Det aktiva samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenör: En intervjubaserad fältundersökning

Det aktiva samarbetet mellan

huvudentreprenör och

underentreprenör

-En intervjubaserad fältundersökning-

The active cooperation between contractor and

subcontractor

-A field study based on interviews-

Författare: Danie l Be rggre n & Richard Morge Uppdragsgivare: JM Entre prenad AB

Handledare: Vi ktori a Jose fsson, JM Entrepre nad AB

Bengt Adol fi , KTH Syd, Hani nge

Examinator: Pe r Roal d, KTH Syd, Hani nge

Examensarbete: 15 högskolepoäng i nom Byggte kni k och De si gn Godkännandedatum: 2012-06-19

Förord

Som e n li te n i nledni ng på vårt e xame nsarbe te vill vi bara nämna några namn, som gjort vårt arbe te möjli gt att genomföra. Först ri ktar vi e tt stort tack til l vår handledare på KTH Haninge , Be ngt Adol fi som med si n bre da e xpe rti s och oe rhörda erfare nhet inom byggbranschen har bidragi t me d stöd och råd, unde r re sans gång. De t har varit ovärde rligt för arbe te ts utformni ng.

Vi vill också l yfta fram handledare Vi ktori a Josefsson på JM Entre pre nad AB som e ntusi asti skt och förbe hållsl öst har bidragi t med kontaktinf ormati on och annat för e xamensarbete t väse ntli gt mate ri al . Vi ktorias i nsats har vari t di re kt avgörande för arbete ts färdi gställande , och vi kan i nte nog uttrycka vår tacksamhe t.

Ett stort tack ti ll Eri k Ejdehol m, Maste r i Psykol ogi, Stockholm Uni ve rsi te t, för hans djupa kunskaper i nom vete nskapste ori och då spe ciellt i nom kvali tativ me todi k.

Avsl utni ngsvi s måste vi också tacka exami nator Pe r Roal d, KTH Haninge , som har föl jt oss i vårt arbe te unde r de nna avsl utande pe riod i programme t Byggtekni k och De si gn.

Sammanfattning

I de nna rapport unde rsöks vil ka problem det fi nns i samarbete t mell an JM Entre pre nad AB och de ss unde re ntrepre nöre r.

Me d hjäl p av semi strukture rade i nte rvjue r med arbe tsledare och pl atschefe r, från både unde re ntre prenöre r och JM Entre pren ad AB, har vi fått synpunkte r på vilka de ssa proble m är, vad konse kvense rna bli r och e ve ntuell a l ösni ngar på proble me n.

Åtta stycke n punkter som vi kall ar ”teman” i rapporten, har framförts från i ntervjukandidaterna. De t är punkte r som påve rkar samarbe te t mellan parte rna ute i produkti onen. De lyde r som föl je r:

- Säke rhe t (arbe tsmil jösäke rhe t) - Lagbas kontra arbe tsle dare - Arbe tsbe re dni ngar

- Samarbe tet mell an oli ka unde re ntre pre nöre r - Möte n (byggmöte och basmöte )

- Arbe tsli vse rfare nhe t

- Ändri ngs- och till äggsarbe te n - Ti dspl ane ring

Den i nsamlande i nformati one n är anal yserad och pre se nterad e nli gt ovanstående teman me d e n temati sk anal ys. På så sätt bli r re sul tate t öve rskådli gt och l ättare att pre se nte ra för l äsare n.

Vår sl utsats är att samarbete t mell an JM Entre pre nad A B och unde re ntrepre nöre rna kan påve rkas i posi ti v riktni ng om de åtta punkterna be aktas. Vi styrke r de nna sl utsats me d att samtli ga teman är hämtade di re kt från i dag akti va arbetsle dare och pl atsche fe r.

Nyckel ord: Samarbe te, Huvude ntrepre nör, Unde re ntre p re nör, Pl atsche f, Arbe tsle dare, Byggbransche n, Te man, Ansvari g på plats, JM Entre prenad AB, Proble m.

Abstract

In thi s re port we i nve sti gate the problems i n the coope rati on be tween JM Entre prenad AB and i ts subcontractors.

Wi th the aid of semi constructe d inte rviews wi th supervi sors and foreme n, from both the subcontractors and JM Entrepre nad AB, we have re ceive d point of vie ws on what the se proble ms are, what the conse que nces are and e ventual sol uti ons to sol ve the proble ms.

Ei ght points that we refe r to as “the me s” i n the re port, has bee n brought forth by i ntervie we d supe rvi sors and fore men. The se are points that affe ct the coope rati on be twee n the two si des out i n the production. The y li st as foll ows:

- Safe ty

- Fore man or Supe rvi sor - Work pre parati ons

- The coope ration be tween di ffe rent subcontractors - Me e ti ngs

- Work e xpe rie nce - Change and adde d work - Pl anni ng

The i nformation re cei ved i s anal yzed and pre se nted according to the me s de rive d wi th a the mati c anal ysi s. That e nsures that the re sul ts become e asie r to pre sent to the re ade r.

Our conclusi on i s that the coope ration be tween JM Entre pre nad AB and i ts subcontractors can be i nflue nced i n a posi ti ve di recti on if the se ei ght the me s are consi dere d. We unde rli ne thi s concl usion wi th the poi nt that al l the se the mes de rive s di re ctly from supervi sors and si te manage rs.

Keyword: Coope rati on, Contractor, Sub contractor, Fore man, Supe rvi sor, Constructi on i ndustry, The me , Responsible on si te, JM Entre pre nad AB, Proble ms.

Innehåll

1. Inne håll... 1

1.1 Bakgrund... 1

1.2 Huvudfråga... 1

1.3 Avgränsningar... 1

1.4 Lösni ngsme tode r ... 1

1.4.1 Kvali tativ me tod ... 2

1.4.2 Se mi strukture rad inte rvjute knik ... 2

1.4.3 Te mati sk anal ys... 2

1.4.4 Te mati sk verifikation ... 4

2. Nul äge sbe skri vning... 5

2.1 Samarbe tspartne r... 5

2.2 Proce sse r, intre ssente r och handli ngar... 5

2.3 Problematik och l ösning ... . 5

3. Te ore ti sk re fe rensram ... 6

4. Faktai nsamli ng ... 7

5. Ge nomförande t... 8

5.1 Inle dning ... . 8

5.2 Fördel ar och nackdelar med i nte rvjubaserad me todik. ... 8

5.3 De n ursprungli ga fråge ställ ni nge n... 9

5.4 Re vi de ring ... 9

5.5 Ytte rli gare re vi de ring ...10

5.6 Te man...10

5.7 Utförande t ...11

5.8 Anal ys av teman ...12

6.1 Inle dning ...13

6.1.1 Bortval da te man...13

6.1.2 Utval da te man...13

6.2 Te ma 1 – Säke rhe t ...13

6.3 Te ma 2 – Lagbas kontra arbe tsledare ...14

6.4 Te ma 3 – Arbe tsbe redni ngar ...15

6.5 Te ma 4 - Samarbe te mell an oli ka undere ntrepre nöre r ...16

6.6 Te ma 5- Möte n ...17

6.7 Te ma 6- Arbe tslivserfarenhe t ...18

6.8 Te ma 7 – Ändri ngs- och tilläggsarbe te n...19

6.9 Te ma 8 – Ti dspl aneri ng ...20 7. Di skussi on...21 7.1 Kri ti k ...21 7.2 Vi dare studie r...21 8. Sl utsats...22 9. Re komme ndatione r...23 9.1 Inl edning ...23 9.2 Lösni ngsförsl ag ... 23 10. Re fe re nse r ...25 11. Bi lagor ... i

1. Innehåll

1.1 Bakgrund

Dage ns bygge ntrepre nöre r anli tar i stor grad unde rentre pre nöre r för att bi stå i byggprodukti one n. En unde rentrepre nör kan anlitas för att utföra en mängd oli ka sorte rs tjänste r, hel t e fte r huvude ntre prenöre ns be hov. Sådana tjänster kan e xe mpelvi s i nnebära takarbe te n, installationer och markarbe ten. De t är i nte alls ovanli gt att undere ntrepre nöre r står för större dele n av arbe te t i byggprojekte t, huvude ntre prenöre n be traktas då me r som e n samordnare än en utförare . De tta i nne bär att fle ra oli ka före tag måste arbe ta parallellt mot e tt ge me nsamt mål. Huvude ntre pre nören är då be roende av e tt väl fungerande samarbete me d all a si na unde rentre prenöre r. Skulle proble m uppstå i samarbe tet kan de t ha e n ne gati v effe kt på de t arbe te som skal l utföras och de t re sul tat s om skal l uppnås.

1.2 Huvudfråga

Exame nsarbe te t har som huvuduppgi ft att unde rsöka och belysa proble m i samarbe tet mell an huvude ntre prenör och unde rentre pre nör på arbe tsledni ngsni vå. Vi har val t att till sammans me d e rfarna platschefe r och arbe tsledare, uti f rån både beställ arens och utförare ns synvinkel , kl argöra e ventuell a problem och bri ste r i både samarbe te och kommuni kati on. De t är me d fokus på de proble mati ska punkte rna i samarbe tet som e xame nsarbe te t kre tsar kri ng.

De t öve rgri pande re sultatet i si n hel het, skall i sl utändan utgöra grunde n för lösni ngsförslag för de i unde rsökni ngen angi vna problemen. Unde rsökni ngen som har ge nomförts är avsedd att gagna båda parte r vilka ingår i de t akti va samarbe te t.

1.3 Avgränsningar

För att undvi ka e n alltför bre d kunskapskäll a, måste nödvändiga avgränsningar göras i mate ri ali nsamlingen. Anle dningen till e tt sådant i ngre pp beror av två orsake r – de ls be ror de t av att unde rsökni ngen kan bli för omfattande och komma för l ångt i från själva kärnfrågorna, och dels be ror de t av de n be gränsade ti den för e xamensarbete ts utförande . Det är vi kti gt att arbe tets storle k anpassas till de n satta ti dsrame n.

Informationsi nhämtni nge n för studien komme r att avgränsas, i all ra största möjli ga mån, till att e ndast i nne fatta arbe tsledni nge n, dvs. pl atscheferna och arbe tsledarna, som är måle t för vår studie . Me n vi be aktar äve n andra käll or såsom litte ratur och för studie n rele vanta pe rsone r och i ntre sse nte r.

1.4 Lösningsmetoder

Exame nsarbe tet syftar till att be skriva männi skor i nvolverad e i byggprocessens produktionsskede och hur de ssa männi skor upple ver, tol kar och förhålle r si g till proce sse n. Det är därför naturli gt att de n mest l ämpliga ve te nskapli ga me todi k bli r e n s.k. kvalitati v unde rsökni ng, som bygge r på semi strukture rade i nte rvjue r (se 1.4.2) me d te matisk analys (se 1.4.3).

1.4.1 Kvalitativ meto d

Vid utförande t av e tt e xame nsarbete är de t av största vi kt att föl ja e n vete nskapli gt me todisk praxi s. För e xame nsarbe te t så har vi nyttjat e n me tod för materi ali nhämtning, som kallas f ör e n kvali tativ metod. En sådan bygger ofta på i ntervjue r elle r e nkäte r vi d utförande t och i de tta fall har vi val t att hämta kunskape r från de n förstnämnda (en tydligare re dogörelse för i ntervjutekni k föl je r vi d kap 5). En kvali tativ undersökning saknar dock en e ntydig förkl ari ng och kan i ställe t be skri vas något godtyckli gt, enli gt Jan Hartman (2004). Han utrycke r si g så här- ”Benämningen ””kvalitativ

undersökning”” är ett uttryck som betecknar undersökningar av mycket olika karaktär. Det kan skilja sig åt när det gäller tekniken för hur man samlar in data, vad man är intresserad av och hur man analyserar data.”

Vidare - ”Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärden

hos en individ eller en grupp individer” (Jan Hartman, 2004).

Syfte t me d en kvali tativ me todik är inte att mäta mängde r och antal från li vl ösa obje kt, utan tol ka den i nformatione n som (i vårt fall) i ntervjukandi daten försöke r förme dl a.

Sammanfattni ngsvi s tol kar i ntervjukandi date n de proce sse r som ske r i nom produkti onsske det och har såle des i nte en ve tenskapligt korre kt be skrivni ng av ve rkli ghe te n, be roende på oli ka li vsförutsättni ngar, pe rceptuella filter och bi as. Vårt arbe te syftar til l att tol ka deras uppfattning och e rbjuda e n ve te nskapli gt understöd te mati sk anal ys öve r de t materi al som uppdagats. Grundmateri ale t är därför i andra ordal ag, framtagna och be arbetade, subje kti va tol kni ngar.

1.4.2 Semistrukturerad intervjuteknik

För att i nte ragera me d i nte rvjukandidaten och öppna upp för största möjli ga mängd i nformation har arbe tsgruppe n valt e n se mistrukturerad i nte rvjute kni k. En sådan i nte rvjutekni k inne bär att e tt vi sst antal frågor ställ s i e n vi ss ordning, men att de n inte rvjuade kan formule ra si g e fte r e get tycke . De t som framförallt gör i nte rvj umetode n e ffektiv, ur kunskapssynpunkt, är att de t fi nns möjli ghe te r till att föl ja upp med frågor unde r själ va inte rvjutill fället och att även få e n vidare förståel se för i ntervjukandi date ns egna synsätt på pl ats (Carl ste n, Engström, 1992). Att nyttja and ra me tode r, i form av e xempelvis e nkäte r, mi ni meras möjli ghete n till i ntre ssanta djupdykni ngar och föl jdfrågor, som kan vara nytti ga för de n färdi ga rapporte n. Därför bli r den se mistrukture rade i nte rvjute kni ke n vårt val .

1.4.3 Tematisk analys

För att kunna systemati sera och strukture ra de ssa ”tol kni ngar av tolkni ngar” före dras en temati sk anal ys. Detta för att i nte gå vilse i e n all t för stor och skilt avvi kande kunskapsbank. De t i nne bär att arbe tsgruppe n strukturerar det i nsaml ade mate ri ale t e fter s.k. te m an som ill ustre ras i fi gur1. Varje i ntervjukandi dat kan då bi dra till varje sådant te ma ute fte r de ras e gna upplevel se r och be traktel se r. De t fi nns äve n nackdelar me d te matisk analys, dessa är öve rföring (projecti on), i nsamli ng (sampling)

följande :”It hel ps us i nteract wi th othe rs, but i t can al so b ecome an obstacle to e ffe ctive and i nsightful themati c analysi s”. Vi dare uttrycke r Boyatzis “The stronge r the re searche r’s i de ol ogy or theory, the more he or she will be te mpted to project hi s or he r val ues or conceptuali zati on of the e vent onto the pe ople from whom the raw informati on has been colle cted”. Med de tta me nas att den som utför i nte rvju börjar föra i n sina egna önske mål och värde ri ngar och börjar tillsl ut i nte rvjua si g själ v.

Insamli ng och då me nat i nsamlingskäll a för i nformationen är också av största vi kt. Boyatzi s uttrycke r ”If the raw i nformati on that you are processi ng and analyzi ng i s full of contaminati on from factors or vari ables about whi ch you are not aware, your anal ysis and the re fore any subse quent i nte rpre tati on i s doome d”. Är i nformati onskäll an felakti g elle r mi ssre prese ntativ kan fel slutsatse r dras. Gäll ande “humör och still ” är detta också e n stor ri sk. Sinne sstämni ngen och pre fere nse r hos de n som i ntervjuar kan bli väl digt avgörande för det framhållna re sul tate t. Dessa tre be tänklighe te r ansågs i nte utgöra e tt större proble m då det var två inte rvjuutförare och i nte rvjue rna utförde s under fle ra ve ckors ti d.

Figur 1. Bilden illustrerar ett moln av problem, konsekvenser och lösningar som finns i byggbransch en. Tematiska analysen strukturerar begreppen i en mer begriplig och tydlig kedja, från problem till lösning.

1.4.4 Tematisk verifikatio n

För att säkerställ a sanningshalte n i de av i ntervjue rna erhåll na te man, har s.k. basmöte sprotokoll unde rsökts. Basmötesprotokoll nyttjas vi d möten mellan unde rentre prenör och huvude ntre pre nör och är ante cknade redogörelse r för vad som behandl as på mötena. Protokollen komme r i nte att användas som e n käll a till re sul tatet (se kap. 6), utan komme r i ställe t att utgöra e n ve rifi kati on för att anti nge n be kräfta elle r deme nte ra de framkomna te manas relevans. Re dogörel se för de nna temati ska ve rifi kati on åte rfi nns i slutsatsen (se kap. 8) av arbe te t.

2. Nulägesbeskrivning

2.1 Samarbetspartner

Vårt exame nsarbe te ske r i samarbe te me d JM Entre pre nad AB, e n stor aktör på de n svenska byggmarknade n, som li kt många stora byggbol ag val t att lägga ut en be tydande del av si n

ve rksamhet på unde rentre pre nörer. Samarbe tet mellan huvude ntre prenöre n och

unde re ntre prenöre n går att anal yse ra på många ni våe r och ur oli ka perspe ktiv. Samarbe te t på arbe tsle dni ngsni vå är de t som är i ntressant för detta e xame nsarbe te .

2.2 Processer, intressenter och handlingar.

Byggprocesse n i nvol verar många delar och ste g. I grova drag kan proce sse n del as in i idéfas, proje kte ringsfas, upphandli ngsfas och produkti onsfas. Samtli ga av de ssa processe r i nvol verar e n mängd oli ka parte r. Var och en av de ssa parte r produce rar e n mängd olika handli ngar. De t är huvude ntre prenöre ns arbe tsledni ng som skall omvandl a de ssa te ore ti ska han dli ngar til l fakti ska re sul tat som illustre ras i fi gur 2.

Figur 2. Illustrationen beskriver hur bygghandlingar och dokument från intressenter i uppförandet av ett byggobjekt, går från teori till praktik, i ett nära samarbete mellan huvudentreprenör och underentreprenör.

2.3 Problematik och lösning

Samtli ga handli ngar som produceras till e n byggnati on ge nomgå r e n rad oli ka granskningar. Granskningarna ske r i nom rame n av handli ngen me n äve n mellan oli ka handli ngar. Ett e xe mpel på de tta är att i nstallati onshandlingar måste öve re nsstämma med konstruktionshandlingar. Fel som i nte korri ge ras i proje kte ringsfase n komme r oundvi klige n att uppdagas i produkti onsfase n. Många av dessa fe l komme r konstruktionsmässigt och ti dsmässi gt att behöva l ösas av arbe tsledni ngen på pl ats. Unde re ntre prenöre n utgör e n stor del av produkti onskapaci te te n och bli r en oundvikli g part i al la nödvändiga förändri ngar. Stora förändringar unde r produkti onsfase n komme r att kräva stor flexi bili tet och tål amod. Ett välfunge rande samarbete mell an huvudentre pre nör och unde re ntrepre nör på arbe tsle dningsnivå bli r därför hel t avgörande för e tt l yckat p roje kt.

3. Teoretisk referensram

Mot bakgrund av ti digare kurse r såsom Byggstyrning, Byggproce sse n, Arbe tsmil jö, och Plane ring av e tt byggprojekt, och de kunskape r vi e rhålli t från de m, har vi nu e n grundl äggande förståelse för de många proce sse r som byggproje kt i nnefattar. I de kommande si dorna i vår undersökning pre senterar vi nu våra kunskape r i syfte att redogöra vad vi l ärt oss unde r de förel äsningar och li tte raturstudie r som hör kurse rna till.

Unde r vår studie ti d på KTH har vi l ärt oss samtliga vi kti ga fase r vi d framställningen av e tt byggobje kt, från början till projektslut och alla de insl ag som föl je r l ängs vägen och di rekt påve rkar de t komplexa uppförande t av e tt byggobje kt.

Vi har äve n fått grundläggande kunskape r i nom områden som ledarskap, arbe tsmil jö och samarbe tsproblemati k på byggarbetspl atser - kunskape r som vari t nödvändi ga för att kunna förstå byggbransche ns vardag och de männi skor som invol veras i täta samarbe ten med varandra.

De t är nu de n förståelse n och insi kten som li gger till grund för oss som stude nte r att kunna utvärde ra och anal yse ra byggproce ssens mest fysiskt i ntensiva ske de på e tt ak ademi skt och ve tenskapligt sätt, med i de tta fall , bli ck på samarbe te t mellan huvude ntre prenör och unde re ntre pre nör.

4. Faktainsamling

För arbe tet har vi val t att utföra i ntervjuer med arbe tsledare och pl atsche fer, s.k. se mi strukturerade i ntervjue r (se 1.4.2).

Primärt har samtli ga re ferat och ci tat hämtats från li tteratur me n äve n i från de ge nomförda i ntervjuerna. Tanken har i sådana läge n varit att pe ka på att den i nformati on som arbe te t grundar si g på, har anknytning til l dagsläge t och att de kunskape r som i nhämtats är högst relevanta för i dag. Inga di re kta mätningar eller andra type r av observati one r har vari t nödvändi ga för att kunna genomföra e xame nsarbe te t.

5. Genomförandet

5.1 Inledning

Den mate ri alinhämtni ng som gjorts för e xame nsarbete ts räkning, grundar si g på en se mi strukture rad i ntervjutekni k (se 1.4.2). Inte rvjukandidate rna är pl atsche fe r och arbe tsledare från både JM Entre prenad AB och anlitade unde re ntre pre nöre r. Unde re ntre pre nöre rna har antinge n e tt akti vt samarbe te i dagsl äget elle r har haft e tt ti digare samarbe te me d JM Entre pre nad AB.

För att säke rställ a den ve tenskapliga kvali te te n har vi val t att inte rvjua 14 stycke n kandi date r, åtta stycke n från JM Entre prenad AB och sex stycke n från unde rentre prenöre rna. De t är vi kti gt för arbe tsgruppe n att varje part får komma til l uttryck på li ka villkor och att arbe tsgruppe n står öve r all a ankl agel ser om parti skhe t, då e xamensarbete är e tt samarbe te med JM Entre pre nad AB (arbe te t är sålede s ini tie rat av författarna).

Inte rvjuade unde re ntre pre nöre r använde r si g av olika syste m för att ti tule ra och marke ra i nbördes rang. Varje före tag har e tt e ge t syste m och de ssa ti tl ar kan ibl and vara förvi rra nde. När vi re fe rerar till e n unde rentre prenör komme r personen att ti tuleras e nligt de ss i nbörde s rang mot JM Entre prenad AB. En l agbas hos e n unde rentre prenör har motsvarande rang som pl atsche f och komme r såle de s att ti tule ras som pl atsche f.

Unde re ntre pre nöre rna är:

AB Smederna

Från Stan Byggnads AB

Veckholms Plåt och Entreprenad AB E-Trafik i Stockholm AB

AB CJ Björnberg

Då kunskape r och e rfare nhete r från arbe tsledare och pl atsche fe r är central a för vår proble mformuleri ng, är i nte rvjue r e n metod att före dra. Massutski ck av e nkäter och färdiga fråge formul är som al te rnati v me tod har i nte vari t aktuell t för oss, av den anle dninge n att e ve ntuell a fallgropar och ute bli vna i ntressanta konstateranden från våra i nte rvjukandi date r kunnat gå förl orade. Fall gropar me d enkäte r kan e nligt oss vara att kandi daten snarare skyndar igenom frågorna än att ve derbörande fakti skt svarar utförli gt, si na åsi kter. Att i stället få tal a fri tt och uttrycka si na e rfare nhete r unde r e n i nte rvju, blev därför vår me tod.

5.2 Fördelar och nackdelar med intervjubaserad metodik.

Me d all a ve tenskapliga me tode r fi nns fördel ar och nackdelar. Hei ne Ande rsen (1994) be skri ve r följande kri ng i nte rvjute knike ns styrkor och svaghe te r:

Fördelar

 Den i ntervjuade kan be svara frågorna mycke t nyanserat , spe ciellt när de t gäller atti tyde r,

värde ri ngar och komplice rade sammanhang.

 Möjli gt att ställ a mängde r av oli ka frågor. Svar med hög vali di te t kan e rhåll as.

 Större svarsvillighe t.

 Säker att det är inte rvjupe rsonen och i nte någon annan som svarar.

 Möjli ghe t till kontroll av svarens till förli tli ghe t.

 Svare n är l ätta att be arbeta och formali se ra.

Nackdelar

 Me tode n är dyr och de t är ti dskrävande att utföra i nte rvjun.

 Intervjuledaren påve rkar och vri de r i ntervjun i en vi ss ri ktni ng, dvs. i ntervjun bli r öve rst yrd.

 Vi ss möjli ghe t att de i nte rvjuade i nte får exakt samma frågor.

 Stor mängd i rrele vant i nformati on.

 Be arbe tninge n av i nformati onen är ti dskrävande .

5.3 Den ursprungliga frågeställningen

För proje ktbeskri vninge n och förstudien formulerade s e n fråge ställ ni ng med fem stycke n huvudfrågor:

 Vilka är de proble m som pl atsche fer och arbe tsle dare möte r i si tt samarbe te med re spe kti ve

motpart (huvude ntre pre nör/unde re ntre pre nör)?

 Vilka är de åte rkommande problem som be höve r adre sse ras?

 Vad är orsake n till att proble men uppstår?

 Vilke n i nve rkan har e tt e ve ntuell t bri stande samarbe te på sl utre sul tate t?

 Vilka åtgärde r be höve r i mpleme nte ras för att korri ge ra de problem som studien påvi sat?

5.4 Revidering

För att be svara rapporte ns proble mformule ring unde r själ va i ntervjusi tuati onen omformule rade s fråge ställni nge n för att var me r ”konve rsati onsanpassad”:

 Vilka proble m stöte r ni på i samarbe te t med huvude ntre prenör/unde re ntre pre nör?

 Vilke n i nve rkan har dåli gt samarbe te haft på de byggen som du har varit på?

 Vad skull e man kunna göra för att motverka proble me n?

 Om du fick möjli ghete n att nämna e n spe cifi k sak som du vill bättra på i dag (i samarbe te t),

vad skull e de t kunna vara?

Anledni nge n till att vi val t just de ssa frågor till våra i nte rvjue r, är att de är mycke t li ka fråge ställningens fe m frågor. De tta för att rent prakti skt unde rl ätta vår analys och hel t enkel t kunna besvara fråge ställni nge n.

5.5 Ytterligare revidering

Unde r första i ntervjun blev det dock uppenbart att i nte rvjufr ågorna var för snarli ka varandra och blev såle de s öve rflödi ga. Frågorna e tt, två och tre mynnade ut i samma typ av svar, varvi d det ble v nödvändigt att re duce ra de ssa till e ndast en fråga för nästkommande inte rvjuer, vil ke t i nne bar att vi nu e ndast nyttjade 4 frågor:

 Vilka proble m stöte r ni på i samarbe te t med huvude ntre prenör/unde re ntre pre nör?

 Vilke n i nve rkan har dåli gt samarbe te haft på de bygge n som du har vari t på?

 Om du fick möjli ghete n att nämna e n spe cifi k sak som du vill bättra på i dag (i samarbe te t ),

vad skull e de t kunna vara?...

 ...och vilka l ösni ngar fi nns på proble me n?

Ytte rli gare re di ge ring av i ntervjufrågorna i nträffade ve rbal t emell anåt. Vi d de till fälle n som några utav frågorna blev be svarade, i ndi re kt, val de vi att i nte trycka på de frågorna. De t skulle inge e n känsl a av öve rdri ven formalite t och därme d unde rmine ra stämni nge n.

5.6 Teman

Re sul tate t unde r kapi tel sex grundar si g på temati sk anal ys (se 1.4.3). De t kräve r att i nte rvjue rna fokuse rar och tar hänsyn till teman som kandi date rna omnämne r. De ssa te man är nyckel ord hämtade från varje i nte rvjutillfälle, och är vad vi betraktar som vi kti ga punkte r som kandi date rna belyse r. De l äggs all tså till för varje i nte rvju, i e tt dokume nt. Här ne dan be skrivs e tt fi kti vt e xe mpel för att illustre ra en sådan anal ys.

Exempel

Vi intervjuar PC Hans.

Fråga: ” Vilka problem stöter ni på i samarbetet med underentreprenör?

PC: ”Varje dag jag går ut och tittar runt på bygget, så märker jag en hel del gubbar som saknar hjälm. Då måste jag gå fram till honom och påminna honom om säkerhetsföreskrifterna. Det är bara slöseri med min tid”.

Varje pl atsche f ansvarar vi d varje byggarbetspl ats för arbetsmil jön och säke rhe ten. De t är pl atsche fens arbe tsuppgift att gå ut på byggarbe tspl atsen för att kontrolle ra säke rhe te n. Skyddshjäl m är e n vi kti g de l i byggnadsarbetarnas pe rsonli ga skyddsutrustni ng och användande t e tt krav på all a byggarbetspl atser. ”Gubbar” är e tt synonym till byggnadsarbe tare och används oavse tt kön. De gubbar/byggnadsarbetare som pl atsche fe n syftar på är anställ da hos undere ntre pre nöre n.

Förtydligande

Uti från de t här i ntervjuexe mple t skull e e n rimli g analys avsl öja ett par te man som e xe mpel vi s; Säke rhe t, Stre ss, och Kommunikati on. Dessa te man l yfts ut och nedte cknas på e tt spe ci al dokume nt. Dokume ntet används senare för kommande i nte rvjue r och fylls se de rme ra på me d nya teman från varje enskil d inte rvju. Vi pe kar också på varje te ma för våra nästkommande kandi dater, för att unde rl ätta i ntervjun då de n här type n av frågor och tanke gångar kan vara ovant för våra kandi date r. Syfte t med återföri ngen av te man unde r möte na är inte att på något sätt påve rka de n spe ci fi ka i nformationen som inte rvjukandidate n l ämnar, utan att uppmuntra i nte rvjukandidate n att be skri va sin e gen upple vda verkli ghe t.

5.7 Utförandet

De t fakti ska utförande t av inte rvjue rna började me d e n kontaktli sta i från vår handle dare på JM Entre prenad AB, Vi ktori a Jose fsson. Kontaktli stan i nne höll kontakti nformati on till åtta stycken pl atsche fe r och arbe tsle dare . Urvale t be traktar vi som sl umpmässigt och består av både män och kvinnor me d skil da e rfarenhe te r och varierande åldrar.

”Oavse tt hur li ten unde rsökni ngen är, bör man all tid sträva e fter att få e tt så re prese ntativt urval som möjli gt” (Judi th Bell, 2000). De t är all tså av största vi k t att urvalet av våra i nte rvjukandi date r återspe glar byggbranschen till största möjli ga mån.

Kontakti nformatione n till unde rentreprenöre r höll s av de i ntervjukandi date r på JM Entrepre nad AB

vi mötte . Det var all tså re komme ndati one r från de ras si da. 1

Me d vår kontakti nformation hade vi nu alltså möjligheten att anti ngen ri nga eller ski cka ett e -mail . Vi besl öt oss e mellertid att göra båda. Först ski ckades e tt e -mai l till samtli ga i nte rvjukandi date r för att förse de m med bakgrundsi nformati on om varför just de är kontaktade av oss. Därefte r ble v de t relevant för oss att också ri nga vede rbörande och avtal a ti d och möte splats. För e nkel hete ns skul l e rbjöd vi oss att be söka dem på sin arbe tspl ats vid e n ti dpunkt som i nte gjorde all t för stort anspråk på deras arbe tsti d.

De t fi nns även e n bakomli ggande tanke me d att be söka våra kandi date r på de ras e ge n arbe tspl ats. Vår tanke var att de t i sådana fall skulle i nge en lugnande e ffe kt hos våra till frågade, e n trygghe tskänsl a som kanske skulle till åta e n me r avspänd och l ättrörlig di skussi on.

1

Att e rh å lla referenser ti ll u n derentre prenö ren från ans tällda h os h uvu dentrep renö ren a nser vi i nte i nnebä r n å gra p roblem gä l lande p a rtiskhet, e ller u ndere ntrepre nörens fö rmå ga a tt a vge sann ingsenli g o ch k vali ta ti v i n fo rma tion .

Möte t med våra kandi date r utspelade si g unde r 15-30 mi nute r. Samtli ga inte rvjue r spel ades i n me d di ktafon. Dock önskade en av de i ntervjuade att få undslippa inspel ning, varpå vi i ställe t ante cknade för hand. Vi förkl arade också att all a medve rkande är anonyma och såle de s kan känna sig trygga me d att delge sina synpunkter. Dock har vi val t att ”ti tulera” kandi daterna e fter de ras yrke sroll .

De t fi nns naturli gtvis ri sker med e tt i ntervjubase rat förfarande . Ri sken fi nns att i ntervjukandi d aten upple ve r en vi ss tve kan i nför att medve rka. De t fi nns äve n en ri sk att de n i ntervjuade har svårt att delge någon relevant i nformation, vilket kan be ro på att kandi date n är rädd för re pre ssalie r, är bl yg, i nte tänkte i genom eller i nte kan bi dra i ämne t.

5.8 Analys av teman

Efte r varje i ntervju sammanställdes de n i nspelade informationen i e tt skri ftligt dokument, baserat på teman som kandi daten pratade om. De tta gjorde s samma dag för att i nformati onen skulle vara så ”färsk” som möjli gt, då värde full a i nsi kte r tillkommi t arbe tsgruppen unde r själ va i ntervjun.

Ingre ppe t omnämne r vi som e n ”tema-anal ys”, me d syftet att anal yse ra och unde rsöka i ntervjukandi datens budskap. De t gjordes uti från två huvudfrågor: ”Vad är de n unde rli ggande be tydel sen av det pe rsonen försöke r att säga? Vi lka nyckel ord/teman finne r vi som är relevanta för vår rapport?”.

De te man och nyckelord som uppdagade s, ne dtecknades i grova drag och var oftast i nte ordagranna ci tat, utan var snarare re fe rat. De t vi kti gaste var att få fram själ va k ärnan i vad i ntervjukandi daten ville uttrycka.

Informatione n ne dtecknade s i grova drag utan någon speci fi k struktur. De t re sulte rade i att anal ysdokumentet ble v något svårl äst och grov t styckei ndel at. För den oi nvigde kan de t tyckas vara svårl äst. Dock i nte för arbe tsgruppen då te xten återspe gl ar vår tol kni ng av de t i nte rvjukandi daten åte rgi vi t.

6. Resultat

6.1 Inledning

I de tta stycke övergår före gåe nde anal ys til l e tt resul tat. De n analys som utfördes vi d varje i ntervjutillfälle skall här fil treras och komprime ras til l ett strukture rat slutre sultat. Efte r att ha utfört anal ys på samtliga i nte rvjukandi date r, uppdagade s 19 te man. All a 19 te man komme r dock i nte att redovi sas här ne dan, utan i stället komme r åtta te man som upplevts me r relevanta för arbete t att beskri vas. Elva stycken te man har all tså val ts bort. Anle dninge n till de t är att de ssa te man i nte återkommit vi d varje i ntervjutillfälle och att de endast omnämnts vid några e nstaka tillf älle n. Vi dare angränsar några utav de m till de te man som vi har val t att pre sente ra, vil ket skulle kunna upple vas som all tför re pe ti ti vt.

Vi väl je r att e ndast re dogöra för de te man där i nte rvjukandidate rna haft större utl äggni ngar, i ntre ssanta be skri vni ngar och rele vanta åtgärdsförl ag.

6.1.1 Bo rtvalda teman

De el va teman som val ts bort är föl jande : Ordning, Unde rentre prenörens le veranser, Effe kti vi te t, Arbe tsgånge n me d huvude ntrepre nöre n, Vi te n, ID06, Mi ssförstånd, Förse ningar, Uppföl jning av åtgärde r, Ansvarsfördel ning, och Stre ss.

6.1.2 Utvalda teman

Säke rhe t, Lagbas kontra arbetsle dare , Arbe tsbe redni ngar, Samarbe te mell an oli ka

unde re ntre prenöre r, Möte n, Arbe tslivserfarenhe t, Ändrings - och till äggsarbete n och Tidspl ane ri ng. Varje tema komme r att re dovisas me d till hörande problemati k, konsekve nse r och l ösni ngar. Förkortningar: PC = pl atsche f, AL = arbe tsledare , HE = huvude ntrepre nör, UE = unde re ntre pre nör.

6.2 Tema 1 – Säkerhet

Säke rhe ten var en av de frågor som dök upp ganska ti digt i i ntervjue rna, från hu vude ntre pre nörens si da. Huvudentre prenörens arbe tsle dni ng är ansvari g för arbe tsmil jön för samtli ga som vi stas på byggarbe tspl atsen. Skulle e n olycka i nträffa och arbe tsmiljöskyddet ha brusti t är de t arbe tsle dninge n som komme r att stå till svars.

Problematik

 De t fi nns bri ste r i användandet av de n pe rsonliga skyddsutrustninge n, enli gt e n AL hos

huvude ntre prenöre n. Unde rentreprenörer som dyke r upp på arbe tsplatse n saknar i bl and all nödvändig skyddsutrustni ng, men även e rfarenhe t av att vi stas på e n byggarbe ts pl ats och de t säke rhe tstänkande som krävs. Fallet kan äve n vara att skyddsutrustningen i nte används i all a l äge n trots att de n finns till gängli g.

 Både PC och AL hos HE upple ve r att byggnadsarbe tare ibl and väl je r att utsätta si g för ri skfyll da mome nt, som att e xe mpelvi s oaktsamt hoppa öve r skyddsräcke n på höga höjde r i stället för att gå runt. Ytte rli gare e xe mpel kan vara att arbetarna i nte går och hämtar e n skyddssele eller annan nödvändi g skyddsutrustning utan utför arbete t lite snabbt i tron om att i nge t komme r att hända.

 Motsvarande pl atschefe r och arbe tsledare hos u nde rentre pre nörerna uttryckte vi dare att

säke rhe ten gi vetvis var vikti g me n i nge n större i nformationsmängd gavs och i nga ane kdote r elle r hi storie r om bri stande säke rhe t nämndes. Några av de i nt e rvjuade nämnde också att den bristande tide n ”kanske ” skulle kunna vara e n bi dragande faktor.

Konsekvenser

 Enligt e n AL på JM Entre pre nad AB uppstår de t följdförseni ngar p.g.a. bristande

säke rhe tsåtgärder; En unde re ntre pre nör monte rade i nte skyddsräcke n i de n utsträckni ng som var nödvändi g. De t fanns ”hål i räcke t” som i nne bar att e n pe rson skulle kunna kliva ut från kante n och raml a ne d. Som e n konse kvens av de t bri stfälliga montaget, vägrade e n e fterföl jande unde rentre pre nör att be träda bygget till s probleme t var åtgärdat.

 En AL från JM Entre pre nad AB be rättar att de t bli r me r stre ss till föl jd av säkerhe tsfrågor som

i nte e fterlevs hos UE, varpå möten måste anordnas, eller mai l måste ski ckas me d kl agomål . – ”För de t mesta så funkar de t ju me n se n får man ju trycka på vi ssa”.

 En annan AL på JM Entre prenad AB be rättar att han i e xtrema fall har fått ”ski cka he m”

arbe tare som inte föl jt de säke rhe tsföre skri fter som avtal ats, varpå arbe tet bli vit li dande.

 En AL hos JM Entre pre nad AB uttryckte att bri ste rna i sådana här sammanhang inte

nödvändigtvi s be höve r leda til l e konomi ska problem, me n kunde däre mot leda till spänni ngar och i rritati on i samarbe te t. I värsta fal l kunde detta leda til l att arbe tsmome nt i nte kunde utföras p.g.a. bri stande säke rhe t.

Lösningar

 De t fi nns en bal ansgång i de krav som måste ställ as på UE. En hårdare atti tyd elle r all tför

bestämda krav kan ge motsatt e ffekt vad be träffar samarbe tsklimate t e nligt e n PC från JM Entre prenad AB. Han be tonar att man vi sse rli gen di skuterar bri stande säke rh e t under e konomimöten, om de t är e tt återkommande problem, me n samti digt ”vill man ju i nte börja med rött kort på e n gång!”.

6.3 Tema 2 – Lagbas kontra arbetsledare

De t fi nns problem vad gälle r arbetsle dare ns (UE) frånvaro på byggarbe tspl atsen. Fle ra arbet sle dare hos JM Entre prenad AB hävdar att de t kunde uppstå problem i kommuni kati one n.

Problematik

 Vid e tt i ntervjutillfälle säge r e n AL hos JM Entre prenad AB ”Ett kl assi skt problem är att man

köpe r upp en e ntre pre nör med arbe tsle dning, och se dan dyke r i nt e arbe tsle dningen upp och sköter sitt jobb till hundra proce nt”.

 För andra AL/PC är frågan ännu me r be tydande – ”De ska fan all tid vara här! (Me n de t be ror

på upphandli nge n). Det är jobbi gt att be höva mail a AL (UE) för oli ka sake r!”.

Konsekvenser

 Då AL i nte all tid är närvarande , re sul terar de t i att vede rbörande inte all ti d är ”up to date

med vad som ske r” säge r e n AL hos JM Entrepre nad AB.

 En frånvarande AL (UE) le de r till me r arbe te för JM Entre prenad AB´s arbe tsledni ng. Man är

för snäll som HE och hjäl pe r UE me d att vi sa (förkl ara) på ri tni ngarna, trots att UE e ge ntli gen skal l veta vad som skal l göras, påpe kar e n AL hos JM Entre prenad AB.

Lösningar

 Oftast har respe kti ve UE e n arbe tsledare med si g, i andra fal l har man ski ckat me d e n l agbas.

Arbe tsle dare hos JM Entre prenad AB be skri ve r att de t skulle funge ra bättre med e n l agbas som arbe tsle dning vi d utförande t. ”Lagbasen är all tid på plats och allti d i nsatt i de t som ske r”.

 De t är vi kti gt att me ddel anden förs fram i ti d och att all a är i nförstådda me d vad som gälle r.

Därför poängterar en AL hos JM Entre pre nad AB att ”Kan man inte mötas, så ri nge r jag. Mail a är de t si sta jag gör”.

 Att förse en l agbas me d me ra be fogenhe te r är väldi gt effe kti vt, e nli gt PC (UE).

 En l agbas me d mycke t be fogenheter är me r l ämpli gt än e n frånvarande arbe tsle dare , enli gt

PC hos UE.

 En PC (UE) uttrycke r att de ras l agbas ”har e n hel del att säga til l om”. De har oftast e n

pl atschef (arbe tsle dare) som är närvarande hel a ti de n, oftast med bara e tt proje kt åt gången.

6.4 Tema 3 – Arbetsberedningar

Vid komple xa arbetsmoment och då ritni ngarna är bri stfälliga och svårtydda, uppstår okl arhe te r och missförstånd kring vad, när och hur vissa arbe tsmome nt skall utföras. De tta le de r till en hög arbe tsbelastni ng och stre ss för både HE och UE (arbe tsle dni nge n).

Arbe tsbere dni ngar är i nte omnämnt som något problem i si g bl and våra i nte rvjukandi date r, utan be traktas me r som e tt vi kti gt i nsl ag i produkti one n som motve rkar problem. Arbetsle dare och pl atsche fe r har framfört vi kten av att ge nomföra arbe tsbe re dni ngar.

Problematik

 En i ntervjukandi dat (AL, JM Entre pre nad AB) förklarar att vissa mome nt är ”kne pi gare ” och

kompli ce rade . Därför kan de t l ätt uppstå missförstånd om själ va utförande t.

 Unde r e tt i nte rvjutillfälle di skute ras olika proble m och i ntervjukandi date rna får e n fråga om

stre ss. AL (JM Entre prenad AB) bekräftar då att stre ss är e tt stort problem me n äve n att arbe tsbere dni ngar är e tt bra sätt att l ösa de t.

Konsekvenser

 Me d arbetsbe re dningar jobbar man i nte ”i och på varandra” som e n AL (JM Entrepre nad AB)

beskri ve r det och syftar på unde rentre pre nörerna som många gånge r jobbar tätt i npå varandra.

Lösningar

 För att få bukt med några av de problem som be svärli gare arbetsmoment i nnebär, nyttjar

arbe tsle darna och pl atscheferna (JM Entrepre nad AB) arbe tsbere dningar. Sådana inne bär att man utförligt går i genom e xakt vad som skal l göras för oli ka arbe tsmoment, för att undvi ka mi ssförstånd.

 En PC och AL från JM Entre pre nad AB påpe kar att arbe tsbere dningar i nte allti d används. T.ex.

i nte då e n dörrkarm ska monte ras, utan vid me r komple xa si tuatione r. Be re dni ngarna unde rl ättar då arbetet och mi ssförstånden bli r färre till följd. ”Arbetsberedningen är en av de vi kti gaste posterna att styra, de t röjer undan vår ””vardagsl unk”” med 90 proce nt, kan man säga”.

 En annan AL be rättar: ”Arbe tsbere dni ngar är mycke t vi kti ga så att all a inbl andade , vil ket

äve n inne bär byggarbe tarna, bli r varse om vad som skal l göras.” Me n de t får inte ta för l ång ti d, e nligt en AL (JM Entre prenad AB). ”Högst e n kvart, tjugo mi nu ter”.

 En l ösni ng som skulle kunna motve rka problem, utöve r de vanliga arbe tsbere dningarna, är

med hjäl p av vad e n PC (UE) kall ar e n ”informati onstermi nal ” på bygge na. Me d de tta me nas någon form av byggbod utrustad me d proje ktor elle r li knande för 3D -vi suali se ri ng av ri tni ngar.

6.5 Tema 4 - Samarbete mellan olika underentreprenörer

Temat åte rkom vi d e tt par i nte rvjutill fällen, särskil t bland arbe tsledare /proje ktledare på unde re ntre prenörssi dan. Samarbe te t mell an oli ka unde re ntrepre nöre r kan inhysa ri skmoment i produktione n, och vi dare påverka samarbe tet me d huvude ntre pre nöre n.

Problematik

 En arbe tsledare från JM Entre pre nad AB säge r ”Ibland funge rar de t sämre mell an UE, men

 Samarbe tet kan bri sta då antalet UE är för många kring samma utförande . De t le de r all tså till spänni ngar. ”Max någon elektrike r och e v. VVS -tekni ker”, e nli gt PC (UE).

 Ibland har samarbe tet brusti t så pass att ”de t nästan har uppstått handge mäng” mell an

unde re ntre prenöre rna, säge r e n AL (JM Entre prenad AB).

Konsekvenser

 Ett e xe mpel som omnämns av e n arbe tsledare (UE) är de till fälle n då e n annan

unde re ntre prenör, på samma arbetspl ats, bli r se n med e tt utförande . Då uppstår följdförseni ngar.

Lösningar

 Sammansve tsa oli ka profe ssione r i nom samma avtal och före tag (UE). Då l är de si g att

anpassa sig till varandra och själva utförandet, säge r e n AL från JM Entrepre nad AB.

 Då e n kandi dat (AL, JM Entre pre nad AB) till frågades om fördel ar me d unde re ntre pre nörer

som är me r spe ci alise rade på si tt enskilda område , svarade ve derbörande att det både är bra och dåligt. Fördele n är att UE då be härskar si n ”gebi t” me r korrekt, me n dåligt e ftersom antale t UE då ökar och äve n samordni ngen mellan de m.

6.6 Tema 5- Möten

Möte n är ett mycke t vi ktigt insl ag i byggarbetspl atsens vardag. Startmöte n, byggmöte n, basmöte n och ve ckomöten ge nomförs i oli ka utsträckning be roe nde på AL och PC. Så här har våra i ntervjukandi date r uttryckt si g kri ng te mat:

Problematik

 Proble m vad beträffar möten är NÄR de ssa i nträffar och vil ka som INTE del tar. Arbe tsle dare

(JM Entrepre nad AB) har be rättat att de t är vi kti gt att all a be rörda parte r för e tt utförande bör vara närvarande , så att all a är me d på vad som skal l hända.

 Ett annat proble m som omnämnts är att de t i bl and bli r e n di al og mell an två

i ndi vi der/arbetare på pl ats (på bygge t), i ställe t för att sake n tas upp i e tt gruppmöte där alla är me dve rkande di re kt. AL (UE) menar att de t bli r små di skussi one r som lede r til l re na ”hörsäge n”. Det bli r i nte tydli gt vad som gälle r.

 Möte n kan i bland vara i neffektiva, säge r en arbetsle dare på JM Entre pre nad AB. De t händer

att många unde rentre prenöre r sitte r me d unde r hel a möte t, trots att de kanske bara behöve r vara me d unde r någon e nstaka punkt som de undrar kri ng.

Konsekvenser

 De t är naturli gtvi s vi kti gt med möte n, annars uppstår de t mi ssförstånd oundvi kli gen. De tta

före komme r ofta och kan gäll a i stort se tt vad som hel st. ”Mi ssförstånd le der många gånge r till föl jdförseni ngar!”, säge r e n AL (UE).

Lösningar

 En arbe tsledare från UE-sidan säge r att UE borde vara me d tidi gare, i byggproce ssen, t.o.m.

redan i proje kte ri ngsske de t. Han uttrycke r att om man komme r med tidi gare i proje kte ringen kan arbe tet bli mycke t billigare. ”Vi för ofta e n di al og både me d PC (JM Entre prenad AB) och konstruktör”.

 En PC (JM Entre prenad AB) säge r ”I e tt proje kt som jag var me d i, i nnan proje ktet börjat,

hölls e n rad möten där även vi på anl äggni ng fi ck vara med och tycka och tänka”. De tta är bra tycke r platsche fen e ftersom proje ktöre rna då fi ck höra vad som kan funge ra/inte funge ra.

6.7 Tema 6- Arbetslivserfarenhet

De t här te mat bel yste s i nte av all a i nte rvjukandi date r från både UE och HE. Dock var de t e tt par utav arbe tsle darna/montageledarna från UE-sidan som be tonade vi kten av e rfarenhe t och de proble m som kan uppstå i samarbete t me d oe rfarna PC/AL.

Problematik

 En pl atsche f (UE) säge r - ”90 % av al l a konstruktöre r saknar kompe tens att ri ta ri tni ngar som

går att omsätta i ve rklighe ten”.

 Ett proble m är att oe rfarna pl atsche fe r och arbe tsledare saknar de n de taljkunskap som

unde re ntre prenöre n har, e nligt AL (UE).

Konsekvenser

 De t saknas PC som har en l ång erfare nhe t. Man komme r til l kontore t för snabbt! Man mi ssar

den prakti ska bi ten! De t går för fort så de t kan skära si g me d HE samarbe tsmässi gt, säge r en AL (UE).

 En annan AL (UE) påstår – Är i nte PC/AL till räckli gt e rfare n från ti di gare samarbe ten, men

äve n som PC/AL ge ne rell t, kan de t bli proble matiskt vid probleml ösni ng.

 Konstruktöre r kan sakna kunskape r från ve rkli ga fall. De t le de r til l felakti ga ri tningar som i nte

stämme r övere ns med ve rklighe ten. ”De (nyutexami ne rade konstruktörer) har för bråttom ut, man vill göra karri är snabbt! Enligt PC och AL (JM Entre prenad AB).

Lösningar

 En arbe tsledare hos e n av de i nte rvj uade UE pratar om hur ve derbörande be möter en

oerfare n PC/AL, från huvude ntreprenören. ”Arbe tslivserfarenhe ten kan variera från pl atschef till pl atsche f. Om de t bli r problem så får man le va med de t. Om någon ge r e tt osäkert i ntryck får man l ära platschefe n. Dock be höve r inte en e rfare n PC vara dukti gare än e n nyutexamine rad PC på bygge t! En e rfaren kan ha gjort fe l i 40 år!”

 Som en l ösni ng på probleme n med konstruktöre r vil ka gör fel aktiga ri tni ngar, säge r en

6.8 Tema 7 – Ändrings- och tilläggsarbeten

Ändri ngs- och tilläggsarbeten i byggprodukti onen är enli gt arbe tsledarna och pl atsche ferna snarare re gel än undantag.

Problematik

 ”Det är all tid proble m, de t är sånt som till kommer ofta”, unde rstryke r e n utav arbe tsle darna

på JM Entre prenad AB.

 De t problem som kre tsar kri ng te mat ÄTA är bl and annat att UE i bland brister i

dagbokshante ringe n och att skri va unde rrättel se r, e nli gt AL (JM Entre prenad AB).

 Vi dare säge r samma arbe tsle dare att UE e mell anåt ”dyke r upp” med e ndast e n faktura - ”De t

hände r ganska ofta”.

 En AL på unde re ntre prenörssi dan be tonar – ”ÄTA i nne bär all tid problem! Inge n gill ar ÄTA!

i nte ens de som skri ve r de m. Det är ju bättre om man kan åka ti ll e tt jobb, göra de t och se n skicka en faktura. That’s i t!”.

 En AL hos en av de kontaktade unde re ntrepre nöre rna uttrycke r att äl dre PC säll an har

kunskape r i AB04 och att de t är däri som probleme n uppstår ” Ansvarsfrågan ändras inte , men de t är där all a proble m hamnar”.

Konsekvenser

 Bristande kunskape r i ÄTA-hanteri nge n, d.v.s. hur ÄTA anmäl s, le der oftast til l proble m, eller

som e n i ntervjukandi dat (PC hos UE) säge r - ”Där uppstår 99,9% av all a problem (med ÄTA)”.

Lösningar

 En PC och AL (JM Entre pre nad AB) önskar, som lösni ng på ÄTA -hanteri nge n, e tt sl ags

standarddokume nt för ÄTA. ”De t vore något!”.

 ”Se till att dokumentera. Gör e n korre kt ÄTA base rat på kontraktsvillkore n, då bli r de t sällan

proble m. Det är bara när man inte har dokumente rat och gör di ffusa ÄTA som de t blir proble m. Där har proje ktle dare n (AL hos UE) till sammans me d l agbase n e tt stort ansvar! Ta gärna kort och skri v ne d”, e nli gt e n PC (UE).

6.9 Tema 8 – Tidsplanering

”En väl uppl agd och konse kve nt ge nomförd plane ri ng utgör e n av de me st be tydel se full a förutsättningarna för ett bra produkti onsresul tat”, säge r Uno Nordstrand och Ervi n Ré vai i si n bok Byggstyrning (2002). Me n att föl ja ti dpl ane n ute på byggarbe tspl atse r är inte allti d hel t oproble mati sk.

Problematik

 För korta ti dplane r är mycket påfre stande säge r e n AL (UE). ”All a bli r li dande av för stre ssi ga

ti dplane r”. De t är tidspre ssen som är de t största proble me t.

 Ett annat proble m som omnämnde s var att bygge t inte startar när de t är sagt a tt starta,

uttrycke r PC (UE).

Konsekvenser

 ”Det är i nte allti d billi gare att håll a tajta ti dplane r”. De t bli r då me r konfli kter och

sl utprodukti onen kan bli av sämre kvalite t (AL UE).

 Tidpl ane r påve rkas också av le veranse r som i nte hålle r utl ovade ti der. D e t kan l eda till

i rritati on och frustrati on, i värsta fal l bli r äve n samarbe tet mell an UE och HE li dande , e nli gt PC (UE).

 Tidpl ane r som i nte håll s kan le da till att arbe tarna hos JM Entrepre nad AB får arbe ta ö ve rtid,

e nligt AL (JM Entre prenad AB).

Lösningar

 Ordni ng och re da vi d le ve ranse r är e n god l ösni ng på ti dspl ane proble men, säge r en AL från

e n UE. ”Har man all a gre je r på pl ats vi d start skulle vi korta byggti de rna mycke t!”.

 Vi dare säge r samma AL att ”me r sl ack”, dvs. me r utrymme för förse nade l e ve ranser, skulle

vara till hjäl p.

 En me r posi ti v PC (JM Entre pre nad AB) se r i nte fördröjni ngar i tidpl anen som e tt icke

hanterbart problem. ”Fördröjni ngar är vanli gt, ri tningar som i nte dyke r upp i ti d och oväntade re vi de ringar le der till att man får komma på snabba l ösni ngar. Proble m är till för att l ösas!”.

 En l ösni ng skulle också kunna vara, vi d de ti dpunkte r då UE i nte hi nne r färdi gställ a ett arbe te

e nligt avtal , att kräva vi te (AL, JM Entrepre nad AB).

 ”Ge oss 30 % me r tid *skratt*. Då har vi l öst all a proble m”, skämtar e n unde re ntre pre nör

7. Diskussion

7.1 Kritik

Hel a proce dure n, vi sste vi , skulle bli svårhanterlig att sammanställ a i e n vete nskapli gt korre kt rapport e ftersom vår valda me tod för utförande t bygge r på i ntervjukandi date rs subj e kti va upple vel ser. Därför är de t vi kti gt att betrakta re sultate t i rapporten som e tt re fe rat elle r re na åsi kte r utan tydli ga ve tenskapliga belägg.

För övrigt vil l vi också påpeka att om vi hade haft möjli ghet till att utföra e n l ängre observati on i nom ämne sområde t, så hade vi i nte vari t tvungna att be höva förli ta oss så mycket på i ntervjuerna. Vi hade på så sätt kunnat obse rvera ne gati va aspekte r i samarbe te t mell an unde re ntre prenör och huvude ntre prenör; händel se r som i nte rvjukandi daterna själ va inte har t änkt på, elle r vill be rätta. Me n i motsats till vår självkri tik är de t re sultat som pre se nterats fakti ska punkter som önskas förbättras elle r l yftas fram, på be gäran av yrkesve rksamma arbetsle dare och pl atsche fe r. Rapporten är därför me r att be trakta som e n förl ängd arm elle r e tt språkrör för våra i nte rvjukandidate r – en sammanställ ni ng av önske mål .

7.2 Vidare studier

Vi re komme nderar vi dare studier i ämne t för att få e n me r grundl äggande förståelse av en e ve ntuell samarbe tsproblematik i de n dagsaktuell a by ggprodukti onen. Sådana studie r kan vara i form av me r fördjupade inte rvjuer och me r utförli ga obse rvationer i e ntrepre nöre rnas vardag. På så sätt kan man e rhåll a fle r te man än vad som re dovi sas här, och såle de s få fle r i nsi kte r i vad som be höve r åtgärdas för att nå e tt förbättrat samarbe te .

En tanke med vår unde rsökni ng är att uppmuntra e fterkommande stude nter i vår utbil dning att kanske känna i ntresse för kärnfrågan vi lyfte r fram i rapporte n, och däre fte r ta vi d me d egna unde rsökningar.

Som författare anse r vi att samarbe tsproblemati ke n ständigt be höve r se s öve r och därför är de t vi ktigt att i nte se de nna rapport som e tt arbe te som re dan har utarmat de t väse ntli gaste i frågan om bristande samarbete . Rapporten är e ndast vad vi be traktar det som; e tt fotogra fi ur ve rklighe ten, e tt ögonbli ck, som i morgon kan te si g annorl unda (ill ustreras i fi gur 3). Därför är vidare studie r nytti ga.

Figur 3. Här beskrivs hur examensarbetet fungerar som ett fotografi ur byggproduktionens vardag och de dagsaktuella problem som ryms däri.

8. Slutsats

De t fi nns i nge t e ntydigt svar på vår huvudfråga om vil ka proble m som uppstår i samarbe te t mell an huvude ntre prenör och unde re ntrepre nör. Inte heller del frågorna som arbe tet grundar si g på låte r si g pre se nte ras i e tt kort och e nkelt svar. Varje pl atsche f och arbe tsledare måste hi tta si tt e ge t sätt att l ösa si na speci fi ka problem. Base rat på sina unika förutsättni ngar som vil ket proje kt de är i nvolverade i , vil ka arbe tskolle gor de samarbe tar me d, pe rsonke mi n på byggarbetspl atsen och sin ege n och andras arbe tsli vse rfare nhet. Bara för att en arbe tsledare del ar e tt problem me d en annan arbe tsle dare behöver konsekve nserna och l ösningarna i nte vara de samma, utan kan vara vi tt skil da. De t som funge rar i e tt proje kt be höve r inte fungera i nästa.

En anledni ng till avsaknaden av e tt tydli gt spe cifikt svar är den bre da fråge formuleringen som till åte r e tt stort spann av fria tol kningar. De tta gynnar vår i nformati onsi nhämtni ng e fte rsom de t l åte r de n i ntervjuade kli va utanför satta rammar och informati one n bli r på så sätt i nte be gränsad av vår kunskap och känne dom i nom bransche n.

Slutsatsen av hel a e xame nsarbe te t är att de åtta te man som pre sente ras, utgör de vi kti gaste område na som påve rkar samarbe te t mell an huvudentre pre nör och unde re ntre pre nör på arbe tsle dni ngsni vå. De t är vi dare vår sl utsats; att adresse ra och arbe ta kri ng de åtta te mana är e tt produktivt sätt att förbättra samarbe tet. De t är äve n kl okt för bli vande arbetsledare att känna till och beakta de åtta temana och de ras i nverkan på arbe tsledare ns vardag. Även le dni nge n gör kl okt i att vara i nförstådd i temana för att på så sätt bättre förstå den dynami k som e xi sterar mellan huvude ntre prenöre n och unde re ntrepre nöre n ute på fäl t.

Efte r att samtli ga te ma-analyse r öve rgi ck til l e tt re sul tat (se kap.6) kontrolle rade s våra åtta te man mot e n seri e basmöte sprotokol l (se 1.4.4). Sådana upprättas då re spe kti ve arbe tsledni ng har e tt geme nsamt möte . Vad vi kan uttyda från protokollen är att de e ndast vi drör vid några av våra te man där säke rhe ten är de n me st fre kvent åte rkommande . Av det här drar vi föl jande sl utsatse r:

 De t verkli gt i ntressanta mate ri alet ante cknas i nte ne r i möte sprotokollen. De t fi nns

anledni ng att tro att den me st känsli ga i nformati onen tas upp öga mot öga ”bakom l ykta dörrar” mell an HE och UE.

 JM Entre pre nad AB använde r standardmallar för basmöte sprotokollen. Mall arna före nkl ar

dokume ntati onen av möte t me n lede r såle des till att spe ci fik informati on inte antecknas i större grad.

Vad vi har i nse tt av de tta är att anonyma i nte rvjue r ge r be tydligt bättre och me r intre ssant i nformation, i nformati on som man i nte kan l äsa si g till i protokoll och li tteratur. De t gör i nformationen ännu me r relevant för e n nyexaminerad byggi ngenjör som ska påbörja e n karri är som arbe tsle dare.

9. Rekommendationer

9.1 Inledning

Vi i arbe tsgruppen har di skute rat fram två möjli ga l ösni ngsförslag som kan vara till gagn för JM Entre prenad AB. Våra försl ag he te r APP och ÄTA -syste mati k. Förslagen grundar si g på arbe tsle darnas och pl atsche fe rnas synpunkte r på vad som kan förbättras. Exame nsarbe tets arbe tsgång och de re kommendati one r som framkommi t, kan ill ustre ras me d ne danståe nde bild (fi gur 4).

Figur 4. Illustrationen redovisar rapportens utförande, från idé till rekommendationer åt JM Entreprenad AB.

9.2 Lösningsförslag

APP – I re sul tatdelen di skuterar vi ”l agbas kontra arbe tsle dare”. De t framkom att de t råde r proble m

kring arbe tsledares (UE) närvaro. De t kom fram i re sultate t att arbetsle dare n hos unde re ntre prenöre n i nte all tid hade möjli ghet att vara närvarande på byggarbetspl atse n och på så vis i nte är insatt i utförande t. Därför har vi nu e tt l ösni ngsförsl ag som vi kallar APP (Ansvarig På Pl ats). Li te enkel t förkl arat så fungerar vårt försl ag enli gt de nna proce ss:

Ti digt i upphandli ngen skall JM Entre prenad AB önska att unde rentre prenöre n utse r e n ”Ansvari g på pl ats”. En sådan pe rson är en l agbas eller motsvarande som tilldel as fle r be foge nhe ter än vanli gt. Vidare be tyde r de t att APP är e n pe rson som all tid är n ärvarande unde r de utförande n som unde re ntre prenöre n åtagit si g att göra och har rätt att fatta be slut angående utförande mome nte t. De tta lede r till att unde re ntre pre nöre n all tid komme r att vara i nsatt i samtli ga proble m som arbe tsmome nte t inne bär, och komme r unde r byggti de n att vara väl förtrolig med JM Entre pre nad AB´s arbe tsle dni ng.

Ett sådant förfarande komme r att unde rlätta för JM Entrepre nad AB då arbe tsledni ngen bara behöve r di skute ra me d e n i ndi vid och i nte två. Arbe tsledare /pl atschef hos JM Entre pre nad AB

behöve r all tså inte unde rrätta undere ntreprenörens arbe tsledare om e ventuell a händel se r som kan påve rka utförande t, utan kan di rekt l åta APP fatta avgörande be sl ut.

De tta i nnebär att de n nuvarande arbe tsle dare n hos underentreprenören inte be höve r ko mma ut ti ll varje byggarbe tspl ats för att be höva sätta si g i n i varje li ten fråga, vil ket är proble mati skt då arbe tsle dare n på undere ntrepre nörens si da oftast har fle ra projekt parallell t.

Så för att undvi ka onödi g stre ss och kostsam resti d, re kommende rar vi att e n ”Ansvari g på pl ats” utse s för att avl asta unde rentrepre nörens arbe tsledare . Därav be höver arbe tsledaren i nte bry si g om bagatell artade problem som ändå kan l ösas av personalen och lagbasen på pl ats. ”Ansvari g på pl ats” är e nligt oss ett i cke konfrontati vt sätt att l ösa probleme t utan att kri ti sera unde re ntre prenöre n.

ÄTA-systematik – Ett annat l ösni ngsförslag som vi har re sone rat fram be rör ÄTA -proble mati ke n som

redovi sas i re sul tate t. I det kapi tle t poängte rar arbe tsledare från JM Entre prenad AB att man upple ve r problem me d själ va förfarande t me d ÄTA -hante ri ngen. De t nämndes att unde re ntre prenöre n i bland endast har med sig fakturor för de ssa ändri ngs - och till äggsarbe ten, och saknar alltså e n tydli g dokume ntation. Me d e n tydli gare dokume ntati on me nas någon form av redogörelse för vad som e xakt be hövde ändras eller till äggas, utöve r de t avtalade utförande t. Vårt l ösningsförslag är att JM Entre prenad AB upprättar e n form av standarddokument och standardproce dur för ÄTA-hante ring, för undere ntrepre nöre r. På så sätt bli r unde re ntre prenöre n medve ten om de krav som JM Entre prenad AB ställe r. De t bli r då e nkl are att re da ut frågan då proce duren för att ta reda på vad som var fel , hur det l östes och om de tta verkli ge n var e tt be fogat ändri ngs- och till äggsarbe te , unde rl ättas.

10. Referenser

Hartman (2004) Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori, 2:5 uppl . Lund: Stude ntli tte ratur.

Carl ste n, Engström (1992) Att göra en undersökning: Introduktion till grundläggande

forskningsmetodik med exempel från idrotten. 1:a uppl . Stockholm: Ce ntrum för idrottsforskning –

Idrottshögskol an i Stockhol m.

Heine Ande rsen (1994) Vetenskapsteori och metodlära: En introduktion. 3 uppl . Lund: Stude ntli tte ratur

Bell, Judi th (2000) Introduktion till forskningsmetodik. 3. Uppl . Lund: Stude ntli tte ratur. Uno Nordstrand, Ervi n Ré vai, (2002) Byggprocessen 3 uppl. Stockhol m: Libe r AB.

Ri chard E. Boyatzis (1998) Transforming qualitative information: Thematic analysis and code

11. Bilagor

Bilaga 1 - Intervju 1

1. Vilka är de problem som ni möter i samarbetet med underentreprenörer?

 Svare t ble v ganska e ntydigt – ordni ngsfrågor/säke rhe t, samordni ng och ti dhållni ng.

 I fråga om säke rhe t, de kraven som har ställ ts be träffande varsel klädsel, spi ktrampskor och

hjäl m, var det ofta unde rentre prenörer som i nte tog hänsyn till de tta. Ur samarbe tssynpunkt be traktat kan sådana problem le da till spänni ngar i samarbe te t.

 Samordning – oftast har re spe kti ve UE e n arbe tsledare med si g, i andra fal l har man ski ckat

med en l agbas. De t fungerar ofta bättre med en l agbas som arbe tsledni ng vid utförande t. ”Lagbase n är all tid på pl ats och all tid insatt i de t som ske r”. AL brukar i nte allti d vara närvarande vilke t re sulterar i att ve de rbörande i nte all tid är ”up to date” me d vad som ske r (JM Entre prenad AB kanske skall spe cifi ce ra för en l agbas iställe t för e n AL!)

 Ti dhåll ning – Arbe te t kunde sl äpa e fte r till föl j d av bri stande säkerhe tsåtgärder. Me d de tta

menas e xempel vis att då UE sätte r upp skyddsräcken bri stfälligt, fi nns riske n att e fterkommande UE (takarbete n osv) vägrar utföra si tt arbe te till s dess att säkerhe tsriske n är åtgärdad.

 Folk bli r osäkra ibl and på vad och hur man ska utföra e tt vi sst arbe tsmome nt.

2. Om du fick möjligheten att nämna en specifik sak som du vill bättra på idag (i samarbetet), vad skulle det kunna vara? Och vilka lösningar finns på problemen?

 De t bli r me r stre ss till föl jd av t.ex. säke rhe tsfrågor som i nte e fte rlevs, varpå JM måste

anordna möte n, elle r ski cka mai l med kl agomål. Sådana sake r le de r i nte nödvändigtvi s till e konomi ska problem, me n kan le da till spänni ngar och irri tati on i samarbe te t. ”Med de t mesta så funkar de t ju, me n se n får man ”trycka på vi ssa””.

 Arbe tsbere dningar – Nyttjas inte all ti d e nligt AL och PC. Me st vid me r kompli cerade moment.

Me d arbe tsbe redningar underl ättas arbe tet och mi ssförstånden blir färre . Nyttjas då folk bli r osäkra på vad som skall göras. Nyttjas vi d kne pigare mome nt, kanske inte då man ska montera e n dörrkarm. Då fol k känne r si g li te osäkra ”hur gör man de t här?”. Då bli r de tvärsäkra. ”Arbe tsbe redningen är e n av de vi ktigaste posterna att styra, de t röje r undan vår ”vardagsl unk” me d 90 % kan man säga”.

 Vi te – De t fi nns möjli ghet att kräva vi te e nli gt PC me n de t har aldri g be hövts. Exempel på vite

kan gäll a då UE i nte bär ID06. Ide ntifi kati one n är vikti g ur säkerhe tssynpunkt. Åte ruppre pas sådan proble mati k för ofta kan den punkte n tas upp i e konomimöte n me d UEs AL, elle r på li te större möte n me d högre che fe r. Man är dock åte rhåll sam me d att vara för hård – ”man kan ju i nte börja me d rött kort på e n gång!”.

Bilaga 2 - Intervju 2

1. Vilka är de problem som ni möter i samarbetet med huvud/underentreprenörer?

 Ansvarsfrågor - Ve m har ansvar för vil ke n del av jobbe t. De t är i nte all ti d klart i

upphandli ngar, ve m som ska ta hand om vad. Ansvarsuppdelni ng för icke upphandl ade ”sake r”. Alla arbe ten som skall utföras som e j är pre ci serade i upphandlinge n – där be höve r ansvarsförhåll ande t tydli ggöras.

 Stre ss - Tajta ti dspl aner och i nga margi nale r för att något går snett orsakar mycket stre ss. Det

kan påve rka säke rhe ten.

 Säke rhe t – All a tjatar på alla. Man försöke r föl ja de t så gott de t går me n de t finns all tid

punkte r går att förbättra.

 Le veranse r – fördröjningar är vanligt, ri tningar som inte dyke r upp i ti d, och oväntade

re vide ri ngar lede r till att man får komma på snabba l ösningar. ”Problem är til l för att l ösas!”.

2. Om du fick möjligheten att nämna en specifik sak som du vill bättra på idag (i samarbetet), vad skulle det kunna vara? Och vilka lösningar finns på problemen?

 Samordning – Att man har e n djupgåe nde ge nomgång i nnan jobbet utförs är vi kti gt säger

montageledare (ML). De t li gge r på både UEs ansvar och He s ansvar att genomföra någon form av möte , e tt s.k. uppstartsmöte. Arbetsbe redni ngar har varit nytti ga och funkat bra i arbe tet. ”Me n ännu bättre vore om man fi ck vara med unde r själva upphandlingen för då kan man upptäcka sake r ti di gare ”.

 Möte n - Måndagsmöte n är också bra för att de t i nte ska krocka med andra UE.

 Fle r UE:n spe ci alise rade på sin grej. Både bra och dåli gt. Bra e ftersom varje UE då kan si tt

område me r e xakt, me n dåligt e fte rsom antalet UE då ökar och även samordni ngen mell an de ssa.