Vad är kommunism?

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper

Samhällskunskap

Gustav Strömberg

Vad är kommunism?

En diskursanalytisk studie av politikers och läromedels syn

på kommunism

What is communism?

A discourse analysis of how politicians and textbooks view communism

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Datum: 2010-06-09

Handledare: Anders Broman

(2)

Abstrakt

The purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.

The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn’t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content. When both discourses are compared, the result is that the only thing the politicians and the textbooks have in common is their view that Soviet Union was a communist dictatorship.

Keywords: communism, textbooks, politicians, discourse

(3)

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledande svenska politiker samt läromedel i samhällskunskap väljer att beskriva kommunism. Detta för att se om det finns en dominerande diskurs som formar vad kommunism associeras med. Frågeställningen är följande: Hur väljer svenska politiker och läromedel att definiera begreppet kommunism, finns det en språklig diskurs som kan betecknas som dominerande? Metoden som används för analysen är diskursanalys. Analogikedjor används för att strukturerar upp texternas diskursiva innehåll. Fyra läromedel i samhällskunskap analyseras och en rad olika riksdagsdokument som diskuterar kommunism och den statliga myndigheten Forum för levande historia granskas.

Resultatet visar att det finns en tydlig diskurs bland ledande politiker som innebär att kommunism sammankopplas med en rad negativa ord och begrepp, men att det i läromedlen inte finns en lika tydlig diskurs och att läromedlen i sig skiljer sig mycket från varandra i innehåll. Då de båda diskurserna jämförs blir resultatet att det enda de har gemensamt är synen på Sovjetunionen som kommunistiskt diktatur.

Nyckelord: kommunism, läromedel, politiker, diskurs

(4)

1. Inledning ... 5

1.1 Syfte och frågeställning ... 6

1.2 Forskningsläget ... 6

1.3 Metod ... 7

1.4 Urval och avgränsning ... 9

1.5 Disposition ... 11

2. Statens läromedelsgranskning ... 11

3. Analys av riksdagsdokument ... 13

3.1 Skriftliga frågor och svar ... 13

3.2 Motioner ... 16

3.3 Sammanfattande analys av riksdagsdokumenten ... 19

4. Läromedelsanalys ... 20

4.1 Forum A plus ... 20

4.2 Millennium A-B-C ... 24

4.3 Z-futura A+B ... 27

4.4 Reflex A-kurs plus ... 30

4.5 Jämförande analys av läromedlen ... 33

5. Jämförande analys av riksdagsdokumenten och läromedlen ... 35

6. Slutsatser ... 37

7. Diskussion ... 37

8. Förslag på vidare forskning... 40

Litteratur... 41

Tryckta källor ... 41

Läroböcker ... 41

Internetkällor ... 42

Riksdagsdokument ... 42

(5)

5

1. Inledning

Vad är kommunism? En fråga som säkert de flesta vuxna människor i Sverige har ett svar på.

Men begreppets innebörd har precis som andra begrepp skiftat beroende på vem du frågar och i vilken tidsepok du ställer frågan. För inte så länge sedan var det en debatt kring just begreppet kommunism, en debatt som forsätter än idag. År 2005 handlade den om att vänsterpartiets ledare Lars Ohly kallade sig för kommunist och hade en positiv beskrivning av begreppet, något som han efter en häftig debatt fick ändra på.¹ Bara några år senare blossade debatten kring hur man definierar kommunism upp igen. Denna gång kopplat till att den statliga myndigheten Forum för levande historia skulle börja en kampanj för att upplysa om kommunismens brott mot mänskligheten. Detta ifrågasattes av många, bland annat en grupp akademiker som menade att staten inte ska ge sig på att definiera ideologi på detta sätt.²

Att människor som har olika synsätt väljer att beskriva begrepp på olika sätt är inget konstigt i sig utan en grund för argumentation. En intressant aspekt är hur större samhällsinstitutioner väljer att definiera olika begrepp eftersom dessa definitioner är det som sedan kommer att förmedlas till folket via olika kanaler. Ett vanligt sätt för ett samhälle att socialisera in värderingar i sina innevånare är genom skolan. Skolan i Sverige har idag ett tydligt uppdrag att bland annat förmedla demokratiska värden.³ Något som ofta görs av samhällskunskapslärare eftersom det är naturligt att ta upp hur olika politiska system fungerar i det ämnet. Men samhällskunskapsläraren får även ofta vara den som väljer att beskriva olika politiska ideologier för sina elever och mot bakgrund av debatten som har pågått sen 2005 kan man fråga sig, hur skall en samhällskunskapslärare definiera kommunism? Inte bara läraren ska göra sådana begreppsdefinitioner utan även läromedel i samhällskunskap innehåller ofta beskrivningar av de stora ideologierna. Läromedlens betydelse för vilken undervisning som bedrivs i klassrummen kan diskuteras, men man får anse att det är en viktig form av litteratur i och med att det är den mest lästa och spridda litteraturgenren i vårt land.⁴ Läromedel spelar antagligen en stor roll för nyblivna och oerfarna lärare som snabbt behöver både material och struktur på sin undervisning och där kan läromedel vara till stor hjälp.

1 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article325404.ab

2 http://www.dn.se/debatt/regeringen-gor-historia-till-ideologiskt-slagfalt-1.755817

3 LPF 94 sid. 3

4 Johnsson Harrie. 2009, S. 17

(6)

6 Svenska läromedel var fram till 1991 förhandsgranskade och godkända av en statlig myndighet men är det inte längre.⁵ I och med att läromedlen är fria från direkt statlig inblandning så är det intressant för läraren att se hur definitioner görs i och med att det nu endast ligger på läraren att granska läromedlens innehåll. Hur ligger det till, följer läromedelsförfattarna en eventuell diskurs som drivs av ledande politiker eller finns det många olika sätt at definiera kommunism på?

Läraren är en tjänsteman, hur ledande politiker och myndigheter vill att ett begrepp ska definieras kan få konsekvenser för undervisningen, likaså hur definitionerna ser ut i läromedlen. Därför är det intressant att mot bakgrund av debatten kring kommunism se hur politiker och läromedel faktiskt definierar begreppet, och fundera över vilka didaktiska konsekvenser det kan få för samhällskunskapsläraren.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att analysera hur begreppet kommunism definieras av ledande politiker (riksdagsledamöter och statsråd) samt i läromedel i samhällskunskap.

 Hur väljer svenska politiker och läromedel att definiera begreppet kommunism, finns det en språklig diskurs som kan betecknas som dominerande?

1.2 Forskningsläget

Fram till och med 2000-talet var forskning om läromedel inte speciellt omfattande i Sverige.⁶ Men sedan dess har det kommit en rad olika avhandlingar på området. Jag kommer här presentera de som använts i denna studie.

Om statens läromedelsgranskning och dess påverkan på innehållet i bland annat samhällskunskapsläroböcker handlar Anna Johnsson Harries avhandling från 2009: Staten och läromedlen. Den riktar in sig på att granska den statliga förhandsgranskningen av läromedel som skedde 1938-1991. Avhandlingen är uppdelad så att den dels går igenom de statliga direktiv som fanns, dels undersöks hur granskarna faktiskt genomförde sitt arbete och slutligen ges ett exempel på ett ärende kring ett läromedel i samhällskunskap. Avhandlingen är av intresse för alla som studerar läromedel både före och efter 1991 framförallt om man är

5 Johnsson Harrie. 2008. S. 13-14

6 Hultman, Martinsson (red) 2005. S. 113

(7)

7 intresserad av statens syn på innehållet i läromedlen. För denna studie är den specifikt intressant då den tar upp några exempel på bl.a. när läromedel blivit avvisade för att de har haft en allt för positiv syn på kommunistiska stater exempelvis Cuba.⁷

Janne Holméns avhandling: Den politiska läroboken (2006) diskuterar också läromedelsgranskningens inverkan, men huvudsyftet med hans avhandling är att studera hur ett brett spektrum av SO-läromedel från Norge, Finland och Sverige väljer att beskriva USA och Sovjetunionen under sju decennier. Holméns tes är att läromedel i SO-ämnen (samhällskunskap, historia, geografi) är känsliga för det utrikespolitiska läget dvs. innehållet kan snabbt ändras när samhällsklimatet påbjuder. De slutsatser han drar är att så är fallet framförallt för samhällsvetenskapsläroböcker, t.ex. förändrades synen på Sovjetunionen till att bli relativt positiv under 1970-talets vänstervåg för att sedan ses med väldigt negativa ögon efter dess fall.⁸ Vi kan alltså tala om innehållsdiskurser för läromedel, diskurser som påverkas dels av ett samhällsklimat och dels av statlig inverkan genom myndigheter.

Ett annat perspektiv på läromedelsforskning finner vi i Sture Långströms avhandling:

Författarröst & lärobokstradition (1997). Den skiljer sig från massan då han inte direkt fokuserar på läromedlens stoff utan mer på författarna bakom läroböckerna. Detta genom en rad ingående intervjuer. De slutsatser som han drar är bland annat att läroboksförfattarnas egna politiska åsikter har haft inverkan på hur de har skrivit sina böcker, att statens förhandsgranskning har påverkat innehållet i böckerna och att under senare delen av 1900- talet har stoffet om Sverige minskat till fördel för omvärlden.⁹

1.3 Metod

För att kunna svara på min frågeställning har jag valt att inrikta mig på riksdagsdokument där statsråd och riksdagsledamöter uttrycker åsikter kring kommunismen. Jag har även valt att inrikta mig på fyra läromedel i samhällskunskap utgivna under 2000-talet.

Metoden jag valt för att analysera riksdagsdokumenten och läromedlen är diskursanalys.

Diskursanalys är ett bra redskap när man ska studera språkets inverkan på hur verklighet

7 Johnsson Harrie. S. 192-193

8 Holmén. S 319-320, 323-326

9 Långström 1997. S. 221-22

(8)

8 konstrueras.¹⁰ Metoden passar väl som en kvalitativ textanalys där man vill fokusera på vilken betydelse som ges vissa ord och hur det skapar en viss syn på ett ämne. Diskursanalysen är även ett mångvetenskapligt verktyg som går enkelt att anpassa till den studie man valt att göra.¹¹

Min analys handlar i sin första del om hur svenska statsråd och riksdagsledamöter väljer att beskriva kommunism, med vilka ord och begrepp. I den andra delen granskar jag hur läromedel i samhällskunskap väljer att se på kommunism, detta för att sedan jämföra de båda delarna. Att analysera hur vissa värderingar finns kring ett begrepp (som t.ex. kommunism) och hur en verklighetsuppfattning sedan konstrueras utifrån detta passar diskursanalys väl till att göra.¹²

För att underlätta både själva analysen och sammanställningen av den kommer jag att använda mig av analogikedjor.¹³ Det är ett verktyg som bygger på att man sammanställer olika framställningar (eller föreställningar) och länkar dem samman för att på så sätt få fram diskursens kärna och se vad texten som studeras anser vara centralt. Jag kommer att använda mig av analogikedjor på så sätt att de får framhäva de centrala begreppen som används i texterna och i vilket förhållande de står till varandra. Exempelvis:

Analogikedja: socialism – kommunism – Kina – diktatur – planekonomi

Det blir som en slags sammanfattning av den studerade texten samtidigt som det tydligt visar vilka begrepp som kopplas till vad, i exemplet ovan kopplas t.ex. kommunism med Kina och sedan diktatur. Det är en central del av framställningen i texten och kan då ses som en del av diskursen som läroboken är en del av. Efter varje genomgång av hur läromedlen väljer att framställa kommunism följer en analogikedja likaså efter varje riksdagsdokument. Min förhoppning är att genom denna metod kunna få fram tydliga mönster hur, två för skolan viktiga aktörer, väljer att framställa kommunism. Sedan ska jag jämföra dessa och se om det är någon specifik diskurs som är dominant. Viktigt i en diskursanalys är att texten läses väldigt noga, därför kommer beskrivningen av innehållet vara så omfattande som möjligt.¹⁴ Metoden kan tolkas som kvantitativ eftersom man delvis är ute efter att finna vissa enskilda ord. Men jag anser att det centrala inte är ordens förekomst utan främst vilken kontext de

10 Bergström, Boréus (red). 2008. S. 305-306

11 Ibid. S. 306

12 Ibid. S 357

13 Ibid. S. 337

14 Ibid. S. 358

(9)

9 finns i och vilka värden de tillskrivs, därav är metoden kvalitativ. Viktigt att påpeka är att denna studie inte tar ställning till om det som skrivs av politiker eller i läromedel är korrekt utan, studien syftar endast till att redovisa innehållet.

En källkritisk aspekt med denna metod är att analogikedjorna som presenteras i slutet på varje avsnitt kommer att vara influerad av min läsning och tolkning av materialet. Det är något som inte går att undvika i någon sorts textanalys. Detta är kärnan i den största kritiken mot diskursanalys och mot humanistiska vetenskaper överlag nämligen inslaget av relativism.¹⁵ Eftersom alla resultat alltid är påverkade av den som genomför studien, i det här fallet textanalysen hur kan man kalla det för forskning då resultatet kan variera varje gång undersökningen genomförs? Det är en viktig kritik, samtidigt om man tar relativitetsbegreppet så pass långt måste det även inbegripa all forskning eftersom resultaten i t.ex.

naturvetenskaplig forskning också tolkas av olika forskare. Tar man kritiken så långt gör man att forskning blir något som är omöjligt att genomföra.

Just när det gäller diskursanalys är grundtanken med kritiken befogad men jag anser att problemet löses enkelt genom att undersökningen bedrivs på ett universitet och måste genomgå en prövning för att bli godkänd, därför kan inte studien genomföras utan att andra får ha synpunkter på den och mina tolkningar av texternas innehåll står inte omotsagda I denna studie kommer materialet som granskas att presenteras så grundligt som möjligt, därav kommer det bli mycket referenser i undersökningsavsnittet.

1.4 Urval och avgränsning

Jag har valt att analysera riksdagsdokument som behandlar begreppet kommunism och Forum för levande historia. Materialhämtningen har skett på riksdagens hemsida och söktermen har varit: kommunism OCH ”forum för levande historia”. Perioden för sökningen har varit dokument publicerade 2005-01-01 till 2007-12-31. Denna tidsavgränsning är medvetet kopplad till att myndigheten fick sitt utökade uppdrag att belysa kommunismens brott mot mänskligheten i december 2006. Jag vill undersöka dokument som vittnar om processen innan och efter beslutet tagits och vilka åsikter och värderingar som framkommer kopplat till detta.

Sammanlagt fyrtioen dokument finns från denna period. Av dessa väljer jag att granska motioner och skriftliga frågor och svar. Anledning till det är för att materialet annars blir för

15 Bergström, Boréus (red). 2008. S. 348-351

(10)

10 stort. Intressant hade varit att studera de kammardebatter som finns, men de är enorma i text och en argumentationsanalys hade passat bättre som metod för det. För en diskursanalytisk metod är det lämpligare att studera dokument där politiker får uttrycka sig precis som de vill utan pressen av att vara i en live debatt. Denna studie kommer att granska totalt tio skriftliga frågor och svar och tolv motioner, de som inte har relevans för syftet kommer inte att studeras närmre.

Vidare har jag valt att analysera innehållet i fyra olika läromedel i samhällskunskap. Alla är skrivna för gymnasieelever och samtliga riktar sig till A-kursen. Två av böckerna riktar sig även till B-kursen och den andra till B och C-kursen. Samtliga är så kallade plusutgåvor dvs.

de har ett bredare innehåll än en standardutgåva. Utgivningsåren för böckerna är: 2004, 2006, 2007 och 2008. En av böckerna är första upplagan, en annan är tredje upplagan och två är fjärde upplagan. Variationen i utgivningsår och upplaga kan ses som ett problem, böckerna representerar inget givet snitt som om de skulle varit publicerade samma år. Dock är urvalet för denna studie baserat på att det ska vara böcker som är utgivna under 2000-talet och att det är böcker som används och har en bred utgivning. Dessa kriterier möts. Att det finns viss variation i utgivningsåren spelar ingen roll då det är innehållet som är centralt, det går att jämföra diskurser mellan dessa läromedel eftersom de inte har haft någon anledning att ändra på sig. Hade skillnaden varit mellan 80- och 90-talet eller före och efter 11 september 2001 då epokgörande saker hände kan en sådan kritik vara befogad eftersom läromedel, framförallt i samhällskunskap enligt Holmén är känsliga för stora politiska förändringar.¹⁶ Men så är alltså inte fallet med läromedlen i denna studie, inget revolutionerande i världen har hänt som skulle få läromedelsförfattarna att omvärdera kommunism. Vidare kan man alltid diskutera hur stort ett urval bör vara, man kan alltid ha ett större urval, men tidsaspekten förhindrar en stor studie, fyra stycken läromedel anser jag räcker för att kunna se tendenser i läromedel utgivna 2004-2008 överlag.

En viktig didaktisk kritik mot läromedelsforskning är att ofta när en studie granskar stoffurval förbiser den helt lärarens roll i elevernas utbildning. Det går inte att dra för breda didaktiska slutsatser av läromedlens innehåll eftersom man måste tänka på att läraren finns där och kan fylla i eventuella luckor eller förtydliga begrepp eller rent ut av bestämma hur läromedlet används. Men läromedel är viktiga, särkilt för oerfarna lärare som behöver färdiga mallar och stoff att hämta när han/hon planerar sin undervisning. Därför är det ett intressant

16 Holmén. 2006. S. 325-326

(11)

11 forskningsområde, man ska nog bara akta sig för att dra för breda didaktiska slutsatser kring läromedlens inverkan på undervisningen i klassrummet.

Mot bakgrund av min valda metod och mina urval/avgränsningar kommer jag här presentera tre stycken analysfrågor som kommer att hjälpa mig svara på min huvudfrågeställning:

 Hur definieras begreppet kommunism av riksdagsledamöter och statsråd under perioden 2005-2007?

 Hur väljer läromedel i samhällskunskap utgivna 2004-2008 att definiera kommunism?

 Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagsledamöter och statsråd och svenska samhällskunskapsläroböckers definition av kommunism.

1.5 Disposition

Undersökningen inleds i kapitel 2 med en översikt av statens tidigare förhandsgranskning av läromedel. Efter det analyseras riksdagsdokument i kapitel 3, de har för enkelhetens skulle delats upp med bokstäver som separerar dem, dessa bokstäver har ingen annan funktion än att underlätta läsningen. Efter genomgången av innehållet i dokumenten jämförs de med varandra. Sedan analyseras läromedlen i kapitel 4, deras innehåll sorteras utifrån några avsnitt där kommunism eller kommunistiska stater vanligen förekommer, men även hela böckernas innehåll granskas. Efter att alla fyra läromedel har analyserats så jämförs deras innehåll. Efter det jämförs riksdagsdokumenten med läromedlen i kapitel 5 för att se vilka likheter och skillnader som finns. Undersökningens slutsatser presenteras i kapitel 6, resultaten diskuteras i kapitel 7 och slutligen ges förslag på vidare forskning i kapitel 8.

2. Statens läromedelsgranskning

Mellan 1938-1991 förhandsgranskade svenska staten via olika myndigheter de läromedel som användes i skolan. Efter 1973 förhandsgranskades endast basläromedel inom SO-ämnena.¹⁷ Granskningen gav till och från en het politisk debatt mellan de som ville avveckla den och de som ansåg att det låg i statens intresse att ha den kvar.¹⁸ I början på 90-talet avskaffades förhandsgranskningen, lite oväntat helt utan debatt. Samtliga partier var överens och

17 Johnsson Harrie, 2009. S. 76

18 Ibid. S. 87

(12)

12 avvecklingen gick mycket fort. Staten behöll endast rätten att i efterhand granska om läromedel följer läroplanernas upplägg, vilket har gjorts en enda gång år 2006.¹⁹ Efter avvecklingen av granskningen är det tänkt att marknaden dvs. lärarna ute på skolorna ska stå för granskningen genom att de beslutar vilka läromedel som köps in.²⁰

Orsaken till den snabba avvecklingen är forskarna inte överens om. Långström menar på att efter Sovjetunionens fall kände inte längre svenska staten något behov att kontrollera om det skrevs något känsligt om grannlandet i öst, man behövde inte heller se till att läromedlen starkt hävdade olikheterna mellan det demokratiska Sverige och sina odemokratiska grannar.²¹ Holmén anser att den förklaringen inte är speciellt trolig, utan han förklarar med en minskad tilltro till statlig inverkan efter ”det andra systemet” Sovjetunionens fall.²² Johnsson Harrie är inne på samma linje men menar på att den minskade tilltron till central styrning från statsmaktens sida pågått ända sedan 70-talet och när vi nått 1990 var inte längre någon inom staten (något av partierna) intresserad av att ha förhandsgranskningen kvar.²³

På 90-talet stod läromedlen i samhällskunskap fria från förhandsgranskning jämfört med de utgivna på 80-talet. Men påverkade förhandsgranskningen innehållet i läromedlen? Svaret är ett tydligt ja. Under perioderna från 1948 – 1991 granskades ett stort antal läromedel och de allra flesta som fått kritik på något vis var tvungen att korrigera så att granskarna blev nöjda.²⁴ Exempelvis under 70-talet så beklagade sig många granskare kring att de kommunistiska staterna framställdes så pass okritiskt och USA istället väldigt kritiskt, de efterfrågade ofta mer balans i stormakternas förhållande till varandra. Framförallt beskrivningen av Kinas historia fick många böcker kritik för.²⁵ Även under 80-talet kritiserades många böcker för bristande balans framförallt i sina framställningar av kommunistiska länder kontra USA.

Många granskare efterlyste att Sovjetunionen och USA skulle behandlas ungefär lika och att Latinamerikas historia skulle behandlas utförligare.²⁶

19 Johnsson Harrie, 2009. S.223-224

20 Ibid. S. 98-104

21 Ibid. S. 215

22 Holmén. S. 325-326

23 Johnsson Harrie, 2009. S. 215-216

24 Ibid. S. 168 - 171

25 Ibid. S. 154-157

26 Holmén, 2006. S. 84-85

(13)

13

3. Analys av riksdagsdokument

3.1 Skriftliga frågor och svar

Totalt finns det tio stycken skriftliga frågor till statsråd där kommunism och levande historia nämns under den valda undersökningsperioden. Åtta av dem innehåller någon form av beskrivning av kommunism och är intressant för undersökningen. Ibland besvaras två frågor i samma svar, För att underlätta läsningen gör jag en enkel indelning av frågorna och svaren, efter varje fråga och svar presenteras en analogikedja. Samtliga frågeställare är riksdagsledamöter.

A

I en fråga från riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson (m) till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) kan vi läsa: ”Unga människors okunskap om kommunism är ett välkänt faktum.

I en nyligen gjord undersökning av Demoskop framgår att hela 90 procent av Sveriges ungdomar mellan 15 och 20 år inte känner till Sovjetkommunismens dödsläger.”²⁷

Svantesson ger exempel på ungdomarnas okunskaper t.ex. att många tror att kommunism gett ökat välstånd i världen och att så många som var femte ung person ser det som ett demokratiskt styrelsesätt. Vidare talar hon om att det vore lika önskvärt att upplysa om kommunismens brott och dess följder som att upplysa om Förintelsen vilket redan görs.

Frågan till kulturministern blir vilka åtgärder som hon tänker ta för att öka ungdomars kunskaper om kommunismens brott.²⁸

I sitt svar beskriver kulturministern kommunismen som en ”ideologi som skördat och skördar många offer” och att det är önskvärt att upplysa om kommunismens svarta historia. Därför har regeringen gett Forum för levande historia det uppdraget.²⁹

Analogikedja: okunskap – kommunism – en ideologi som skördat många offer - Sovjetkommunismens dödsläger – Förintelsen.

27 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dtyp=frs&rm=2006/07&dok_id=GU111147&nr=1147

28 Ibid.

(14)

14 B

Henrik von Sydow (m) ställer en fråga till statsrådet Jan Björklund (fp) där samma Demoskop undersökning hänvisas till. Begrepp som kommunismens brott mot mänskligheten och Sovjetkommunismens koncentrationsläger Gulag. Kommunismen har enligt von Sydow skördat över hundra miljoner offer. Han vill att skolan ska upplysa om brott inspirerade av totalitära ideologier.³⁰ Jan Björklund kombinerar sitt svar på Henrik von Sydows fråga med svaret på en liknande fråga från Mats Johansson (m) som använder samma terminologi som von Sydow. I Björklunds svar används begrepp som kommunismens brott mot mänskligheten och totalitära ideologier. Kommunismens brott jämförs med nazismens brott. Att historia kommer bli obligatoriskt på gymnasiet ger Björklund som en åtgärd för att rätta till elevers okunskaper om detta.³¹

Analogikedja: kommunismens brott mot mänskligheten – Sovjetkommunismens koncentrationsläger – hundra miljoner döda – totalitär ideologi – nazism.

C

Lennart Sacrédeus (kd) jämför i sin fråga till utbildningsministern Lars Leijonborg den kommunistiska ideologin med nazismen: ”Under Göran Perssons regeringstid genomfördes en välkommen upplysningskampanj om nazismen och dess förbrytelser, inte minst Förintelsen av sex miljoner judar. ”Om detta må ni berätta …” fick stor uppmärksamhet nationellt men också internationellt. Även den kommunistiska ideologins konsekvenser har varit fruktansvärda i vår närtid och geografiska närhet.”³²

Vidare hänvisar Sacrédeus till Demoskopundersökningen som visar på ungdomars bristande kunskaper om kommunismen. Kommunismens skuld till hundra miljoner dödsoffer nämns.

Frågan handlar om vilka åtgärder utbildningsministern ska ta för att få till en informationskampanj. Frågan besvaras av Jan Björklund med motiveringen att arbetet i regeringen är fördelat så. Brott mot mänskligheten och de mänskliga rättigheterna i kommunismens namn är begrepp som Björklund använder.³³ Svaret liknar väldigt mycket det som Björklund gav till frågan ovan.

Analogikedja – nazism – kommunism – brott mot mänskligheten - hundra miljoner dödsoffer

(15)

15 D

I en fråga från Tobias Krantz (fp) till Jan Björklund nämns samma Demoskopundersökning och Sovjetkommunismens dödsläger Gulag. Kommunismen är ansvarig för förbrytelser enligt Krantz.³⁴ Margareta Cederfelt beskriver i en fråga (som besvaras samtidigt som Krantz av Björklund) ungdomars bristande kunskaper om Gulag, Warszawapakten och Nordkorea.

Människor lever utan mänskliga fri- och rättigheter i kommunistiska diktaturer. Hon beskriver kommunismen som en motsats till demokrati: ”Kunskaper om historien och det öppna samhällets värdegrunder och dess motsatser är en nödvändighet i ett civiliserat samhälle – utan kunskaper finns ingen möjlighet till egna värderingar och ställningstaganden. På sikt finns risk för att det demokratiska samhället hotas och att antidemokratiska strömningar kan få fäste i vårt land.”³⁵

Björklund ger i princip samma svar som tidigare. Nazismens brott jämställs med kommunismens och man ska ta upp frågan i den genomsyn som man gör av skolan just nu.³⁶ Analogikedja: kommunism – nazism – brott mot mänskliga fri- och rättigheter – ej demokratiskt.

E

Ledamoten Hans Backman (fp) hänvisar också till Demoskopundersökningen i sin fråga. Han målar upp kommunismen på följande sätt: ”Ett halvt sekels kommunistiska förtryck av halva vår kontinent, med sönderslagna samhällsstrukturer, förtrampandet av mänskliga fri- och rättigheter, oräkneliga ödelagda liv, många miljoner dödsoffer och en gigantisk miljöförstöring – vad har dessa händelser gett för avtryck i de svenska skolungdomarnas kunskaper?”³⁷

Vidare beklagar han sig över svenska skolungdomars bristande kunskapar om kommunismen och undrar vilka konsekvenser det kan få för vårt fria samhälle. Björklund ger nästan ordagrant samma svar som ovan. Kommunismens brott och nazismens brott likställs och man ska återkomma efter översikten av skolan.³⁸

38 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dok_id=GU121241

(16)

16 Analogikedja: - kommunistiskt förtryck – inga mänskliga fri- och rättigheter – brott mot mänskligheten – nazism.

F

Lennart Sacrédeus undrar i en fråga till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth varför Forum för levande historia inte deltog i en utställning om motståndsrörelsen i de Baltiska länderna och varför myndigheten inte vill samarbeta med arrangören föreningen: Upplysning om kommunismen. I frågan citerar Sacrédeus kulturminister att ”kommunismen är en ideologi som skördar och skördat många offer.”³⁹ I sitt svar menar kulturminister att Forum för levande historias uppdrag inte har någon begränsning i tid eller rum och att myndigheten mycket väl borde ta upp de brott mot mänskligheten som pågick i Baltikum.⁴⁰

Analogikedja: kommunism – ideologi som skördat många offer – Baltikum

3.2 Motioner

Det finns totalt tolv motioner som nämner kommunism och Forum för levande historia av dessa är sju relevanta för min undersökning då de innehåller beskrivningar och värderingar av kommunism.

A

I en motion av Aleksander Gabelic (s) så talar han om Forum för levande historias uppdrag att belysa brott som begåtts i kommunismens namn. Han tycker det är positivt men vill rikta ett större fokus på ”Stalins svältauktion mot Ukraina”. Det beskrivs som ett folkmord och som resultatet av kollektiv och systematisk ondska. Motionären vill att Sveriges riksdag uppmärksammar händelsen och erkänner den som ett folkmord.⁴¹

Analogikedja: kommunism – Stalin – folkmord – Ukraina – kollektiv och systematisk ondska.

B

Max Andersson (mp) motionerar för att Forum för levande historia ska läggas ner. Han ifrågasätter varför skattemedel ska läggas på att informera om kommunismens brott när man inte gör det med andra t.ex. kolonialismens eller katolicismens brott. Vidare skriver han:

39 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GV11289

40 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2007/08&dok_id=GV12289&nr=289

41 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02U291

(17)

17

”Kommunismen är i dag en död ideologi, och den utgör inte längre något hot. De kommunistiska diktaturerna i Östeuropa har fallit och de kommer aldrig mer att återuppstå.

Kina är fortfarande en diktatur, men man kan knappast kalla den kommunistisk. Även där är diktaturens dagar förhoppningsvis räknade.”⁴² Andersson menar också på att kommunistiska staters brott tillhör allmänbildningen och behöver därför inte belysas extra. Han uttrycker oro för att staten skriver historia och bedriver en kampanj som endast går ut på att motarbeta vänsterpartiet. Motionären vill att riksdagen skall rösta om att avveckla Forum för levande historia.⁴³

Analogikedja: kommunism – död ideologi – tillhör allmänbildningen - Kina – ej kommunistiskt – kampanj mot vänsterpartiet.

C

Rolf K Nilsson och Lars-Arne Staxäng (m) vill i en motion att Forum för levande historia ska förutom att uppmärksamma kommunistiska stater som Sovjetunionen, Kina och Kambodja även uppmärksamma de svenskar som på hemmaplan stött kommunismen. Begreppet brott mot mänskligheten kopplas till de kommunistiska staterna och man menar att det fanns svenskar som mer eller mindre öppet ville införa samma idéer i Sverige. De svenska kommunisterna jämförs med de svenska nazisterna: ”Precis som vi under 1930- och 1940- talen hade svenskar aktiva på hemmaplan som i lönndom agerade för den nazistiska regimen i Berlin har vi haft enskilda och organisationer som både öppet och i det dolda gått de kommunistiska diktaturernas ärenden.”⁴⁴

Man nämner att det funnits partier som varit lojala mot Sovjetunionen och Kina och dess ledare och att det är av stor betydelse att belysa just den svenska kommunismen för uppdragets trovärdighet.⁴⁵

Analogikedja: kommunistiska stater – Sovjetunionen, Kina, Kambodja – brott mot mänskligheten – samma idéer – svenska kommunister – svenska nazister.

42 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02Kr240

43 Ibid.

44 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02Kr262

45 Ibid.

(18)

18 D

Annelie Enochson (kd) jämför i sin motion⁴⁶ nazism, kommunism och antisemitism. Hon beskriver kommunism på följande sätt:

Kommunismen är en annan ideologi som skördat många offer. Under kommunistiska diktaturer har, enligt försiktiga uppskattningar, 100 miljoner människor offrats. Sovjetunionen, Kina och Kambodja är länder som blev synonymer med utrotning, svält, mord och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Av de kommunistiska länderna kvarstår framför allt Nordkorea, Kina och Kuba där förtryck fortfarande råder och människor ännu kastas i fängelse för att de ifrågasätter diktaturen och hävdar sin rätt till mänskliga fri- och rättigheter.⁴⁷

Enochson menar även på att enda skillnaden mellan nazistiskt förtryck och kommunistiskt förtryck är att det förra blivit mycket mer belyst i samhället. Vidare står att kommunism och demokrati inte är förenliga och det råder allt större okunskap i samhället om kommunismens brott. Hon skriver också att kommunism och nazism liknar varandra i det att de båda är antisemitiska.⁴⁸

Analogikedja: kommunism – nazism – skördat många offer – ej demokratiska – antisemitiska – dålig kunskap i samhället.

E

Aleksander Gabelic (s) vill i sin motion att mer historisk fakta finns samlad och tillgänglig för skolorna. Anledning till det är:

”Men informationen om kommunistiska regimers förtryck och massmord har inte uppmärksammats på samma föredömliga sätt. I dag när unga människor söker sin identitet händer det ofta att kommunistiska diktatorer lättvindigt finns tryckta på deras tröjor.”⁴⁹

Han vill att allmänheten får en bredare kunskap om de avskyvärda brott som begåtts under t.ex. Stalins, Pol Pots, Mao Zedongs styre.

Analogikedja: kommunistiska regimer – förtryck och massmord – dålig kunskap – brott mot mänskligheten.

46 En mer eller mindre identisk motion finns lagd ett år senare, på grund av sin likhet med denna tas den inte upp.

47 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GU02Kr287

(19)

19 F

Staffan Danielsson (c) och Roger Tiefensee (c) Menar i sin motion att en paradoxal risk med att belysa nazismens brott är att kommunismens och Sovjetkommunismens oerhörda brott mot mänskligheten kommer i skymundan. Vidare menar motionärerna att kommunismen idag är aktivare än nazismen och därför vore det bättre att fokusera på just kommunismens ideologi och lära och hur den har lett till förtryck. Texten är ganska omfattande så här redovisas några begrepp som associeras med kommunismen i motionen: kommunisternas terror, revolutionärt tillstånd, klasshat, ideologisk förintelsemaskin, röd terror, skräck. I ett stycke får vi en jämförelse med nazism och fascism:

Det röda våldet är inte mindre destruktivt än det svarta. Som mörk politisk kraft är klasshatet lika förödande som rashatet. Att kalla sig antifascist och i handling följa exakt samma mönster som fascisterna betyder bara att göra lögnen till ett vapen och lägga det i sin arsenal bredvid våldet, hänsynslösheten och människoföraktet.⁵⁰

Motionen vill mot bakgrund av detta att Forum för levande historia ska få i uppdrag att upplysa om kommunismens brott.

Analogikedja: kommunism – ideologi – förtryck – terror – fascism och nazism – klasshat.

3.3 Sammanfattande analys av riksdagsdokumenten

När det gäller frågorna till stadsråden och deras svar finns det ett tydligt mönster.

Kommunism beskrivs som en ideologi som står för brott mot mänskligheten, massmord, förtryck, diktatur och mer. Den likställs på många sätt med nazismen. Skribenterna utrycker ofta dessa åsikter om kommunismen inför det faktum att svenska ungdomar inte verkar ha den kunskapen. Huvudanledningen till att man skriver frågor till stadsråden är också för att man har tagit del av en Demoskopundersökning som visar på ungdomars bristande kunskaper och vill se till att brott mot mänskligheten i kommunistiska stater belyses mer. Inte i någon av de skriftliga frågorna finns något positivt med kommunismen, och de saker som skett i dess namn beskrivs som en naturlig del av dess ideologi, precis som nazismens brott var en del av sin ideologi.

50 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GT02Kr347

(20)

20 Om vi sedan ser till motionerna finns det även där ett väldigt tydligt sätt bland skribenterna att beskriva kommunismen. Överlag likställs det med nazism, dock inte lika tydligt som i de skriftliga frågorna. Kommunismen beskrivs ha orsakat oerhörda massmord/folkmord och att förtryck och terror är en del av dess ideologi. Flera av motionerna pekar ut kommunistiska diktaturer varav en pekar ut Cuba.

En av motionerna sticker ut väldigt mycket från de andra. Max Anderssons motion om avvecklandet av Form för levande historia. Motionen skiljer sig inte bara i det att han vill avveckla istället för att bredda myndighetens uppdrag som många andra vill, det skiljer sig även i synen på kommunism. Andersson menar på att det är en död ideologi, alltså att den i princip inte finns längre och därför är det inte vettigt att ge den så stort fokus. Samtidigt menar han att det brott som begåtts i kommunistiska stater tillhör allmänbildningen och behöver således inte belysas av en myndighet. Han menar på att Kina inte är kommunistiskt om än fortfarande en diktatur. Främst riktar sig Anderssons kritik mot att staten skriver historia och i detta fall bedriver en kampanj mot vänsterpartiet.

Max Anderssons motion skiljer sig som sagt väldigt från övriga motioner och skriftliga frågor, så pass mycket att motionen får ses som ett undantag. Övriga riksdagsledamöters beskrivningar och tolkningar av kommunismen är mycket enhetlig, Anderssons motion ger liten påverkan på den bredare diskursen. Gnager den lite i kanten möjligen men de beskrivningar han gör av kommunism står väldigt ensamma.

Det finns enligt denna studie en övergripande diskurs hos riksdagsledamöter och statsråd som dikterar med vad som kommunism skall associeras med:

Sammanfattande analogikedja: kommunism – en ideologi – folkmord/massmord – diktatur och förtryck – brott mot mänskligheten – nazism.

4. Läromedelsanalys

4.1 Forum A plus

Forum är utgiven 2006 det är första upplagan. Boken lyfter fram att de undervisningsmål som finns i kursplanen är ”lite luddiga” och därför finns det ett ganska stort friutrymme för vad som ska tas upp. I inledningen förklaras jordens samhällen som båtar där den svenska båten har ett demokratiskt styrelsesätt. Vidare förklaras studiet av samhällskunskap vara viktigt för

(21)

21 att vi ska kunna fungera som demokratiska medborgare. Bokens författare menar att boken har en tydlig struktur och den är indelad i fyra block som i sin tur är uppdelade i fyra kapitel som utgår från olika perspektiv: grunderna, individen, Sverige och världen.⁵¹

4.1.1 Avsnitt om ideologier

I avsnittet om ideologier finner vi ett avsnitt med underrubriken socialism. Där beskriver boken kortfattat framväxten av arbetarrörelsen och socialismen. De som förespråkade socialismen ville till en början se en revolution som skulle leda till det kommunistiska klasslösa samhället.⁵² Proletariatets diktatur beskrivs som när arbetarna tar makten.

Men i efterhand delades socialismen upp i två delar, kommunismen som ville göra revolution och socialdemokratin som ville göra reformer. I en faktaruta kan vi läsa att: ”Marx och Engels skrev Det kommunistiska manifestet som kom att bli kommunisternas viktigaste skrift tillsammans med Marx Kapitalet.”⁵³

Ovan texten finns tre stora bilder (i förhållande till texten). Den ena föreställer Fidel Castro, den andra maoister och den tredje föreställer svenska demonstranter. En kort text till bilderna lyder: ”Socialism i tre länder: revolutionen på Kuba, Maos lilla röda i Kina och demonstrationer i Sverige”.⁵⁴ Ytterligare en bild på samma sida beskriver socialismens olika förgreningar där kommunismen är en och dess innehåll beskrivs som: ”Revolution, krossa det kapitalistiska samhället, statligt ägande”⁵⁵.

På nästa sida kan vi under rubriken Andra politiska ideologier läsa att anarkismen och syndikalismen har en hel del gemensamt med kommunism. Vidare på följande sida finns ett avsnitt betitlat Vänster och höger där boken i ett antal bilder ställer upp olika ideologier längs med olika skalor. I en bild ses exempelvis nyliberalismen som kommunismens motpol.⁵⁶ I en annan som lägger upp olika ideologier och placerar dem på en vänster/höger

51 Brolin, Nohagen. 2006. S. 6-13

52 Ibid. S. 291

53 Ibid. S. 290

54 Ibid. S. 290-291

55 Ibid. S. 291

56 Ibid. S. 295

(22)

22 skala och som i skalan anger om de är demokratiska eller inte, kan man se att kommunism hamnar delvis utanför demokrati ”zonen” men till största del är inom den.⁵⁷

Analogikedja: Socialism – ideologi - förgreningar – kommunism – revolution – delvis odemokratisk – Cuba och Kina – socialistiska.

4.1.2 Avsnitt om internationell politik

I bokens kapitel benämnt Politik i världen används ordet kommunism en gång. I en förklaring till varför det finns så många stater säger boken att det bland annat beror på kommunismens fall i Östeuropa.⁵⁸ I övrigt nämns inte ordet kommunism i någon form.

Vid ett tillfälle nämns USA:s handelsblockad med Cuba, syftet med den var att få Fidel Castro att avgå men det har inte lyckats. Bredvid det korta stycket finns en bild med Castro som håller tal med en Che Guevara affisch i bakgrunden, men kommunism nämns inte, inte heller något utförligare om Cuba.⁵⁹ Nordkorea nämns också i förbifarten som ett land som tros ha massförstörelsevapen, på samma sida finns en bild på Kim Jong Il, men inget mer sägs om Nordkorea eller om dess styrelseskick.⁶⁰

Analogikedja: kommunismen – föll i Östeuropa

4.1.3 Generell översikt

I kapitlet om Ekonomins grunder nämner boken planekonomin, att det är en del av den socialistiska ideologin som formulerades av Karl Marx och att den prövades i Sovjetunionen.

Planekonomin står för gemensamt ägande och politisk styrning av ekonomin.⁶¹

I ett avsnitt som behandlar Makt och politik finner vi i underrubriken Diktatur att: I dagens värld finns det många partidiktaturer kvar, till exempel i Nordkorea och Kina.”⁶² På nästliggande sida när boken börjat diskutera totalitära diktaturers angiverisystem nämns det

57 Brolin, Nohagen. 2006. S. 294

58 Ibid. S. 360

59 Ibid. S. 370

60 Ibid. S. 374

61 Ibid. S. 143

62 Ibid. S.267

(23)

23 kommunistiska Sovjetunionen som ett land där det var vanligt förekommande. Nazityskland nämns efter som ett annat exempel.⁶³

Några sidor fram finner vi en karta som delar världen in i tre färger, de som är demokratiska, de som är delvis demokratisk och de som är ickedemokratiska. Kina och Vietnam pekas ut som icke demokratiska medan Cuba enligt boken är delvis demokratiskt.⁶⁴ På följande sida under rubriken Demokrati utan mänskliga rättigheter – en omöjlig kombination står följande: Under 1900-talet kallade sig många kommunistiska länder för folkdemokratier. De levde inte upp till kraven på mänskliga rättigheter och var i praktiken partidiktaturer som förföljde oliktänkande och censurerade medierna.⁶⁵ Enligt boken ansåg dock dessa länder att de var mer demokratiska än västerländska demokratier eftersom de hade ekonomisk demokrati.

Längre fram under rubriken Demokratins fiender beskrivs det att Karl Marx skrev i Det kommunistiska manifestet att revolution skulle genomföras med våld och att människor kunde offras för samhällets bästa. Dessa tankar om kollektivism och den egna gruppens överlägsenhet likställs i boken med fascism, nazism, kristna högergrupper och judiska bosättare, både i text och i bilder ovan texten.⁶⁶ I de gamla kommunistdiktaturerna var man villig att offra enskilda individer för kollektivets bästa konstateras på samma sida.

Analogikedja: Partidiktatur – Kina och Nordkorea – totalitär kommunistisk diktatur – Sovjetunionen – kommunistiska folkdemokratier – ej mänskliga rättigheter – angiveri kollektivism.

4.1.4 Sammanfattning

Läser man bokens olika kapitel för sig ges olika bilder av hur man ska definiera kommunism och vilka stater som var/är kommunistiska. I ideologiavsnittet antyds det i en bild (som inte är helt lättolkad) att kommunismen ligger delvis bortom de demokratiska ideologierna men att den samtidigt är en demokratisk ideologi. I övrigt är boken beskrivande när den tar upp socialism och Karl Marx, i ett annat avsnitt om ekonomi är boken också beskrivande gällande

63 Brolin, Nohagen. 2006. S. 269

64 Ibid. S. 273

65 Ibid. S. 274-275

66 Ibid. S. 278-279

(24)

24 Marx och planekonomi men i ett kapitel om demokrati och diktatur sammankopplas Marx verk med totalitära diktatoriska ideologier.

I vissa avsnitt var Sovjetunionen socialistiskt men tydligast beskrivs det som kommunistiskt.

Kina och Nordkorea beskrivs inte som kommunistiska men som diktaturer. Cuba beskrivs som (endast i en bild) socialistiskt och i en annan bild av en karta kan vi se att det är ”delvis demokratiskt”. Läses hela boken blir kontentan att kommunism är en totalitär ideologi och att många diktaturer varit kommunistiska. Men Kina, Nordkorea och Cuba är inte kommunistiska och Cuba är delvis demokratiskt jämfört med Kina och Nordkorea som är diktaturer.

Sammanfattande analogikedja: Kommunism – finns i totalitära diktaturer – Sovjetunionen – Kina Nordkorea – ej kommunistiska – Cuba – delvis demokratiskt.

4.2 Millennium A-B-C

Millennium är utgiven 2007, det är fjärde upplagan. Författarna säger att Millennium är ett heltäckande läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan och komvux. Boken är anpassad efter A, B och C kursen. Boken är strukturerad i fyra block som börjar med individen och sedan rör sig utåt mot bredare samhällsfrågor.⁶⁷

I kapitlet som handlar om ideologier under underrubriken socialism skrivs det att motståndarna till en revisionistisk socialism kallade sig för kommunisterna och menade att en proletär revolution var nödvändig för att nå målen med ett klasslöst samhälle.⁶⁸ På nästa sida beskrivs kommunism som en egen ideologi (med egen rubrik). Kommunismens förgrundsfigurer är Marx och Engels. Vidare beskrivs marxistisk teori med bland annat begrepp som proletär och mervärde. I slutet av avsnittet kan vi läsa: ”Den revolutionära socialism som Marx beskrev omformades i vis mån av bl.a. Lenin och kom att bli den enda tillåtna i det forna Sovjetunionen.”⁶⁹

67 Palmquist, Widberg. Förord

68 Ibid. S. 2007. S. 241

69 Ibid. S. 242

(25)

25 På samma sida kan vi läsa att anarkisterna delvis sympatiserar med kommunisterna. Efter kommunism och anarkism kommer ett avsnitt som beskriver Icke-demokratiska rörelser där fascism och nazism tas upp. Med rubriksättning särskiljer man alltså mellan kommunism och icke-demokratiska rörelser.

Analogikedja: socialism – proletär revolution – Lenin – kommunister.

Under rubriken Kalla krigets doktriner beskrivs USA:s antikommunistiska politik. USA och Kina ansågs som motståndare och man skulle förhindra att kommunismen spreds med alla tänkbara medel. USA:s roll beskrivs som ”världspolis mot kommunismen” och boken beskriver Brezjnevs doktrin att de socialistiska länder som vill övergå till ett kapitalistiskt system kommer att vara ett problem för alla andra socialistiska länder.⁷⁰ Kapitlet handlar om de två supermakternas åsikter om varandra. Vidare följer långa avsnitt om olika aspekter av internationell politik. Avsnitten varvas med exempel från hur det såg ut under kalla kriget.

Cubakrisen och Vietnamkriget nämns men bara i förbifarten och inget om dessa staters styrelsekick eller ideologi. Ett exempel finns där boken menar att det var på ideologisk grund som Carl Bildt ville dra in biståndet till Vietnam om de inte började demokratisera sig, och gjorde så gällande Cuba.⁷¹

Kina nämns flera gånger i förbifarten, utan någon koppling till kommunism eller styrelsestruktur. Endast en gång kan vi i texten till en liten bild läsa att Kinas president ville ta bort olämpligt material från internet och göra det till en ”plattform för kommunistpartiets dogmer”.⁷²

Begreppet kommunism används frekvent i kapitlet om internationell politik men endast i relation till USA:s utrikespolitiska agerande under 1900-talet. Sovjetunionen pekas av USA ut som kommunistiskt. Cuba och Vietnam pekas ut av Carl Bildt som odemokratiska och det nämns att Kina har ett styrande kommunistparti.

Analogikedja: kalla kriget – USA – antikommunism – Sovjetunionen – Kina – kommunistiskt parti.

70 Palmquist, Widberg. 2007. S. 440

71Ibid. S. 454

72 Ibid. S. 456

(26)

26 4.2.3 Generell översikt

Som en inledning till ett avsnitt om de svenska riksdagspartierna görs en kort genomgång av de tre stora politiska ideologierna (liberalism, konservatism och socialism). Här nämns att socialismen splittrades i en reformistisk och en kommunistisk gren. Den reformistiska tog avstånd från den kommunistiska gällande införandet av ett proletariatets diktatur.⁷³

På en bild några sidor längre fram finner vi en karta som delar in världen i tre färger: fullt utvecklade demokratier, länder med politiska friheter och mänskliga rättigheter och länder med inga eller obetydliga demokratiska inslag. Cuba, Vietnam och Kina hamnar i den sista kategorin.⁷⁴

I en beskrivning av planekonomi finner vi följande citat: ”Fungerande exempel på planekonomier är svårt att hitta efter sovjetunionens fall och den ekonomiska liberaliseringen av Kina. Nordkorea och Kuba är möjligen några exempel på länder som har planekonomi.”⁷⁵ Marx beskrivs också som planekonomins främsta företrädare.

Sovjetunionens sammanbrott ägnas ett kapitel åt.⁷⁶ Där beskrivs olika händelser så som upproret i Polen, Gorbatjovs glasnost, berlinmurens fall med mera. Kapitlet är väldigt beskrivande i sin natur men samlat kan man utläsa av beskrivning av Sovjetunionen att: det var en kommunistisk diktatur, vars motsats är frihet och demokrati.⁷⁷

I bokens fördjupningsdel finns ett avsnitt som tar upp ekonomisk teori och politik mer genomgående än tidigare i boken. Här finns bland annat en längre beskrivning av Karl Marx och hans teorier. Inget om kommunism nämns.⁷⁸ På andra sidan som beskrivningen av Marx och hans teori finns finner vi det en bild på Cubanska ungdomar som klätt ut sig till Fidel Castro och Che Guevara. Texten till bilden lyder: ”Kuba är ett av få marxistiska länder idag, och har kvar samma ledning som vid revolutionen 1959. Revolutionen var inte marxistisk i

74 Ibid. S.14

75 Ibid. S. 100

76 Ibid. S. 168-174

77 Ibid. S. 172

78 Ibid. S. 367-368

(27)

27 sig, men landet fick ett mer och mer marxistiskt styre eftersom det var tvunget att söka stöd hos Sovjet, när det utsattes för bojkott av USA.”⁷⁹

Här pekas Cuba ut som marxistiskt, och som att det mer eller mindre tvingades av USA att bli det.

Analogikedja: Sovjetunionen – kommunistisk diktatur – odemokratiska – Kina, Vietnam, Cuba – marxistisk

Ser man till avsnittet som handlar om ideologier får man ingen indikation att kommunism skulle vara odemokratiskt, på ett ställe nämns proletariatets diktatur men inte vad det innebär.

Men om man läser in sig på de stater som är kommunistiska beskrivs samtliga som diktaturer.

Vietnams politiska tillhörighet är osäker och Cuba benämns som marxistiskt och har planekonomi.

Sovjetunionen beskrivs tydligt som en kommunistisk diktatur. I och med att boken har mer eller mindre samma avsnitt förekommande två gånger då andra gången ska vara fördjupningsdelen kan utvecklandet av begreppen kännas något förvirrande om man läser allt i sträck.

Sammanfattande analogikedja: socialism – Lenin – kommunism – Sovjetunionen – diktatur – Cuba – marxistisk planekonomi.

4.3 Z-futura A+B

Z-futura är utgiven 2008 och är tredje upplagan. Boken riktar sig mot gymnasieskolan och komvux. Denna bok som går under namnet A+B är avsedd för den samhällsvetenskapliga inriktningen på SP.⁸⁰ Boken delas in i sex block där varje block är tänkt att vara en delkurs.

Bokens struktur sägs vara i enlighet med kursplanerna.⁸¹

80 Samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet

81 Bengtsson 2008. Förord

(28)

28 4.3.1 Avsnitt om ideologier

I kapitlet som handlar om ideologier finner vi underrubriken Somliga socialister förespråkade revolution. Där nämns att Marx och Engels och den vetenskapliga socialismen, kommunistiska manifestet nämns och begrepp som proletär och proletariatets diktatur förklaras med arbetare och arbetarnas envälde. Samhället skulle förändras genom revolution enligt Marx. Om det kommunistiska samhället kan vi läsa: ”Denna framtidsdröm döptes senare av Lenin, den ryska revolutionens ledare till det kommunistiska samhället.”⁸² Vidare på samma sida beskrivs revisionisterna och hur de ville förändra samhället genom reformer istället, och mot dem stod de som var inspirerade av en leninistisk revolution dvs.

kommunister.⁸³ På nästa sida nämns anarkismen och syndikalismen som något som står i konkurrens med marxismen och att de har få likheter.

Analogikedja: socialism – Marx – Lenin – kommunistiska samhället – ej anarkism.

Inget specifikt nämns om kommunism eller kommunistiska stater i avsnittet om internationell politik. Något längre fram under rubriken Staterna – de viktigaste aktörerna nämns Sovjetunionen en gång som ett exempel på en stor stat som splittrats till en rad mindre stater.⁸⁴ Men det är allt som nämns.

Analogikedja: Sovjetunionen – splittrades

4.3.3 Generell översikt

I ett kort kapitel om ideologier som funkar som introduktion till de svenska riksdagspartierna finns en halvsida stor bild med kvinnor i militärutstyrsel som marscherar. Till bilden kan vi läsa texten:

82 Bengtsson 2008. S. 277

83 Ibid. S. 277

84 Ibid. S. 203-204

(29)

29

”Rött är socialismens färg! Detta färgstarka foto togs i Kinas huvudstad Beijing och visar en grupp disciplinerade deltagare i en av många parader hösten 1999. Då firade nämligen det enda tillåtna partiet i Kina – dvs kommunistpartiet – att man suttit vid makten i 50 år.”⁸⁵ Lite längre fram kan vi se vilka kopplingar till ideologier de svenska riksdagspartierna har.

Marxism-leninismen beskrivs som sprungen ur socialismen.⁸⁶

I avsnittet betitlat Ekonomi – de grundläggande begreppen finns en fakta ruta som jämför planekonomi med marknadsekonomi. Planekonomin beskrivs som socialistiskt, att det är politikerna som styr vad som produceras. Lite längre ner står: ”Men under kommunismens epok på 1900-tlaet (den gick i graven 1989-1990) tillämpades ändå i huvudsak socialistisk planekonomi i många länder – främst i Kina, Sovjetunionen och staterna i Östeuropa.”⁸⁷ Och under det stycket kan vi läsa att idag finns det inga socialistiska planekonomier kvar, förutom kanske Cuba och Nordkorea. Kapitlet avslutas med ett stycke som talar om att det i slutet av 1980-talet fanns många socialistiska planekonomier (Kina Cuba, Sovjetunionen och flertalet av staterna i Östeuropa) men i och med kommunismens sammanbrott så började staterna ”en övergång från socialism till kapitalism och från planekonomi till marknadsekonomi”.⁸⁸

Ett kapitel ägnar sig helt åt kalla kriget. Inledningsvis kan vi läsa att andra världskriget i Europa främst utkämpades mellan det nazistiska Tyskland och det kommunistiska Sovjet.⁸⁹ Lite längre fram står det: ”Det var kommunistisk planekonomi och proletariatets diktatur på den ena sidan mot kapitalistisk marknadsekonomi och västerländsk demokrati på den andra.”⁹⁰ Men på nästa sida får vi veta att det var socialistiska planekonomier och socialism som rådde i de länder med planekonomi. Kina beskrivs inte som en del av dessa länder utan som ett u-land.⁹¹

I en beskrivning av kalla krigets allianser står det att Sovjetunionen strävade efter att se till att länder i Östeuropa fick vänligt sinnade regeringar som dominerades av kommunistpartiet.

Detta genomfördes bland annat genom förföljelse av oppositionella.⁹² Något längre fram när boken diskuterar kärnvapen och rustningskontroll benämns Kim Jong Il som Nordkoreas

85 Bengtsson. 2008. S. 50

86 Ibid. S. 53

87 Ibid. S. 125

88 Ibid. S. 126

89 Ibid. S. 396

90 Ibid. S. 397

91 Ibid. S. 398

92 Ibid. S. 399

(30)

30 kommunistiska diktator. Det sovjetiska kommunistpartiet nämns också flera gånger som en aktiv part i det kalla kriget och Vietnamkriget nämns i förbifarten.⁹³

Analogikedja: Kina – kommunistisk diktatur – u-land - socialism – samma som kommunism – planekonomi – Cuba och Nordkorea – Sovjetunionen – kommunistisk planekonomi och proletariatets diktatur – vs kapitalistisk marknadsekonomi och västerländsk demokrati.

Helt beroende på var man läser i boken ges olika uppfattningar om ideologiska begrepp.

Undersöker man planekonomi märker man att det inte är någon skillnad på socialism och kommunism. Studerar man avsnittet om ideologier ser man att kommunism är Lenins tolkning av socialism. Kina och Nordkorea är kommunistiska diktaturer medan Cuba är både en socialistisk och en kommunistisk planekonomi, Vietnams ekonomiska och politiska system definieras inte. Det är i text en väldigt omfattande bok men överlag skrivs det väldigt lite om kommunism och kommunistiska stater, även i kapitel som handlar om kalla kriget.

Sammanfattande analogikedja: socialism – Lenin – kommunism - Sovjetunionen, Kina, Nordkorea – kommunistiska diktaturer – Cuba – planekonomi.

4.4 Reflex A-kurs plus

Reflex är utgiven 2004, det är fjärde upplagan. Boken riktar sig till dem som läser A-kursen i samhällskunskap på gymnasiet eller på komvux. Författarna skriver att boken kan läsas från pärm till pärm eller användas som uppslagsverk.⁹⁴

Avsnittet om ideologier finns som underrubrik i ett kapitel betitlat Demokrati och diktatur, vi kan redan på första sidan lära oss genom bild och text att Nordkorea är ett av världens mest diktatoriska länder.⁹⁵ Lite längre fram går att läsa att Ryssland och andra före detta

93 Bengtsson. 2008. S. 403-405

94 Almgren, Höjelid, Nilsson 2004. Förord

95Ibid. S. 66