E XTRAKTION AV PROTEINER FRÅN OLIKA RÅVAROR FÖR HUMANKONSUMTION
Kemiingenjör – tillämpad bioteknik, 180 högskolepoäng Vilma Smedberg
1
Program: Kemiingenjör – tillämpad bioteknik, 180 högskolepoäng
Svensk titel: Extraktion av proteiner från olika råvaror för humankonsumtion Engelsk titel: Extraction of proteins from raw materials for human consumption Utgivningsår: 2020
Författare: Vilma Smedberg Handledare: Rebecca Gmoser Examinator: Patrik Lennartsson
Nyckelord: Proteinextraktion, alkalisk extraktion, protein, isolat, mjölmask, filamentös svamp, mykoprotein, solubilisering, avfettat mjöl, quinoa, ärta, isoelektrisk punkt, dispergera och supernatant.
_________________________________________________________________
Sammanfattning
Som följd av dagens ökning i global befolkning och köttproduktion är alternativa hållbara köttsubstitut mycket eftertraktat. Som basal råvara kan växter eller mikrobiella produkter utnyttjas för proteinrika hållbara livsmedelsprodukter. Detta arbete syftar till att undersöka olika proteinextraktionsmetoder som i nuläget används för att erhålla ett proteinisolat som kan ha användning i livsmedelsindustrin. Utvalda råvaror som kommer studeras och diskuteras är ärta, quinoa, mjölmask och filamentösa svampar. Allmän information för varje råvara diskuteras men fokus har lagts på att studera processer för att extrahera proteiner till ett isolat från råvarorna. Arbetet inkluderar generella tillvägagångssätt vad gäller proteinextraktion likväl som mer specifika metoder från enskilda försök att extrahera ett visst protein.
Slutligen jämförs val av extraktionsmetoder och vilka råvaror som idag är i kommersiellt bruk och reflekterande tankar om varför inte vissa råvaror hunnit lika långt i utvecklingen i proteinextraktion som andra.
Abstract
As a result of today's increase in global population and meat production, alternative and more sustainable meat substitutes are highly sought after. As a basic raw material, plants or microbial products can be utilized for protein-rich sustainable food products. This work aims to investigate various protein extraction methods currently used to obtain a protein isolate that can be of use in the food industry. Selected raw materials studied and discussed are pea, quinoa, flour worm and filamentous fungus. General information for each raw material is discussed, however focus has been on studying processes for extracting proteins into an isolate from the raw materials. The work includes general methods to protein extraction as well as more specific methods from individual attempts to extract a specific protein.
Finally, the extraction methods are compared, the raw materials that are currently in commercial use are discussed as well as thoughts why some raw materials have not progressed as far in protein extraction as others are compared.
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 3
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Syfte ... 3
2 LITTERATUR ... 3
2.1 Introduktion till valda råvaror ... 3
2.2 Ärta ... 5
2.2.1. Generell extraktionsprocess ... 5
2.2.2. Andra exempel på metoder där protein extraherats från ärta ... 5
2.3 Quinoa ... 8
2.3.1. Industriell produktion ... 8
2.3.2. Andra exempel på metoder där protein extraherats från quinoa ... 9
2.4 Mjölmask ... 11
2.4.1. Generell information ... 11
2.4.2. Exempel på extraktion av protein från mjölmask ... 12
2.4.3. Faktorer som påverkar extraktionen ... 13
2.5 Filamentösa svampar ... 13
2.5.1. Generell information ... 13
2.5.2. Vad är mykoprotein? ... 14
2.5.3. Exempel på framställning av mykoprotein ... 14
5 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 15
REFERENSER ... 17
3
1 INLEDNING
Den ökade globala befolkningen och välfärden sätter prövningar på vår planet, och att dagens köttproduktion utarmar jordens resurser och även utövar en stark påverkan på klimatet är ingen nyhet. För att befolkningens konsumtion av kött skall minska gäller det att finna alternativ, i form av hållbara proteinkällor, till kött. Växter (t.ex. soja, havre och ärta) samt mikrobiella produkter (t.ex. mykoprotein, vilket är det huvudsakliga innehållet i Quorn) är båda användbara basråvaror till proteinrika hållbara livsmedelsprodukter. Förutom tillgången på dessa basala råvaror krävs att slutprodukten är välsmakande och har en tilltalande textur, vilket är beroende av hur det färdiga proteinextraktet, ursprungligen från råvara, hanteras och bearbetas i utvecklingen av det slutliga köttsubstitutet (Therning. P 2020).
1.1 Bakgrund
Som följd av dagens köttproduktion frigörs en stor mängd växthusgaser (Steinfeld, H. m.fl.
2006). Konsumtionen av kött är därför förknippad med stor klimatpåverkan. I anknytning till den ökade globala befolkningen och välfärden är alternativa hållbara proteinkällor mycket eftertraktade, i syfte att minska konsumtionen av kött. Dessa alternativa proteinrika livsmedelsprodukter kan baseras på växter (t.ex. från soja eller havre), djur (t.ex. mjölk eller insekter) eller mikrobiella produkter som t.ex. mykoprotein, vilket är det huvudsakliga innehållet i Quorn (Takahashi, T. m.fl. 2009).
Mikrofilamenter, som kan produceras av vissa filamentösa svampar, har en liknande morfologi som köttfibriller och ger en liknande struktur till magert kött vid odling på olika underlag. Som ett resultat av svampens metabolism innehåller svampbiomassan en hög mängd proteiner såväl som olika värdetillverkade produkter. Dessa filamentösa svampar är därför av intresse när det kommer till att hitta och jämföra alternativa källor till olika produkter (Knight. N, Roberts. G, Shelton. D 2001) (Ferreira, J.A. m.fl. 2016).
1.2 Syfte
Projektet syftar till att undersöka vilka proteinextraktionsmetoder och processteg som i nuläget används för att producera alternativa ersättningar till kött med högt proteininnehåll och som efterliknar köttets struktur.
Hur kan bearbetningsmetoder tillämpas på innovativa svampmatprodukter i framtiden?
2 LITTERATUR
2.1 Introduktion till valda råvaror
Intresse och medvetenhet för alternativa källor till proteiner är något som ständigt växer hos konsumenter i länder med bättre ekonomi. Med anledning av hälso- och miljöhänsyn, och även djurskydd, förändras konsumentbeteende och intresse för alternativa proteinkällor, vilket gjort plats för en tillväxt för alternativa proteiner på marknaden. Det varierar betydligt i mängd och typer av kött som konsumeras mellan olika globala befolkningsgrupper och etniska samhällen.
Exempelvis kommer det mesta proteinet från baljväxter och skaldjur i Mellanöstern och stora delar av Asien, medan kinesiska konsumenter främst förlitar sig på nötkött och fläsk. Inte minst konsumerar invånare i USA nästan dubbelt så mycket mängd nötköttprotein jämfört med det globala genomsnittet (Bashi. Z, McCullough. R, Ong. L och Ramirez. M 2019).
4
I detta arbetet skall fokus ligga på vegetabiliska råvaror som kan fungera som alternativa källor till protein, men även hur mjölmaskar samt filamentösa svampar kan fungera som källor för att erhålla protein.
Ärtprotein är inte bara rik på viktiga näringsämnen och aminosyror, utan den har också en mängd olika tillämpningar inom livsmedels- och dryckesindustrin. År 2019 var Nordamerika geografiskt ledande på ärtproteinmarknaden, följt av Europa och Asien-Stillahavsområdet (GlobeNewswire 2020). Vad som driver fram efterfrågan på den globala ärtproteinmarknaden antas vara tanken på en mer hälsosam livsstil, som har sin grund i ökat intresse för hälsa och välbefinnande, bland konsumenter världen över. Den ökande efterfrågan på gluten- och laktosfria produkter är ytterligare faktorer som driver den globala ärtproteinmarknaden framåt.
Genom produktapplikation har den globala ärtproteinmarknaden delats upp i mellanmål-och bageriprodukter, köttsubstitut, kosttillskott och drycker. Kosttillskotten var det största segmentet i frågan angående intäkter 2014 och förväntas behålla sin position under prognosperioden (Transparency Market Research u.å.).
Även quinoaprotein är ett plantbaserat protein som ökat i intresse på den globala marknaden.
Världens främsta quinoaproducerande länder är de tre sydamerikanska länderna Peru, Bolivia och Ecuador (Sen Nag, O 2017) och Latinamerika har majoritet av andelen på den globala marknaden för quinoaproteiner. Hälsofördelar i samband med quinoaprotein är en bidragande orsak till den globalt ökade efterfrågan på quinoaprotein. Den globala marknaden för quinoaproteinet har fått en enorm möjlighet att växa tack vare en ökad efterfrågan från länder som exempelvis Indien och Kina. Dock är pris och klimatförändringar faktorer som hindrar tillväxten av quinoaprotein (Fact.MR u.å.).
Dessvärre kan mycket av näringsämnena gå förlorat under processen för isolering av quinoa- protein, medan ärtproteinpulver fortfarande innehåller de värdefulla grenade aminosyrorna (Branched-Chain Amino Acids eller BCAA: erna), järn och fiber vid konsumtion. Till skillnad från ärtproteinet är quinoa-proteinisolat inte ännu tillgängligt som konsumentprodukt, utan oftast finns de tillgängligt blandat med andra växtbaserade proteiner, som t.ex. ärtprotein (NUZEST 2020).
Vidare till mjölmaskar så är dessa näringsrika insekter som innehåller mycket protein och är god mat för fåglar, reptiler, små djur och till och med människor. Mjölmaskar kommer ursprungligen från Afrika, men människor har emellertid spridit dem över hela världen och mjölmaskar är numera en naturaliserad art i Nordamerika. Att äta insekter är ganska vanligt för många i världen, särskilt i Sydostasien. Samtidigt anser vissa att det är konstigt och kanske osmakligt att äta dessa (mealwormcare.org 2020) (Topflight Dubia 2020) (Pet Care Advisors 2020). Att erhålla proteinisolat från mjölmaskar är något som är aktuellt och som det forskas på, men huruvida det erhållna isolatet är högt eftertraktat och produceras på en kommersiell nivå är något som är mer otydligt.
I över ett sekel har svampar varit kända för att producera och utsöndra olika typer av enzymer och andra metaboliter i stora mängder, vilket har resulterat i ett ökande intresse för att studera och använda filamentösa svampar i industriella processer (El-Enshasy. H 2007). Dessutom har filamentösa svampar varit av intresse och flitigt undersökts i decennier utifrån deras förmåga att producera proteinrik biomassa och livsmedelsingredienser i form av vitaminer, smakämnen och fiber. Inte minst har många arter en betydande roll vid produktion av olika ostar (Bourdichon, F., Casaregola, S., Farrokh, C. m.fl. 2012).
5
Deras naturliga tillväxtmiljöer varierar och många metoder för isolering och odling har utvecklats. I laboratoriet används vanligtvis agarplattor, skakflaskor och mindre bioreaktorer för att odla fram svampkulturer (Nevalainen, H. m.fl. 2014). Filamentösa svampar har visat sig vara en utmärkt källa till proteiner och produktionen är vanligtvis mycket effektiv. Idag utnyttjas därmed filamentösa svampar i stor utsträckning för industriell produktion av proteiner (Guillemette. T, Archer. B m.fl. 2011). Värt att nämna är det kända varumärket Quorn, vilket är ett köttalternativ baserat på svamp, som utvecklades i Storbritannien och lanserades redan 1985. Den gren av biologin som studerar svampar kallas mykologi och därför kallas proteiner som finns i svampar för mykoproteiner, och det är just vad Quorn är, ett mykoprotein som härrör från den filamentösa svampen Fusarium Venenatum (Cohen, S 2019).
2.2 Ärta
2.2.1. Generell extraktionsprocess
Ärtprotein erhålles genom en process vilken inkluderar både torra och flytande faser. Genom mekanisk påverkan avlägsnas först ärtans yttre skal under en torr process. Därefter söndermals ärtan till ett mjöl vilket kvarhåller lösliga fibrer, stärkelse, vitaminer, mineraler och givetvis proteiner. Eftersom ärtproteiner är vattenlösliga, separeras de lätt från fiber och stärkelse genom våtfiltrering och centrifugering. För att erhålla proteinisolat från denna lösning fälls proteinet ut till dess isoelektriska punkt, för att slutligen torrsprutas (Euvepro 2020) (GO GOOD 2019).
2.2.2. Andra exempel på metoder där protein extraherats från ärta Exempel 1
I en artikel skriven av Miroljub B. Barac med flera beskrivs, förutom ärtproteinets teknofunktionella egenskaper, även översiktligt hur isolatet från den proteinrika baljväxten erhålles. Författarna menar på att proteinkoncentratet vanligtvis produceras genom att det erhållna ärtmjölet från fröna genomgår luftklassificering, vilken är en metod för att separera partiklar enligt deras storlek genom att blåsa bort lättare stärkelsegranulat från proteinet så att de elimineras. Det ursprungliga materialet (som ska separeras) är uppdelat i två produkter, grovt mjöl respektive fint mjöl. Separationen utmärkes av en så kallad snittstorlek vilken fungerar som en gräns mellan två fraktioner så att partiklar med storlekar över gränsen utgör grov fraktion medan partiklar med storlekar under gränsen utgör en finfördelad fraktion. Figur 1 nedan visar ett exempel på hur luftklassificering sker.
6
Figur 1: Figuren visar en skiss över en luftklassificerare vilken består av ett rutnät genomträngligt för partiklar matade underifrån, inlopps- och utloppsrör och ett sidoutlopp för grov produkt (coarse product). Med en relativt hög lufthastighet i hålen rör sig alla partiklar långt upp i konen, strömmen expanderar och partiklarna bromsar ner.
Den grova fraktionen återgår till nätet och den fina fraktionen transporteras bort. Bilden är tagen ur boken
``Kemiteknik och bearbetning`` från kapitlet ``Luftklassificering av fasta partiklar: en översikt`` s. 279–285.
Som framgår av tabellen nedan (Tabell 1), så innehåller koncentratet betydligt lägre halt protein (50 %) och högre halt av stärkelse och fett än isolatet (proteininnehållet är 85 %) och det beror helt enkelt på att isolatet genomgår fler bearbetningsprocesser för att koncentrera proteinet ytterligare. Proteinisolatet genomgår även en våt-bearbetning i vilken vattenlösliga komponenter (med låg molekylvikt) och de saltlösliga proteinerna extraheras från mjölet vartefter protein-agglomeraten isolerades genom selektiv utfällning vid den isoelektiska punkten, neutraliserades och slutligen torkades. Det erhållna isolatet uppnår ett proteininnehåll på ungefär 85 %. Proteinextraktion kan genomföras under alkaliska eller sura förhållanden, men enligt författarna till artikeln så är metoden som vanligen används baserad på vattenhaltig alkalisk extraktion följt av isoelektrisk utfällning, vilket redovisas i figur 2 nedan (B. Barac. M, Pešić. M, Stanojevic. S, Ž. Kostić. A 2015).
Tabell 1 genomsnittlig sammansättning av ärtfrön/mjöl, samt koncentrat och isolat från ärtfrön.
Sammansättning (%)
Hela frön/mjöl Koncentrat Isolat
Protein 25 50 85
Stärkelse 50 17 0
Fett 5–6 4 <3
7
Figur 2: Figuren representerar ett schematiskt diagram över alkalisk extraktion samt isoelektrisk utfällningsprocess för produktion av ärtprotein-isolat. Bilden är en modifierad variant ur artikeln ``Teknofunktionella egenskaper hos ärtproteinisolat (Pisum sativum): En översikt `` s. 5.
Exempel 2
I en artikel skriven av Lam. A.C.Y, Can Karaca. A, Tyler. R.T & Nickerson. M.T. diskuteras bland annat två tekniker som kan användas för extraktion av ärtprotein samt teknikernas påverkan för att producera isolatet.
Alkalisk extraktion är den vanligaste metoden för extraktion av baljväxtproteiner som rapporterats i litteraturen. Vid alkalisk extraktion av ärtproteinet utnyttjas den höga lösligheten vid alkaliska förhållanden för ärtproteinet och deras minimala löslighet vid deras isoelektriska punkt. Även de liknande löslighetsegenskaperna av legumin och vicilin (två typer av saltlösliga lagringsproteiner vilka förekommer i ärtfrön) är något som processen utnyttjar då dessa inte är lösliga i vatten (Pereira Sales, M. m.fl. 2000).
8
Avfettat ärtmjöl löses upp i vatten som är justerat till ett alkaliskt pH med användning av natrium, kalium eller kalciumhydroxid. För att maximera proteinlösligheten lämnades lösningen att stå oberörd i 30–180 minuter. För att underlätta upplösningen av proteinet höjs temperaturen till 50-60 ℃. Dock är det viktigt att inte öka temperaturen ytterligare eftersom proteinet då kan tendera att denaturera. Blandningen centrifugeras sedan och supernatanten samlas upp och justeras till det isoelektriska pH:t genom tillsatts av saltsyra eller svavelsyra.
Genom ytterligare en centrifugering samlas det utfällda proteinet upp och tvättas sedan. Efter att proteinet neutraliserats torkas det, vilket kan ske med hjälp av trumtorkning som innebär att proteinet torkas vid relativt låga temperaturer över roterande trummor som med sin höga kapacitet producerar ark med trumtorkad produkt, vilket sedan mals ned till färdig pulverform.
Torkningen kan även utföras med en spray eller genom frystorkning (frysning av produkten och sedan avlägsnad av isen genom sublimering). Enligt författarna till artikeln kan optimala bearbetningsförhållanden ge isolatutbyten på 80–94%, men förhållandena som används i en viss process kan påverka isolatutbytet, renheten och funktionaliteten. De mest kritiska faktorerna beskriver doktor Hoang i en doktorsavhandling från 2012 är mjöl: vatten- förhållandet och extraktions-pH. Det har tidigare rapporterats att förhållanden mellan mjöl och vatten från 1:5 till 1:20 (vikt/volym) använts vid extraktionen. Dock resonerar Hoang att en uppslamning med lågt förhållande kan förbättra lösligheten. Vad gäller extraktions-pH, så menar Hoang att större isolatlöslighet och proteinutbyte är ett resultat av högre alkalinitet, men pH värden på 11 och uppåt förknippas med ökad stärkelsesvullnad vilket i sin tur leder till stärkelseföroreningar i isolatprodukten. I en recension av riskli-protein: dess egenskaper och utvinningsmetoder beskriver även Cynthia Fabian och Yi-Hsu Ju att alkalisk extraktion kan resultera i ogynnsamma kemiska reaktioner där toxiska lysinoalanin-föreningar kan bildas.
Saltextraktion är ännu en extraktionsmetod som drar nytta av ``saltning-in och saltning-ut``
fenomenet av proteiner, vilket innebär att proteiners löslighet vanligtvis ökar vid närvaro av salt, benämnt saltning-in, samtidigt som proteinernas löslighet kraftigt minskar vid högre saltkoncentrationer vilket resulterar i att proteiner kan fällas ut, benämnt saltning-ut. I korthet omröres mjöl i 10–60 minuter i en saltlösning med specificerad jonstyrka. Därefter avlägsnas olösligt material vilket sker genom sedimentering, dekantering, screening, filtrering eller centrifugering. Supernatanten avsaltas sedan och torkas. Då proteiner fälls ut vid en mängd olika jonstyrkor, så görs val av koncentration och val av salt (eller blandning av salter) enligt saltning-in-egenskaperna för proteinet som ska isoleras såväl som saltning-ut-egenskaperna för eventuella oönskade proteiner som ska avlägsnas (Lam. A.C.Y, Can Karaca. A, Tyler. R.T &
Nickerson. M.T 2016).
2.3 Quinoa
2.3.1. Industriell produktion
Aktuell kunskap om quinoaprotein finns, dock har det stora fokuset legat på laboratorie- forskning snarare än i livsmedelsproduktion. Det krävs en anpassad bearbetning av quinoa för att erhålla ett proteinkoncentrat / isolat som lämpar sig för livsmedelsbruk, och processtekniker tillsammans med höga kostnader är en förstärkande utmaning. För att quinoaproteinkoncentrat och isolat ska lyckas som ingredienser i kommersiella livsmedelsapplikationer krävs ett konkurrenskraftigt prissatt kvalitetsfrö kombinerat med acceptabla utbyten av protein. Det har dock noterats väl dokumenterade forskningsmetoder för extraktion av quinoaprotein genom alkali - eller enzymatisk hydrolys samt utfällning. Quinoa proteinkoncentrat / isolat kan ha tillämpning som livsmedelsingrediens även om det ännu inte är kommersiellt producerade.
Quinoa-proteinkoncentrat har gjorts i labbet men en framgångsrik pilotproduktion är vad man
9
vet okänd. Dock förekommer det information om pilotbehandling av quinoa-proteinkoncentrat på industriell utrustning. Vid förberedande av en pilotperiod bör överväganden, såsom slutkoncentrationen protein, batch-storlek, behandlingstid, livsmedelssäkerhetsparametrar och bearbetningskostnader, beaktas. Ett flödesschema över en pilotskalaprocess för att göra proteinisolat från quinoa redovisas i figur 3 nedan (Scanlin, L och Lewis, K.A. 2017).
Figur 3: Flödesschema över en pilotprocess för quinoaproteinkoncentrat. Bilden är tagen och modifierad från
boken ``Hållbara proteinkällor`` ur kapitlet ``Quinoa som en hållbar proteinkälla: produktion, näring och bearbetning`` s. 232.
2.3.2. Andra exempel på metoder där protein extraherats från quinoa Exempel 1
I ett arbete av E. Kaspchaka med flera beskrivs hur ett quinoa-proteinisolat kan erhållas och karakteriseras. I studien extraherades proteiner från quinoa. Det första steget i processen för uppbearbetning av proteinisolat från quinoa utgick från hela korn av quinoa som maldes till ett fint pulver. Det erhållna mjölet suspenderades därefter i en 0,5 mol L-1 lösning av NaCl (200 gram mjöl, 1:10, med hjälp av NaOH justerades pH till 8) och omrördes under 30 minuter för att solubilisera (göra ett ämne lösligt eller mer lösligt) proteinerna. Suspensionen centrifugerades sedan vid 4700 × g, under 20 minuter vid 20 °C. För att fälla ut proteinerna så justerades pH i supernatanten till 5,0. Proteinfällningen dispergerades sedan i dialysrörsmembran (vilken är ett konstgjort membranrör som används vid separationstekniker och är en vanligt förekommande metod i provrengöring och bearbetning av proteiner) som tätades igen och placerades vid 5 °C i en liter av destillerat vatten under omrörning. Med
10
förutbestämda tidsintervall togs 50 mL dialyslösning (med syftet att bestämma konduktiviteten, d.v.s. förmågan att leda elektrisk ström) och dialysen ansågs vara tillräcklig när konduktiviteten nådde ett visst värde. För att hålla den totala volymen av dialyslösning konstant tillsattes en ekvivalent volym med destillerat vatten för varje volym (50 mL) provtagning av dialys som togs. Slutligen genomgick quinoa-proteinisolatet frystorkning (en torkningsprocess som inkluderar frysning av produkten, sänkning av tryck och sedan avlägsnande av isen genom sublimering) i ett frystorksystem följt av förvaring i ett torkmedel. Figur 4 nedan visar processtegen som inkluderas för att erhålla proteinisolat från quinoa (Kaspchaka. E, Aurelio Schüler de Oliveira. M, Fogagnoli Simas. F, Cavicchiolo Franco. R, Léa Meira Silveira. J, Rogério Mafra. M, Igarashi-Mafra. L 2017).
Figur 4: Figuren visar ett flödesschema som används för att erhålla quinoa-proteinisolat. Bilden är tagen och modifierad från boken Food Chemistry ur kapitlet ``Bestämning av värme-inställd gelningskapacitet för ett quinoa- proteinisolat (Chenopodium quinoa) genom dynamisk oscillerande reologisk analys `` s. 264.
Exempel 2
I en artikel beskriver Ismael med flera (2016) hur proteinisolat erhållits från quinoa med användning av alkaliskt pH vid olika utfällnings-pH. Först och främst avfettades quinoamjölet, vilket gjordes genom extraktion med hexan (1:10 vikt/volym) vid rumstemperatur i 24 timmar med kontinuerlig omrörning under de 5 första timmarna. Det avfettade mjölet torkades därefter vid rumstemperatur och lagrads sedan vid 4 ℃ tills dess att det skulle användas. Det avfettade mjölet suspenderades i vatten i förhållandet 1:10 (vikt/volym) och genom tillsats av 2 M NaOH justerades suspensionen till pH 8. Under en timme rördes suspensionen om och centrifugerades sedan vid 4500g under 30 minuter vid 25 ℃. Supernatanten justerades till pH 2,0; 3,0; 4,0; 5,0;
och 6,0 genom tillsats av 2 N HCl och centrifugerades i 20 minuter under 4500g. Pelleten suspenderades sedan i en liten mängd vatten och neutraliserades med 0,1 M NaOH och lyofiliserades (även känd som frystorkning, vilken är en torkningsprocess vid låg temperatur) och frystes sedan vid -20 ° C (Toapanta. A, Carpio. C, Vilcacundo. R & Carrillo. W 2016).
11 Exempel 3
I en annan studie, vars syfte gick ut på att optimera en extraktionsprocess genom att ytterligare koncentrera proteiner från kli-fraktionen av quinoa, beskriver Maike Föste med flera bland annat extraktion av protein från quinoakorn vid olika pH-värden. Efter en förbehandling koncentrerades proteinerna ytterligare genom lösningsmedelsextraktion (följt av en reningsprocess). Genom att framställa en suspension av quinoa kli och vatten i förhållande 1:10 (vikt/volym) fick proteiner möjligheten att solubiliseras. 1 N NaOH tillsattes lösningen av anledning att hålla ett pH-område från 7 till 12 (alkalisk solubilisering). För att bestämma de optimala förhållanden för proteinlösligheten, det vill säga för att bestämma under vilka förhållanden den maximala proteinlösligheten gavs, varierade extraktionsprocessens varaktighet, temperatur likväl som partikelstorleken för råmaterialet (quinoa-kli). Med hjälp av en skakare så rördes suspensionerna om under 1–4 timmar vid temperaturerna 20 ℃, 30 ℃, 40
℃ eller 50 ℃. En ultracentrifugalkvarn Retsch ZM 200 med olika maskstorlekar (i detta fall 750 mm, 500 µm samt 250 µm) användes för att variera partikelstorleken för kliet. De lösliga proteinerna kunde sedan separeras genom ett utförande av centrifugering vid förhållandena 4500g under 20 minuter vid 4 ° C. Resultatet från studien avslöjade att lösligheten av proteinerna ökade med mängden tillsatt NaOH. Dock undviks högre alkaliska värden med anledning att minska eventuell negativ påverkan på essentiella aminosyror, såsom lysin. Vad gäller påverkan av partikelstorleken på proteinlösligheten för quinoakliet visade studiens resultat att en minskning av partikelstorleken upp till 250 μm resulterade i en signifikant högre proteinlöslighet. Däremot tyder inte resultatet från studien på att varaktigheten för extraktionsprocessen ska vara av signifikant betydelse. Som en sista faktor är temperaturen känd för att påverka konformationen för proteinerna, och inga temperaturer över 60 ℃ användes i studien för att inte riskera denaturering av proteinerna. Resultatet från studien visar på att lösligheten ökade med temperaturen upp till 25℃, men ingen signifikant ändring noterades vid ytterligare uppvärmning (Föste. M, Elgeti. D, Brunner. A, Jekle. M & Becker. T 2015).
2.4 Mjölmask
2.4.1. Generell information
Att äta insekter, eller extrakt från insekter, är en ständigt växande trend bland världens befolkning och hela 2100 insektsarter har dokumenterats i litteraturen som ätbara. Som följd av den ökade världsbefolkningen finns det ett ökat konsumentbehov för protein av hög kvalitet, och just därför har det väckts ett stort intresse av att betrakta insekter som en alternativ proteinkälla. Som de effektiva foderomvandlare med högt näringsvärde insekter är, har dessa föreslagits som ett bra alternativ till en ätbar proteinkälla. Ett exempel på en sådan ätbar insekt är gul mjölmask (Tenebrio molitor) som får uppmärksamhet som en potentiell proteinkälla för livsmedelsändamål över hela världen. Färska gula mjölmasklarver innehåller cirka 15% fett och 20% protein. Proteinextraktionsutbytet måste optimeras för att proteinet från gula mjölmaskar ska användas i livsmedel för människor på ett kostnadseffektivt sätt. Av den anledningen behövs ytterligare forskning för att identifiera och förfina bearbetningsparametrar som påverkar proteinets funktionalitet och kvalitet, även inkluderat proteinextraktionen (Zhao, Vázquez- Gutiérrez, Johansson, Landberg och Langton 2016) (Santhosh, Kumar Yadav och Rawson 2019).
12
2.4.2. Exempel på extraktion av protein från mjölmask
I studien ``Optimization of protein extraction from yellow mealworm larvae`` arbetar Santhosh R, Binod Kumar Yadav och Ashish Rawson för att ta fram ett optimalt förfarande av proteinextraktion. Målet var att hitta den metod som resulterade i högst proteininnehåll och extraktionsutbyte från gula larver av mjölmaskar.
I arbetet gjordes tre olika extraktionsmetoder för proteinextraktion från både rått och avfettat insektsmjöl med varierande extraktionsparametrar nämligen vattenhaltig, alkaliskt pH och pH- växlande extraktion.
Vattenhaltig extraktion
Det råa insektsmjölet blandades med destillerat vatten i det erforderliga lösningsmedels- förhållandet 1:3. Efter att ha blandats under en viss tid vid rumstemperatur centrifugerades blandningen vid 5000 rpm under 10 minuter vid 4 °C. Slutligen samlades supernatanten upp och lyofiliserades.
Alkaliskt pH-extraktion
I denna metod gjordes totalt 4 olika extraktioner, vilket redovisas i tabell 2 längre ned. Provet blandades med destillerat vatten i önskat förhållande. Med användning av 1 N NaOH justerades blandningens pH till 10. Därefter omrördes blandningen på en varm platta under en viss tid och temperatur. Efter centrifugering samlades supernatanten upp och lyofiliserades.
pH-växlande extraktion
Med ett provlösningsförhållande på 1:15 avfettat insektsmjöl och 0,25 M NaOH rördes blandningen om under en timma vid 40 °C. Blandningen centrifugerades därefter vid 5000 rpm under 20 minuter vid 4 °C. Supernatanten samlades upp och dess pH justerades till 4,5. Den bildade blandningen centrifugerades vid 4200 rpm under 15 minuter vid 4 °C. Supernatanten avlägsnades och den bildade fällningen samlades upp och tvättades med destillerat vatten för att sedan genomgå ytterligare en centrifugering vid 4200 rpm under 10 minuter vid 4 °C.
Fällningen lyofiliserades slutligen.
Tabell 2: metoder för proteinextraktion från larver av gula mjölmaskar. Tabellen är en modifierad variant ur tidsskriften International Journal of Chemical Studies 2019; 7(3), sidan 4579.
* Extraktionsutbytet anger utbytet av extraherat protein från den gula mjölmasken.
Metod Kod Prov-
lösningsmedelsförhållande
Extraktionsförhållanden Centrifugeringsfaktorer Protein- innehåll
(%)
Extraktionsutbyte*
(%) Vattenhaltig A 1:3 (Rått mjöl: Destillerat
vatten)
Försiktig omrörning i 30 min vid rumstemperatur
RPM-5000, Tid: 10 min Temp: -4 °C
35,92±0,69 5,90
Alkalisk B1
B2
B3
B4
1:40 (Rått mjöl: Destillerat vatten) 1:40 (Rått mjöl: Destillerat
vatten)
1:40 (Avfettat mjöl: Destillerat vatten)
1:10 (Avfettat mjöl: Destillerat vatten)
pH 10 (m.h.a. 1 N NaOH) 45 °C, 60 min pH 10 (m.h.a. 1 N NaOH)
45 °C, 120 min pH 10 (m.h.a. 1 N NaOH)
45 °C, 120 min pH 10 (m.h.a. 1 N NaOH)
45 °C, 120 min
RPM-9300, Tid: 20 min Temp: rumstemperatur RPM-9300, Tid: 20 min
Temp: rumstemperatur RPM-9300, Tid: 20 min
Temp: rumstemperatur RPM-9300, Tid: 20 min
Temp: rumstemperatur
37,81±1,55
42,93±0,81
51,09±0,33
55,18±3,01
4,27
10,53
14,04
5,63 pH-växling C 1:15 (Avfettat mjöl: 0,25 M
NaOH)
40 °C, 60 min Efter första centrifug-
utfällningen justeras supernatanten till pH 4-5
m.h.a. 2 M HCl
RPM-5000, Tid: 20 min Temp: - 4 °C RPM-4200, Tid: 10 min
Temp: - 4 °C
87,74±0,18 38,83
13 2.4.3. Faktorer som påverkar extraktionen
Som framgår av tabell 2 ovan så är extraktionstiden en viktig parameter och har en signifikant effekt på proteininnehållet och extraktionsutbytet när det gäller B1 och B2 vid alkalisk extraktion. Genom att öka extraktionstiden från 60 till 120 minuter ökade proteininnehållet från 37,81% till 42,93% samtidigt som extraktionsutbytet förbättrades från 4,27% till 10,53%.
På samma sätt är det tydligt hur provets natur (rå eller avfettad) spelar en viktig roll i protein- extraktionen. Den enda skillnaden i försök B2 samt B3 är att insektsmjölet var antingen rått eller avfettat och det förbättrade proteininnehållet och extraktionsutbytet i avfettat insektsmjöl jämfört med rått mjöl kunde observeras. En förklaring är att den höga mängden lipider som finns i det råa insektsmjölet kan hindra solubilisering av protein under extraktion. En ytterligare faktor som visar sig påverka extraktionen är provlösningsförhållandet, där förhållandet minskade från 1:40 till 1:10 mellan B3 och B4. Som visas i tabellen orsakar detta en betydande minskning i extraktionsutbytet. Blandningens viskositet ökar genom att reducera provlösningsförhållandet, samtidigt som en lägre viskositet, genom centrifugering, förbättrar separationen av olösliga delar från solubiliserade proteiner (Santhosh, Kumar Yadav och Rawson 2019) (Ingadottir 2004).
I en annan studie, där syftet var att extrahera proteiner från gula mjöllarver, beskriver Zhao och Langton med flera en generell metod som använts vid extraktionen (påverkande faktorer, exempelvis koncentrationen av NaOH, varierades dock mellan försöken men den generella metoden återstod). Författarnas genomförande av proteinextraktion från mjöllarverna beskrivs enligt följande: etanolavfettat mjölmaskprodukt användes för proteinextraktion med NaOH. Ett gram etanol-avfettat maskpulver dispergerades i en alkalisk lösning i plaströr under de angivna förhållandena och rören vortexades var 15:e minut under extraktionsperioden. Uppslamningen centrifugerades sedan vid 4 °C under 20 minuter vid 3500g. En andra extraktion utfördes på pelleten efter att supernatanten och gelskiktet avlägsnats. Supernatanten och gelskiktet från båda extraktionerna samlades upp tillsammans och med 2 M HCl justerades blandningens pH till 4,3–4,5 och centrifugerades sedan vid 4 °C och 2500g under 15 minuter. Den bildade fällningen tvättades med destillerat vatten och centrifugerades två gånger vid 4 °C och 2500g under 10 minuter. Den tvättade fällningen frystes vid -20 °C över natt (cirka 18 timmar) och därefter frystorkades den för att erhålla ett slutligt proteinextrakt med fuktinnehåll mindre än 5% (Zhao, Vázquez-Gutiérrez, Johansson, Landberg och Langton 2016).
2.5 Filamentösa svampar
2.5.1. Generell information
Filamentösa svampar är kända för att utsöndra höga nivåer av olika enzymer och metaboliter i odlingsmediet samt innehålla en stor andel protein i dess biomassa vilket gör att de utnyttjas i stor utsträckning för industriell produktion. Filamentösa svampar har många tillämpningar, inte minst inom läkemedelsbranschen då de används för framställning av antibiotika eller andra läkemedel. Svampar har dessutom varit viktiga i både gamla och moderna biotekniska processer. Processer och produkter som använder svampar (Fungi) inkluderar bland annat bakning, bryggning och produktion av alkoholer, enzymer och organiska syror. Svampar är också av intresse och har stor betydelse inom forskningen som modeller för att studera olika aspekter av cellfunktioner i och med dess likhet med mänskliga celler (Reinhard Fischer och Meritxell Riquelme 2017) (Guillemette och Archer 2011) (Siddiqui.S 2016). Vidare är filamentösa svampar idealiska som näringstillskott, främst på grund av dess höga proteinvärde och kompletta aminosyraprofil (Kyanko, M.V. & Canel, R.S. m.fl. 2013).
14 2.5.2. Vad är mykoprotein?
Mykoprotein är ett protein tillverkat av den naturligt förekommande svampen Fusarium venenatum och fungerar som en köttersättningsprodukt påträffandes i en mängd olika former som kotletter, hamburgare och remsor. Varumärket som marknadsför mykoprotein är Quorn och säljs i 17 länder inklusive USA. Redan 1983 godkändes det för användning som en kommersiell livsmedelsingrediens av Storbritannien Ministerium för jordbruk, fiske och livsmedel och år 2001 medgav livsmedels- och läkemedelsadministrationen i USA mykoprotein i en klass av livsmedel som ”allmänt erkänns som säkra``.
Mykoprotein är en utmärkt vegansk proteinkälla och lämpar sig för de som vill minska sin köttförbrukning eller påverkan på miljön på ett enkelt och hälsosamt sätt. Emellertid visar ett antal studier på att den primära ingrediensen (Fusarium venenatum) som används för att framställa mykoprotein är ett potentiellt allergen (allergiframkallande) och kan medföra farliga konsekvenser vid konsumtion. Forskning har visat att mykoprotein kan påverka mottagliga konsumenter på ett mer känsligt sätt genom att utveckla en allergi mot det. Samma studie visade även på att förekomsten av allergiska reaktioner på mykoprotein förblir extremt låg med tanke på att uppskattningsvis fem miljarder portioner har konsumerats sedan det först visades på marknaden (Frothingham, S 2019) (Quorn 2020).
2.5.3. Exempel på framställning av mykoprotein
Oron för att människans krav på protein inte skulle uppfyllas tillräckligt från animaliska proteinkällor har lett till sökandet efter lämpliga mikrobiella substitut med högt protein.
Sökandet fokuserade ursprungligen på användning av olika jästar och det var först senare intresset spreds till användning av både bakterier och filamentösa svampar. Det brittiska företaget Rank Hovis McDougall (RHM) försökte utveckla en mikrobiell proteinkälla. De fann att en lämplig texturerad produkt tillhandahölls av filamentösa svampar, och efter tre års undersökning av cirka 3 000 olika svampar valdes Fusarium venenatum ut som den bästa svampen för vidare produktutveckling. Då F. Venenatum är en potentiell växtpatogen tvingades RHM att investera 12 år i att undersöka säkerheten för organismen innan mykoprotein från den fick lov att framhävas på marknaden.
Wiebe. M, menar på att mykoprotein från F. venenatum produceras i tryckcykelreaktorer i en kontinuerlig flödesprocess. Processen drivs med näringsämnen i överskott. Som kolkälla tillhandahålls glukos och som kvävekälla tillhandahålls ammonium. Både temperatur och pH regleras (28–30 ° C respektive 6,0) och under dessa förhållanden har F. venenatum en specifik tillväxthastighet på 0,17–0,20 h-1 och 300-350 kg/h biomassa kan produceras. För att uppfylla nödvändiga säkerhetsnormer krävs att RNA-halten i svampbiomassan minskas vilket uppnåddes genom att utsätta biomassan för en temperatur vid 64–65 ° C under 20–30 minuter i en separat reaktor under omrörning. Vid angiven temperatur bryts nämligen RNA ner till monomerer som kan diffundera ur cellerna. Dessvärre diffunderar även andra cellkomponenter också från cellerna under dessa förhållanden och del av biomassa (närmare bestämt cirka 35–
38%) tillsammans med proteinhaltigt material går förlorad. Zenica (före detta brittiskt läkemedelsföretag) utvecklade en modifiering av processen där man lät svampbiomassan genomgå en snabb upphettning till en temperatur över 68 °C (optimal 72–74 °C) under 30–45 minuter. Denna behandlingen resulterade i mindre förlust av biomassa (30-33% förlust) samtidigt som kvarhållningen av proteiner ökade. Efter reduktion av RNA-innehållet i cellerna upphettas den myceliska suspensionen till 90 ° C och därefter samlas biomassan upp genom centrifugering och efterföljande kylning. Monomererna som frisattes genom RNA- reduktionsbehandlingen avlägsnades genom centrifugeringen och mycelierna koncentreras från
15
cirka 1,5 % (vikt/volym) fasta ämnen till en pasta innehållande mer än 20% (vikt /vikt) fast material. Det är denna pastan som bildar råmaterialet från vilket en mängd produkter för mänsklig konsumtion kan förberedas. För att ge den slutliga produkten en struktur som är jämförbar med kött, kombineras myko-proteinpastan med ett bindemedel för att anpassa myceliet till ett fibröst nätverk. Detta formas sedan med hjälp av en standardteknik för livsmedelsbearbetning. Slutprodukter sträcker sig från bitar och köttfärs till korv, hamburgare, filéer och biffar (Wiebe, M.G. 2002).
Figur 5: En representation av processen för framställning av myko-protein från Fusarium venenatum. Bilden är modifierad och inspirerad från boken Applied Microbiology and Biotechnology ur kapitlet ``Myco-protein from Fusarium venenatum: a well- established product for human consumption``, s. 422.
5 DISKUSSION OCH SLUTSATS
Att ha tagit del av information angående de beskrivna råvarorna och alternativa tillvägagångssätt för att utnyttja dess höga innehåll av proteiner har bidragit till insikt av hur många alternativa råvaror till kött det redan finns tillgängligt. Att satsa på en vinstdriven livsmedelsprodukt med högt proteininnehåll baserat på råvaror från växtriket eller mikrobiell tillväxt verkar innebära många fördelar, inte minst för hälsa och miljö.
Extraktion av protein från ärtan är något som sker kommersiellt och ärtprotein är något som finns utspritt i olika typer av livsmedel, såsom köttsubstitut, kosttillskott, bageriprodukter och
16
drycker. Att proteinisolatet från ärtan är fri från både gluten och laktos är också en eftertraktad fördel på marknaden.
Den övergripande extraktionsprocessen för att erhålla protein från ärta respektive quinoa är mycket liknande i extraktionsstegen. I korta drag så handlar det i fallet för både ärta och quinoa om solubilisering av proteinmjölet följt av pH-justering, utfällning av proteiner och centrifugering. Till skillnad från ärtproteinet så är inte proteinisolat erhållet från quinoa något som sker på kommersiell nivå ännu, troligen beror det inte så mycket på extraktionen, utan på omkringliggande faktorer som gör denna skillnad. Som nämnts tidigare går vissa näringsämnen förlorade under processen för att isolera quinoaprotein. Dessutom är det höga priset på quinoa en potentiell faktor för att extraktion av quinoaprotein inte kommit lika långt som extraktion av protein från ärta.
Vad gäller filamentösa svampar så har dessa varit kända av människan under lång tid och det är definitivt den råvaran som potentiellt verkar besitta flest tillämpningar inom livsmedelsindustrin. Genom framför allt Quorn, varumärket som marknadsför mykoprotein och som är en kommersiell vara i 17 länder, där inkluderat USA, har proteinrika livsmedel från svampar blivit accepterat och framgångsrikt på den globala marknaden. Som ett välsmakat köttsubstitut rikt på protein säljs Quorn som bland annat köttfärs, korv, hamburgare, filéer och biffar och betraktas som ett hälsosamt och bättre val hos många konsumenter.
Extraktion av protein från mjölmaskar sker ännu inte på kommersiell nivå, men det pågår intensiv forskning för att identifiera och förfina bearbetningsparametrar för extraktionen. På grund av näringsinnehållet hos mjölmaskar så tror jag dem har potential att bidra till framtida proteinkällor då protein-skiftet kommer styra utvecklingen och forskningen framåt varav mjölmaskar kan vara en lösning för att på ett kostnadseffektivt sätt producera proteinalternativ till livsmedelskedjan. Mjölmaskarna kommer ursprungligen från Afrika, men de har genom människans internationalisering lyckats sprida sig över hela världen och numera är dem en naturaliserad art i Nordamerika, och jag är övertygad om att mjölmasken kommer spridas ännu mer och även bli en konventionell produkt här i Europa. Frågan är hur länge det kommer dröja innan vi i Sverige kan köpa livsmedel med mjölmask som proteinkälla.
17
REFERENSER
A. C. Y. Lam, A. Can Karaca, R. T. Tyler & M. T. Nickerson (2018). Pea protein isolates:
Structure, extraction, and functionality. Food Reviews International, 34(2), ss. 126-147.
Barac, M., Pešić, M., Stanojević, S., Kostić, A. & Čabrilo, S. (2015). Techno-functional properties of pea (Pisum sativum) protein isolates: A review, 46(46), ss. 1.18.
Bashi, Z., McCullough, R., Ong, L. & Ramirez, M. (2019). Alternative proteins: The race for market share is on. McKinsey & Company.
https://www.mckinsey.com/industries/agriculture/our-insights/alternative-proteins-the-race- for-market-share-is-on [2020-05-02].
Bourdichon, F., Casaregola, S., Farrokh, C…. Hansen, E. (2012). Food fermentations:
Microorganisms with technological beneficial use. I Cocolin, L. (red.) International Journal of Food Microbiology, 154(3), ss. 87-97.
Cohen, S (2019). A ‘Quorn’ That’s Not on the Cob.
https://mcgill.ca/oss/article/nutrition/quorn-thats-not-cob [2020-05-16].
EUVERPRO (u.å.). Manufacturing process.
https://euvepro.eu/about-proteins/pea-protein/ [2020-04-02].
Fact.MR (u.å.). Quinoa Protein Market Forecast, Trend Analysis & Competition Tracking - Global Review 2019 to 2029.
https://www.factmr.com/report/3994/quinoa-protein-market [2020-04-19].
Ferreira, J.A. m.fl. (2016). Waste biorefineries using filamentous ascomycetes fungi: Present status and future prospects. Bioresource technology, vol 215, ss. 334-345.
doi: https://doi.org/10.1016/j.biortech.2016.03.018
Frothingham, S (2019). What Is Mycoprotein and Is It Safe to Consume?
https://www.healthline.com/health/mycoprotein [2020-05-18].
Föste, M., Elgeti, D., Brunner, A., Jekle, M. & Becker, T. (2015). Isolation of quinoa protein by milling fractionation and solvent extraction. Food and Bioproducts Processing, vol 96, ss.
20-26.
doi: https://doi.org/10.1016/j.fbp.2015.06.003
GlobeNewswire (2020). Pea Protein Market is Expected to Grow at a CAGR of 13.0% to Reach
$444.7 Million by 2025: Meticulous Research®.
https://www.globenewswire.com/news-release/2020/03/18/2002433/0/en/Pea-Protein-Market- is-Expected-to-Grow-at-a-CAGR-of-13-0-to-Reach-444-7-Million-by-2025-Meticulous- Research.html [2020-05-07].
Go Good (2019). How Is Pea Protein Manufactured? https://gogood.co.nz/blogs/news/how-is- pea-protein-manufactured [2020-04-02].
18
Guillemette, T., Ram, A., Carvalho, N., Joubert, A., Simoneau, P. & Archer, D. (2011). Chapter One - Methods for Investigating the UPR in Filamentous Fungi. I Conn, P. Michael. (red).
Methods in Enzymology, vol 490, ss. 1-29.
doi: 10.1016/B978-0-12-385114-7.00001-5
Ingadottir, B. (2004). The use of acid and alkali-aided protein solubilization and precipitation methods to produce functional protein ingredients from tilapia.
Karimi, S., Mahboobi Soofiani, N., Mahboubi, A. & Taherzadeh, M. (2018). Use of Organic Wastes and Industrial By-Products to Produce Filamentous Fungi with Potential as Aqua-Feed Ingredients. Sustainability, 10(9).
doi: 10.3390/su10093296
Kaspchak, E., Schüler de Oliveira, M., Fogagnoli Simas, F., Cavicchiolo Franco, C., Silveira, J., Mafra, M. & Igarashi-Mafra, L. (2017). Determination of heat-set gelation capacity of a quinoa protein isolate (Chenopodium quinoa) by dynamic oscillatory rheological analysis.
Food Chemistry, vol 232, ss. 263-271.
Knight, N., Roberts, G. & Shelton, D. (2001). The thermal stability of Quorn™ pieces.
International journal of food science & technology, 36(6), ss. 47-52.
Kyanko, M.V., Canel, R.S., Ludemann. V., Pose, G. & Wagner, J.R. (2013). β- Glucan Content and Hydration Properties of Filamentous Fungi. Applied Biochemistry and Microbiology, 49(1), ss. 48-52.
Mealwormcare.org (u.å.). Recipes & Nutrition.
http://mealwormcare.org/recipes-nutrition/ [2020-04-21]
Nevalainen, H., Kautto, L. & Te’o, J. (2014). Methods for Isolation and Cultivation of Filamentous Fungi. I Clifton, N.J. (red.) Methods in molecular biology, 1096(3), ss. 3-16.
doi: 10.1007/978-1-62703-712-9_1
NUZEST (u.å.). Pea Protein vs Quinoa Protein: Which Protein Is Most Beneficial For You?
https://nuzest-usa.com/blogs/blog/pea-protein-vs-quinoa-protein [2020-05-12].
Pereira Sales, M., Rodrigues Gerhardt, I., Grossi-de-Sá, M. & Xavier-Filho, J. (2000). Do Legume Storage Proteins Play a Role in Defending Seeds against Bruchids?. The American Society of Plant Biologists, vol 124, ss. 515-522.
doi: https://doi.org/10.1104/pp.124.2.515
Pet Care Advisors (2020). Raising and Breeding Mealworms.
https://petcareadvisors.com/feeder-insects/raising-and-breeding-mealworms/ [2020-05-04].
Punt, P., van Biezen, N., Conesa, A., Albers, A., Mangnus, J. & van den Hondel, C. (2002).
Filamentous fungi as cell factories for heterologous protein production. Trends in Biotechnology, 20(5), ss. 200-206.
doi: https://doi.org/10.1016/S0167-7799(02)01933-9
19
Quorn (u.å). Mycoprotein. https://www.quornnutrition.com/mycoprotein/what-is-mycoprotein [2020-05-18].
Dr Reinhard Fischer & Professor Dr Meritxell Riquelme. (2017). Mycology: unravelling the riddle of the filamentous fungi. Research Features.
Rojas, W., Soto, J. & Carrasco, E. (2004). Study on the social, environmental and economic impacts of quinoa promotion in Bolivia.
http://www.underutilized-
species.org/Documents/PUBLICATIONS/quinoa_case_study_en.pdf
Santhosh, R., Kumar Yadav, B. & Rawson, A. (2019). Optimization of protein extraction from yellow mealworm larvae. International Journal of Chemical Studies, 7(3), ss. 4577-4582.
Scanlin, L. & Lewis, K.A. (2017). Quinoa as a Sustainable Protein Source: Production, Nutrition, and Processing. Sustainable protein sources, ss. 223-238.
doi: http://dx.doi.org/10.1016/B978-0-12-802778-3.00014-7 Sen Nag, O. (2017). Where is Quinoa Grown?. WorldAtlas.
https://www.worldatlas.com/articles/the-top-quinoa-producing-countries-in-the-world.html Shapiro, M. & Galperin, V. (2004). Air classification of solid particles: a review. I Gyenis, J. &
Levy, A. (red.) Chemical Engineering and Processing, 44(2), ss. 279–285.
Steinfeld, H. m.fl. Livestock's long shadow: environmental issues and options. 2006: Food &
Agriculture Org.
Takahashi, T. m.fl. (2009). Relations among mechanical properties, human bite parameters, and ease of chewing of solid foods with various textures. Journal of food engineering, 95(3), ss.
400–409.
Therning, P. (2020). Projektuppgift – produktion av filamentös svamp ur bröd. Produkter, processer och det hållbara samhället 7,5 hp, TGKEB17h på PingPong. Projekt under Dokument.
https://pingpong.hb.se/courseId/24531/node.do?id=16689864&ts=1579608392145&u=- 978379425
Topflight Dubia (2020). Mealworms.
https://www.topflightdubia.com/mealworms [2020-05-04].
Transparency Market Research (TMR) (u.å).
Pea Protein Market - Global Industry Analysis, Size, Share, Growth, Trends and Forecast 2016 – 2023. https://www.transparencymarketresearch.com/pea-protein-market.html [2020-04-18].
Wiebe, M.G. (2002). Myco-protein from Fusarium venenatum: a well-established product for human consumption. Applied Microbiology and Biotechnology. Aalborg: Springer-Verlag, vol 58, ss. 421–427.
Zhao, X., Vázquez-Gutiérrez, J., Johansson, D., Landberg, R. & Langton, M. (2016). Yellow Mealworm Protein for Food Purposes - Extraction and Functional Properties. PLOS ONE, 11(2), ss. 1-17. doi: 10.1371/journal.pone.0147791
20
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se
