”When I go on TOR, I am a
completely different person”
En kvalitativ intervjustudie om motiven bakom
användningen av Tor Browser och The Dark Web
FÖRFATTARE: Jonathan Bryskhe Nadia Dahlberg
KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap C, Uppsats Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp
PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet EXAMINATOR: Staffan Sundin
HANDLEDARE: Hannes Ewehag
JÖNKÖPING UNIVERSITY Högskolan för lärande och kommunikation
Medie- och kommunikationsvetenskap C Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp Höstterminen 2016
SAMMANFATTNING
Författare: Jonathan Bryskhe och Nadia Dahlberg
Uppsatsens titel (svenska): ”När jag använder TOR blir jag en helt annan person” Uppsatsens undertitel (svenska): En kvalitativ intervjustudie om motiven bakom användningen av Tor Browser och The Dark Web
Språk: Svenska Antal sidor: 48
Denna studie har som mål att ge en inblick i varför och hur Internetanvändare nyttjar Tor
Browser och The Dark Web. Nätverket och webbläsaren förknippas ofta med illegal
verksamhet, men även med yttrandefrihet och anonymitet. Vi vill undersöka hur användandet av dessa ser ut och skapa en förståelse kring varför individer väljer att vända sig dit. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio personer som använder sig av nätverket och webbläsaren. Intervjuerna har genomförts på forumen
Flashback Forum, Quora och Reddit genom sajternas privata chattfunktioner. Materialet
har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet Uses and Gratification för att synliggöra vilka sociala och psykologiska behov som tillgodoses genom användandet.
Studiens resultat visade att merparten av de intervjuade vände sig till Tor Browser och The
Dark Web eftersom att de, i förstahand, var intresserade av illegal verksamhet och använde
nätverket samt webbläsaren för att få tillgång till materialet, men även för att göra det svårare för myndigheter att spåra deras aktivitet online. Användandet grundade sig, i andrahand, i ett intresse för yttrandefrihet och anonymitet och det var även dessa ämnen som gjorde att användarna fortsatte att återvända till Tor Browser och The Dark Web.
Sökord: Tor Browser, The Dark Web, Uses and Gratification, Internetanvändning, Yttrandefrihet, Anonymitet
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Media and Communication Studies C Bachelor thesis 15 credits
Autumn 2016
ABSTRACT
Authors: Jonathan Bryskhe and Nadia Dahlberg
Title (English): “When I go on TOR, I become a completely different person”
Subtitle (English): A qualitative interview study about the motives behind the usage of Tor Browser and The Dark Web
Language: Swedish Pages: 48
This study aims to provide an insight to why and how Internet users use Tor Browser and The
Dark Web. The browser and network are often associated with illegal activity, but also with
freedom of speech and anonymity. We want to examine the usage and provide an answer to why people use the services. This is accomplished by qualitative interviews from a total of nine people who are using the browser and network. The interviews have been conducted through
Flashback Forum, Quora and Reddit's direct message services. The answers have been
analyzed thru the theoretical perspective Uses and Gratification to illustrate what social and psychological needs are being fulfilled thru the use of the services.
The result show that a majority of the interviewed people turn to Tor Browser and The Dark
Web because they are drawn to the illegal content and used the browser and network to access
it, but also to make it harder for authorities to see and track their online activity. Other subjects such as freedom of speech and anonymity were also vital for users and made them return to
Tor Browser and The Dark Web.
Keywords: Tor Browser, The Dark Web, Uses and Gratification, Internet usage, Freedom of speech, Anonymity
Innehållsförteckning
1.
Inledning ... 3
2.
Bakgrund ... 5
2.1.
Begreppsdefinition ... 5
2.2.
The Dark Web och Tor Browser historielinje ... 7
2.3.
Beskrivning av The Dark Web i media ... 8
2.4.
Kartläggning och censur på Internet ... 9
3.
Tidigare forskning ... 11
3.1.
The Dark Web och Tor browser ... 11
3.1.1.
The Dark Webs illegala handel ... 11
3.1.2.
Sociala nätverk på The Dark Web ... 12
4.
Syfte och frågeställningar ... 14
4.1.
Problemformulering ... 14
4.2.
Syfte ... 14
4.3.
Frågeställningar ... 14
5.
Teoretiskt ramverk ... 15
5.1.
Uses and gratification ... 15
5.2.
Uses and Gratifications motiv till medieanvändning ... 16
5.2.1.
Self-rating Appeal ... 16
5.2.2.
Excitement ... 16
5.2.3.
Educational Appeal ... 17
5.2.4.
Sammanfattning ... 17
5.3.
Uses and Gratification på Internet ... 17
5.3.1.
Process Gratification ... 17
5.3.2.
Content Gratification ... 18
5.3.3.
Social Gratification ... 18
6.
Metod ... 19
6.1.
Semistrukturerade kvalitativa intervjuer ... 19
6.2.
Kvalitativ innehållsanalys ... 19
6.3.
Urval och genomförande ... 20
6.4.
Etiska aspekter ... 22
6.5.
Reliabilitet och validitet i studien ... 22
6.6.
Utformning av intervjufrågorna ... 23
7.
Analys och resultatredovisning ... 25
7.1.
Self-rating Appeal ... 25
7.3.
Educational Appeal ... 27
7.4.
Process Gratification ... 28
7.5.
Content Gratification ... 30
7.6.
Social Gratification ... 31
8.
Slutdiskussion och vidare forskning ... 33
8.1.
Slutsats ... 33
8.1.1.
Vilken eller vilka är anledningarna till att användare vänder sig till The Dark Web och Tor Browser istället för Surface Web och vanliga webbläsare? ... 33
8.1.2.
Vilka användningsområden är de mest dominerande på The Dark Web och Tor Browser utifrån användarnas perspektiv? ... 33
8.2.
Slutdiskussion ... 34
8.3.
Vidare forskning ... 35
9.
Referenslista ... 36
3
1.
Inledning
Enligt journalisten Henrik Nyblad (2016) kan Internet brytas ned i tre delar: Surface Web,
Deep Web och The Dark Web. De flesta är bekanta med Surface Web. Surface Web består av
alla de sidor som kan nås genom sökmotorer som Google, Bing eller Yahoo. Deep Web omfattar de delar av Internet som sökmotorer inte kan hitta, exempelvis sidor som kräver ett lösenord för att få tillgång till. The Dark Web, den djupaste nivån, består av de sidor vars moderatorer avsiktligt gjort anonyma. För att komma åt The Dark Web och dess innehåll krävs en särskild webbläsare som tillåter användare att surfa anonymt. Den mest populära är Tor
Browser (Nyblad, 2016).
En annan journalist, Joseph Cox (2015), förklarar att The Dark Web är en plats som många hört talas om, men inte riktigt förstår sig på. Ofta beskrivs The Dark Web som ett mecka för droger, vapen, barnpornografi, visselblåsare, stulen data och terrorverksamhet (Nyblad, 2016). Enligt en färsk studie utförd av Daniel Moore och Thomas Rid (2016) är 57 % av alla hemsidor på The Dark Web anpassade för illegal aktivitet. Med hjälp av tekniska skyddsbarriärer och gömda hemsidor har den dolda delen av Internet blivit en samlingsplats för illegala e-handelsplatser som Silk Road och AlphaBay Market (The Economist, 2016).
Långt ifrån alla som besöker The Dark Web eller nyttjar Tor Browser sysslar dock med illegala aktiviteter (Nyblad, 2016). Enligt Nyblad (2016) söker sig majoriteten av användarna till Tor
Browser för anonymiteten. Exempelvis använder sig många av webbläsaren för att kringgå
Internetblockeringar och använda förbjudna tjänster som Twitter eller Facebook i totalitära stater som Kina eller (Nyblad, 2016).
Cox (2015) hävdar att Surface Web består av strax över en miljard sidor. Till skillnad från
Surface Web är The Dark Webs storlek nästintill omöjlig att mäta på grund av den anonymitet
nätverket är uppbyggd på (Nyblad, 2016). Ändå menar Cox (2015) att nätverket består av mellan 7 000 - 30 000 sidor. Trots dess relativt sparsamma storlek argumenterar författaren och tech-bloggaren Jamie Bartlett (2015) i en TED-föreläsning att The Dark Web är på väg att bli mainstream och att nätverket slutligen kommer ersätta Surface Web.
The Dark Web och Tor Browser är två relativt obeträdda forskningsfält med en enorm
utvecklingspotential (Bartlett, 2015). På grund av den stora forskningsluckan och de motsägande uppfattningarna som omringar nätverket och webbläsaren ser vi ett intresse i att studera dem som använder sig av dessa tjänster. Denna studie kommer att belysa och
4
problematisera varför och hur användare på Internet vänder sig till The Dark Web och Tor
5
2.
Bakgrund
The Dark Web och Tor Browser är områden som fortfarande i hög grad är outforskade i
forskningsvärlden och ämnen som personer ofta är obekanta med. Därför följer nedan en djupgående redovisning kring relevanta begrepp, historiska händelser, beskrivningar i traditionella medier och den frånvaro av kartläggning och censur som gjort nätverket och webbläsaren känt i vissa kretsar. På grund av det bristande forskningsläget är flera av källorna tagna från artiklar och ämnesinsatta personer istället för tidigare forskning.
2.1.
Begreppsdefinition
Anonymitet
I denna uppsats kommer två definitioner av ordet anonymitet att användas. När vi diskuterar våra intervjupersoner är det en anonymitet i det sammanhang att denna uppsats inte klargör för vilka individerna är. Annars kommer anonymitet att användas som ett begrepp när det inte går att ta reda på vem Internetanvändaren är.
Medium
Olika former av plattformar som radio, TV och Internet där mottagaren tar emot information.
Internet
Ett samlingsnamn för Surface Web, Deep Web och The Dark Web.
Surface Web
Består av alla de sidor som kan nås genom traditionella sökmotorer som Google eller Yahoo.
Deep Web
Deep Web omfattar de delar av Internet som sökmotorer inte kan hitta, exempelvis sidor som
är lösenordskyddade.
The Dark Web
Detta begrepp syftar på de sidor som avsiktligt gjorts anonyma och endast går att få tillgång till genom särskilda webbläsare.
6
Tor Browser
Specifik webbläsare som ger åtkomst till hemsidor på The Dark Web. Webbläsaren går även att använda för att komma åt sidor på Surface Web och Deep Web och är ett intressant alternativ då den erbjuder användare en högre anonymitet än traditionella webbläsare.
Genre
Olika sorters TV-program kan delas in i olika genrer som drama eller komedi. Vi väljer att använda detta begrepp för att förklara de olika nivåerna av Internet.
Kryptering
Gör information som skickas över Internet svårläslig om man inte har rätt verktyg eller tillåtelse att läsa informationen.
HTTPS, TLS och Sandboxing
Verktyg som på olika sätt gör Internetsidors innehåll krypterade. Hjälper till att skapa större säkerhet för användarna genom att det minskar risken för en tredje part att få åtkomst till informationen som skickas.
Bitcoin
Internetbaserad kryptovaluta vars syfte är att förenkla betalningar över Internet utan att pengarna behöver växlas hos en tredje hand.
Javascript
Ett kodningsspråk som används på merparten av hemsidor i dag. Javascript läser även av användarens digitala fingeravtryck vilket gör att vissa riktar kritik mot programmet då det ger ägaren av hemsidan information om dess användare.
State-proxy
Statligt insatta Internetväggar som förhindrar användare från att besöka vissa sidor när de befinner sig inom ett visst territorium.
Hidden Wiki
Ett Wikipedia som finns på The Dark Web som hjälper användare att hitta webbadresser till
7
2.2.
The Dark Web och Tor Browser historielinje
Internet som plattform inkluderar alla hemsidor som är placerade på Surface Web, Deep Web och The Dark Web. Det rör sig inte om olika nätverk utan istället olika sorters hemsidor som användare kan komma åt genom olika verktyg och lösenord. För att komma åt de hemsidor som brukar refereras som The Dark Web behövs exempelvis Tor Browser. Istället för att webbadresserna består av hemsidans namn, som är vanligt på Surface Web till exempel facebook.com, består hemsidan för The Dark Web av ologiska siffer- och bokstavskombinationer (Miessler, u.å.).
En av de första stora störningarna på Internet skedde 1988 (Oxit, u.å.). Störningen, som senare blev känd under namnet The Internet Worm, var ett program som skapades i syfte att samla information om användare, nätverk och datorer som var uppkopplade till Internet. The
Internet Worm blev i efterhand startskottet till den första diskussionen om Internets säkerhet
och övervakningsförmåga (Oxit, u.å.) och ledde även indirekt till skapandet av webbläsaren
Tor Browser i mitten på 1990-talet (Corera, u.å.). Enligt BBC:s säkerhetskorrespondent
Gordon Corera (u.å) var målet med Tor Browser, som skapades av forskare i den amerikanska armén, att användare runt hela världen skulle ha möjligheten att dela information med varandra helt anonymt. Från början rörde det amerikanska spioner som behövde få information om deras uppdrag utan att uppdraget kunde bli upptäckt. De amerikanska forskarna lyckades med sitt projekt och genom Tor Browser blev informationsspridning möjlig utan möjligheten att spåra avsändare för första gången skriver Corera. Genom webbläsaren fick användarna tillgång till sidor med speciella webbadresser som benämns som The Dark
Web. För att förbättra anonymiteten valde militären att ge allmänheten åtkomst till
webbläsaren, tanken var att ju fler användare desto svårare skulle det bli att ta reda på vem som är vem. Nätverket växte snabbt med användare som av olika anledningar ville hålla sig anonyma - något som är nästintill omöjligt på Surface Web och Deep Web (Corera, u.å.).
Enligt Internetsajten Dark Web News (2016) måste en person som vill få åtkomst till The Dark
Web använda sig av någon form av krypterad webbläsare som ger användaren möjlighet att
vara anonym och är optimerad för The Dark Web. Traditionella webbläsare som Google
Chrome och FireFox är inte skapade i detta syftet och på grund av det går det bara att få
åtkomst till Surface Web och Deep Web genom dem. Den vanligaste webbläsaren att använda för att få åtkomst till The Dark Web är Tor Browser och webbläsaren drivs i dag av en organisation kallad Tor Network (Dark Web News, 2016). Organisationen Tor Network (u.å) förklarar på sin hemsida hur webbläsaren fungerar. En webbläsare som exempelvis Google
8
är inskriven. När en användare går ut på Internet via Tor Browser, sker den processen i en förlängd ordning. Webbadressen som skrivs in tar inte användare direkt till servern utan istället tar den en väg genom flera olika frivilliga Tor Browser användares datorer. Under denna process tas även annan informationen som skulle kunna identifiera användaren bort. Genom detta blir det svårare för myndigheter och andra organisationer att spåra vem som egentligen besöker hemsidan (Tor Network, u.å.).
2.3.
Beskrivning av The Dark Web i media
Tack vare den anonymitet som existerar på The Dark web menar journalisten Tim Sparapani (2016) att The Dark Web blivit en plattform för yttrandefrihet där individer kan diskutera idéer utan att regeringar lägger sig i. Men Sparapani lägger fokus på att The Dark Web är en perfekt plats för illegal aktivitet. Bland annat nämner journalisten att en av de största och numera nedstängda e-handelssidorna på nätverket vid namnet Silk Road hann omsätta flera miljoner dollar i försäljning av droger och vapen varje år innan den slutligen stängdes ned. Sparapani fortsätter artikeln med att beskriva polisens kontinuerliga arbete för att stoppa sidorna på The
Dark Web i hopp om att förhindra försäljning av olagliga varor och stoppa hackerattacker.
Någonting som hittills lett till att flera stora hemsidor stängts ner och att viktiga personer inom nätverket arresterats. Trots det ses arbetet fortfarande som ett misslyckande enligt Sparapani då många sidor fortfarande är aktiva och att stänga ner dem anses vara en väldigt svår utmaning. Sparapani skriver att 80 % av alla sökningar som sker på The Dark Web är till för att hitta barnpornografiskt innehåll, trots detta argumenterar han för att nätverket inte borde stängas ned. Reportern menar på att den anonymitet nätverket erbjuder väger tyngre än den kriminella aktiviteten som sker och att polisen tillsammans med regeringar borde arbeta mer aktivt för att kartlägga och stoppa det illegala som sker på vissa delar av nätverket istället för att stänga ned The Dark Web helt (Sparapani, 2016).
Cox (2015) delar inte denna syn med Sparapani och han menar istället i sin artikel för tidskriften Wired att det mesta som skrivs om The Dark Web är en myt. Cox förklarar att droghandeln, barnpornografi och annan illegal aktivitet som förknippas med The Dark Web även sker på Surface Web utan krångliga webbläsare och krypteringsprogram. Exempelvis är extremistforum för terrorgrupper som al-Qaida och Islamiska Staten möjliga att komma åt på
Surface Web. Utöver det tar Cox upp att det existerar uppskattningsvis över 30 000 hemsidor
på hela Internet med barnpornografiskt innehåll där endast 0,2 % av dessa går att komma åt på The Dark Web. Cox avrundar sin artikel genom att beskriva The Dark Web som ett nätverk som speglas av sina användare. Bland annat finns hemsidor där läkare kan ge råd till drogbrukare om vad de behöver tänka på för att inte bli sjuka och hemsidor där kinesiska
9
medborgare kan diskutera politik utan att behöva oroa sig för att bli arresterade. Det finns även sidor för illegala ändamål som vapenförsäljning och distribution av barnpornografi. Nätverket används, enligt Cox, möjligtvis mest i kriminella syften - men journalisten understryker att det mesta som sker på The Dark Web även sker på Surface Web. Joseph Cox poängterar slutligen att de flesta användarna av webbläsaren Tor Browser använder den enbart för att hålla sig anonyma och surfar genom den för att få åtkomst till Surface Web (Cox, 2015).
De båda journalisterna har olika syner på vad som försiggår på The Dark Web och framförallt väljer de att kolla på det från olika perspektiv. Dessa olika bilder är inte unika för dessa två utan vanligt förekommande. Denna problematik har lett till att denna uppsats skrivs, för att undersöka vad som egentligen sker på nätverket och genom webbläsaren.
2.4.
Kartläggning och censur på Internet
Som nämnt är The Dark Web ett nätverk där anonymitet och yttrandefrihet står högt i rang (Sparapani, 2016). Dessa två egenskaper är det som utgör den stora skillnaden mellan Surface
Web och The Dark Web enligt Kalathil och Boas (2001). De menar att på Surface Web sker en
kartläggning av användarna och sidor som stater ställer sig negativa till kan enkelt blockeras eller stängas ner, något som är betydligt svårare att göra på The Dark Web (Kalathil & Boas, 2001). De senaste åren har det blivit mer och mer känt, tack vare Wikileaks och Edward Snowden, att USA:s underrättelsetjänst National Security Agency (NSA) kartlägger sina medborgares Internettrafik men också invånare i andra länder skriver Rasmus Fleischer (2015). Fleischer menar att Sveriges egna underrättelsetjänst Försvarets Radioanstalt (FRA) också kartlägger sina medborgares Internetanvändning och dessutom delar med sig av den information de har till NSA. Även Ryssland kartlägger sin befolkning på Internet och där finns det numera lagar som säger att företag måste ha sina servrar på rysk mark för att den ryska staten ska kunna få del av informationen som de har om sina kunder utan att företagen ska kunna säga nej. Mycket av den information som kartläggs samlas inte in av staterna själva utan det handlar om kommersiella företag som ger information om deras användare till staternas underrättelsetjänster. På grund av detta menar Fleischer att större delen av våra liv idag är övervakade på olika sätt (Fleischer, 2015).
Förutom att användare på Surface Web kartläggs, sker det även censur från vissa länder där invånarna inte kan gå in på specifika hemsidor eller se innehållet på dem i vissa fall, skriver journalisten Simon Denyer (2016). En annan journalist, Henrik Sandberg (Dagens Nyheter, 2016), tar upp att den kinesiska myndigheten Cyberspace Administration (CAC) har möjligheten att kontrollera vad Internetanvändare i Kina kan besöka och vad som är tillåtet att
10
publicera på Surface Web. Är det något som CAC inte vill ha publicerat tvingar de utgivarna att ta bort innehållet eller så blockerar de sidorna för användare på Surface Web i Kina (Sandberg, 2016). Just Kina är, enligt Denyer (2016), landet med det största systemet för censur på Internet i världen. Totalt kontrolleras 700 miljoner användare av det som kallas för
The Great Firewall of China. Målet med muren är att övervaka vad individer i Kina skriver och
hindra att information som på något sätt skulle kunna skada regeringen ska spridas, enligt Denyer. Denna typ av censur är vanlig på Internet och i dag beräknas en tredjedel av alla Internetanvändare använda ett Internet som är kraftigt begränsat och 31 % av alla användare antas kunna använda Internet helt fritt från censur (Denyer, 2016).
Alistair Charlton (2014) skriver i en artikel hos tidningen International Business Times att de dokument som visselblåsaren Edward Snowden släppte 2013 innehöll information om hur NSA övervakade användares aktivitet på Surface Web även innehöll information om hur NSA hade stora svårigheter med att kartlägga användare som använde sig av Tor Browser och surfade på The Dark Web. Det enda sättet som NSA lyckades kartlägga användarna på The
Dark Web var genom spionprogram som laddats ner på en ovetande användares dator
11
3.
Tidigare forskning
I detta kapitel presenterar vi hur forskningsfältet, som innefattar studier av The Dark Web och
Tor Browser, ser ut i dag. Kapitlet har som syfte att belysa vad tidigare forskning inom fälten
bidragit med och tydliggöra vilka luckor vi upplever inom fälten. Eftersom The Dark Web och
Tor Browser är ett relativt nytt forskningsområde redogör vi i vissa fall för den forskning som
inte är direkt kopplad till vår studie, men ändå är intressant att belysa då det rör webbläsaren och nätverket på ett sätt som möjliggör diskussion i vårt resultat.
3.1.
The Dark Web och Tor browser
3.1.1.
The Dark Webs illegala handel
En studie utförd av Maddox, J. Barrat, Allen och Lenton (2015) undersökte aktivism i relation till den illegala drogmarknaden på The Dark Web, närmare bestämt på hemsidan Silk Road. Observationer av hemsidan gjordes från juni 2011 till det att sidan lades ned i oktober 2013. Innan sidan stängdes ned genomfördes totalt 17 intervjuer med personer som köpt droger på hemsidan. Intervjudeltagarna diskuterade bland annat hur de hade lärt sig de tekniska kunskaperna som krävs för att få tillgång till Silk Road och dess community. Något som Maddox et al. kunde se som ett tydligt tema hos de intervjuade var att Silk Road inte bara var en marknad för droger, utan även ett ställe där man kunde diskutera stigmatiserade beteenden. Anonymiteten gav deltagarna en chans att diskutera varför droger borde vara lagliga utan att bli stämplade som drogmissbrukare av samhället, då ingen visste vem det var som skrev. Även om hemsidans egentliga syfte var att köpa och sälja olagliga eller stulna föremål gav den även besökare ett tillfälle att diskutera med likasinnade. Trots att politik diskuterades på Silk Road var målet med diskussionerna, enligt intervjupersonerna själva, inte att det på något sätt skulle ge en effekt i verkligheten. Målet var istället att skapa ett liberalt online-samhälle enligt, detta är, enligt Maddox, et al. (2015) en ny sorts konstruktiv aktivism.
Judith Aldridge och David Décary-Hétu (2016) undersökte hur droghandeln går till på The
Dark Web och varför den existerar där. Forskarna undersökte över 1 000 säljare och 10 000
annonser för att skapa en förståelse för utbudet som fanns tillgängligt på den, vid 2013, största illegala e-handelssidan. Detta gjordes genom att undersöka om annonserna var inriktade på försäljning till privat bruk eller för vidareförsäljning. Sedan undersöktes vilka droger som var de mest populära och till sist vilket land säljarna kom ifrån. Deras resultat visade att en tredjedel av all försäljning var inriktad på vidareförsäljning och resten för privat bruk. Den vanligaste drogen som såldes var ecstasy men även kokain och heroin var återkommande och de flesta säljare var ifrån Kina, Nederländerna eller Kanada. En av anledningarna till att 33 %
12
var för återförsäljning är enligt Aldridge och Décary-Hétu att allt fler narkotikaförsäljare som inte använder sig av Internet grips av polisen vilket resulterat i att allt fler försäljare endast säljer till personer de känner och litar på. Polisens gripanden har, enligt forskarna, lett till att narkotikaförsäljare vänder sig till The Dark Webs mer säkra marknadsplatser. Genom att använda sig av e-handelsplatser på nätverket minskar riskerna för säljarna då de slipper sitta på ett stort lager av narkotikaklassade preparat hemma. Utöver det bidrar även droghandeln online till att säljarna får en chans att få en bättre koll på vilka produkter som är mest eftertraktade på marknaden. Aldridge och Décary-Hétu menar alltså på att handeln av droger online inte bara påverkar de personer som handlar för privat bruk, utan även de som handlar hos kommersiella säljare. Forskarna konstaterade även i studien att droghandeln online fungerade som ett sätt för större försäljare att växa mer och komma i kontakt med lokala säljare på marknaden och genom det öka sin försäljning – speciellt när det gäller nya former av droger (Aldridge & Décary-Hétu, 2016).
3.1.2.
Sociala nätverk på The Dark Web
Mycket forskning kring The Dark Web har fokuserat på de illegala sidorna som finns på nätverket, t.ex. droghandeln, men precis som Maddox et al. (2015) undersökte vad användare av sidan e-handelssidan Silk Road diskuterade har även forskning gjorts kring de sociala nätverken som finns på The Dark Web. Robert W. Gehl presenterade 2014 sin etnografiska studie om ett socialt nätverk som han kallar Dark Web Social Network (DWSN). Sidans riktiga namn valde Gehl att inte berätta för att sidans profil ska fortsätta vara dold. Gehls mål var att undersöka hur frihet och makt blev synligt på ett alternativt nätverk och ifall sociala nätverk på The Dark Web egentligen skilde sig från de som går att finna på Surface Web. Genom observationer och intervjuer med användare av DWSN, där användarna fick förbli helt anonyma vilket är en av grundstenarna för nätverket, fick Gehl en bild av hur interaktionen mellan användarna gick till och vilken grad av kontroll som fanns på hemsidan (Gehl, 2014).
Totalt undersökte Robert W. Gehl (2014) tre teman på nätverket. Det första var hur anonymiteten fungerade. Gehl menar att Facebook har satt standarden att sociala nätverk i dag är uppbyggda av konton där det går att undersöka vem personen är och att det faktiskt är en riktigt person bakom kontot. DWSN är uppbyggt så som sociala nätverk såg ut innan Facebooks tid då användarnamn var pseudonymer och profilbilden inte var en bild på användaren. En av de viktigaste punkterna enligt administratörerna som Gehl intervjuade var att användarna inte skulle lämna ut någon privat information om sig själva för att förhindra att information om dem såldes vidare till andra parter. Ett annat viktigt skäl med att vara anonym, enligt användarna, var att de inte kan dömas utifrån deras namn eller hur de ser ut
13
utan det centrala är vad som skrivs. Det andra temat som undersöktes var övervakningen på nätverket. Även om DWSN bygger på frihet finns det restriktioner över hur det fick användas, upptäckte Gehl. Att sälja och köpa varor var inte tillåtet, att dela eller söka efter tips för att komma över barnpornografi var också något som inte tolererades. Då nätverket existerar på
The Dark Web finns inte samma möjligheter för kartläggning över inläggens innehåll, istället
bygger DWSN på att administratörer och användare övervakar vad som skrivs och ifall något som inte är tillåtet publiceras så anmäls det, tråden tas bort och användarens konto blir raderat. Gehl fastslår att det sker en sorts kartläggning på nätverket men att syftet skiljer sig från sociala medier på Surface Web där målet hos majoriteten av de stora sociala medierna är att kunna sälja informationen om deras användare, medan målet på DWSN är att ha ett acceptabelt innehåll. Det sista temat som undersöktes var hur användarnas tekniska kunskap byggde en gemenskap. Trots att vem som helst kan bli medlem på nätverket menar Gehl att användarna måste ha en viss teknisk kunskap för att bli accepterade. Många av de som intervjuades pratade enligt Gehl om ett antagningsprov som visar användarens kunskap. Provet går ut på att hitta nätverket där det krävs teknisk kunskap för att kunna använda verktyg för att komma åt The Dark Web och för att hitta nätverkets IP-adress. Enligt användarna hindrar detta sidan från att bli mainstream och fyllas av innehåll de inte vill ha där (Gehl, 2014).
Robert W. Gehls (2104) slutsats är att DWSN är ett experiment med frihet och makt där övervakning av användarna sker men fokus ligger på innehållet och inte på kartläggning över deras beteende. Detta gör nätverket olikt dagens sociala nätverk som går att finna på Surface
Web. Istället är det en återblick till hur sociala nätverk fungerade innan det blev ett krav att
användarens identitet skulle gå att identifiera. Gehl menar också att målet med nätverket inte är att fly övervakning och kartläggning utan istället skapa en plats där användare säkert kan diskutera ämnen och utbyta information med varandra (Gehl, 2014).
14
4.
Syfte och frågeställningar
4.1.
Problemformulering
Tor Browser och The Dark Web skapades för att ge användare en möjlighet att förmedla
information utan att bli spårade (Corera, u.å.). Journalisten Sparapani (2016) argumenterar för att fler myndigheter borde rensa The Dark Web från dess illegala innehåll och kartlägga den aktivitet som sker där eftersom 15 . En annan journalist, Joseph Cox (2015), hävdar att det bara är en liten del av användarna som använder nätverket för illegala syften och att dessa även sker på Surface Web. De flesta användarna använder sig av Tor Browser för samma skäl som användare vänder sig till Google Chrome eller Firefox. Att åsikterna kring webbläsaren och nätverket går isär är klart och ifall det är bra eller dåligt att de existerar är det också olika tankar runt. Vår studie kommer inte att försöka argumentera för om The Dark Web och Tor Browser borde stängas ner eller inte, utan vi kommer istället ha ett vetenskapligt förhållningssätt på forskningsområdet för att belysa hur och varför användandet sker. Något som hittills bara bestått av spekulationer av journalister som Sparapani och Cox, då The Dark Web och Tor
Browser som sagt består av ett relativt tunt forskningsfält i dag.
4.2.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka varför och hur användare nyttjar The Dark Web och Tor
Browser. Genom att intervjua användare vill vi bygga förståelse kring Tor Browser och The Dark Web för att se vilka som är de egentliga anledningarna bakom användandet och ta reda
på hur nätverket och webbläsaren används.
4.3.
Frågeställningar
• Vilken eller vilka är anledningarna till att användare vänder sig till The Dark Web och
Tor Browser istället för Surface Web och vanliga webbläsare utifrån teorin om Uses and Gratification?
• Vilka användningsområden är de mest dominerande på The Dark Web och Tor
15
5.
Teoretiskt ramverk
Denna studie utgår från det teoretiska perspektivet Uses and Gratification. Teorin fokuserar på hur människor använder sig av medier för att tillfredsställa olika behov. Först kommer teorins bakgrund och grundtankar beskrivas. Sedan kommer två olika användningsområden för hur medieanvändning kan analyseras att tas upp. Den första är skapad för olika medier i allmänhet och den senare för just mediet Internet.
5.1.
Uses and gratification
Forskare har tidigare använt sig av teorin Uses and gratification för att undersöka vilka motiv som finns bakom användandet av traditionella medier och medieinnehåll som TV, radio, tidningar, filmer, såpor och musik, vilket är samma skäl som vi har för vår undersökning. Enligt Rubin (2009) är teorin även bra när det gäller studier av nya sorters medier. Exempelvis användes Uses and gratification som förklaringsteori då fjärrkontrollen introducerades för första gången för att få reda på vilka sociala och psykologiska behov som denna nya produkt tillfredsställde. De nyare medierna har höjt människans medvetenhet när det gäller val av medier då vi lever i en tid med ökat medieutbud. Alltså har människan blivit mer selektiv i sitt val av medium för att uppfylla sina personliga önskningar och behov, enligt Rubin (2009). En annan fördel med teorin är att den ger tydliga ramar för vad man kan undersöka när man studerar varför användare vänder sig till just ett specifikt medie och inte ett annat, menar massmedieforskaren Denis McQuail (1985). Teorin om Uses and Gratification passar vår studie då vi vill förstå motiv till användningen av Tor Browser och The Dark Web.
Teorin fokuserar enligt Rubin (2009) på att publiken gör ett aktivt val i deras användande av olika medieplattformer och vilken typ av genrer. Det är en aktiv publik som inte matar sig själva med ett budskap, utan deras val av medier motiveras efter vad användaren vill få ut av upplevelsen. En annan faktor som påverkar är den sociala och psykologiska kontext som användaren befinner sig i när valet görs. För att kunna förstå i vilken grad som mediet kan påverka individen måste man enligt Uses and Gratification förstå individens bakomliggande argument för att använda just detta medium (Rubin, 2009). Denis McQuail menar att teorins grundfråga är varför använder personer mediet och hur använder de det. Teorin ska, enligt McQuail (2010), användas när forskningsfrågan berör varför personer använder ett medie. Detta argument från McQuail är också vårt huvudsakliga argument för att grunda vår studie i
Uses and Gratification. eftersom vårt syfte är att ta reda på varför och hur individer använder
16
5.2.
Uses and Gratifications motiv till medieanvändning
Grunden i Uses and Gratification-teorin kan sägas ligga i de psykologiska och sociala behov/motiv användaren har. Dessa behov leder till att användare nyttjar olika typer av medier på olika sätt. Massmedieforskarna Denis McQuail, Jay G. Blumer och J. R. Brown (1972) undersökte varför personer väljer att titta på frågesportsprogram på TV (McQuail, 1972) och deras resultat har skapat en av de mest förekommande typologierna inom Uses and
Gratification, även när det kommer till val av andra typer av medier (Windahl, Signitzer &
Olson, 1992). McQuail et al. (1972) genomförde intervjuer med individer och frågade dem om deras användning och varför de själva gillar att konsumera frågesportsprogram. I analysen synliggjorde forskarna fyra olika teman/dimensioner som McQuail et al. menade att de intervjuade grundande sitt konsumerande i. Dessa har forskarna valt att kalla Self-rating
Appeal, Basis for Social Interaction, Excitement och Educational Appeal (McQuail, 1972). Vi
kommer inte använda oss av dimensionen Basis for Social Interaction på grund av att den påminner mycket om en senare uppkommen dimension vid namn Social Gratification som passar bättre in på vår studie. Vår studie försöker förstå varför användare vänder sig till en viss genre av medium och inte varför de vänder sig till just Internet som specifikt medium, därför anser vi att det är intressant att koppla McQuails et al. tankar om varför personer vänder sig till en genre för att se hur de dimensionerna blir synliga i valet av Internetgenre.
5.2.1.
Self-rating Appeal
Den första dimensionen, Self-rating Appeal, handlar om att personen vill ha reda på något om sig själv. I McQuails et al. (1972) undersökning handlade detta om att publiken själva satte sig in i programmet och gissade på svaren för att se hur mycket fakta de kunde om ämnena och fundera på hur långt de själva hade kommit i tävlingen. Sven Windahl, Benno Signitzer och Jean T. Olson (1992) hjälpte till att applicera de fyra dimensionerna på andra typer av genrer och medier. De menar att den första dimensionen kretsar kring självkännedom, där individen vill lära känna sig själv bättre samt förstärka personliga värderingar och att finna uppförandemodeller (Windahl et al, 1992).
5.2.2.
Excitement
Den tredje dimensionen är Excitement och fokuserar på att användaren njuter av upplevelsen genom att glömma bort verkligheten för en stund. McQuail et al. (1972) förklarar att publiken lever sig in i det som sker på skärmarna och sitter med spänning och undrar hur det kommer att gå för deltagarna. Denna dimensions motiv handlar i större grad om en personlig belåtenhet än att man ska växa socialt eller liknande (Mcquail, 1972). Windahl, Signitzer och Olson menar
17
att man i denna dimension använder medier strikt i underhållningssyfte, till exempel för avkoppling, flykt från vardagliga problem, tidsfördriv eller uppfyllelse av sexuella behov (Windahl et al, 1992).
5.2.3.
Educational Appeal
I den sista dimensionen, Educational Appeal, har användaren som motiv att förbättra sin egen kunskap om olika ämnen. Dels används mediet, enligt McQuail et al. (1972), för att känna att de lärt sig något och genom det förbättrat sig själva under tiden de tittat på programmet, men också att få en bekräftelse på att de hade mer kunskap än vad de egentligen vågat tro. I en annan kontext där användare själva styr över innehållet menar Windahl et al. (1992) att användare vänder sig till genren eller mediet för att använda det i ett lärande syfte om specifika ämnen. Användaren nyttjar här mediet för att få tillgång till mer information om olika händelser i omvärlden och för rådsökning (Windahl et al., 1992).
5.2.4.
Sammanfattning
Dessa tre dimensioner visar, enligt Windahl, Signitzer och Olson (1992), på att det finns fler än en typ av motiv bakom medieanvändning. Författarna lyfter även att ett budskap/medie ofta tolkas/används på ett annat sätt än sändaren ursprungligen planerat (Windahl, Signitzer & Olson, 1992). Detta går att koppla till Maddox et al. (2015) resonemang om The Dark Web i relation till Silk Road, då Silk Road är ett medium som är tänkt att fungera som e-handelssida - men även blivit ett diskussionsforum där medlemmar diskuterar stigmatiserade beteenden.
5.3.
Uses and Gratification på Internet
Som nämnt har Uses and Gratification ofta använts för att beskriva och förklara beteende kring traditionella medier som TV och radio. Vid början av milleniumskiftet hade man börjat applicera teorin även på nyare medier som Internet. Forskarna Thomas F. Stafford, Marla Royne Stafford och Lawrence L. Schkade (2004) tyckte att tidigare studier inte lyckats klargöra för Internetspecifika typologier inom teorin och valde därför att utveckla den.
5.3.1.
Process Gratification
En av typologierna är Process Gratification och fokuserar på hur själva användandet av mediet ser ut och varför just detta mediet har valts. Tanken är att användarna känner en större tillfredsställelse av hur användandet av mediet sker än vilket innehållet som finns tillgängligt. Därför är vikten av användarvänligheten på Internet viktigt då det påverkar om användaren
18
kommer känna sig nöjd efter att ha besökt en hemsida eller använda en webbläsare i lika hög grad som innehållet på sidorna spelar in enligt Stafford et al. (2004). I vår studie kommer detta att kopplas till vilken sorts process och funktion det är som gör att användare vänder sig till
The Dark Web och Tor Browser.
5.3.2.
Content Gratification
Den andra dimensionen som även kan användas för att studera TV-användande kallar Stafford et al. (2004) för Content Gratification och handlar om budskapet som mediet skickar. Fokus ligger på hur mediet kan hålla användaren intresserad så att personen fortsätter att använda det. De menar att innehållet är det viktigaste för att hålla kvar användaren, även om det är enkelt och smidigt att komma åt innehållet så kommer inte användare vara kvar om inte innehållet får dem att känna sig tillfredsställda (Stafford et al. 2004). För vår studie kommer vi med hjälp av denna typologi undersöka om vi kan hitta tecken hos de intervjuade på att det är innehållet som göra att de stannar kvar på nätverket och fortfarande använder Tor Browser.
5.3.3.
Social Gratification
Social Gratification är den sista dimensionen som Stafford et al. (2004) nämner och är
specifikt fokuserade på Internet-användande. Som namnet indikerar så fokuserar denna dimension på den sociala delen i Internetanvändandet. Forskarna menar att användare nyttjar Internet inte bara för att uppfylla behov av information och nöje utan också sociala behov genom olika mail- och chattfunktioner som existerar. Stafford et al. (2004) menar att för vissa användare är det den sociala funktionen som Internet erbjuder viktigare än själva innehållet och användarvänligheten som en hemsida kan erbjuda. Något som bekräftas av det Maddox et al. (2015) kom fram till i sin studie om det Internet-community som de undersökte på e-handelssidan Silk Road, där användare uttryckte att kunna diskutera med likasinnade var lika viktigt för dem som möjligheten att köpa droger på sidan.
19
6.
Metod
Metodkapitlet inleds med en kort introduktion av semistrukturerade kvalitativa intervjuer och kvalitativ innehållsanalys samt en motivering till studiens urval. Vi fortsätter med att diskutera genomförande, etiska aspekter, reliabilitet samt validitet i studien och avrundar avsnittet med en presentation av intervjufrågorna.
6.1.
Semistrukturerade kvalitativa intervjuer
För att få en uppfattning om varför användare nyttjar The Dark Web och Tor Browser kommer vi att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Författaren och sociologen Jan Trost klargör i boken Kvalitativa intervjuer (2010) att man kan närma sig ett ämne genom en kvalitativ eller kvantitativ ansats. En kvalitativ studie har som avsikt att skapa en djupare förståelse för hur verkligheten ser ut. Bland annat utmärks kvalitativa studier, enligt Trost (2010), av att man ställer enkla och raka frågor på vilka man får komplexa och innehållsrika svar. Målet är här att samla och kartlägga intressanta skeenden, åsikter och mönster istället för kvantitativ data (Trost, 2010).
Denna studie kommer att tillämpa en kvalitativ ansats då det ligger i linje med studiens syfte. Vi vill således få en insikt i varför och hur individer vänder sig till The Dark Web och Tor
Browser istället för hur många. Intervjumaterialet kommer sedan att analyseras för att utröna
vilka teman som går att hitta utifrån teorin om Uses and Gratification för att besvara studiens frågeställningar.
6.2.
Kvalitativ innehållsanalys
Vi har även valt att använda oss av innehållsanalys som metod för att tolka intervjumaterialet. Enligt Graneheim och Lundman (2012) finns det två olika typer av innehållsanalyser, kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa innehållsanalysen är bra att använda när man ska räkna eller mäta ett fenomen i en text. Den kvalitativa innehållsanalysen handlar istället om att tolka innehåll i text (Graneheim & Lundman, 2012). Vi har valt att utföra en kvalitativ innehållsanalys, eftersom vårt syfte var att undersöka varför och hur individer vänder sig till
The Dark Web och Tor Browser, och inte hur många. Enligt Graneheim och Lundman (2012)
kan en kvalitativ innehållsanalys vara deduktiv eller induktiv. En deduktiv ansats innebär att en analys görs utifrån ett kodningsschema eller teori och en induktiv ansats innebär istället att en teori utvecklats i efterhand. Graneheim och Lundman (2012) beskriver vidare att en innehållsanalys kan vara manifest eller latent. En manifest innehållsanalys behandlar det
20
uppenbara i en text som är skrivet i ord medan en latent innehållsanalys behandlar det dolda budskapet i en text (Graneheim & Lundman, 2012). Vi har analyserat vårt material på en manifest nivå. Vi har alltså undersökt det som är synligt i intervjuerna. Vi har även en deduktiv ansats, då vi valde att analysera materialet utifrån teorin Uses and Gratification och dess kodningsschema.
6.3.
Urval och genomförande
Torst (2010) hävdar att en kvalitativ intervjustudie med fyra till åtta deltagare är bäst lämpad för att undvika ett ohanterligt material. I de fall där urvalet är för stort blir resultatet ofta slarvigt och svårt att hantera (Trost, 2010). Eftersom vi hade problem med att hitta frivilliga intervjudeltagare inkluderar vår studie samtliga intervjuobjekt som ställde upp på en intervju - sammanlagt nio stycken. Några av de frågorna som ställdes i intervjuerna besvarades inte helt, vilket också föranledde vårt val att inkludera nio intervjuobjekt. Syftet var att det insamlade materialet skulle bli matigt utan att bli ohanterligt.
Göran Ahrne och Ulla Eriksson-Zetterquist förklarar i Handbok i kvalitativa metoder (2015) att Internets uppkomst och utveckling lett till nya typer av intervjuer. Dessa nya intervjuertyperna kan ske på olika sätt, exempelvis genom sociala nätverk som Facebook,
Skype eller via e-post (Ahrne & Eriksson-Zetterquist, 2015). Vi har i vår studie sökt oss till
onlineforum som Reddit, Quora och Flashback Forum för att hitta intervjudeltagare. Vi valde att vända oss till dessa forum eftersom vi på förhand kände till att det fanns flera olika sorters trådar rörande The Dark Web och Tor Browser där. Efter att vi skrivit bakgrundskapitlet och fått en grundkunskap kring vad och hur The Dark Web och Tor Browser är och fungerar kunde vi urskilja att flertalet av trådarna var skrivna av användare av nätverket och webbläsaren. På grund av detta ansåg vi att de tre forumen var lämpliga som plattformar för att hitta intervjupersoner.
Innan intervjumomenten skapade vi varsin tråd på de tre forumen där vi uppmärksammade vår studie, dess innehåll och att vi letade efter frivilliga intervjudeltagare. Inläggen betonade att intervjudeltagarna borde vara rutinerade The Dark Web-besökare och Tor Browser-användare samt att alla deltagare skulle förbli anonyma i studien. Efter att Browser-användare på de olika forumen uttryckt ett intresse i trådarna skickades ett direktmeddelande eller e-mejl direkt till intervjuobjekten som innehöll intervjufrågorna. Detta eftersom det ger en möjlighet för intervjudeltagarna att besvara eventuella följdfrågor.
21
Eftersom vår studie grundar sig i semistrukturerade intervjuer blev följdfrågor relevanta vid intressanta eller otillräckliga svar. Även dessa skickades och besvarades över e-mejl eller direktmeddelande på forumet i fråga. Vissa respondenter besvara en del av intervjufrågorna i förväg på trådarna, i de fallen återupprepades inte samma frågor under intervjumomentet.
Tråden på det svenska Internetforumet Flashback Forum löd på följande viss:
“Hej! En klasskamrat och jag skriver för tillfället en C-uppsats i kommunikationsvetenskap som i stora drag handlar om varför Internetanvändare vänder sig till Dark Web och Tor Browser. Vår studie bygger på intervjuer och vi efterlyser därför personer som kan tänka sig besvara några frågor. Intervjuerna sker via e-post eller DM och deltagarna måste vara rutinerade Tor-användare/Dark Web-besökare. Intervjudeltagarna förblir givetvis anonyma. Någon som kan tänka sig ställa upp i vetenskapens namn?”.
Tråden på de internationella forumen Quora och Reddit löd som följande:
“Hello, fellow Internet users! A classmate and I are currently writing a bachelor thesis in communication science that examines why Internet users turn to the Dark Web and Tor Browser. Our study is built on interviews and we are therefore searching for people who are willing to answer a couple of questions. The interviews will be executed thru e-mail or DM and the participants have to be familiar with Tor Browser and The Dark Web. All participants will remain anonymous. Anyone interested to participate in the name of science?”.
Jens Rennstam och David Wästerfors (2015) belyser i boken Handbok i kvalitativa metoder tre grundläggande arbetssätt för att analysera kvalitativt material: att sortera, reducera och
argumentera. Efter att intervjuerna avslutats påbörjade sorteringen av det insamlade
materialet. Enligt Rennstam och Wästerfors är sortering ett sätt att undvika att materialet blir oöverskådligt och i oordning. Vi sorterade materialet genom att sammanställa de insamlade intervjuerna i studiens bilaga. Intervjudeltagarna tilldelades varsin bokstav som vi arbetat utifrån i hela studien när vi benämnt dem. Vidare menar Rennstam och Wästerfors på att
reduktion av empiri besvarar representationsproblem. Man menar här att man måste sålla
bort och beskära sitt material utan att bli av med nyanser och komplexitet. För att göra detta måste vi genomföra nödvändiga val i vad vi främst vill uppmärksamma utifrån den teori och tidigare forskning som använts i studien. Vi har reducerat det insamlade materialet i vår studie genom att välja ut de viktigaste och mest intressanta aspekterna utifrån teorin om Uses and
22
Gratification och dess typologier. De mest givande citaten valdes ut från materialet och
analyserades sedan i resultatkapitlet. Det sista och tredje steget för en effektiv analysering av kvalitativt material är enligt Rennstam och Wästerfors argumentation. Det handlar här om att analytikerna argumenterar med hjälp av materialet för att formulera ett självständigt bidrag till forskarvärlden (Rennstam & Wästerfors, 2015). För att göra detta analyserades materialet utifrån de svaren vi fick in med hjälp av teorin om Uses and Gratification för att besvara studiens frågeställningar.
6.4.
Etiska aspekter
När valet att genomföra intervjuer är gjort finns det etiska aspekter att hålla sig efter under studiens gång. Trost (2010) tar upp vikten av att intervjupersonerna inte känner sig tvingade att delta i studien och att de är medvetna om i vilket syfte intervjuerna genomförs. De intervjuade måste även vara införstådda med att de kommer vara anonyma under studien och att information om vilka som deltagit i undersökningen inte kommer att lämnas ut. Enligt Trost ska bara den information som är relevant för studien samlas in om intervjuobjekten, allt annat ska utelämnas för att undvika att läsare kan lista ut vem den intervjuade är (Trost 2010). I vår studie är risken att de intervjuade ska känna sig tvingade att delta relativt liten då det är de själva som tar initiativet till att medverka. Det som är av större vikt för vår undersökning är att betona att de intervjuade kommer vara anonyma, för att användning som lutar åt det illegala ska kunna diskuteras utan rädsla hos de intervjuade om att det kommer få rättsliga konsekvenser för dem.
6.5.
Reliabilitet och validitet i studien
Reliabilitet syftar till hur trovärdig studiens resultat är. Enligt Trost (2010) är det viktigt att intervjufrågor är ställda och insamlade på samma sätt när det gäller kvalitativa studier. Trost menar vidare på att en kvalitativ studies resultat inte går att förlita sig på fullkomligt, då samma studie kan ge ett annat resultat vid ett senare tillfälle. Författaren kallar detta för ett “symboliskt interaktionistiskt synsätt”, vilket syftar till att vi ständigt är i en process där tankar och åsikter ändras med tiden (Trost, 2010). Eftersom vår studie undersöker en process och inte ett statiskt tillstånd faller även den för det symboliskt interaktionistiska synsättet. För att förbättra uppsatsens reliabilitet är det viktigt att vi tydligt redovisar vilken information som kom fram under intervjuerna och att vi inte försöker styra resultatet genom att leta efter mönster som bekräftar våra egna värderingar.
23
Begreppet validitet syftar till att man mäter det man avser att mäta i en studie. Detta gör man genom att se till att frågorna går i linje med syftet och att studiens frågeställningar besvaras (Trost, 2010). Genom att återgå till studiens frågeställningar och syfte vid framtagandet av intervjufrågorna ökar vi studiens validitet.
Intervjuerna genomfördes på forum som existerar på Surface Web. Detta kan ha påverkat intervjurespondenternas svar eftersom deras Internet-aktivitet och därav intervjusvar blir möjliga att se för andra parter som exempelvis myndigheter. Med detta i åtanke kan det finnas en risk att intervjupersonerna inte vågar berätta om all sin aktivitet på webbläsaren och nätverket. Trots detta valde vi att genomföra intervjuerna på Surface Web eftersom vi ansåg att de trådarna vi publicerade hade större chans att nå fler användare där än på forum på The
Dark Web, eftersom forumen på The Dark Web är underutvecklade i jämförelse med de på Surface Web.
6.6.
Utformning av intervjufrågorna
Eftersom respondenterna var anonyma i undersökningen anser vi att det ökar sannolikheten för att de skulle vara ärliga kring sitt olagliga och mindre socialt accepterade beteende på nätverket och genom webbläsaren. Utöver det ställde vi inte frågor vars syfte var att avslöja intervjudeltagarnas illegala aktivitet online. Istället ville vi få fram intervudeltagarnas egna tankar kring varför de använder nätverket och webbläsaren utan att känna sig pressade att fokusera på en viss typ av aktivitet.
Fråga 1 A: Vad ledde till att du började använda dig av Tor Browser?
Why did you start using Tor Browser?
Fråga 1 B: Vad ledde till att du började besöka sidor på The Dark Web?
Why did you start visiting sites on The Dark Web?
Syftet med frågorna: Vi ställde dessa frågor för att ta reda på vilka motiv som ursprungligen låg bakom att intervjudeltagarna vände sig till Tor Browser och The
Dark Web. Alternativ följdfråga:
Fråga 1 C: Vad tänker du om den kartläggning och censur som sker på Surface Web? What are your thoughts on the surveillance and censoring that takes place
24
Syftet med frågan: Eftersom den största skillnaden mellan Surface Web och The Dark
Web är möjligheten att kartlägga och censurera, vill vi ta reda på ifall kartläggningen och
censuren som sker på Surface Web påverkar intervjudeltagarna och vad deras inställning till detta är.
Fråga 2 A: Varför använder du dig av Tor Browser i dag? Why do you use Tor Browser today?
Fråga 2 B: Varför surfar du på The Dark Web i dag?
Why do you surf The Dark Web today?
Syftet med frågorna: Vi vill här ta reda på i vilka situationer intervjudeltagarna
använder sig av Tor Browser och The Dark Web för att lyfta fram de mönster som går att utläsa.
Fråga 3 A: Använder du dig i dag av traditionella webbläsare som Google Chrome, Firefox eller Safari, och i så fall i vilket syfte?
Do you use traditional browsers such as Google Chrome, Firefox or Safari, and if so in what purpose?
Fråga 3 B: Besöker du hemsidor på Surface Web, och i så fall i vilket syfte?
Do you visit sites on Surface Web, if so in what purpose?
Syftet med frågan: Vi ställde dessa frågor för att undersöka ifall och på vilket sätt intervjupersonerna fördelar sitt användande på respektive webbläsare och nätverk.
Fråga 4: Hur tror du att ditt Internetanvändande kommer se ut i framtiden?
How do you think your Internet usage will look like in the future?
Syftet med frågan: Genom denna fråga vill vi få en inblick i hur användare av alternativa nätverk och webbläsare ser på framtiden för Internetanvändning i stort.
25
7.
Analys och resultatredovisning
I resultatet nedanför har vi analyserat vårt insamlade material med hjälp av det teoretiska perspektivet Uses and Gratification. Vi har delat upp analysen i de sju olika typologierna
Self-rating Appeal, Excitement, Educational Appeal, Process Gratification, Social Gratification
och Basis for Social Interaction.
7.1.
Self-rating Appeal
McQuail et al. (1972) menar på att typologin Self-rating Appeal grundar sig i önskan att förstå sig själv utifrån medieanvändningen och dess innehåll. Detta mönster har vi utläst hos två av intervjuobjekten när vi frågat om deras användande av Tor Browser och The Dark Web. Intervjuperson E förklarade först sina förutfattade meningar kring innehållet på The Dark Web som beskrevs på följande vis: “I thought that by having access to the dark web I'd have access
to the underbelly of cyber-crime, and to a host of elite hackers, powerful hitmen and a slew of illegal drugs”. Intervjuperson E lärde sig dock senare att det fanns en mer seriös och mer
fundamental poäng med The Dark Web i form av yttrandefrihet och kringgående av statlig censur. Denna lärandeprocess fick intervjuperson E att inse sina egna värderingar: “Because
of its expressly non-political narrative, what I saw shaped who I am today, a skeptic, and an upholder of free speech above all else”.
Intervjuperson G har, enligt sig själv, utvecklat en annan sorts persona på The Dark Web genom användandet av Tor Browser: “When I go on the TOR, I am a completely different
person. I have diferent tastes, likes, dislikes, etc.”. Precis som Windahl et. al (1992) menar att
personer använder ett medie för att få en djupare förståelse hos sig själva, har intervjuperson G hittat en annan sida om sig själv som personen inte visste existerade tidigare: “Anonymous
me is a dark shady mysterious person who is into everything bad, so i can go as deep as possible. These include pedo files, drug rings, cannabalistic forums, gore, etc. when i'm deep enough, i submit the details as tips to the proper cyber security authorities”. Respondent G
förklarar här att nätverket och webbläsaren lett till en annan person, någon som klarar av att se obscent innehåll - någonting som respondent G tidigare inte klarat av.
Sammanfattningsvis går det att säga att två av de sammanlagt nio intervjuade personerna uppgav att de genom sitt användande av The Dark Web och Tor Browser sett nya sidor hos sig själva som de inte tidigare visste att de hade. För respondent E var det en person som insett vikten av yttrandefrihet som kom fram medan respondent G hittade en sida som var dels intresserad av högt stigmatiserade ämnen men även lärde sig hantera dem.
26
Inom typologin Self-rating Appeal används Tor Browser och The Dark Web alltså för olika ändamål. Båda respondenterna drogs ursprungligen till nätverket och webbläsaren på grund av det illegala innehållet. Dock menar respondent E på att detta senare förändrades, personen använder sig i dag av Tor Browser och The Dark Web på grund av frågor som rör yttrandefrihet. Respondent G uppger att det obscena innehåll som ursprungligen drog personen till den mörka delen av nätet, i form av bland annat pedofilfiler och kannibalistiskaformun, sedan förändrades. I dag använder sig Intervjuperson G av nätverket och webbläsaren för att anmäla de brott som försiggår. Både intervjuperson E och G ser sig själva som aktivister av något slag i dag, ena ser sig själv som en upprätthållare av yttrandefrihet och den andre som vigilant.
7.2.
Excitement
Dimensionen Excitement grundar sig, enligt McQuail et al. (1972), i att användare nyttjar medier som en slags verklighetsflykt. Windahl et al. (1992) menar även på att medieanvändningen kan användas i underhållningssyfte eller som tidsfördriv. Vi har utläst typologin Excitement hos sammanlagt fyra respondenter. Respondent B beskrev sin upptäckt av The Dark Web på följande sätt: “Way back, in the year 2013, I saw an article in my local
rag which said “illegal Chinese websites selling AK-47s”. Wow I had to know more about this”.
Intervjuperson B fortsätter med att beskriva upptäcktsfärden: “What was this place, what was
encryption, what were bitcoins and what was TOR??? Fascinated I downloaded the TOR browser bundle and have been hooked ever since.”. På frågan om varför respondent B väljer
att återvända till The Dark Web och Tor Browser återges: “I think it's still the intrigue and
mystery of it all. It's like one of the final frontiers and who knows how deep the rabbit hole goes? I'd even go as far as saying it holds all the answers to our questions…”. Det respondent B uttrycker är en slags fascination över innehåll relaterat till The Dark Web och Tor Browser, trots det uppfyller användandet av nätverket och webbläsaren inte ett praktiskt syfte i respondentens liv. Underhållning och tidsfördriv kan därav ses som de två huvudsakliga anledningarna bakom användandet av webbläsaren och nätverket.
Respondent E vände sig första gången till Tor Browser och The Dark Web av liknande anledning som respondent B: “Simply put: I was curious. I was young, naive, and very, very
stupid”. Användningen av Tor Browser och The Dark Web grundar sig i första hand även här
i en nyfikenhet och fascination över ett spännande innehåll. Medieanvändningen sker här i underhållningssyfte och bidrar till en slags, om mindre, tidsfördriv för respondent E. Respondentens synsätt förändrades dock i takt med tiden: “All of this was accessible, but I
27
learnt that none of it was what it seemed. Overtime, I ended up joining a forum, and lending what little knowledge I had to others. I learnt the serious uses of the deep web, such as free press and state-proxy bypassing.”. Respondent E förklarar här att den underhållning som
ursprungligen fick personen att vända sig till Tor Browser och The Dark Web senare övergick till att handla om utbildning och social tillfredsställelse.
Respondent G förklarar användandet av The Dark Web på följande vis: ”I still don’t know what
drives me on, keeps me from leaving the Dark Net, all i know is that something that started out as curiosity that came from reading an article on the newspaper turned into an obsession.”. En annan respondent, intervjuperson I, förklarar ursprunget till sitt användande
på ett liknande sätt: “Well, fascination brought me to Onion Services. The idea of an
anonymous web service is certainly technically fascinating.”. Både respondent G och I
beskriver en här händelse som involverar det Windahl et al. (1992) kallar underhållning och tidsfördriv.
Fyra individer av de intervjuade uppgav att de använde sig av nätverket och webbläsaren i ett underhållningssyfte samt som tidsfördriv. Respondenterna menar på att medieanvändningen i detta fall handlar om att stilla en nyfikenhet och fascination över det som går att hitta. Det mest centrala användningsområdet här är att observera det innehåll som är tillgängligt på den mörka delen av nätet. Fokus handlar alltså inte på att delta i illegal aktivitet utan att observera den.
7.3.
Educational Appeal
I dimensionen Educational Appeal har användaren som motiv att utveckla sina egna kunskaper inom olika ämnen. Mediet används här, enligt McQuail et al. (1972), i syftet att användarna ska känna att de lärt sig någonting nytt. Respondent B beskrev upptäckten av Tor
Browser och The Dark Web på följande sätt: “Way back, in the year 2013, I saw an article in my local rag which said “illegal Chinese websites selling AK-47s”. Wow I had to know more about this.”. Intervjudeltagaren beskriver ett driv som härstammar från en önskan om att lära
sig mer om den illegala handel och den djupa delen av Internet. Medieanvändningen sker här i syfte att samla kunskap i olika ämnen, något som enligt McQuail et al. (1972) görs för att användaren ska känna att den lärt sig något och få en bekräftelse på att personen har mer kunskap än vad denne vågat tro.
Dimensionen Educational Appeal kunde även utläsas hos andra intervjuobjekt. På frågan om varför respondent E började besöka The Dark Web förklarade personen: “Simply put: I was
