar i 700- serien. Aven totala antalet sålda bilarvar något högre än året innan eller 392.600 bilar.

Försäljningen på den nordamerikanska marknaden steg även under 1985 och upp- gick till drygt 110.000 Volvo personbilar, en ny högsta årssiffra.

Leveranserna av lastbilar var obetydligt ,.-lägre i antal än under föregående år. Volvo 'Vhite fortsatte dock sin ökning på USA- -marknaden

och

levererade 13.200 lastbilar.

Försäljningsvärdet för Lastvagnar steg med nio procent.

Antalet levererade bussar och busschassier

·r,r oförändrat jämfört med föregående år.

.-Orsäljningsvärdet ökade med 25 procent beroende på en större andel kompleHa bus- sar i 1985 års leveranser jämfört med före- gående år.

Försäljningen av marin-och industrimoto- rer var värdemässigt något högre än under 1984. Antalet sålda industrimotorer var väsentligt lägre. Marinmotorförsäljningen däremot ökade, framför allt i USA.

De civila produktema svarade helt för till- växten inom rörelsegrenen Flygmotorer m m. Försäljningsökningen var 24 procent.

Försäljningsvärdet inom Energi och Han- del var 22 procent lägre än under året innan.

Livsmedelsgruppens försäljningsvärde ökade liksom under föregående år, nu med nio procent.

Exklusive oljehandel steg Volvos försälj- ning i Sverige till 12.023 Mkr (10.958), en

ökning med tio procent. På marknader utan- för Sverige var försäljningen nio procent högre än under 1984 och uppgick till53.675 Mkr (49.177). Det motsvarade oförändrat 82 procent av totalvärdet Exporten från Sverige uppgick til129.842 Mkr (30.237).

I Norden utanför Sverige ökade försälj- ningen med 15 procent och i Europa utanför Norden med tre procent.

På den nordamerikanska marknaden var försäljningen av Volvoprodukter 18 procent högre än föregående år. Volvokoncernens försäljning, fördelad på rörelsegrenar

och

marknadsområd en, framgår av vidstående diagram

och

tabeller. Verksamheten inom de olika rör~lsegrenarna beskrivs på sidorna 14-30.

Produktion och investeringar

Följande antal personbilar, lastbilar och bus- sar tillverkades:

Personbilar 700-serien Personbilar 200-serien Lastbilar

Bussar och busschassier

1984 89.900 180.700 40.800 3.220

1985 156.100 132.000 41.200 3.260

Härtill kommer 109.000 personbilar (108.900) i 300-serien, som tillverkades vid det delägda Volvo Car B.V. i Holland.

Volvos 700-serie avlöste 200-serien som koncernens volymvagn. Liksom under före- gående år var produktionskapaciteten mycket väl utnyttjad. Efter omdisponering av resurser och vissa utbyggnader i produk- tionen uppgår den årliga kapaciteten för när- varande till ca 300.000 personbilar av700-

och

200-serierna.

Inom lastbilstillverkningen togs ökad kapacitet i bruk framför allt i Umeå genom en ny produktionslinje för hytter samt i Skövde och Köping i samb~.I.'d med att den nya lastvagnsserien lanserades. Kapacitets- utnyttjandet var oförändrat jämfört med föregående år, drygt 80 procent i Sverige, Belgien

och

Storbritannien.

Rationaliseringsinvesteringar möjliggjorde en stigande produktion av lastbilar i USA inom ramen för ett skift.

Tillverkningen av bussar och busschassier liksom av marinmotorer var i huvudsak oför- ändrad, medan industrimotorproduktionen gick tillbaka.

Trots det höga kapacitetsutnyttjandet vid flertalet av koncernens fabriker blev produk- tivitetsförbättringen lägre än under tidigare år.

Investeringarna i anläggningar uppgick till 3.506 Mkr (2.589). En avsevärd del utgjordes av investeringar i ny och mer effektiv pro- duktionsutrustning, framför allt i fråga om

Koncernens försäljning, Mkr

Rörelsegren Personvagnar Lastvagnar Bussar Entreprenad·

maskiner mm Marin· och

8.209 10.793 11.576 15.219 16.642 1.030 1.028 1.131 1.336 1.672

2277 2.203 2.664 2.851

indJstrimotorer 1.308 1.508 2.011 2.238 2.262 Flygmotorer m m 590 919 957 1.152 1.426 Verkstadsföretag 2.118 2.967 3.625

Energi och Handel14.638 33.512 46.030 27.737 21.514 Livsmedel 1.889 3.171 4.429 4.947 5.393 Annan

verksamhet 2.389 1.414 775 1.268 2.738' Koncernen

tota~ 48.017 75.624 99.460 87.052 86.196

Under 1985 svarade Transportmedelssektorn för ca tva tredje- delar av koncernens försäljningsvärde och rörelsegrenen Energi och Handel för ca en fjärdedel.

'11985 års värde ingår Entreprenadmaskiner 887 Mkr.

F"örändrin& av förslljningen mellan 1984 och 1985 Personvagnar 14% Flygmotorer m m 24%

lastvagnar 9% Energi och Handel -22%

Bussar 25% Livs~! 9%

Marin· och

industrimotorer 1%

Försllljnin& per marknadsomride

Marknadsområde 1981 1982 1983 1984 1985 Sverige 9.341 10.728 12.233 10.958 12.023 Norden

UtanförSverige 3.835 4.207 5.025 5.418 6.211 Europa

utanför Norden 9.298 12.206 15.849 16.258 16.789 Nordamerika 5.560 9.817 15.380 20.513 24.102 ÖVriga marknader 5.678 5.959 6.146 6.988 6.573 Summa,

exkl oljehandel 33.712 42.917 54.633 60.135 65.698 Oljehandel 14.305 32.707 44.827 26.917 20.498 Koncernen tota~ 48.017 75.624 99.460 87.052 86.196 Marknader i Nordamerika svarade för 37 procent av koncer- nens försäljning exklusive oljehandel under 1985.

Förändrln& av filrslljningen mellan 1984 och 1985

Sverige 10 procent

Norden utanför Sverige 15 procent Europa utanför Norden 3 procent

Nordamerika 18 procent

Övriga marknader - 6 procent

5

KONCERNÖVERSIKT

Investeringar i anläggningar, Mkr

3600

1200

400

GeografiSkt oovåde

Sverige 1.332

Norden

utanför Sverige 69 33 64 26 21

Europa

utanför Norden 147 206 275 374 384 Nordamerika 883 747 354 134 189

övriga länder 104 28 39 181 82

Summa 2.514 2.346 2.397 2.589 3.506 Av investeringarna under femårsperioden 1981-1985 har 9.012 Mkr eller 67 procent skett i Sverige.

Rörelseliren 1981 1982 1983 1984 1985 Personvagnar 688 575 678 1.017 1.594

Lastvagnar 453 361 379 452 587

Bussar 52 27 64 47 48

Entreprenad-

rnaskiner m m 70 98 137 106 Marin· och

industrimotorer 55 17 37 81 96

Flygmotorer m m 157 217 80 207 203.

Verkstadsföretag 119 115 180

Energi och Handel 754 846 560 284 137

Livsmedel 47 46 76 97 105

övriga rörelsegrenar och gemensamma

investeringar 119 44 206 298 736 Koncernen

tota~ 2.514' 2.346 2.397 2.589 3.506 Under 1985 utgjorde investeringar inom transportmedels· området sammanlagt 2.528 Mkr eller 72% av koncernens totala investeringar.

tillverkning av personbilar och lastbilar samt utrustning för produktutveckling. Transport- medelssektorns investeringar utgjorde

2.528 Mkr (1.910).

Stora investeringsprojekt påbörjades inom

Volvo Komponenter i Skövde (bensin-

motorer) samt

i

Köping och Lindesberg

(transmissioner).

Beslutade, men ännu inte genomförda, investeringar i anläggningar uppgick vid utgången av 1985 till ca 5.000 Mkr. I detta belopp ingår investeringar för ca 2.640 Mkr,

som beräknas bli genomförda under 1986.

Fördelningen på rörelsegrenar

av dessa

investeringar är, i Mkr:

Personvagnar 3.000

Lastvagnar och Bussar 1.000

Flygmotorer m m 200

Energi och Handel 350

ÖVriga rörelsegrenar och

gemensamma investeringar

450

Summa 5.000

Förutom den monteringsfabrik för per-

sonbilar som planeras i Uddevalla sker

även utbyggnad i Kalmar, Olofström, Skövde och Bengtsfors.

förändringar i aktieinnehav

Volvokoncernen förvärvade under 1985 aktier

för sammanlagt ca 1.570 Mkr, exklu- sive de förändringar som är en följd av omstruktureringen av Volvo BM. Aktieför- säljningarna uppgick till ca 110 Mkr.

Tvångsinlösen av resterande aktier

i STC

var avslutad vid halvårsskiftet.

Volvo

och Clark Equipment

Company, USA bildade tillsammans VME Group N

.V., Holland. I d

enna grupp ingår

Volvo BM AB

fr o m 1985. VME ägs Hll50 procentvardera

av AB Volvo och Clark Equipment Company.

Efter det att Volvo

under h

östen förvärvat aktier från brasilianska intressenter och teck-

nat ytterligare aktier är Volvo do Brasil Motores e Veiculos dotterbolag till Volvo.

Volvos a ndel av röstvärdet uppgick

vid

utgången av 1985 till84,3 procent.

Volvo köpte i slutet av året

utestående 9 A procent

av aktierna i Volvo Personvagnar

AB, som sedan 1979 ägts av Regie Nationale

des Usines Renault.

Under första halvåret förvärvade Volvo aktier i AB Custos med ett röstvärde av

18,8

procent.

Med början i februari månad köpte Volvo under 1985 aktier

i Pharmacia

AB med ett röstvärde av 21,1 procent. I början av

1986

ökades innehavet

till att omfatta aktier med

ett röstvärde av 26,8 procent.

I november köpte Volvo en post aktier i

AB Catena, varefter det totala innehavet

upp-

gick till7,2 miljoner aktier med ett röstvärde av 48 procent. I övrigt hänvisas till not 2,

sidorna 36-37.

Med

avsikt att

sammanföra den nuva- rande livsmedelsrörelsen inom Volvo med

Card os

industrirörelser- främst Sockerbola- get

och Hilleshög- riktade AB Volvo i

november 1985 ett erbjudande till aktie- ägarna i AB Card o respektive Hitleshög AB om köp

av deras aktier i dessa bolag.

Sedan Volvo i slutet av februari 1986 blivit ägare till drygt 90 procent

av aktierna i såväl

Cardo som Hilleshög inleddes

~tt

tvångsin- lösenförfarande som avser de utestående aktierna i båda företagen. Förutom kontant betalning erbjöds Cardos aktieägare aktier i det nybildade lnvestment AB Cardo.

Till detta bolag överfördes börsportföljen i AB Card o. Denna var vid övertagandet bokförd till1.584 Mkr. Volvo har

för avsikt

att äga knappt 20 procent

av aktierna i

lovestment

AB Cardo.

I början av januari 1986 tillkännagav Fermenta AB sin avsikt att rikta ett erbju- dande till aktieägarna i Wilh Sonesson AB, att

överlåta sina aktier i detta bolag

samt att förvärva en post aktier i Pharmacia AB av Volvo, som i sin tur

skulle köpa aktier i Fermenta. Styrelsen för Fermenta AB beslu-

tade i

slutet av februari att inte fullfölja erbju-

dandet till Sonessans aktieägare.

För att

bevaka möjligheterna att

genom- föra en slagkraftig

struktur för svensk bio- teknisk

industri inom läkemedel och för att skydda

de aktieägare som i förlitande på Fermentas erbjudande köpt

aktier i Sones- sons, beslutade Volvo att rikta ett erbjudande

till aktieägarna i Sonessons att överlåta sina

aktier

till Volvo för ett kontant b

elopp om

190 kr per

aktie.

Resultat och likvida medel

Koncernens verksamhet gav för 1985 ett

resultat

före bokslutsdispositioner och skat ter

av 7.602 Mkr (7.647). I

1984 års resultat ingick ex traordinära intäkter, netto 1. 363 Mkr.

Avkastningen på totalt

kapitaL exklusive

rörelseskulder,

var 20,3 procent (22,9).

Resultatet i kronor per aktie var 49:20 (46:50).

Koncernens likvida medel uppgick

vid årets slut till14.394 Mkr (11.900).

Av det amerikanska ratinginstitutet stan- dard

& Poor' s erhöll Volvo högsta möjliga

kreditvärdering, Al+, för sin kortfristiga upplåning.

I avsnittet Ekonomisk översikt och analys

på de följande sidorna analyseras

och kom-

menteras koncernens resultat, finansiering

och finansiella ställning.

Verksamhet och resultat för de olika rörel-

segrenarna beskrivs på sidorna 14-30.

Ekonomisk översikt och analys

Resultatöversikt

Volvokoncernens försäljning under 1985 var i stort sett oförändrad jämfört med före- gående år. Oljehandeln inom SfC minska- des ytterligare med drygt 6 miljarder kronor på grund av en beslutad reducering av risk- exponeringen. För transportmedelsföretagen och övrig verksamhet ökade försäljningen med 5,4 miljarder kronor trots att Volvo BM

A~

fr o m 1985 inte ingår i koncernen. Exklu- sive oljehandel samt Volvo B M-gruppen

steg koncernens försäljning med 13 procent

Koncernens resultaträkning l sammandrag, Mkr

.--F~rt med 1984.

) Rörelseresultatet efter planenliga avskriv- -ningar uppgick til16.475 Mkr. Det var 153

Mkr

eller

2 procent lägre än under 1984.

Årets resultat har belastats med kostnader

·för verksamheter under avveckling med 364

Mkr. Till större delen avsåg dessa tillverk-

-j·ngen

av busskarosser

i USA. I 1984 års

okslut var resultatbelastningen 202 Mkr, för de verksamheter som 1985

är under

avveck- ling. Produktutvecklingskostnaderna under 1985 var drygt 500 Mkr högre än föregående år. Vinsten för Personvagnar ökade ytter-

~gare

om än i lägre takt än under

senare år.

Aven för Fly&.notorer m m redovisas en högre vinst. Ovriga rörelsegrenar

visade

i stort oförändrat eller lägre resultat.

Den betydande resultatökning Volvokon- cernen uppnått under

senare år återspeglas i räntenettot. Sedan 1983 har detta, trots kon-

tinuerligt ökade investeringar i anläggningar, förbättrats med 838 Mkr. Under 1985 med- förde fortsatt ökade likvida medel tillsam- mans med högre förräntning att det positiva räntenettot steg till421 Mkr, en ökning med J72 Mkr. Räntetäckningsgraden var oför-

hdrat4,9.

- Valutakursutvecklingen under året,

främstden lägre kursen på US-dollarvid årets slut, medförde kursvinster på långfris- tiga lån i utländska valutor med 759 Mkr.

s-'-7e redovisningsprinciper- utländska valu- --.:>r- sidan 35.) Kursutvecklingen under 1984

medförde motsvarande förluster med 551Mkr.

Koncernens resultat efter finansiella intäk-

ter

och kostnader ökade med 1.301 Mkr eller med 20 procent.

Försäljningsvärde Rörelsens kostnader Planenliga avskrivningar

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar Utdelningsintäkter

Resultat vid försäljning av aktier

Ränteintäkter med avdrag för räntekostnader Valutakursdifferenser på lån

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter, netto

Resultatbonus till anställda

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Ett högre sysselsatt kapital under 1985 medförde att förräntningen på totalt kapital exklusive ej räntebärande kortfristiga skul- der blev lägre än föregående år; 20,3 procent jämfört med 22,9 procent. Som resultat- bonus till anställda kommer maximalt belopp om 180 Mkr att utbetalas under 1986.

Härav har 163 Mkr avsatts i företag inom Volvokoncernen och resterande belopp

inom Volvo BM. .

Resultatet före bokslutsdispositioner och

skattervari stort oförändrat från föregående år, 7.602 Mkr

jämfört med

7.647 Mkr. I 1984

års resultat ingick extraordinära intäkter,

netto med 1.363 Mkr. Årets vinst mot-

svarade en förräntning före skatt av det egna riskbärande kapitalet med 30,9 procent (38,3).

Vinsten per aktie, efter schablonmässig

skattebelastning med 50 procent, var

kronor 49:20 (46:50). I december 1985 förvärvade

AB Volvo utestående 9,4 procent av aktierna i Volvo Personvagnar AB. Bortfallet av mino- ritetsandel ökade resultatet per aktie för 1985 med kronor

2:70. ·

skatter på årets verksamhet uppgick till

l.

713 Mkr, varav vinstdelningsskatt utgjorde 418 Mkr. Efter skattekostnad, vilken motsva- rade

23

procent

(21) av vinsten före boksluts-

dispositioner och skatter, redovisas ett resul- tat före intern konsolidering av 5.889 Mkr.

För

konsolidering har koncernföretagen

gjort avsättningar till obeskattade reserver med 3.330 Mkr. Härav utgjorde avsättningar till allmänna investeringsfonder 2.321 Mkr, till förnyelsefonder 581 Mkr

och övriga

avsättningar

netto 428 Mkr.

Efter avdrag för minoritetsandel

i

netto-

vinst med 13 Mkr (7

4) redovisar koncernen en nettovinst av 2.546 Mkr

(1.565).

1983 1984

99.460 87.052 -93.385 -79.022 1.573 1.402 4.502 6.628

86 42

+

96

417 249

226 551

3.945 6.464 1.363

166 180

3.779 7.647

Koncernens försäljning, Mkr

1981 1982 1983

Resultat i kronor per aktie 1985 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Minoritetsägamas andel i detta resultat

Skattefria utdelningar på aktier Resultat därefter

skattebelastning med

5o

procent Tillkommer skattefria utdelningar på aktier enligt ovan

Beräknat resultat efter skatt Vägt genomsnitt av antal utestående aktier under året Resultat i kronor per aktie

1985 86.196 -77.996 1.725 6.475 113 3 421

+

⁷⁵⁹

7.765

163 7.602

1984 1985

7.602 23 54 7.525 -3.762

+

54 3.817

77.605.009 49:20

7

KONCERNÖVERsiKT

Operativt resultat per rörelsegren, Mkr

1981 1982 1983 1984 1985 • För 1985 ingår 246 Mkr Personvagnar 736 1.801 4.805 5.737 6.138 avseende såvällöpande rörel·

seförluster som avsättning för

Lastvagnar 1.005 1.188 393 1.122 921 kostnader i samband med

Bussar 70 72 44 114 60 den beslutande nedläggning-

Entreprenadmaskiner m m 136 158 164 190 en av tillverkning av busska- rosser i USA. Resterande 118 Marin· och industrimotorer 118 187 316 351 330 Mkr hänför sig till avveckling

Flygmotorer m m 139 113 99 133 187 av STC Recycli ng, stålverket

Verkstadsföretag 188 226 233 inom Kockums Jernverk samt

tillverkningen av busskarosser

Energi och Handel 9 3-1.175 - 22 - 146 i Horten, Norge.

Livsmedel 89 128

Annan verksamhet 15 - 81-

Verksamheter under avveckling •

Operativt resultat 2.457 3.795

Ränteintäkter på fordringar och erhållna förskott inräknade ovan samt

gemensamma kostnader•• -491 -460-

Rörelseresultat 1.966 3.335

Räntabilitet per rörelsegren, procent

1981 1982

Personvagnar 9 21

Lastvagnar 17 15

Bussar 9 10

Entreprenadmaskiner m m 5 6

Marin- och industrimotorer 10 14

Flygmotorer m m 16 12

Verkstadsföretag 14 12

Energi och Handel 6 4

Livsmedel 11 ^g

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter per geografiskt område, Mkr

1983 1984 1985

Sverige 4.015 6.260 5.820

Norden utanför Sverige 72 117 139 Europa utanför Norden 270 208 313

Nordamerika -591* 877 1.077

ÖVriga länder 13 185 253

Summa 3.779 7.647 7.602

• Förluster på energiverksamheten ingår med 1.067 Mkr.

Koncernens avkastning, procent 25

20 15

lO

5

o

1981 1982

174 152 167

l l l - 39 170 **l gemensamma kostnader för 1985 ingår koncernmäs- -202 -364 sig eliminering av vinst på 4.942 7.536 7.463 intern aktieförsälj ni ng, bort-

skrivning av övervärde samt kostnader för avsättningar till stiftelser om sammanlagt 3 51 Mkr. För 19 84 ingick kost n a- 440 -908 -988 der för i n lösen av aktier i STC 4.502 6.628 6.475 med 342 Mkr.

1983 1984 1985 Räntabiliteten för de olika

>25 >25 >25 rörelsegrenarna har framräk- nats efter en inom koncernen 5 18 13 tillämpad norm enligt vilken 5 17 8 beräknat resultat stä lits i rela·

7 7 tion till genomsnittligt syssel·

satt kapital. Resultatet utgörs

>25 >25 >25

av

det operativa resultatet, 10 14 18 som har belastats med kal kyl-

lO

mässiga avskrivningar. Det

sysselsatta kapitalet har neg

o

neg beräknats som tillgångar med

11 g

lO

avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och med anläggningstillgångarna upp·

tagna till nuanskaffningskost- nad efter avdrag för kalkyl- mässig värdeminskning.

Tillgångar

per geografiskt område, Mkr

1983 1984 1985

Sverige 33.900 37.370 39.657

Norden utanför Sverige 1.980 1.866 2.106 Europa utanför Nörden 8.232 6.673 8.610 Nordamerika 7.921 l 0.336 l 0.507 Övriga lä n der 1.473 1.384 1.913

Summa 53.506 57.629 62.793

Avkastning på totalt kapital exklusive rörelseskulder

1983 1984 1985

Resultatanalys

Resultatet för rörelsegrenarna kommenteras dels förverksamhetsåret 1985 underrespek- tive rörelsegrensavsnitt på sidorna 14-30, dels översiktligt nedan med hänvisning till vidstående tabeller. Det operativa resultatet utgörs av rörelseresultatet efter avskrivningar med tillägg för ränteintäkter på fordringar och erhållna förskott. Räntabilitetstalen är beräknade med beaktande av kalkylmässiga avskrivningar och med anläggningar värde- rade till kalkylmässiga restvärden.

Den kontinuerliga resultatförbättring för Personvagnar som uppnåtts efter 1980 fort₁ - .

satte även 1985.Avkastningen på

sysselsatt -~·

kapital har överstigit 25 procent under de tre senaste åren. Denna mycket goda utveckling har medfört en betydande intern konsolide- ring för koncernen.

Lastvagnsmarknaden har under de fem ₁ senaste åren präglats av överkapacitet och hård priskonkurrens. Efter en betydande resultatnedgång1983 uppnåddes under1984 tidigare etablerad resultatnivå. 1985 års verk- samhet

gav

ett något lägre resultat. Volvos investeringar i USAhar, förde två senaste åren, givit betydande resultattillskott. Ränta- biliteten under 1985 motsvarade genomsnitt- lig avkastning åren 1980-84.

Även för Bussar har totalmarknaden varit svag under perioden, vilket- med undantag för 1984-återspeglas i resultat och ränta-

bilitet. .

Den fortgående resultatökningen för Marin- och industrimotorer bröts under 1985, främst beroende på kärvare marknads- betingelser för industrimotorer. Räntabilite- ten bibehölls på en hög nivå.

För Flygmotorer och angränsande pro- dukter har senare års insatser att ersätta minskade militära beställningar med pro- dukter för civilt bruk givit avkastning. De två senaste årens resultatförbättringar är främst hänförliga till civila produkter.

Före 1983 balanserade vinster hos STC förluster hos Volvo Energi, varför rörelsegre- nen Energi och Handel visade ett nollresul- tat.1983 medförde avsevärda förlusterinom såväl prospektering som oljehandel. För 1984 uppvägde en försäljningsvinst på aktier hos Volvo Energi i stort sett kostnader i detta bolag samt förluster inom oljehandel och kostnader för omstrukturering hos STC.

Även 1985 års resultat för rörelsegrenen har belastats med betydande avsättningar.

Livsmedelsgruppen harvisat tillväxt, främst genom företagsförvärv, men räntabi- liteten under perioden har varit ·oförändrat ca 10 procent.

För Annan verksamhet redovisas 1985 ett positivt resultat. Detta är sammansatt bl a av rörelsevinster i AB Fortas, i entreprenad- maskinsverksamheten inom vissa av Volvos

dotterbolag

och

i några serviceföretag samt en betydande förlust i Centro-Morgårds- hammar.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter samt tillgångar fördelade på geogra- fiska områden framgår av vidstående tabel-

ler. Resultatet har framräknats med utgångs- punkt från var koncernbolagen är geografiskt belägna. Följaktligen har ingen för.delning av resultat i leveranser från tillverkningsföretag, vilka främst ligger i Sverige, gjorts på andra geografiska områden.

~-.. Såväl vinster som tillgångar är i hög grad _)ncentrerade till Sverige, där merparten

av koncernens tillverkningsresurser finns.

Resultatet i Sverige var lägre än föregående år, då avsevärda vinster på försäljning av aktieinnehav ingick.

- Personvagnsrörelsen i Volvo North _ ;'nerica gav ett fortsatt mycket gott resultat.

Aven lastvagnsföretaget Volvo White Truck Corporation uppnådde en god vinst om än någ9t lägre än för 1984. Den högre vinsten förOvriga länder beror på en fortsatt resultat- förbättring förverksamheten i Latinamerika och större överskott i Volvo Australia.

Finansiering

Under 1985 genererade verksamheten ett tillskott till koncernens finansiering av 6.540 Mkr, en ökning med 12 procent från före- gående år. Liksom under de bägge föregåen- de åren täckte de internt tillförda medlen väl finansieringsbehovet för de betydande anläggningsinvesteringarna. Under femårs- perioden 1981-1985 uppgick dessa internt tillförda medel till ca 22.200 Mkr, medan - )vesteringar i anläggningar tagit ca 13.300 --,vikr i anspråk. Självfinansieringsgraden för

per;\oden utgjorde därmed 167 procent.

Okad tillverkning och försäljning inom transportmedelsföretagen medförde att kon-

~rnens varulager steg med 582 Mkr. Ford- - !lgarna minskade med 2.021 Mkr. Vid ut- gången av 1984 ingick en fordran om 3.047 Mkr avseende aktieförsäljning. Betalning för denna fordran erhölls i början av 1985.

Kortfristiga, ej räntebärande rörelseskul- der bidrog till den interna finansieringen med352Mkr.

Före investeringar, extern upplåning

och

utdelning gav årets verksamhet ett internt finansieringstillskott av 8.331 Mkr.

Arets investeringar i anläggningar var vär- demässigt högre än något tidigare år och uppgick till3.506 Mkr. Fördelning på rörelse-

Analys av koncernens finansiering, Mkr

1983 1984 1985

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 3.779 7.647 7.602

Tillkommer avskrivningar 1.573 1.402 1.725

Avgår skatter

-

752 -1.624 -1.713

Uttag från (+) insättning på (-) spärrkonton hos Sveriges Riksbank m m + 115 1.572 1.074

Tillförda medel från årets verksamhet 4.715 5.853 6.540

Ökade(-) minskade(+) varulager och fordringar -1.252 -2.606 +1.439

Ökade kortfristiga rörelseskulder +2.208 + 420 + 352

Nettofinansiering från årets verksamhet 5.671 3.667 8.331

Investeringar i anläggningar -2.397 -2.589 -3.506

Nettoinvesteringar i aktier 262 -2.215 -1.485

Ökade (+) minskade (-) kortfristiga lån +2.939 985

+

⁴³⁸

Långfristig finansiering genom nyemission + 304 + 237

Ökade(+) minskade(-) långfristiga fordringar och skulder m m, netto -1.847

-

⁷⁷² + 171 Förändringar i koncernens sammansättning, omräkningsdifferenser m m

-

217 +3.331 -1.044 Utdelning till Volvos aktieägare

Aterstoden motsvarar årets ökning av likvida medel

grenar framgår av tabell på sidan 6. I aktier investerades netto 1.485 Mkr, varav 754 Mkr i Custos och 517 Mkr i Pharmacia. Efter sam- gåendet mellan Volvo BM och Clark Michi- gan Company har koncernens aktieinnehav ökat med 505 Mkr avseende aktieri dessa bolag och i VME Group NV.

Kortfristiga banklån och övriga lån ökade med438Mkr.

Koncernens långfristiga låneskulder ökade med netto 309 Mkr. Volvo Capita! BV, Holland, tog under året upp ett eurodollarlån på USD 150 miljoner, vilket till merparlen användes för konvertering av tidigare upplå- ning i utländsk valuta. Volvo North America tog upp två lån om sammanlagt US D 55 miljoner aH användas för dels finansiering av leasingrörelsen för personbilar, dels förvärv av den energiverksamhet i USA som tidigare bedrevs av Volvo Energi. Främst till följd av den lägre kursen på US-dollarvid årets slut kunde lån i utländska valutor skrivas ned.

Långfristiga fordringar samt pensionsskulder och minoritetskapital, minskade netto med 138Mkr.

Ändrade valutakurser vid omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar har medfört att koncernens eget kapital reduce- rats med 706

Mkr.

Resterande 338 Mkr är en följd av förändringar i koncernens samman- sättning m m.

Betald utdelning till Volvos aktieägare för verksamhetsåret 1984 var 411 Mkr.

De likvida medlen ökade med 2.494 Mkr till14.394 Mkr, vilket motsvarade 17 procent (14) av försäljningsvärdet. Koncernens bevil- jade men ej utnyttjade krediter var vid årets utgång ca 14.700 Mkr.

340 399 411

4.375 275 2.494

Tillförda medel från

årets

verksamhet jämfört med investeringar i anläggningar

Mkr '

TJiförda medel

D

Investeringar i anlaggningar

1981 1982 1983 1984 1985

9

KONCERNÖVERsiKT

Koncernens stäDning den 31 december

1984 1985

Mkr % Mkr %

Tillgångar

Likvida medel 11.900 20.7 14.394 22,9

Fordringar och varulager 28.727 49,8 27.288 43,5

Spärrkonton hos Sveriges Riksbank 1.762 3,1 2.823 4,5

Anläggningstillgångar 15.240 26,4 18.288 29,1

Summa tillgångar 57.629 100,0 62.793 100,0

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder 26.066 45,3 26.856 42,8

Långfristiga skulder 9.005 15,6 9.285 14,8

Obeskattade reserver 14.973 26,0 17.738 28,2

Minoritetskapital 229 0,4 116 0,2

Eget kapital 7.356 12,7 8.798 14,0

Summa skulder och eget kapital 57.629 100,0 62.793 100,0

Finansiell ställning

Koncernens finansiering fördelad på

skulder och eget riskbärande kapital, procent Koncernens tillgångar steg under året med

HJO

Ejränte·

bärande skulder

5.164 Mkr eller nio procent. För de största ökningarna svarade rörelsegrenarna Person- vagnar och Lastvagnar. Den betydande ökningen inom Annan verksamhet beror huvudsakligen på att finansrörelsen inom STC överförts till AB Fortos, varigenom en motsvarande minskning skett av tillgångarna inom Energi och Handel.

Kapitalomsättningshastigheten per rörel- segren, d v s försäljningsvärdet dividerat med det genomsnittliga värdet av tillgångar- na vid årets början och slut, steg för Flyg- motorer m m medan den var i stort sett oför- ändrad för övriga rörelsegrenar inom transportmedelssektorn.

De likvida medlen ökade med 2.494 Mkr

och

motsvarade 22,9 procent av koncernens tillgångar mot 20,7 procent året innan.

Balanslikviditeten-omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder-var oföränd- rat 1,6.

Tlil följd av årets höga investeringar och betydande förvärv av aktier steg anlägg- ningstillgångarnas andel av balansomslut-

_ _ _ _ __ _ _ _ ...:;19~8~3 -~19.::::B::.4 _ _.1c"98'.:.5 ningen till29,1 procent (26,4).

Personvagnar 11.493 11.795 14.267 Under 1985 stärktes koncernens finan-

1981 1982 1983 1984 1985

Tillgångar per rörelsearen, Mkr

Lastvagnar 7.718 7.526 8.667 sieila ställning ytterligare. Eget riskbärande Bussar 987 874 1.020 }qtpital ökade med 4.094 Mkr till26.652 Mkr Entreprenadmaskiner m m 2.353 2.377 - och motsvarade 42,4 procent av koncernens Marin· och industrimotorer l 322 l 569 l 378 la

Flygmotorer m m · · · tota tillgångar jämfört med 39 ,l procent år 1.585 1.6?2 2.034 1984. Den goda resuHatutveckling kancer- Verkstadsföretag 3.409

Energi och Handel 5.337 4_818 2.152 nen uppnått under den senaste femårsperio- Livsmedel 1.788 1.842 2_047 dekkan är främsta anledningen till att:-ndelen Annan verksamhet 2.695 2.759 6.696 ris pital ökat med drygt 13 procentenheter Verksamheter under aweckling 279 420 sedan 1981.

För koncernen Koncernens nettoskulder dvs räntebä-

gemensamma tillgångar• 14.819 22.118 24.112 rande skuldermed avdrag förlikvida medel, Summa 53.506 57.629 62.793 minskade ytterligare till3.294 Mkr, vilket

motsvarade 12,4 procent (22,3) av det egna riskbärande kapitalet. Därmed har koncer- nen en relativt låg känslighet förvariationer i räntesatser.

'För koncernen gemensamma tillgångar består av bankräk- ningar och kassa, lån och placeringar, spärrkonton nos Sveriges Riksbank samt aktier och andelar. För 1984 ingår även fordran avseende aktieförsäljning.

Koncernens resultat och finansiella stäJlning enligt amerikanska redovisningsprinciper (U.S. GAAP)

Volvo lämnarviss ekonomisk information beräknad enligt amerikanska redovisnings- principer.

I not 26 till koncernens bokslut på sidorna 41 och 42 ingår en redogörelse för väsentliga skillnader mellan de redovisningsprinciper som Volvo tillämpar och U.S.

GAAP.

Volvo avger vidare en årlig rapport (Form 20-F) til!Securities and Exchange Commis- sion, SEC, i USA, vilken innehåller infor- mation om Volvos verksamhet enligt fast- stäJlda krav.

En sammanfattning av koncernens beräk- nade resultat

och

finansiella ställning enligt U.S. GAAP lämnas i vidstående tabeller.

Långfristiga låneskulder i utländska valu- tor har, enligt

U.

S.

GAAP,

till stor del ställts ..., ,, mot nettotillgångar i dotterbolag utanför Sverige. Kursvinster och kursförluster på sådana lån har direkt påverkat eget kapital.

I skattekostnaden för1985 ingårskatt enligt svensk redovisningspraxis, 1.713 Mkr, samt återföring av effekten av utnyttjade skattemässiga förlustavdrag, 7 44 Mkr. Härtill kommer latent skatt, 1.231 Mkr, avseende · avsättningar till obeskattade reserver och övriga justeringar vid beräkning av netto- vinst enligt U.S.

GAAP.

Koncernens skatte- belastning var 49 procent av vinsten före skatt mot 53 procent året innan.

Extraordinära intäkter avser minskning av skattekostnaden under 1985, till följd av kon- cernmässigt utnyttjande av förlustavdrag.

främst inom

src.

N ettavinsten per aktie för 1985 uppgick till kronor 57:70 jämfört med kronor 52:90 ₁

f'• ,

föregående år. Extraordinära intäUer ingick 't:~

1985 med kronor 9:60 per aktie. För 1984 ingick en vinst efter skatt vid försäljning av vissa aktieinnehavmed kronor 12:40.

Andelen långfristiga låneskulder i förhål- ~

!ande till eget kapital minskade ytterligare t1 Jll 42-procentvid utgången av 1985 mot 53 pro:"

cent ett år tidigare.

Avkastningen efter skatt på genomsnittligt eget kapital var 30,0 procent (25,2 procent före extraordinära intäkter) under1985 jäm- fört med 35,1 procent (28,0 procent exklu- sive vinst vid försäljning av aktieinnehav) för 1984. Det egna kapitalet per aktie motsva- rade vid slutet av 1985 kronor 229 :40 (173:90).

Resultat i sammandrag (U.S.GAAP), Mkr Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader

Räntenetto

Resultatandelar efter skatt i intressebolag övriga finansiella intäkter och kostnader- netto Vinst vid försäljning av aktier-netto

Resultatbonus till anställda Resultat före skatter Skatter

Minoritetsandel i resultat Resultat före extraordinära intäkter h"'Svtraordinära intäkter

l -..• .\ttovinst . l ·kronor per aktie:

Resultat före extraordinära intäkter Extraordinära intäkter

Nettovinst

.Jn"'rlstiga lånaskulder och eget kapital den 31 december (U.S. GAAP), Mkr Långfristiga ~neskulder

Eget kapital Summa

Nyckeltal

Avkastning på totalt kapital exklusive rörelseskulder l

Avkastning före skatt på eget riskbärande kapita12 Avkastning på eget kapital3

Räntetäckn ingsgrad4 sultat i kronor per akties

"Andel eget riskbärande kapita1⁶

Nettoskulder i procent av eget riskbärande kapital7 Balanslikviditets

1 Avkastning på totalt kagital exklusive rörelseskulder

·är beräknad som rörelseresultat efter planenliga avskrivningar ökat med ränte· och utdelningsintäkter samt resultat vid försäljning av aktier dividerat med genomsnittlig balansomslutning med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder.

2. Avkastning före skatt gå eget riskbärande kagital är beräknad som resultat före bokslutsdispositioner och skatter dividerat med summan av genomsnittligt eget kapital, minoritetskapital och obeskattade reserver.

3. Aykastning_~~l2i!g! är beräknad som resultat före bokslutsdispositioner och skatter mi n skat med en schablonmässig skattebelastning av 50 procent, varvid hänsyn dock tagits till skattefria utdelningar på aktier. Detta resultat har dividerats med summan av genomsnittligt eget kapital, minoritetskapital och 50 procent av obeskattade reserver.

4. Räntetäcknin&§graden är beräknad som rörelseresul- tat efter planenliga avskrivningar ökat med ränte·

och utdelningsintäkter samt resultat vid försäljning av aktier dividerat med räntekostnader.

1983 1984 1985

4.387 6.965 7.004

-

^{398 258 442}

lO 103 144

72 96 39

1.961

166 - 180 163

3.885 9.203 7.466 -2.650 -4.846 -3.688

+

^{261 - 257 44}

1.496 4.100 3.734 744 1.496 4.100 4.478

19:80 52:90 48:10 9:60 19:80 52:90 57:70

1984 % 1985 %

7.110 35 7.419 29

13.496 65 17.804 71

20.606 100 25.223 100

1981 1982 1983 1984 1985

15,0 17,5 18,1 22,9 20,3 14,5 20,5 24,4 38,3 30,9 10,8 14,6 17,3 28,4 23,3

2,1 2,6 2,9 4,9 4,9

11:00 15:70 24:30 46:50 49:20 29,3 30,0 32,1 39,1 42,4 65,5 66,9 40,3 22,3 12,4

1,5 1,5 1,4 1,6 1,6

5. Resultat i kronor [ler aktie beräknas som res u Ilat dividerat med det vägda genomsnittet av antalet ute- stående aktier under året. Resultatet utgörs därvid av resultat före bokslutsdispositioner och skatter med avdrag för dels minoritetsägamas andel, dels en schablonmässig skattebelastning med 50 procent, varvid hänsyn dock tagits till skattefria utdelningar på aktier. Justering har gjorts för aktieuppdelning och emissioner. Se även sidan 7.

6. Andel eget riskbärande kapital är beräknad som summan av eget kapital, minoritetskapital och totala obeskattade reserver dividerat med summa tillgångar.

7. Nettoskulderna är beräknade som räntebärande skulder med avdrag för Ii kvida medel. Detta belopp divideras med eget riskbärande kapital.

8. Balanslikviditeten är beräknad som omsättnings- tillgångar dividerade med kortfristiga skulder.

ABFortos

Under 1985 överfördes vissa delar av Volvos verksamhet inom affärsområdet Finans

till

AB Fortos. Bolaget ansvarar för koncernens

valutahandel, är verksamt på penning- och kapitalmarknaden och är moderbolag för bl a Fortos Finans AB, Alfred Berg Fondkom- mission AB och Volvo Finance SA, Geneve.

Se även sidan 30.

Utbyte av bundna B-aktier mot

fria

B-aktier

I syfte att öka tillgången på

fria

Volvoaktier beslöt AB Volvos styrelse i november 1985 att erbjuda innehavare av bundna B-aktier att byta dessa mot

fria

B-aktier till ett antal av sammanlagt högst 10 miljoner aktier.

Drygt 33,2 miljoner bundna B-aktier läm- nades in för utbyte. Efter kvotering och avrundning omvandlades 9.972.091 bundna B-aktier till

fria

B-aktier. Röstetalet för fria aktier uppgår därefter till22 procent av röste- talet för samtliga aktier.

Fördelningen mellan A-

och

B-aktier

och

mellan bundna och fria aktier framgår av sam- manställningar på sidan 40 och på sidan 56.

Börsintroduktion i Bryssel och

Antwerpen

Volvos fria B-aktier noteras på fondbörserna i Bryssel och Antwerpen

fr

o m den 9 decem- ber 1985 som ett ytterligare led i arbetet på att vinna ökad spridning av Volvos

fria

aktier utanför den svenska marknaden.

Försäljning av Volvoaktier genom Posten

I en strävan att bredda aktieägandet samt förbilliga och förenkla sparand et i aktier bör-

jade en försöksverksamhet i samarbete med

det svenska Postverket under våren 1985.

Vid årets slut omfattade verksamhet~n ca 1.800 aktieägare, vars sammanlagda aktie- innehav uppgick till3,7 Mkr.

I l

KONCERNÖVERSIKT

---

Antal anställda

i

Volvokoncernen vid årets slut

80000

000

Sverige

10000

Geografiskt område Sverige Norden

utanför Sverige 3.167 2.284 2.208 Europa

utanför Norden 8.768 8.679 9.379 Nordamerika 4.613 4.606 4.935 Övriga områden 2.972 2.890 2.537

1.682 1.573

8.592 8.609 4.743 4.838 1.528 2.854 Totalt 76.085 75.136 76.206 68.586 67.857

Fördelning IlA

rörelsegrenar _{1981 1982 1983 1984 1985} Personvagnar 25.400 27.950 28.700 31.000 32.950

~stvagnar 15.050 15.800 15.200 15.700 17.500 Bussar 1.450 1.600 1.500 1.600 1.750 Entreprenad·

maskiner mm 5.500 5.400 5.300 5.600 Marin· och

industrimotorer 2.400 2.550 2.600 2.800 2.650 Flygmotorer m m 2.800 2.950 3.000 3.150 3.300 Volvalorgruppens

återförsäljar·

företag i Norden 4.300 4.050 3.850 Verkstadsföretag 8.050 8.050 8.800

Energi och Handel 500 350 400 450 300 Livsmedel 4.400 4.650 4.800 4.950 5.000 övriga rörelse-

grenar och

centrala funktioner 6.250 1.750 2.050 3.350 4.400 Koncernen

totalt, ca 76.100 75.100 76.200 68.600 67.850

Uppgifter om medelantal anställda per kommun respektive land samt om löner återfinns på sidan 52.

Personal

Antalet anställda i Volvokoncernen uppgick

-

vid slutet av 1985 till67.857, varav ca 50.000 i Sverige och ca 17.900 utanför Sverige. Om Volvo BM frånräknas har antalet anställda ökatmed ca 4.400 personerunder1985, varav ca 1.400 hänför sig till b.olag som tidi- gare inte ingått i koncernen, främst Volvo do Bras il.

Löner och lönebikostnader steg med 850 Mkr och utgjorde 11.359 Mkrunder 1985.

Volvoföretagen har, med undantag av Kockums Jernverk och Centro-Morgårds- hammar, som är föremål för omstrukture- ring, haft hög sysselsättning under året. Den undervåren 1985 klart uttalade bristen på teknisk personal för produktutveckling, pro- duktion och datateknik minskade något under hösten. Det sammanhängde framför allt med att rekryteringen

till

Volvo Person- vagnar var lägre under årets senare del än under föregående år.

Volvo har under 1985 deltagit i ett projekt tillsamtnans med Ericsson och ASEA för att bereda arbetslösa ungdomar sysselsättning och utbildning, det s k EVA-projektet. Totalt sysselsattes 540 ungdomar i projektet vid olika Volvoföretag, varav 80 procent i verk- städer och 20 procent på kontor.

Under sommaren deltog sex Volvoföretag i Göteborgsområdet i det s k Nordjobb- projektet genom att erbjuda ungdomar från de andra nordiska länderna feriearbeten i syfte att öka det nordiska erfarenhetsutbytet

Undersökningar av de Volvoanställdas attityder till sitt arbete och den egna arbets- miljön samt till bl a Volvos verksamhet och värderingar pågick under hela året, främst bland koncernens personal i Sverige.

Förnyelsefondernas användning

Svenska företag är skyldiga att för verksam- hetsåret 1985 betala in 10 procent av vinsten före skatter m m på ett räntelöst konto- förnyelsekonto - hos Sveriges Riksbank.

De förnyelsefonder som svarar mot inbetal- ningen får utnyttjas för utbildning av an- ställda samt för forskning och utveckling.

Volvo och dess fackliga organisationer har i samverkan kommit överens om att avsätt- ningarna till förnyelsefonder i första hand skall användas för att stärka koncernens kon- kurrenskraft. Medlen skall användas såväl till förstärkt grund-

och

yrkesutbildning som till mer framåtsyftande forskning och utveckling.

Då det gäller utbildning skall de i traditio- nell mening lågutbildades situation upp- märksammas. Kvinnornas och de äldres situation skallsärskilt beaktas.

Användningen syftar främst till att stärka enskilda medarbetares möjligheter att bidra till en utveckling av den egna arbetsorganisa- tionen och på så sätt skapa bättre förutsätt- ningar för teknisk utveckling och förnyelse.

Förhoppningen är att den ökade kompe- tensen hos de anställda främst skall komma till uttryck i en bättre produktkunskap och i en större insikt i det industriella systemets utvecklingsmöjligheter. Sådana kunskaper och insikter är i framtiden avgörande för koncernens fortsatta framgång och leder till ökat engagemang och stärkta ambitioner.

Utbildningsinsatser och utbildningspolitik

Koncernens utbildningspolitik syftar till att utveckla kompetens

och

fördjupa de anställ- das yrkesroll för att de skall kunna möta den hårdnande internationella konkurrensen. -•

Utbildningsansvaret har decentraliserats. __, Särskilda utbildningsprogram genomfördes under 1985 inom Aera av de större koncern- företagen.

I dessa program fästes stor vikt vid ökad kunskap om och förståelse för verksamheten, Volvos omvärld samt Volvos roll och värde- ringar.

Koncernens olika bolag har också genom- fört betydande utbildningssatsningar i sam- band med investeringar i ny teknik, då ny utrustning tagits i bruk såväl i verkstäder som på kontor.

Volvos ökade engagemang inom utbild- ningsområdet i kontakter med skolor, uni- versitet och högskolor är ett viktigt inslag för framtida rekrytering och kunskapsuppbygg- nad. Initiativet att återupprätta en handels- högskola i Göteborg stöds av Volvo genom bidrag till den stiftelse som bildats för ändamålet.

Dialog

Dialog är namnet på ett utbildningsprogran inom Volvo. Detta vänder sig till samtliga Volvoanställda, både inom och utanför Sve- rige. Syftet är att ge alla inom Volvo kun- skap om Volvos historia och samhällsroll, produkter, marknader och värderingar.

Dialog genomförs på arbetstid under minst 8 timmar i grupper om 8-12 deltagare, vilk~

normalt arbetar tillsammans. Grupperna leds av närmaste chef.

Volvos resultatbonussystern

Med tillämpning av de regler som fastställ- des 1982 aH gälla

to

m 1985 kommer Softel- sen Volvoresultat att tillföras maximalt belopp, 180 Mkr, förverksamhetsåret 1985.

Andelsägare i stiftelsens förmögenhet är anställda vid Volvos svenska koncernföretag samt vid vissa företag, som tidigare ingått

..