Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp
Fysisk aktivitet i skolan
En studie av Fk-3 skolors
hemsidor och lärares syn på det i två kommuner
Handledare: Annika Hillbom
Jenna Matalamaa och Sanna Stoor
Examinator: Stellan Sundh
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka vilken information skolor delar på sina hemsidor om fysisk aktivitet samt hur lärare på utvalda skolor ser på fysisk aktivitet och hur de arbetar med det i praktiken. Den fysiska aktiviteten som studien fokuserar på är det som sker utöver ämnet idrott och hälsa. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ textanalys där 60 skolors
hemsidor undersöktes från två geografiska platser i Sverige - Gotland och Eskilstuna.
Hemsidorna delades in i tre olika nivåer utefter informationen som fanns på hemsidorna om fysisk aktivitet. I studien gjordes även fallstudier på fem skolor i form av intervjuer för att få djupare empiri om skolors relationer till den fysiska aktiviteten, samt för att undersöka om det som står på hemsidan överensstämmer med vad som framgår i intervjun i fallstudierna.
Resultatet av undersökningen visar att det som beskrivs på hemsidorna inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Skolorna arbetade mer med fysisk aktivitet, både på lektioner och raster, än vad som stod på hemsidorna.
De intervjuade lärares syn på fysisk aktivitet är mestadels positiv, men vissa skillnader
framkommer om synen på den fysiska aktivitetens effekter. Några av lärarna anser att det sker en klar förbättring av koncentrationen hos eleverna, medan andra har svårt att mäta
koncentrationen och menar snarare att eleverna blir lugnare, gladare och att konflikter minskar. Slutsatsen av studien visar att den fysiska aktiviteten är ett viktigt område att lyfta fram, dock finns en viss diskrepans mellan vad som står på hemsidorna och vad som sker på skolorna.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, rörelse, hälsa, skola, Fk-3
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 3
1 Inledning... 5
2 Bakgrund ... 6
2.1 Skolans ansvar för fysisk aktivitet ... 6
2.2 Spring i benen - erfarenhetsutbyte av fysisk aktivitet i skolan ... 8
2.3 Riktlinjer för marknadsföring av skolor på Gotland och Eskilstuna ... 8
3 Forskningsöversikt ... 10
3.1 Sambandet mellan fysisk aktivitet och elevers inlärning, prestation, koncentration, motorik och hälsa ... 10
3.2 Balansen mellan teoretisk och estetisk-praktisk undervisning... 13
3.3 Sammanfattning av forskningsöversikt... 14
4 Teoretiska utgångspunkter ... 15
4.1 Psykomotorisk utvecklingsteori ... 15
4.2 Definition av fysisk aktivitet ... 16
5 Syfte och frågeställningar ... 17
6 Metod ... 18
6.1 Urval och avgränsningar ... 18
6.1.1 Urval av lärare ... 18
6.2 Kvalitativ textanalys ... 19
6.3 Beskrivning av nivåfördelning ... 20
6.4 Intervju som metod ... 23
6.5 Reliabilitet och validitet ... 24
6.6 Etiska överväganden ... 25
6.7 Arbetsfördelning ... 25
7 Resultat och analys ... 27
7.1 Resultat av hemsidesanalys ... 27
7.2 Resultat av fallstudier ... 29
7.2.1 Fallstudie 1 - Konstartsskolan ... 29
7.2.2 Fallstudie 2 – Rörelseskolan ... 30
7.2.3 Fallstudie 3 – Hälsoskolan ... 31
7.2.4 Fallstudie 4 – Rastaktivitetsskolan... 32
7.2.5 Fallstudie 5 – Aktivitetslådeskolan ... 33
7.3 Beskrivningen av fysisk aktivitet på hemsidorna ... 35
7.4 Diskrepans mellan hemsidor och lärares beskrivningar av verkligheten ... 37
7.5 Jämförelser mellan texter på hemsidor och sju lärares intervjusvar ... 38
8 Diskussion ... 41
9 Slutsats ... 43
10 Vidare forskning ... 44
Referenslista ... 45
Bilagor ... 48
Bilaga 1. Intervjufrågor ... 48
Bilaga 2. Informationsbrev ... 49
Bilaga 3. Medgivandeblankett ... 50
Bilaga 4. Besökta hemsidor ... 51
1 Inledning
[…] Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lgr11, rev. 2018, s. 7).
Under skolans värdegrund i Lgr11 (rev. 2018) står det att skolan ska sträva efter fysisk aktivitet som en daglig aktivitet för eleverna. Lénberg (2018) debatterar om hur vi kan öka elevernas fysiska aktivitet. Debatten, som började 2012, fördes på grund av resultatet i PISA- undersökningen som visade att svenska elevers kunskap låg under genomsnittet. Samtidigt har det framkommit att elever mår allt sämre både psykiskt och fysiskt. Prestationen i skolan blir negativt påverkad av stressen, sömnsvårigheter och mindre ork.
Lénberg (2018) betonar flera länder där det har forskats om hur den fysiska aktiviteten påverkar inlärningen, däribland länder som Kina, Finland, USA och Kanada. Lénberg hävdar att fysisk aktivitet påverkar elevernas prestationer och skolresultat positivt och menar vidare att fysisk aktivitet även botar runt trettio vanliga sjukdomar. Lénberg (2018) konstaterar även att forskning visar att fysisk aktivitet hjälper elever med diagnoser att klara av skoldagen och klassrumssituationerna lättare.
Under 2016 kom svenska politiker med ett löfte om att skolidrotten skulle utökas med 100 timmar på ett läsår, vilket innebär cirka åtta extra minuter per vecka. En utökning av den fysiska aktiviteten i skolan kan upplevas som en extra belastning för de lärare som har ansvar för idrott och hälsa och därmed slutfördes inte satsningen.
Lénberg (2018) menar i debattartikeln att den fysiska aktiviteten inte endast kan läggas på ämnet idrott och hälsa. Det behövs ett nytänkande i att börja använda klassrummen och skolornas ytor mer för att få alla lärare involverade i elevernas fysiska aktivitet. Det finns flera vetenskapliga resultat som visar att fysisk aktivitet ger en positiv effekt på elevernas inlärning och hälsa. Detta borde vara en anledning till att fysisk aktivitet bör vara mer prioriterat, men Lénberg (2018) menar att det då krävs en påläst skolledning och stöttande kollegor och arbetslag.
Med tanke på forskningen om den fysiska aktivitet och dess positiva påverkan på inlärningen (se Forskningsöversikt 3), fokuserar denna studie på den fysiska aktiviteten som sker på skolan utöver idrott och hälsa. Det är av intresse att undersöka vad skolor skriver på sina hemsidor om den fysiska aktiviteten eftersom detta ämne är något som diskuteras mycket samt för att se om skolorna lyfter detta som en viktig del av skolan. En djupare analys görs även med intervjuer av lärare på utvalda skolor för att få en uppfattning om hur de tänker kring den fysiska aktiviteten.
2 Bakgrund
I detta kapitel diskuteras fysisk aktivitet och hur den förhåller sig till samhället, skolan och inlärningen samt vad och vem som har ansvar för att den sker under skoldagen. Bakgrunden inleds med en presentation av Skolverkets satsning för en hälsofrämjande utveckling i skolan samt vilket ansvar skolan har för den fysiska aktiviteten. Därefter redogörs för Pedagog Stockholms artikel Spring i benen där ett antal skolor utbyter erfarenhet av fysisk aktivitet utöver det som sker i ämnet idrott och hälsa. Avslutningsvis presenteras ett uppdrag för Region Gotland om marknadsföring av skolor och Academedias riktlinjer för hur man kan tänka kring presentationer av skolor.
2.1 Skolans ansvar för fysisk aktivitet
I Lgr11 (rev. 2018) står det under Skolans värdegrund och uppdrag att “skapande och
undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”
(Lgr11, rev. 2018, s. 7). I denna studie ses leken som en potentiell form av fysisk aktivitet.
För förskoleklass står det att “eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig
rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelser i olika naturmiljöer […].
Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande” (Lgr11, rev. 2018, s. 19). I och med det fria skolvalet, som enligt
skolvalet.nu ”gör att alla elever och vårdnadshavare har rätt att söka till de skolor de vill”, har det blivit viktigare för skolor att marknadsföra sig. Om elever och vårdnadshavare anser att den fysiska aktiviteten är en viktig del i valet av skola kan det vara av fördel för skolor att marknadsföra detta. Forskning visar även på positiva effekter i elevers inlärning i samband med fysisk aktivitet.
Under 2018 fick Skolverket drygt 30 miljoner kronor att dela ut i bidrag bland skolor för en hälsofrämjande skolutveckling. Bidraget användes till nya eller redan pågående arbeten som syftade till ett hälsofrämjande arbete. För att ha chans att bli berättigad till bidraget finns det en del krav att uppfylla, däribland att undervisningen ska kopplas till tre av dessa fyra punkter: matematik och naturvetenskap, fysisk aktivitet, språkutvecklande arbetssätt och estetiska lärprocesser. Detta görs för att öka elevers lärande och hälsa genom innovativa lärmiljöer (Skolverket, 2018). Den fysiska aktiviteten samt de estetiska lärprocesserna som kan innebära rörelse i form av till exempel dans eller teater är något som är relevant för denna studie. Att skolor kan söka ett bidrag för att eventuellt öka den fysiska aktiviteten på skolan kan innebära att det ges mer tid till den än vad det kanske tidigare gjorts samt att eleverna förhoppningsvis förbättrar inlärningen med hjälp av förbättrad motorik.
ska utveckla en god hälsa krävs det fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten bland unga har försämrats och ansvaret för att förändra detta bör inte ligga hos idrottsläraren utan är något hela skolan ska ha ansvar för (Skolverket, 2019). För elever är det viktigt att vara fysiskt aktiva för att kunna utvecklas som individer både psykiskt och fysiskt.
Mottot “Från gripande till begripande” är något som kan användas när man diskuterar rörelsens betydelse för inlärning och innebär att en förbättrad motorik innebär kognitiv utveckling (Stenberg, 2007, s. 18). Stenberg (2007) menar att motorikens betydelse för inlärning har störst betydelse fram till skolåldern och betydelsen avtar ju äldre man blir och därför bör tyngdpunkten på praktisk psykomotorik (se Teoretiska utgångspunkter 4.1) ligga på förskole- och lågstadienivå (ss. 18-19). Wolmesjö (2006) menar däremot att behovet av lek och rörelse är en livslång och viktig företeelse för lärande både i skolan och på arbetsplatsen för att vi ska fungera och må bra (s. 11). Vidare menar hon att den naturliga fysiska
aktiviteten vi behöver i vardagen brister i dagens samhälle (Wolmesjö, 2006, s. 12). Datorer, surfplattor, mobiler och tv-tittande har gjort att både vuxna och barn blivit allt mer
stillasittande. Fysisk aktivitet och utomhusvistelse med lek och rörelse av olika slag är inte längre ett naturligt inslag och effekterna av detta är en försämrad hälsa (Wolmesjö, 2006, s.
12). Med hjälp av rörelse och skapande utvecklar barnen självförtroende och förmågan att visa känslor, närhet och omsorg för att kunna röra sig naturligt i det sociala samhället. Skolan har i uppgift att ge eleverna daglig fysisk aktivitet för att resultatet ska bli en skola där
eleverna trivs och utvecklas. Eleverna ska ges verktyg för att bemästra livet efter skolan eftersom detta inte tas i beaktande i dagens samhälle (Jagtøien Langlo, Hansen & Annerstedt, 2002, ss. 7-8).
Jagtøien Langlo et al. (2002) diskuterar tyst kunskap som något som hör ihop med rörelse.
Med tyst kunskap menas något som inte kan uttryckas i språklig form (s. 18). Vare sig om kunskapen är teoretisk eller praktisk så vinner vi kunskap genom kroppen. Detta tas upp i ett exempel om att lära sig simma. Du kan inte förklara med språk hur du simmar men det visas genom att utföra det praktiskt. Rörelsen uttrycker färdigheten. Färdighet är något som är kopplat till konkret handling och att veta hur någonting ska utföras som en vana mer än att lära in ett knep (Jagtøien Langlo et al., 2002, s. 18).
Under skoltiden växer och utvecklas eleverna en hel del. Då är det viktigt att eleverna får ta alla sina sidor i anspråk. För att eleverna ska utvecklas fysiskt, psykiskt och socialt är det viktigt att få in rörelse med hela kroppen och fysisk aktivitet i undervisningen (Jagtøien Langlo et al., 2002, ss. 19-20). Skolan blir då en viktig plats för barn och ungdomar där de kan ta del av den fysiska aktiviteten som bidrar till bättre hälsa (Wolmesjö, 2006, ss. 12-13).
Från Myndigheten för skolutveckling framgår det i en slutrapport att elever, lärare och vårdnadshavare upplever effekter av daglig fysisk aktivitet, såsom till exempel att eleverna blir gladare, lugnare, får lättare att koncentrera sig och att kunskapsutvecklingen påverkas positivt (Wolmesjö, 2006, ss. 17-18).
“Att tänka med kroppen” beskrivs som en kognitiv funktion som innebär att tänka via språk eller logiska resonemang. Barn som är sena med sin motoriska utveckling får också
svårigheter senare i livet med social kompetens och kognitiva och emotionella egenskaper.
När lärare stöter på elever med svårigheter sker automatiskt en tanke i att eleven behöver hjälp i inlärningen, när det istället kan vara så att eleven behöver utveckla sin fysiska aktivitet i form av rörelse och naturlig aktivitet (Jagtøien Langlo et al., 2002, s. 144). Hannaford (1998) menar att “inlärning, tanke, kreativitet och intelligens inte bara är processer som försiggår i hjärnan utan i hela kroppen. Förnimmelser, rörelser, känslor och hjärnans
inneboende funktioner finns grundlagda i kroppen” (s. 11). Vidare betonar hon vikten av att vi bör bli mer medvetna om kroppens och rörelsens roll i inlärningen då den genom vetenskaplig forskning visar en klar positiv inverkan (Hannaford, 1998, s. 12).
2.2 Spring i benen - erfarenhetsutbyte av fysisk aktivitet i skolan
Pedagog Stockholm (2018) är en webbplats för lärare i Stockholms skolor med en artikel med en beskrivning av Spring i benen. Spring i benen är ett nätverk för skolor i Stockholm där lärare inspirerar varandra till olika fysiska aktiviteter som kan utföras med elever. Skolorna som är med i nätverket har en representant var. Representanterna har sedan träffar
tillsammans där de utbyter erfarenheter med varandra.
I artikeln beskrivs vikten av att få vara fysiskt aktiv under skoldagen. För att ge eleverna bra möjligheter att prestera i skolan är det positivt att låta eleverna vara fysiskt aktiva då det sägs öka koncentration, kreativitet, minne och motivation. För att öka den fysiska aktiviteten arbetar Spring i benen med brain break, pulspass och organiserade rastaktiviteter. Brain break sker under teoretiska lektioner med en kort rörelsepaus på 2-5 minuter. Resultatet blir att tiden för koncentrationsförmågan efter pausen ökar med upp till 25 minuter. Rörelsepausen kan antingen vara något som höjer pulsen eller något som utmanar eleverna intellektuellt.
Pulspass är en extra lektion med aktiviteter där pulsen ska nå 70 procent av maxpulsen och därefter går eleverna direkt till lektionen. De organiserade rastaktiviteterna sker under rasterna där aktiviteterna är menade att höja pulsen. Detta har en positiv inverkan på koncentrationen och hälsan. Pedagog Stockholm (2018) nämner Bäckahagens skola i Stockholms kommun som arbetar med daglig rörelse vilket har bidragit till att eleverna orkar mer under
matematiklektionerna och att motoriken bland eleverna i de yngre åren har förbättrats.
2.3 Riktlinjer för marknadsföring av skolor på Gotland och Eskilstuna
År 2012 fick utbildningsförvaltningen på Region Gotland i uppdrag att se till att bland annat skolor blir bättre på att presentera sin verksamhet och informera om den för att fler elever ska välja den skola som ligger i deras upptagningsområde (Engström, 2013). Med det fria
skolvalet som infördes 1992 (skolvalet.nu) kunde barn och föräldrar välja den skola som de
Academedia är ett utbildningsföretag som arbetar för specifika friskolor över hela landet med utbildningar från förskola upp till vuxenutbildningar. Inom koncernen Academedia finns skolor som Vittra och Pysslingen skolor (AcadeMedia.se), däribland Atheneskolan på Gotland och därför är dessa riktlinjer relevanta för studien. Under 2014 gick Academedia ut med riktlinjer för hur man bör marknadsföra sin förskola och grundskola.
Verksamhetsområdescheferna ansvarar för att riktlinjerna följs av de som har ansvar över marknadsföringen och även de som har kontakt med barn och föräldrar (Academedia, 2014).
Det är dels de allmänna reglerna för marknadsföring (konsumentverket.se) som ska följas men det är även riktlinjer som Academedia själv har tagit fram och dessa bör följas i all
kommunikation som sker. Det kan till exempel vara att man inte får jämföra sin verksamhet med någon annans för att konkurrera ut den. Det skolan ska marknadsföra är det som beskriver skolan, till exempel skolans framtidsvisioner, struktur och organisation. Det som marknadsförs ska ha belägg exempelvis genom enkäter som besvarats av berörda parter för att marknadsföringen ska vara så trovärdig som möjligt. Det marknadsföringsmaterial som ges ut ska vara något som är användbart (Academedia, 2014). Med hjälp av hemsidor kan
marknadsföringen bli mer effektiv då det som anses irrelevant kan scrollas förbi och med en enkel överblick kan man oftast hitta det man söker information om.
3 Forskningsöversikt
I detta kapitel presenteras relationen mellan fysisk aktivitet och elevers inlärning,
skolprestation, koncentration och andra positiva och eventuella negativa effekter utifrån vad forskare och pedagoger kommit fram till i tidigare studier.
3.1 Sambandet mellan fysisk aktivitet och elevers inlärning, prestation, koncentration, motorik och hälsa
Donnelly, Hillman et al. (2016) har studerat sambandet mellan fysisk aktivitet och barns kognition, inlärning, hjärnfunktion och skolprestationer i åldrarna 5-13. Studien genomfördes genom databassökningar. Resultaten visade att majoriteten av forskningslitteraturen som undersöktes stödjer uppfattningen om att fysisk aktivitet gynnar barns kognitiva funktion och skolprestationer och har ett samband till hjärnans områden som stödjer de kognitiva
processerna. Däremot visade resultaten begränsade belägg på att fysisk aktivitet har inverkan på inlärning. Donnelly och Hillman et al. (2016) menar att mer forskning är nödvändig för att klarlägga långsiktiga effekter av fysisk aktivitet, men av resultaten konstaterades det att det fanns indikationer på att fysisk aktivitet är viktigt för barns utveckling och allmän hälsa.
Borg och Johnson (2006) har gjort en undersökning där de intervjuat fem lärare om
sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärning (s. 1). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare såg på sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärningsförmågan samt hur detta kom till uttryck i undervisningen. Undersökningen utgick från följande frågor:
• ”På vilket sätt anser lärare idag att barns inlärningsförmåga påverkas av fysisk aktivitet?
• Vilka eventuella skillnader gällande barns inlärningsförmåga, anser lärare, har kommit till uttryck i olika inlärningssituationer efter införandet av daglig fysisk aktivitet?”
(Borg & Johnson, 2006, s. 2).
Resultatet av undersökningen visar att lärarna såg förändringar hos elever efter att daglig fysisk aktivitet infördes. Den fysiska aktiviteten kunde vara promenader, idrott, men också pausgympa, massage eller avslappning. Några av lärarna upplevde att stämningen bland eleverna förändrades efter införandet och att eleverna hade lättare att komma till ro, orkade mer samt kunde sitta still längre. Det visade sig också att eleverna blev mindre utåtagerande och mådde bättre i sig själva. Som en följd av detta påverkades elevernas prestationer till det positiva då de hade mer energi och ork till att utföra skoluppgifterna. Vidare visar resultatet av lärarnas svar att de inte säkert kan säga att förändringen berodde på den fysiska aktiviteten utan att det kan ha påverkan på andra saker, till exempel lärarens inställning. Införandet av
resultat har även visats i en amerikansk studie av Cothran, Hodge och Gran (2010), som intervjuade 23 pedagoger i alla årskurser i grundskolan och gymnasiet om vad de har för inställning till att integrera fysisk aktivitet i skolan (ss. 1381-1382). Resultatet visade att en anledning till deras vilja att integrera fysisk aktivitet är att de upplever att eleverna blir mer engagerade i skolan, då de får göra något annat än det de brukar göra och att det hjälper dem i deras inlärning, vilket eleverna även själva känner (Cothran et al., 2010, ss. 1384-1385). En av pedagogerna berättade att när eleverna kommer till skolan på morgonen och är nyvakna och trötta tar pedagogen med eleverna ut för att springa. När de sedan kommer tillbaka märks en skillnad i deras fokus. Vidare undrar andra kollegor varför hen springer med eleverna under lektionstid. Pedagogen svarar då att hen måste få dem att vakna så de kan lyssna och vara redo för lektion. (Cothran, et al. 2010, s. 1385). Några av pedagogerna tog även upp aspekten om att den fysiska aktiviteten direkt påverkar elevernas inlärning. En av dessa pedagoger sa att ju mer aktiv du är, desto bättre får det dig att tänka klarare (Cothran, et al.
2010, s. 1385), vilket Borg och Johnson (2006) i sin tur menar kan leda till att eleverna ökar sin självkänsla som ger förutsättningar för bättre inlärning (ss. 20-21).
I Hedströms (2017) studie deltog fyra olika klasser där två hade en hälsocoach som hade i uppdrag att främja den fysiska aktiviteten. De två andra klasserna deltog i undersökningen men använde ingen hälsocoach (Hedström, 2017, ss. 19-20). Resultatet visade att det gick att få med de elever med hög frånvaro på idrottslektionerna att delta i den fysiska aktiviteten.
Även i denna studie upplevde eleverna själva positiva effekter av den fysiska aktiviteten som utfördes utanför ämnet idrott och hälsa. De kände att de fick mer energi till övriga ämnen (Hedström, 2017, ss. 168-169).
Skog (2012) har gjort en undersökning om betydelsen av daglig fysisk aktivitet i skolan.
Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger såg på den fysiska aktiviteten samt om den hade en positiv påverkan hos eleverna. Skog (2012) undersökte även vad litteratur och tidigare forskning ansåg om betydelsen av den fysiska aktiviteten. Studien utgick från följande frågeställningar:
• ”Hur lever skolan upp till läroplanens (Lgr 11) strävans mål: “Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för den vanliga skoldagen”?
• Vilken syn har pedagoger på effekterna av fysisk aktivitet?” (Skog, 2012, s. 2).
För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning som besvarades av 37 pedagoger från tre olika skolor. 35 av dessa användes i resultatet av studien (Skog, 2102, s. 8). De frågor som ställdes till pedagogerna var hur fysisk aktivitet kan främja koncentrationsförmågan, kunskapsinhämtning och ett lugnare klimat i klassrummet. En annan fråga som ställdes var om det var viktigt att låta barnen få fysisk aktivitet dagligen och om pedagogen erbjuder sina elever daglig fysisk aktivitet under styrda former. Sista frågan var om lärarna var medvetna om strävansmålet om att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet (Skog, 2102, s. 19).
Resultatet av undersökningen visade att majoriteten av pedagogerna ansåg att
kunskapsinhämtning och koncentrationsförmågan främjas av fysisk aktivitet. 12 av 35
pedagoger instämde delvis att klassrumsklimatet blev lugnare och en kommentar till detta var
att förutsättningarna skiljer sig från elev till elev. Till frågan om pedagogerna erbjuder sina elever daglig fysisk aktivitet svarade 9 av 35 att de inte gör det och 5 av dem erbjuder fysisk aktivitet dagligen trots att 28 av pedagogerna anser att det var viktigt att få daglig fysisk aktivitet (Skog, 2012, s. 11-12). På frågan om lärarna visste om strävansmålet där fysisk aktivitet bör vara en del av den dagliga verksamheten var det 30 av 35 pedagoger som
instämde helt på att de var medvetna om den. Trots det var det endast 5 pedagoger som erbjöd daglig fysisk aktivitet (Skog, 2012, ss. 12-13).
Ericsson (2003) har gjort en studie om påverkanseffekter av utökad fysisk aktivitet och individuellt anpassad motorisk träning i skolan vad gäller lågstadiebarns motorik,
koncentrationsförmåga och skolprestationer (s. 1). Hypoteser som prövades i studien var följande:
• ”Barns grovmotorik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan
• Barns koncentrationsförmåga förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan
• Barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan” (Ericsson, 2003, s. 3).
Resultaten bekräftade hypotesen om att elevernas motorik ökar med fysisk och motorisk träning i skolan (Ericsson, 2003, s. 5). Ökad fysisk aktivitet och motorisk träning visade sig ha stor betydelse för elever med både stora och små motoriska brister (Ericsson, 2003, s. 6).
Skillnaderna mellan elever med god motorik och elever med motoriska brister minskade (Ericsson , 2005, s. 111). Detsamma gällde elevernas koncentrationsförmåga (Ericsson, 2003, s. 8). Lärarbedömningar gav stöd för att barnen hade fått bättre koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och impulskontroll, vilket även upplevdes av elevernas föräldrar och särskilt hos flickor (Ericsson, 2003, s. 7). Effekter på skolprestationer i svenska och matematik visade enligt resultaten ha positiv verkan efter ökad fysisk aktivitet, framförallt i elevernas skriv- och läsförmåga i svenska samt rums- och taluppfattning i matematik (Ericsson, 2003, s. 9).
Blair (1997) har skrivit en delrapport i rapporten Längre liv och hälsa – en rapport om prevention, där han skriver om att ökad fysisk aktivitet förebygger hjärt-kärlsjukdomar, cancer och sockersjuka. Blair (1997) menar att 20-30 procent av dagens befolkning i i-länder betraktas som stillasittande. Dessa 20-30 procent är individer som har ett stillasittande yrke
”utan ett planerat motionsprogram, som sällan promenerar för att förflytta sig eller för nöjes skull” och som tillbringar sin fritid framför bland annat TV:n eller datorn (s. 89). Blair (1997) redogör för 40 års forskning som bekräftar att bristande fysisk aktivitet är relaterat till en ökning av flertalet kroniska sjukdomar såsom hjärtinfarkt, högt blodtryck, cancer, sockersjuka och övervikt. Kontrollerade undersökningar har visat resultat på att hälsofrämjande program
bristande fysisk aktivitet. Det kan därmed vara av stor vikt att skolorna tar hänsyn till vikten av fysisk aktivitet för att eleverna ska bevara sitt välbefinnande och sin funktionsförmåga för att orka med skoldagen. Senare tids forskning tyder på att det inte krävs en stor mängd fysisk aktivitet för att bibehålla en god fysisk hälsa, särskilt bland de mest stillasittande (Blair, 1997, ss. 92-94), därför kan rörelsepauser och andra korta fysiska aktiviteter i skolan som behandlas i denna studie vara gynnsamma för eleverna.
Enligt Skage och Dyrstad (2016) är skolan en viktig arena för att öka barnens fysiska aktivitetsnivå. De har gjort en studie om lärares och elevers erfarenheter av fysisk aktivitet i kombination med skolämnen. En skola i Stavanger deltog i en fallstudie där de tre gånger i veckan utförde 45 minuters aktivt lärande i matematik, norska och musik. Det aktiva lärandet omfattade bland annat fysiskt aktiva spel, stafetter och frågesporter. Både lärarna och eleverna som deltog i studien upplevde i stort sett bara positiva erfarenheter med aktivt lärande. De ansåg att det skapade en mer varierad, meningsfull och aktiv skoldag. Dessvärre var tid för planering, väderförhållanden och material negativa aspekter i genomförandeprocessen, därför kan kortare pass av aktivt lärande vara enklare att genomföra (s. 20). I Dinkel, Lee och Schaffers (2016) studie visar resultaten även där att lärarna upplever vissa nackdelar med fysisk aktivitet i skolan. Det största hindret är tidsbristen för planering och utförande och om de hade haft mer tid till detta hade de integrerat mer fysisk aktivitet i klassrummet (s. 188).
Dinkel et al. (2016) visar genom studien att på grund av de höga stressnivåerna hos lärare och de kognitiva och fysiska fördelarna med fysisk aktivitet skulle skolorna kunna främja den fysiska aktiviteten som en fördel för lärarnas välbefinnande (s. 192). De menar även att lärare som själva deltar aktivt i den fysiska aktiviteten i klassrummet uppmuntrar sina elever till ett aktivt deltagande (s. 192).
3.2 Balansen mellan teoretisk och estetisk-praktisk undervisning
Thörnqvist Gottschalk och Andersson (2009) har gjort en undersökning om hur rektorer som arbetar på grundskolan ställer sig till balansen mellan det teoretiska och praktiska i skolans undervisning (s. 5). Undersökningen, som utgick från frågan ”Har skolan balans mellan estetiskt-praktiska och teoretiska ämnen?”, undersöktes genom totalt 30 enketsvar besvarade av rektorer på utvalda geografiska platser. 70 procent av svaren ansåg att de hade en balans mellan ovannämnda ämnen och resterande 30 procent hade en obalans (Thörnqvist Gottschalk och Andersson, 2009, s. 32). Vidare visade resultatet att 100 procent ansåg att den teoretiska undervisningen väger tyngre än den estetiskt-praktiska undervisningen (Thörnqvist
Gottschalk och Andersson, 2009, s. 33), vilket motsäger de 70 procent som ansåg att de hade en balans mellan teoretiska och estetiskt-praktiska ämnen. Svaren på de frågor som
besvarades sa alltså emot varandra och det var svårt att säga hur rektorerna ställde sig till balansen mellan de estetiska och teoretiska ämnena. Thörnqvist och Andersson (2009) betonar vikten av att erbjuda en allsidig utbildning och menar att de estetiskt-praktiska ämnena därmed inte bör uteslutas (s. 47). Studien är av relevans att nämnas i denna studie då den estetiskt-praktiska undervisningen ofta integrerar rörelse.
3.3 Sammanfattning av forskningsöversikt
Det finns ett stort antal forskningsstudier kring fysisk aktivitet i skolan och hur det påverkar eleverna positivt. I studierna som presenteras ovan framhävs flera positiva aspekter, till exempel att stämningen i klassrummet förbättras, eleverna får mer ork och ro till skolarbetet samt att deras prestation och koncentrationsförmåga främjas av fysisk aktivitet. Dock finns vissa negativa aspekter med den fysiska aktiviteten i skolan, vilket nämns av Borg och Johnson (2006), Skage och Dyrstad (2016) och Dinkel et al. (2016), där lärare i deras undersökning menar att det förekommer en stress av att den fysiska aktiviteten kräver tid till planering och att det tar tid från lektionerna. Lärare i Borg och Johnssons (2006)
undersökning konstaterar även att de positiva förändringarna inte helt säkert beror på den fysiska aktiviteten i sig, utan på lärarnas inställning. Enligt både Cothran et al. (2010) och Hedströms (2017) studier upplever däremot eleverna själva positiva effekter av fysisk aktivitet, såsom att de får mer energi och blir mer engagerade på lektionerna. Det kan också förebygga flera sjukdomar och sänka sjukfrånvaron, vilket Blair (1997) diskuterar i sin rapport om relationen mellan ökad fysisk aktivitet och minskad risk för bland annat sockersjuka och övervikt.
4 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenteras den psykomotoriska utvecklingsteorin som är den teori som studien utgår ifrån, därefter följer en definition av det centrala begreppet fysisk aktivitet.
4.1 Psykomotorisk utvecklingsteori
Enligt medicinskordbok.se benämns psykomotorik som ett rörelsesystem som samspelar mellan tanke, motivation och motorik. Psykomotorik som teori har funnits i cirka 100 år, men började diskuteras vetenskapligt först på 1950-talet. Senare på 1970-talet tog intresset för psykomotorik fart och E.J Kiphard grundade den psykomotoriska utvecklingen. Han
utvecklade en teori där rörelse är centralt för barnets utveckling (Stenberg, 2007, ss. 11-12).
Ett psykomotoriskt tankesätt präglas av en helhetssyn på människan och består av två skilda termer som samverkar med varandra, psyke (själ) och motorik (kroppsrörelse och
rörelseförmåga). Med det menas alltså att kropp och själ, det fysiska och psykiska, samverkar och utgör en enhet av dess egenskaper (Stenberg, 2007, s. 11). Att avbryta en lektion med rörelse- och sånglekar eller som en inledning av skoldagen har betydelsefulla effekter på samspelet mellan kropp och själ och även på inlärningen (Meltén, 2002, ss. 48-49). Enligt Forum för psykomotorik (psykomotorik.se) har psykomotorisk pedagogik som syfte att utveckla självkänsla, självförtroende och motorisk handlingskompetens, vilka är
förutsättningar för utvecklingen av förmågan till inlärning.
Stenberg (2007) återger vad Kiphard menar med att “rörelsen utgör basen för en harmonisk personlighetsutveckling”. Med det menas att rörelsen är ett grundfenomen i det mänskliga livet som är en förutsättning för en sund kroppsutveckling, men också för uppbyggnaden av emotionella, kognitiva och sociala strategier (s. 12). Kiphard fann att fysiska rörelser kunde vara en viktig del av skolans undervisning (Stenberg, 2007, s. 25). Stenberg nämner även vad Kiphard betonar om lekens betydelse, nämligen att “leken tränar sinnen och motorik, vilket har positiv inverkan på barns begreppsbildning. Leken har också ett stort inflytande på de tanke- och känslomässiga utvecklingsprocesserna” (Stenberg, 2007, s. 12). Detta är en del av studiens definition av fysisk aktivitet. Mycket av den fysiska aktiviteten innebär rörelse i form av lek i de yngre åldrarna. Jerlang (2008) uttrycker leken som ett viktigt inslag i den
pedagogiska verksamheten för barns lärande och utveckling (ss. 393-395), vilket står i
relation till Lgr11 (rev. 2018) där det står att lek är en betydelsefull del för det aktiva lärandet, särskilt under de tidiga skolåren för att eleverna ska tillägna sig kunskaper (s. 7). Øksnes (2011) hänvisar till Frost (2010) om att ”aktiv, kreativ och social, fysisk, problemlösande lek är essentiell för kognitiv, social, fysisk och emotionell utveckling” som bidrar till god hälsa och utveckling av hjärnan (s. 14).
Dietrich Eggert brukar ses som Kiphards efterföljare som utgått från de ursprungliga teoribegreppen, men anpassat dem efter samhällets utveckling och nya vetenskapliga undersökningar om barns utveckling (Stenberg, 2007, ss. 16-17). Enligt Stenberg (2007) menar Eggert att psykomotorik främjar barnets utveckling genom samspelet mellan rörelse,
tankar, känslor och orientering i lek eller andra sociala aktiviteter. Detta innebär att de förväntade effekterna inte uppstår av rörelsen i sig, utan genom samspelet av rörelse, förnimmelse, tankar, upplevelser, känslor och gestaltning och i samverkan med andra barn och vuxna som tillsammans skapar en gemensam handlingsprocess (Stenberg, 2007, ss. 17- 18). Detta är i enlighet med Vigoskijs teori där det sociala samspelet mellan lärare och elev är det som driver lärandet framåt är. Det är alltså något som sker människor emellan och inte från en individ till en annan (Säljö, 2014, s. 308).
4.2 Definition av fysisk aktivitet
I läroplanens kommentarmaterial i idrott och hälsa kan man läsa definitionen av fysisk aktivitet som “varje rörelse som ökar energiförbrukningen”. Det kan vara tillfällen då eleven går upp för trappor, leker på rasten eller rör sig i skogen (Skolverket, 2011, s. 7). I denna studie fokuseras begreppet fysisk aktivitet på det som sker på skolgård och teoretiska
lektioner, såsom rörelsepauser och lek, samt projekt som innehåller rörelse eller om en skola har en viss inriktning som integrerar fysisk aktivitet. Estetiska lärprocesser såsom dans eller teater är begrepp som kan indikera rörelse, men dessa bedöms endast som fysisk aktivitet i studien om det helt säkert påvisar den typ av rörelse som gynnar exempelvis elevers inlärning eller koncentration. Ämnet idrott och hälsa tas inte med i studien.
5 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att ta reda på och jämföra om och hur skolor framställer sin fysiska aktivitet via skolornas hemsida, samt om det som står på hemsidorna överensstämmer med vad som sker i praktiken och vilka positiva effekter fysisk aktivitet sägs ha på eleverna utifrån studiens fallstudier. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:
1. Hur framställs den fysiska aktiviteten på hemsidorna?
2. Finns det en diskrepans mellan de fem utvalda skolornas hemsidor och lärarnas syn på verkligheten i skolorna och i så fall vilken?
3. Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärarnas syn på fysisk aktivitet och hur den påverkar eleverna?
6 Metod
I följande kapitel presenteras urval och avgränsningar för de utvalda hemsidorna och intervjuerna. Vidare presenteras de valda metoderna för hur empirin till studien samlats in.
Till sist diskuteras studiens reliabilitet och validitet.
6.1 Urval och avgränsningar
I studien undersöks skolors hemsidor för att ta reda hur de marknadsför sig kring fysisk aktivitet. De skolor vars hemsidor som analyserades var geografiskt placerade i Region Gotland och Eskilstuna kommun. De analyserade skolorna var både kommunala skolor och fristående skolor. Valet av orter grundade sig på att Gotland var den ort författarna studerade på och Eskilstuna valdes ut då det var en ungefär lika stor kommun på fastlandet. Antalet skolor och invånare i städerna skiljde sig inte markant och det var lätt att jämföra
kommunerna. I Eskilstuna kommun undersöktes 28 skolor, varav 4 fristående skolor och 24 kommunala skolor. I Region Gotland undersöktes 32 skolor, varav 4 fristående skolor och 28 kommunala skolor. Totalt analyserades 60 skolors hemsidor, varav 8 är fristående skolor och 52 är kommunala skolor. Dessa är alla skolor på Gotland och Eskilstuna som innefattar årskurs Fk-3. De hemsidor som besöktes var de skolor som stod med på kommunernas hemsida.
Utöver analysen av hemsidorna gjordes även fallstudier av fem utvalda skolor. Anledningen till dessa fallstudier var att göra en analys av vad skolorna gör i praktiken, vilken syn lärarna hade på fysisk aktivitet i skolan och om de märkte någon skillnad på elevernas inlärning, koncentration, prestation eller andra effekter med hjälp av den fysiska aktiviteten. Av de fem utvalda skolorna var två fristående skolor och tre kommunala skolor. Av de fristående skolorna hade den ena fysiska konstarter som inriktning och den andra hälso- och rörelseprofil. En av de kommunala skolorna hade hälsoprofil och de andra två ingen inriktning eller profil.
Undersökningen riktar sig mot lågstadiet, Fk-3. De hemsidor som beskriver fysisk aktivitet men som tydligt fokuserar på högstadiet har inte tagits med i studien då det var irrelevant för dess syfte, detsamma gällde den information i intervjuerna som berörde mellan- och
högstadiet. Som nämns i studiens definition av fysisk aktivitet var det den rörelse som skedde utanför ämnet idrott och hälsa som analyserades. Denna avgränsning gjordes för att syftet med undersökningen var att studera vilken fysisk aktivitet eller rörelse eleverna fick utöva utöver den schemalagda undervisningen för idrott och hälsa.
6.1.1 Urval av lärare
rastpedagog, tre lågstadielärare, en lågstadielärare inom matematik, NO och idrott, en fritidslärare som även var idrottslärare för högstadiet och gymnasiet samt en idrotts- och fäktningslärare. Totalt var det 3 av 7 lärare, nästan hälften, som hade idrottslektioner. Detta kan ha påverkat studiens resultat med tanke på att deras syn på fysisk aktivitet troligtvis utgick från vilka lektioner och ämnen de var aktiva inom. De pedagoger som inte var aktiva inom idrott- och hälsa utgick ifrån en mer neutral position. Via intervjuerna framkom det också att en av de intervjuade lärarna själv hade en fysisk livsstil vilket också kan ha påverkat svaren.
6.2 Kvalitativ textanalys
En kvalitativ textanalys är användbar när man undersöker texter så som bloggar, hemsidor eller tidningar. Det är viktigt att texterna som analyseras är i enlighet med studiens syfte och frågeställningar. I denna studie undersöktes informationen på skolors hemsidor gällande om det fanns något som kunde kopplas ihop med fysisk aktivitet och rörelse eller något som tydligt visade på vikten av fysisk aktivitet. När en textanalys sker förhåller man sig till olika typer av texters innehåll för att skapa förståelse för det undersökningsproblem som studien har (Fejes och Thornberg, 2012, ss. 136-138), i detta fall hemsidorna. Fejes och Thornberg (2012) diskuterar tre dimensioner där användandet av minst en dimension ger en grund till den studie som genomförs (s. 138). Den första dimensionen är de texter man väljer att undersöka som hjälper att skapa kunskap om författaren som skrivit texten. Den andra dimensionen är textens uppbyggnad som då är i fokus och inte vad författaren vill få fram med det som skrivs. Den tredje dimensionen handlar om vad som sägs om det omgivande samhället. Det handlar om att skapa förståelse och ta reda på vilka värderingar som finns om olika kulturella värderingar, historia eller liknande. Vid analys av dessa texter kan en tolkning göras utifrån till exempel värderingar eller samhällsnormer (Fejes och Thornberg, 2012, ss. 138-139).
6.3 Beskrivning av nivåfördelning
För att förtydliga nivåfördelningen följer tre tabeller som visar exempel på de olika nivåerna.
I följande tabell presenteras exempel på hemsidor som placerats på nivå 1 med citat från hemsidorna samt vilka skolor vars hemsidor som citeras.
Tabell 1 – Beskrivningar om fysisk aktivitet från skolors hemsidor som placerades på nivå 1 Nivå 1
”I närheten ligger Sundbyholms fritids- och rekreationsområde med bl a badplats, båthamn och golfbana.” – Vallbyskolan
”Här finns lekplatser i naturlig miljö, det vill säga "naturlek", jordkällare, skolträdgårdsland, växthus, kompostering med mera.” – Tegelviken
”Gillberga skola är en liten gemytlig skola med närhet till natur och friluftsliv 15 km väster om Eskilstuna centrum.” – Gillbergaskolan
”Vår pedagogiska ledsång samlas i bokstäverna: H*U*M*L*E.
Det handlar om att vill prioritera ett arbete som befrämjar:
Hälsa, Utveckling, Medkänsla, Lärande, Eleven/barnet i centrum.” – Alléskolan
”Företagsamhet, kreativitet och samarbete. Skolan samarbetar också med
kulturorganisationer för att utveckla elevernas kreativitet vilket resulterar i musik- och teaterföreställningar.” – Stånga skola
I nedanstående tabell följer exempel på de hemsidor som placerats på nivå 2 med citat från hemsidorna samt vilka skolor vars hemsidor som citeras.
Tabell 2 - Beskrivningar om fysisk aktivitet från skolors hemsidor som placerades på nivå 2 Nivå 2
”Väskinde skolområde erbjuder en mycket stimulerande utemiljö. Här finns utöver
traditionella lekredskap även klätterväggar, hinderbanor, fotbollsplaner och stora ytor för fri lek.” – Väskinde skola
”Vi har en stor skolgård med möjligheter till lek på både grönområde och gräsbevuxen fotbollsplan men även plats för bandy, basket och dylikt på asfaltsplan.” – Västerhejde skola
”Skolgården har rejäla gröna lekytor, fotbollsplan och träddungar med cykelstigar för trampcyklar.” – Öja skola
”Edvardslundsskolan ligger alldeles intill skog och grönområden i vackra Torshälla. Det skapar en god utemiljö som inbjuder till lek.”– Edvardslundsskolan
I nedanstående tabell följer exempel på de hemsidor som placerats på nivå 3 med citat från hemsidorna samt vilka skolor vars hemsidor som citeras.
Tabell 3 - Beskrivningar om fysisk aktivitet från skolors hemsidor som placerades på nivå 3 Nivå 3
”Verksamheten präglas av en hälsofrämjande skola där rörelse, lek, idrott och hälsa är en viktig del.”– Garda skola
”Hela Guteskolan har hälsoprofil vilket innebär att vi rör mycket på oss samt att här äter man frukt, inte godis.” – Guteskolan
”Vi jobbar med entreprenörskap, Syo-projekt och hälsofrämjande utveckling med bland annat puls.” – Lärbro skola
”Vi och många med oss ser en stark koppling mellan fysiskt välmående och mottaglighet för kunskaper och lärande. En del i ett välmående är att man rör på sig. Det hjälper eleverna att koncentrera sig på lektionerna och må bättre både fysiskt och psykiskt. Utöver den utepedagogik som infördes redan när skolan startade 2009 och initiativet British Junior Sports Academy tog vi förra läsåret (HT- 18) ett helhetsgrepp om rörelsefrågan.” – British schools
” Vi arbetar aktivt med flera olika pedagogiska metoder och inlärning via lek, rörelse och IKT. Ett exempel är att vi väver in kunskaper om teknik och natur i många aktiviteter.” – Mesta skola
Analysen i denna undersökning utgår från värderingar och egna tolkningar utifrån den fakta och information som ges på de besökta hemsidorna (se Bilaga 4), det vill säga dimension 3 som Fejes och Thornberg (2012) beskriver ovan (se Kvalitativ textanalys 6.2). Den
information som fanns eller inte fanns om fysisk aktivitet avgjorde vilken nivå hemsidan placerades på. I denna studie användes nivåer från 1-3 (se Tabell 1-3). På nivå 1 placerades de hemsidor som inte hade någon information om fysisk aktivitet (se Tabell 1). Ett exempel på denna nivå är Björktorpsskolan där hemsidans text är: ”Det centrala läget av skolan innebär att vi har nära till grönområden och parker.” Detta skulle kunna tolkas som att skolan
använder grönområden och parker runt omkring i området men i denna studie har detta tolkats mer som allmän information om skolans område och därför placerades skolan på nivå 1. Av de totalt 60 besökta hemsidorna, där 35 hemsidor placerades på nivå 1, var det 25 som inte hade någon information som krävde någon tolkning. Dessa placerades direkt på nivå 1. Det var alltså 10 skolor som krävde en tolkning av den information som var skriven på hemsidan.
På nivå 2 placerades hemsidorna som hade en del information som kunde tolkas som att de förespråkade fysisk aktivitet. Däremot stod det inte helt klart och tydligt att det syftade på den fysiska aktiviteten. Det kunde till exempel stå ”Vi har nära till ett stort friluftsområde med skog, stora gräsytor, bad, grillmöjligheter och olika terrängspår. Här finns även backe med lift för slalomåkning och möjlighet till pulkaåkning” (Skogsängsskolan). Detta kunde indikera att skolan förespråkade rörelse och aktivitet samt tolkas som att det var något skolan ansåg ha
hemsidorna som bestämde vilken av nivåerna skolorna placerades på. Det är viktigt att påpeka att det inte är skolornas verksamhet som placeras på de olika nivåerna utan att det är
informationen som ges på hemsidorna som värderats och analyserats.
På nivå 3 placerades de skolor vars hemsidor tydligt visade att fysisk aktivitet förekommer i klassrum, på raster etc. Nedan följer ett exempel på hur det kunde beskrivas på en skolas hemsida som placerats på nivå 3:
Hälsa; hand i hand med natur går profilområdet hälsa. Sporthallen, fotbollsplanen och utemiljön runt skolan ger goda förutsättningar för lek och fysisk aktivitet. Forskning har påvisat att handlingsburen utomhuspedagogik på ett bättre sätt tillvaratar elevernas olika lärstilar (Näshulta friskola)
Denna information visar tydligt att skolan förespråkar hälsa och rörelse. Skolan har
hälsoprofil och informationen beskriver skolgården som att det var en viktig del av skolan.
Även begreppet utomhuspedagogik var något som bedömdes som bidragande till nivå 3 i denna undersökning. Med tanke på hur tydligt en del hemsidor hade beskrivit den fysiska aktiviteten som skedde på skolan var det lätt att placera de skolor på nivå 3 (se Tabell 3).
Vid fördelningen av hemsidorna placerades, som nämndes ovan, först de skolor som inte delade någon information på nivå 1, på så vis blev det 35 hemsidor kvar att analysera. Sedan placerades de hemsidor som tydligt låg på nivå 3 för att därefter gå igenom resterande 27 skolor. Det fanns de skolor som var svåra att placera mellan nivå 1 och 2 och mellan nivå 2 och 3 då den information som stod på hemsidorna i vissa fall kunde vara svårtolkad, till exempel “Skolan samarbetar med [...] för att utveckla elevernas kreativitet vilket resulterar i musik- och teaterföreställningar” (Stånga skola). Musik- och teaterföreställningar kan tolkas som fysisk aktivitet då eleverna troligtvis rör sig, men det är inte säkert att det blir den sortens fysiska aktivitet som definieras i denna studie och som krävs för att exempelvis gynna
inlärningen eller öka koncentrationen. Det är heller inte säkert att det är något som sker kontinuerligt under läsårets gång, vilket också är svårtolkat utifrån hemsidan. Stånga skola placerades på nivå 1 då tolkningen gjordes att den aktivitet som eventuellt kunde tyda på fysisk aktivitet inte skedde återkommande.
För att ge en rättvis placering av skolorna som placerades på nivå 2 eller 3 gjordes en granskning av vilka ord som kunde vara avgörande för vilken nivå skolorna placerades på.
Skolor som placerades på nivå 3 har ord i sin beskrivning av skolans fysiska aktivitet såsom vi rör mycket på oss, inlärning via lek och rörelse eller ord som beskriver fysisk aktivitet såsom puls. De skolor som placerades på nivå 2 beskriver sin skolgård med ord som till exempel inbjuder, erbjuder, möjligheter till lek och saker som finns på skolgården. Skillnaden mellan nivå 2 och 3 är att på nivå 3 finns det en tydlig beskrivning av att eleverna rör på sig och att det finns en tanke kring fysisk aktivitet, medan på nivå 2 finns beskrivningar om att eleverna
koncentration på lektionerna. Ett annat exempel är Guteskolan som skriver ”Hela Guteskolan har hälsoprofil vilket innebär att vi rör mycket på oss”. Beskrivningen ger en tydlig bild av att fysisk aktivitet är en viktig del av skolan där alla elever rör på sig mycket. Ett exempel på en skola som placerades på nivå 2 är Edvardslundsskolan som skriver ”Edvardslundsskolan ligger alldeles intill skog och grönområden i vackra Torshälla. Det skapar en god utemiljö som inbjuder till lek.”.Utemiljön bjuder in till lek men det är inget som verkar bedrivas aktivt av rastpersonal och därför placerades den på nivå 2. Ytterligare exempel är Hållsta skola som skriver ”På skolgården finns en stor fotbollsplan, gungor och andra lekredskap. I ’skolskogen’
har barn och personal gjort i ordning en löpslinga”. Skolan beskriver vad som finns på skolgården och att de gjort en löpslinga, men det finns ingen information om att det används aktivt av eleverna, vilket alltså tolkas som att eleverna kan välja att ta del av det som finns på skolgården.
När skolornas hemsidor har placerats i de tre olika nivåerna kan slutsatser dras från de resultat som tagits fram. I denna undersökning undersöks skillnader mellan kommunala skolor och fristående skolor samt om det finns skillnad mellan de två kommunerna. Det gjordes även en jämförelse mellan det som beskrivs på hemsidorna och den data som samlades i intervjuerna och fallstudierna. Studien fokuserar främst på Region Gotland där alla intervjuerna har genomförts. Eskilstuna kommun lyfts in med hjälp av hemsidorna för att göra en jämförelse platserna emellan och se om det finns någon skillnad.
6.4 Intervju som metod
Vid intervju är det vanligast att man intervjuar en respondent åt gången (Ejvegård, 2009, s.
51). I denna studie genomfördes intervjuer med sju lärare på fem olika skolor på Gotland.
Urvalet av skolorna med lärare som intervjuades gjordes utifrån hemsidornas information.
Skolorna med hälsoprofil och den skola med inriktning mot fysiska konstarter som placerats på nivå 3 ansågs som extra intressanta att göra en fördjupad analys av för att få en större inblick i arbetet med den fysiska aktiviteten, samt för att ta reda på hur det genomfördes på skolorna rent praktiskt. Skolan som placerades på nivå 2 var intressant av den anledning om skolan gör mer än vad som står på hemsidan. Den skola som inte nämner någon information alls kring fysisk aktivitet på hemsidan och som placerats på nivå 1 valdes ut då det fanns ett intresse av att ta reda på om denna skola utför någon form av fysisk aktivitet även om det inte står på hemsidan.
I de fem intervjuerna utgicks det från samma intervjufrågor (se bilaga 1), men de följdfrågor som ställdes under intervjuerna skiftade från intervju till intervju då svaren från
respondenterna skiljde sig åt. De följdfrågor som ställdes var sådana som fick respondenterna tillbaka på det spår som frågan syftade på för att få den information som ansågs relevant i förhållande till undersökningens syfte. Tidsåtgången för intervjuerna var mellan 10-20
minuter beroende på hur mycket information respondenterna gav samt hur mycket följdfrågor som ställdes. Det är gynnsamt om man innan intervjuerna vet vad det är man vill få fram, har frågorna klara och är noga med att det är rätt personer man intervjuar (Ejvegård, 2009, ss. 51-
ställas i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. I denna studie har intervjufrågorna förberetts och diskuterats innan de har fastställts och därefter har frågorna skickats ut till respondenterna för att de ska kunna förbereda sig inför intervjun. Vid intervjuer kan man välja att anteckna under tiden man intervjuar men risken finns att man missar en del som sägs. Om man väljer att skriva i efterhand är det till fördel att göra det så snabbt som möjligt för att inte glömma bort vad som sagts och eventuellt att man spelar in sig själv efteråt när man berättar om vad som sades under intervjun. Man kan också välja att spela in intervjun samtidigt som man intervjuar, vilket användes i denna studie. Det är viktigt att respondenten får svara på frågorna ordentligt genom att man har god tid till intervjun. Det är lätt att respondenten känner på sig om intervjuaren är stressad (Ejvegård, 2009, ss. 52-54). Detta kan leda till att respondenten svarar kort på frågorna.
Under intervjuerna deltog två intervjuare och en eller två respondenter. Det var samma person som ledde alla fem intervjuer och den andra tog anteckningar under tiden, samtidigt som intervjun spelades in. Vid utförandet av intervjun var det viktigt att intervjuarens egna
attityder och åsikter inte påverkade respondentens svar. Den enda uppgiften som intervjuaren hade var att samla in empiri för att kunna genomföra studien (Ejvegård, 2009, ss. 53-54).
Efter intervjuerna tog intervjuarna sig tid för att tillsammans gå igenom anteckningarna, för att sedan lyssna igenom inspelningarna och fylla i det som eventuellt missades i
anteckningarna. Det var en fördel att två personer deltog under intervjun – en som intervjuade och en som observerade. Sannolikheten för att det som sades under intervjun stämde överens med vad som sedan används i studiens resultat var större med två personer.
6.5 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet handlar om att få fram så pålitliga resultat och noggrann information som möjligt (Jönsson, 2013, s. 16) och att det man mäter mäts på ett tillförlitligt sätt (Gunnarsson, 2002).
Reliabiliteten för denna studie stödjer sig dels i att undersökningen har framställts utifrån 60 skolors hemsidor, både kommunala och fristående skolor och på två oberoende geografiska platser i Sverige. Intervjuerna i sin tur gör att det kan göras en analys om hemsidors
information om fysisk aktivitet i jämförelse med lärares syn på skolornas fysiska aktivitet i praktiken.
Om studien skulle göras om med samma skolor vid ett annat tillfälle är det inte säkert att utfallet skulle bli detsamma. Hemsidorna kan uppdateras under studiens gång och läsaren bör därför ha i åtanke att det man kunde läsa sig till på hemsidorna var det som stod den dagen som hemsidorna besöktes av författarna. Hemsidorna studerades upprepade gånger för att se om de uppdaterades inom undersökningens tidsram.
aktivitet på lektionstid och att intervjuerna därav blir annorlunda om dessa skulle göras igen med samma respondenter och intervjufrågor under ett senare tillfälle. Resultatet skulle också bli annorlunda om lärarna vid skolorna som intervjuades valde ut någon annan respondent då frågorna tolkas utifrån varje enskild individ. Detsamma gäller med de intervjuer som har gjorts. Det som också kan förändra resultatet är på vilket sätt intervjuaren ställer frågorna och vilka följdfrågor som ställs. Om intervjuaren hade varit någon annan hade följdfrågorna kunnat bli annorlunda och på så sätt hade resultatet och analysen av svaren förändrats utifrån hur det ser ut i denna studie. Däremot så styrks undersökningen med att en intervjuare och en observatör deltog under intervjuerna och att de två tillsammans tolkar svaren utifrån det inspelade materialet och de anteckningar som togs.
Validitet handlar om att få fram den information som efterfrågas i forskningsfrågorna (Jönsson, 2013, s. 26), samt huruvida studien mäter det den säger sig mäta och är relevant i sammanhanget (Gustavsson, 2002). Detta kan man få fram genom att se hur resultatet av undersökningen förhåller sig till studiens syfte och frågeställningar. För att vara säker på hög validitet i denna studie har empirin samlats in så att syftet och forskningsfrågorna besvaras.
För att studien ska vara så trovärdig som möjligt är det viktigt att det som skrivs är relevant i förhållande till vad som ska undersökas.
För att ta reda på vad skolors hemsidor beskriver om fysisk aktivitet är det viktigt att veta vad som definieras som fysisk aktivitet i den här studien (se Definition av fysisk aktivitet 4.2). Det är också av relevans att ställa intervjufrågor som besvarar sådant som är användbart till
studiens syfte och att intervjuerna utgår ifrån samma frågor för att de inte ska skilja sig för mycket ifrån varandra. Om intervjuerna skiljer sig för mycket ifrån varandra är det svårt att veta vad syftet med intervjuerna är.
6.6 Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer finns det fyra etiska krav som man måste ta hänsyn till i studier som involverar människor. Dessa är: information, samtycke,
konfidentialitet och nyttjande (s. 6). Innan intervjuerna utfördes fick lärarna ett
informationsbrev samt en medgivandeblankett för underskrift av deltagande (se Bilaga 3).
Brevet informerade lärarna om vad studien innefattar samt att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst, även efter att intervjun är genomförd. Det förtydligades även att allt insamlat material endast kommer användas till studien där de intervjuade lärarna kommer att vara anonyma. Ingen lärare valde att avbryta deltagandet i studien.
6.7 Arbetsfördelning
Arbetet har delats upp mellan oss för att effektivisera vårt arbetssätt. Under processen av arbetet har det gemensamt granskats, diskuterats och korrigerats för att båda ska vara involverade i hela arbetet. Bakgrund, tidigare forskning, diskussion och slutsats har skrivits tillsammans. Jenna har främst skrivit grundarbetet för metoden där Sanna har skrivit den del
forskning skrevs av Jenna. Sanna skrev resultatet och analys för fallstudierna samt de teoretiska utgångspunkterna. Arbetet har lästs och godkänts av båda parter innan det skickades in.
7 Resultat och analys
I följande kapitel presenteras resultat av den empiri som samlats in genom textanalys och fallstudier. Först redogörs för resultatet av analyserna av hemsidorna och följs därefter av fallstudiernas resultat. Efter presentationen av resultatet följer en analys av resultaten utifrån frågeställningarna som kopplas till studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.
7.1 Resultat av hemsidesanalys
Nedan presenteras resultaten av fördelningen av de tre nivåerna på skolornas hemsidor i två tabeller. I följande tabell presenteras nivåfördelningen av alla analyserade hemsidor. Tabellen visar skolor vars hemsidor som placerats på de olika nivåerna och fördelningen mellan de två kommunerna i både antal och procent.
Tabell 4. Fördelningen av nivåerna i de två kommunerna
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Totalt antal skolor (60 skolor)
35 (58%) 14 (23%) 11 (18%)
Eskilstuna kommun (28 skolor)
18 (64%) 5 (18%) 5 (18%)
Region Gotland (32 skolor)
17 (53%) 9 (28%) 6 (19%)
I nedanstående tabell visas fördelningen av de olika nivåerna i en jämförelse mellan kommunala skolor och fristående skolor i både antal och procent.
Tabell 5. Fördelningen av nivåerna i kommunala och fristående skolor
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Kommunala skolor (52 skolor)
33 (63%) 14 (27%) 5 (10%)
Fristående skolor (8 skolor)
2 (25%) - 6 (75%)
Resultatet av analysen av 60 skolors hemsidor, varav 8 friskolor och 52 kommunala skolor, visar att det finns olika grader av information som skrivs om den fysiska aktiviteten på hemsidorna. Det finns skolor som är väldigt tydliga med hur arbetet med fysisk aktivitet är en del av elevernas skoldag. Sen finns det skolor som beskriver området runt om skolan på ett sätt som kan tyda på att skolan anser att få eleverna aktiva och att röra på sig. Slutligen finns det skolors hemsidor som inte beskriver något om den fysiska aktiviteten som sker på skolan.
Till en början var vissa skolors hemsidor svåra att kategorisera i nivå 1 och 2 samt i nivå 2 eller 3.
Av de 60 besökta hemsidorna var det 35 (58 procent) (se Tabell 4), som inte hade någon information alls om fysisk aktivitet och placerades på nivå 1. Majoriteten av de hemsidor som placerades på nivå 1 hade generellt sett magert med information men ingenting av den
information som fanns kunde kopplas till någon form av fysisk aktivitet. Av dessa 35 skolor var det två av skolorna som var friskolor och resterande 33 var kommunala (se Tabell 4). Det är en större andel skolor i Eskilstuna kommun, 64 procent, som placerades på nivå 1 mot Region Gotland, 53 procent. Detta är alltså fortfarande mer än hälften av skolorna i båda kommunerna och av alla analyserade hemsidor som inte har text om den fysiska aktiviteten.
Det var också stor skillnad mellan fristående skolor, 25 procent, och kommunala skolor, 63 procent, som placerades på nivå 1. Däremot är det viktigt att poängtera att det endast var 8 fristående skolors hemsidor som analyserades i jämförelse med de kommunala skolorna som var 52. Om man bara ser till antalet skolor som placerades på nivå 1 var det 2 fristående skolor av totalt 8 möjliga och av de kommunala skolorna var det 33 av 52 möjliga. Detta beror på att det endast fanns 8 fristående skolor totalt på de två geografiska platserna som användes i studien.
Det var 14 hemsidor, 23 procent (se Tabell 4), som uppnådde nivå 2 där informationen som fanns kunde tyda på fysisk aktivitet. Region Gotland hade nästan dubbelt så många skolor som uppnådde nivå 2. 9 av 22 skolor (28 procent) i jämförelse med Eskilstuna kommun som hade 5 skolor av 28 stycken (18 procent). I Tabell 5 kan vi även se att det endast var
kommunala skolor som placerades på nivå 2. Det var 27 procent som placerades på nivå 2 om man bara ser till de kommunala skolorna, nästan tre gånger så många som placerades på nivå 3. Anledningen till att det endast var kommunala skolor som placerades på nivå 2 kan bero på att det fanns fler hemsidor att analysera än bland de fristående skolorna, som nämndes ovan.
Därför var det större antal möjligheter bland de kommunala skolorna att placeras på nivå 2 än bland de fristående skolorna.
De resterande 11 skolorna, 6 friskolor och 5 kommunala skolor, uppnådde nivå 3, totalt 18 procent. Dessa hemsidor hade tydlig information om den fysiska aktiviteten som skedde på skolan utöver idrott och hälsa. Här var det inga större skillnader mellan kommunerna. Region Gotland hade 6 skolor, 19 procent, som placerades på nivå 3 och Eskilstuna kommun hade 5 skolor, 18 procent. Tabell 2 visar att det nästan var lika många fristående skolor, 6, som kommunala skolor, 5, som placerades på nivå 3. Däremot så är det 6 av alla 8 undersökta friskolor som uppnådde nivå 3 och bara 5 av de 52 kommunala skolorna.
Generellt sett var det ingen stor skillnad på hur många som placerades på nivå 2, 14 skolor,
ungefär lika många skolor på nivå 2 och 3, 15 skolor, som på nivå 1, 17 skolor. Däremot har Eskilstuna kommun nästan dubbelt så många skolor på nivå 1, 18 skolor, som nivå 2 och 3 har tillsammans, 10 skolor. Detta visar att Region Gotland har mer information som delas på hemsidorna om den fysiska aktiviteten än vad Eskilstuna kommun har. Detta kan bero på att de skolor som tillhör Region Gotland under 2012 fick i uppdrag att bli bättre på att presentera sina hemsidor och om sin verksamhet (se Bakgrund 2.3). Detta kan ha gjort att skolorna skriver ut mer information för att få fler elever att välja den skola som finns i elevens upptagningsområde.
7.2 Resultat av fallstudier
Nedan presenteras resultatet av respektive fallstudie. Fallstudier syftar till att representera fall av verkligheten och ge djupgående kunskaper om det man undersöker (Ejvegård, 2009, s. 35).
Resultaten av fallstudierna grundar sig på frågor om hur lärarna på de utvalda skolorna ställer sig till fysisk aktivitet, hur och varför de arbetar med det, samt om det finns bestämda
anvisningar om hur skolan ska arbeta med fysisk aktivitet. Till sist ställdes frågan om lärarna märker någon skillnad på elevernas prestation, koncentration, inlärning eller någon annan effekt med hjälp av den fysiska aktiviteten. Skolorna i undersökningen heter egentligen något annat.
7.2.1 Fallstudie 1 - Konstartsskolan
Konstartsskolan är en friskola med fysiska konstarter som inriktning och som placerades på nivå 3 i hemsidesanalysen. Läraren på Konstartsskolan som är idrotts- och fäktningslärare anser att den fysiska aktiviteten har väldigt stor betydelse, eftersom de har fäktning och dans som extra ämnen på schemat som eleverna har en gång i veckan, där lärarna för dessa fysiska ämnen bedömer vissa moment. Den fysiska aktiviteten på skolan är knuten till vad som står i läroplanen i idrott och hälsa. En följdfråga som ställdes var ”Vi har hittat en punkt i
läroplanen där det står att skolan ska erbjuda daglig fysisk aktivitet, är det något som ni ställer er till?”. Läraren svarade:
Jo, asså, vi har ju också… elevens val… där kan man välja fysiska aktiviteter. Just nu har vi två av åtta stycken valmöjligheter, alltså då är det fysiska aktiviteter, racketsporter och fotboll. Samtidigt så har vi även plockat fram pingisbord och så… eleverna har alltid tillgång det varje dag och sen även om det är lite varmare så kan de spela fotboll. Varje klass på lågstadiet åtminstone, och även på högstadiet, alltså de har ju en egen idrottsuppsättning, då finns det liksom lite bollar och basketbollar som man får låna. Och så då pingisutrustning.
Skolan har även friluftsdagar tre gånger om året som den intervjuade läraren upplever att eleverna älskar. Eleverna har elevens val där det finns möjlighet att välja mellan två av åtta fysiska aktiviteter. Just nu får de välja mellan racketsport och fotboll. Eleverna har även tillgång till pingisbord, fotbollsplan och skolans idrottsuppsättning varje dag.
Givande diskussioner bland kollegorna om skolans fysiska aktivitet är något som
