Projektvecka X Datum för dok.

(1)

12 Bilagor

Under detta sista avsnitt finns material som hänvisats till i rapporten. I förteckningen på denna sida syns tydligt vad som är representerat. Det är främst de olika verktyg som använts under

produktutvecklingen, även dokumentation som utförts under arbetets gång för att behålla informationen tillgänglig. För varje bilaga finns en kort beskrivning av hur den används, eller

vad som finns i den.

INNEHÅLL ‐ BILAGOR

12.1 BILAGA 1: PENNY AB, EXEMPEL PÅ MARKNADER ... 2

12.2 BILAGA 2: KRAVSPECIFIKATION ... 3

12.2.1 Resultat från kravspecifikation ... 5

12.3 BILAGA 3: PLANERINGSRAPPORT ... 6

12.4 BILAGA 4: ANTROPOMETRISKA MÅTT ... 12

12.5 BILAGA 5: PUGH‐ANALYS ... 14

12.5.1 Resultat av Pugh‐analys ... 14

12.6 BILAGA 6: UTDRAG UR PM‐MATERIALVAL ... 19

12.7 BILAGA 7: CES SELECTOR ‐ MATERIALDATA ... 25

12.7.1 PA 12 (PolyAmid) ... 25

12.7.2 POM, Polyoxymetalen (Acetalplast) ... 27

12.7.3 TPE, Termoplastisk elast ... 29

12.8 BILAGA 8: PROTOTYPTILLVERKNING HOS DIGITAL MECHANICS ... 31

12.8.1 Möjliga material för tillverkning hos Digital Mechanics ... 33

12.9 BILAGA 9: PROJEKTPLAN – GANTT‐SCHEMA ...35

12.9.1 Resultat av Gantt‐schema ... 35

12.10 BILAGA 10: PROJEKTLOGGBOK ... 42

12.11 BILAGA 11: HANDLEDNINGSDOKUMENTATION ... 52

12.12 BILAGA 12: SWOT‐ANALYS ... 69

12.12.1 Resultat av SWOT‐analys ... 69

12.13 BILAGA 13: FUNKTIONSANALYS ... 70

12.13.1 Resultat av funktionsanalys ... 74

12.14 BILAGA 14: QFD (QUALITY FUNCTION DEPLOYMENT ... 75

12.14.1 Resultat av QFD‐matris ... 76

12.15 BILAGA 15: ANVÄNDARSTUDIE – MÄTNING AV NÄSOR ... 77

12.15.1 Resultat av användarstudie – mätning av näsor ... 79

12.16 BILAGA 16: BERÄKNINGSRAPPORT AV 3D‐MODELL (SOLIDWORKS) ... 80

12.17 BILAGA 17: PIPS‐ANALYS ... 88

12.17.1 Resultat av PIPS‐analys ... 90

12.18 BILAGA 18: CAD‐RITNINGAR PÅ SLUTKONCEPT... 91

(2)

BILAGA 1: PENNY AB, EXEMPEL PÅ MARKNADER 12.1 Bilaga 1: Penny AB, exempel på marknader

(3)

12.2 Bilaga 2: Kravspecifikation

De krav som produkten skall uppfylla definieras och bestäms, de dokumenteras sedan i kravspecifikationen. I kravspecifikationen skall osynliga och synliga funktioner listas

och tydligt beskrivas i form av krav som skall uppfyllas, eller som önskemål som på något sätt gör produkten bättre. De ska vara välformulerade så att de ska kunna lösas

på flera olika sätt, kraven får inte bindas till en lösning. (Österlin, 2003, s. 43) Dokumentet är levande, det vill säga det uppdateras med fördel under hela projektets gång. (Österlin, 2003, s. 43) Med hjälp av kravspecifikationen är det tänkt att man på ett strukturerat sätt ska kunna se de krav, samt dess egenskapsmålvärden som kommer

göra kunden belåten.

KRAVSPECIFIKATION – Penny Interaktiva Glasögon

1. Marknadsbedömning

1.1 Professionella användare. Ex. industri, sjukvård & försvaret.

Vidare även till konsumentmarknad inom 5 år.

1.2 Säljutsikt (mycket uppskattningsvis): 1) Ca 2,5-3 miljoner enheter om 2 år, beroende på partners. 2) Utan partners ca 500 000-1 000 000 inom 3 år. Målet detta år är att tillverka 250 st.

testsystem till kunder på en testmarknad inom 1 år.

1.3 Marknadslivslängd beräknas hålla under företagets totala livslängd.

1.4 Glasögonen skall vara unika, och erbjuda interaktiv och intelligent användning av ett pocket-PC gränssnitt.

1.5 De skall gå att se igenom, vara transparenta.

1.6 Standardisering av innerbåge är önskvärt. Kundanpassning skall vara möjligt vid behov.

1.7 Positionsjusteringsmöjlighet på glasögonbåge (inre) är nödvändigt.

2.Produktkrav 2.1 Funktionskrav

2.1.1 Alla människor som har intakt syn, oavsett fysisk kapacitet, arbetsuppgift, arbetsmiljö eller datorplattform skall kunna använda Pennys Interaktiva Glasögon.

2.1.2 Systemet skall inkludera: PDS – Projection Display Solution, MTS – Motion Tracking System, CBS – Command Button Sensor och SES – Spider Embedded System.

2.1.3 Medge informationsdisplay och användning medan användarens händer gör något annat.

2.2 Tillverkningskrav

(4)

BILAGA 2: KRAVSPECIFIKATION 2.2.1 Produkten skall tillverkas och monteras i Sverige, packas i

kartonger för vidare leverans.

2.2.2 Minimering av antalet tillverkningsverktyg och antalet olika komponenter.

2.2.3 Effektivisera montering.

2.2.4 Produkt livslängdskrav:

försvaret 10-15 år (extremt långt för el.) industri ca 12-18 mån (sedan ny version) 2.3 Miljökrav

2.3.1 Försvaret har extrema miljökrav. Alla miljöer där systemet används. Privatkund kräver CE, MIL standard (militärstandard) och ROHS (elektronik) standard.

2.4 Designkrav

2.4.1 Vara intuitiv med genomtänkt användbarhetsdesign, semiotik.

2.4.2 Medge mobilitet för enkel användning.

2.4.3 Formgiven efter ansikte (ergonomi), anpassningsbar för olika personer med olika ansiktsformer och storlekar.

2.4.4 Möjliggöra bekvämlighet i upp till åtta timmar i streck.

2.4.5 Material som är bekvämt mot huden och som ej framkallar överkänslighet eller allergier (speciellt vid sjukvård).

2.4.6 Tillförlitlighetskrav beroende på marknad (sjukvård och försvar kräver hög tillförlitlighet t.ex., konsumentmarknad kräver inte högre än annan personlig elektronisk utrustning)

2.4.7 Ytbehandling och ytstruktur som möjliggör att produkten sitter bra kring ansikte och inte påverkas av smink o.s.v.

2.5 Typgodkännande genom fältstudie med testning på målgrupp med ca 20 personer.

3. Service och reservdelar

3.1 Service sker av Pennys partners (Solarit, Motion Control).

3.2 Reservdelshållning säkras av leverantör och handlas via Penny. I testserien sker ingen reparation, där ersätts systemet med ett nytt vid behov.

4. Dokumentation

4.1 Tillverkningsunderlag i SolidWorks 2009 filer.

(5)

4.3 Använda standard programvaror för dokumentation, (PC).

4.4 Garantiorder, som följer CE-standard skall finnas.

4.5 Brukshandvisning till produkten, (ej i detta projekt).

5. Packning och emballage

5.1 Enheterna kommer att packas i pappersförpackningar med skyddande innandöme, tillverkade i Västerås. De kommer att vara specialanpassade för Pennys produkt.

6. Återvinning

6.1 Försöka använda en miljöteknisk tillverkning, inte använda farliga material. ”Green developer”.

6.2 Skall sorteras som elektronikprodukt.

6.3 Konstruera delar för att möjliggöra sortering av material för återvinning.

12.2.1 Resultat från kravspecifikation

Kravspecifikationen konkretiserade frågor som fanns kring produkten och dess funktioner. Krav listade författaren först själv och gick sedan igenom dem med uppdragsgivaren. Det var en nyttig process för

produktförståelsen. Vissa frågeställningar var svåra att svara på, även för uppdragsgivaren. Exempel på detta var ekonomiska uppskattningar. Till slut valdes att de inte skulle inkluderas alls.

(6)

BILAGA 3: PLANERINGSRAPPORT

12.3 Bilaga 3: Planeringsrapport

Planeringen inleds med att projektets mål och syfte diskuteras med uppdragsgivaren, detta för att få en gemensam förståelse samt definition av projektet. Det är viktigt att tidigt beskriva vad både studenten samt uppdragsgivarens mål med projektet är, detta för att båda parter ska bli nöja med slutresultatet. Det är även viktigt att tidigt avgränsa och definiera vad som bör och

inte bör göras inom ramen för projektet. Dessa delar beskrivs i en planeringsrapport. De direktiv som uppdragsgivaren och studenten kommit fram till definieras. I denna beskrivs även

en enkel aktivitetsplanering samt bakgrund för projektet. Studenten söker även efter lämplig litteratur att studera och nämner den i planeringsrapporten. Ansats och metod som är tänkt att

användas beskrivs.

Planeringsrapport

Bakgrund

Företaget Penny AB utvecklar Interaktiva glasögon som skapar helt nya möjligheter för användningen av mobila datorer och mobiltelefoner. Med Pennys Interaktiva Glasögon får en användare bilden från en extern handdator (Pocket PC) projicerad och reflekterad på sin egen näthinna (retina). Med hjälp av den teknik Penny har valt och den optik företaget har konstruerat så placeras grafiken i ett lager ovanpå verkligheten. Användaren ser alltså verkligheten och grafiken samtidigt. Detta skapar näst intill oanade möjligheter för användaren.¹

Penny vill i framtiden skapa en naturlig användning av en mobil dator där allting är placerat inuti glasögonbågen. I Pennys framtida modeller kommer alltså även datorn vara placerad i glasögonbågen. Med så mycket elektronik och optik placerad direkt i glasögonbågen skapas ett viktproblem där Penny arbetar med att strategiskt placera all teknik runt om bågen så att användaren får en jämn fördelning av vikten runt om huvudet så att inte systemet belastar nacke och annan muskulatur på huvudet.²

Syfte

Examensarbetet går ut på produktutveckling av de interaktiva glasögon som nämnts tidigare, detta för företaget Penny AB:s räkning. En version utav glasögonen finns idag på 0-serie stadium, de ska nu vidareutvecklas och anpassas till att passa olika personers ansikten, främst med hänsyn till näsor. Glasögonen skall vara ergonomiska och bekväma att använda. Glasögonen skall utformas för att attrahera en stor grupp användare. Den främsta målgruppen för detta projekt är den professionella marknaden, exempelvis olika industrier och

sjukvårdsinrättningar, därför bör glasögonen vara robusta och tåla många olika förhållanden.

Företaget föreslår att skapa ett justerbart näsparti för glasögonbågen så att den ska kunna anpassas till flera olika näsformer och därigenom olika användare. Genom att de är justerbara kan produktionskostnader minska då alla använder samma par bågar. Ett av Penny AB:s viktiga mål är att kunna skapa och tillverka en modell av glasögonen som passar alla.³

Direktiv

De interaktiva glasögonen skall undvika att se futuristiska ut. De skall efterlikna ett par klassiska solglasögon och kunna användas utan att dra uppmärksamhet till sig från omgivningen.

(7)

Mycket av Pennys teknik genomgår för närvarande patentprocesser runt om i världen varvid dessa delar måste skyddas och kan inte publiceras för allmänheten. Penny föreslår att två rapporter skapas (en för Penny och en för MDH). Ett sekretessavtal kring företagshemligheterna har skrivits på.

Den nuvarande designen styrs av flera redan idag kända parametrar anpassat för teknik. Pennys mål är nu att satsa mer på ergonomin och att skapa en glasögonbåge som klarar att bära alla tekniska element, att vara praktisk för användaren samt att vara bekväm. För att detta ska kunna genomföras krävs ett kvalitativt arbetssätt och en studie av olika näsformer där målet är att försöka hitta tre olika storlekar.⁴

Eftersom att ett par glasögon säkerligen i många fall kommer att delas mellan flera olika användare på en

arbetsplats bör de göras justerbara för att passa flera olika huvudtyper. Justeringen bör göras möjlig på två ställen i glasögonbågen:

1. över näspartiet

2. i ändarna som vilar på användarens öron

Under tiden Penny har arbetat med designen har de talat om en inre båge och en yttre båge vilket står för att den inre bågen är de element som ska göra bågen bekväm och användbar och den yttre ska innefatta tekniken och det yttre skalet.⁵

Det här examensarbetet har fokus på den inre bågen och arbetet med att göra ett utbytbart och i höjdled justerbart näsparti som ska kunna innefattas i näsbågen. Det är en rad olika parametrar som kommer att styra arbetet med designen och det kommer att krävas att en studie görs kring anatomi (antropometri) och ergonomi för att resultatet ska bli tillfredställande.⁶

Penny önskar att tre olika näspartier tas fram för olika bredder av näsa som ska kunna justeras i höjdled för att respektive användare ska få en korrekt projicerad och reflekterad bild från displayen på det egna ögat.

Materialvalet är viktigt, det ska i största mån vara mjukt och formbart mot näsan och samtidigt styvt och hållbart i fästet mot den inre bågen. Det bör även vara någon form av material som förhindrar svettbildning över näsan vilket i sin tur gör att glasögonen sitter på plats.⁷

Arbetet ska presenteras i form av

• Ritningar och modeller i SolidWorks som CAD filer.

• Två stycken rapporter, en till företaget och en till högskolan.

• Fysisk modell, utskrivs av företaget Digital Mechanics i Västerås alternativt i MDH:s verkstad. Beroende på tillgänglighet och kostnader.

• Mitt/mina koncept fogas ihop med befintlig konceptmodell (ritningar finns tillgängliga).

Litteratur

Den litteratur jag kommer att använda är främst:

inom produktutveckling och design:

Baxter, M. (1995). Product Design ‐ Practical methods for the systematic development of new products.

United States of America: CRC PRESS.

Clarkson, J. D., & Eckert, C. (2005). Design Process Improvement ‐ A review of current practice. London:

Springer‐Verlag London Limited.

4 Erik Lundström, VD Penny AB, 2010‐01‐27

(8)

Michanek, J. D., & Breiler, A. (2007). Idéagenten 2.0 en handbok i idea management. Estland: Bookhouse Publishing AB.

Monö, R. (1997). Design for Product Understanding. Trelleborg: Liber AB.

Ullman, D. G. (2003). The Mechanical Design Process (Third edition).

Österlin, K. (2003). Design i fokus för produktutveckling. Liber AB.

inom ergonomi och antropometri:

Helander, Martin (2006). A Guide to Human Factors and Ergonomics. Second edition. USA: CRC Press, Taylor &

Francis Group

Sammarbete mellan Tekniska Högskolorna i Göteborg, L. L. (1997). Arbete ‐ Människa ‐ Teknik. Borås:

Prevent.

Antropometriska data över ansiktsmått: insamlingsmetodik, lagringssätt och åtkomst/Göran Arnoldsson, Per- Gunnar Jönsson, Patrick Persson, Arnoldsson, Göran (författare)*

Gordon, Sallie, Liu, Yili, Wickens, Christopher (1998). Human Factors Engineering. USA: Addison- Wesley Educational Publishers Inc.

inom vetenskaplighet:

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Malmö: Studentlitteratur (svensk utgåva).

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Närvänen, A.‐L. (1999). När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur.

Användarstudier

Här följer idéer på hur användarstudier kan utföras:

• Genomgång av Erik Lundbergs tidigare undersökningar samt kunskap.

• Undersök litteratur, finns det teorier kring t.ex. gyllene snittet i ansiktet och liknande frågeställningar.

• Studie av eventuell tillgänglig forskningsdata. Angående hur näspartiet ser ut, anatomiska mått (undersök nominalskala). Undersöka om vi är lika i skelettet och vad som skiljer oss åt. Undersöka om sådan forskning finns på exempelvis Universitetssjukhuset i Örebro, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

• Utföra en kvalitativ studie genom att avgjuta alternativt mäta näsor. Åldersgruppen 20-80 år är målgruppen som bör undersökas. Studien kan utför på kurskamrater, lärare, släckt, arbetskontakter och liknande. Innan studien bör jag testa olika mätmetoder, tillexempel att avgjuta näsor med hjälp av zenitlera, skapa den med hjälp av blå skumplast (i skolans verkstad) som modellmaterial samt utföra mätningar med hjälp av noggranna skjutmått. De data som samlas in bör sammanställas, exempelvis i ett Excel dokument, där de olika värdena kan analyseras. Målsättningen är att finns tre olika modeller/storlekar som passar någorlunda (går att tillexempel att finjustera) för alla olika näsor.

• Penny har haft kontakt med en optiker när det gäller frågor kring optiken i glasögonen, eventuellt kan de även vara till hjälp när det gäller ansiktens anatomi och utformning av glasögon med hänsyn till olika näsor.

Optiker Rynger i Västerås har Penny haft kontakt med.

Uppföljning och utvärdering kan ske kontinuerligt genom valideringstest, utföra prover samt analysera dem.

(9)

Arbetssätt kring idéer

För att de idéer som jag genererar ska gå att utvärdera och jämföra mot varandra planerar jag att använda ett konkretiseringsverktyg som jag i kursen Produkt och processutveckling (KPP306), tillsammans med min projektgrupp, sammanställde för projektet som vi utförde för företaget Southco Marine. Verktyget är baserat på teori och exempel ur boken Idéagenten (Michanek & Breiler, 2007). Se exempel nedan. Eventuellt kommer justeringar att göras för att passa detta projekts syften.

Preliminära avgränsningar

I detta projekt skall jag skapa koncept kring hur Pennys glasögon kan anpassas för att passa olika sorters ansikten.

Störst vikt skall ligga vid att glasögonen sitter bra på näsan då det är det största problemområdet för Penny just nu.

Jag skall se till att innerbågen är följsam mot ansiktet och ergonomiskt utformad för bekväm användning.

Projektets syfte är att utforma glasögonens innerbåge, den yttre bågen avgränsar jag mig till att inte utveckla.

Dock kommer det slutgiltiga konceptet att på något sätt visualisera hur glasögonens helhet kommer att förefalla med den nya innerbågen.

Eftersom att ergonomi har en viktig del i det önskade resultatet är det viktigt att få fram data kring olika typer av ansikten. Om det inte finns några allmänna forskningsdata att tillgå kring detta kommer jag att utföra en fältstudie där ansikten kommer att mätas. De delar i ansiktet som jag avgränsar mig till att mäta är: Näsans bredd vid näsrot samt näsben, näsans lutning, näsrotens förhållande till ögonpupillen. Fortlöpande under konceptgenerering och utveckling av koncept kommer användarstudier att utföras.

Produkten skall, som tidigare nämnts, anpassas till professionell användning, tillexempel i en industri eller inom sjukvård. Därför bör glasögonen vara robust utformade och tåla många olika förhållanden. Glasögonen skall alltså inte användas av privata konsumenter och behöver därför inte certifieras.

Arbetet kommer inte att behandla elektronik eller teknik kring glasögonen. Däremot kommer de

värmeförhållanden som uppstår på grund av elektroniken att beaktas, främst i tankar kring materialval men även kring formgivning.

Jag avgränsar mig alltså till att:

• Inte utveckla den yttre glasögonbågen.

• Skapa en robust produkt för professionell användning.ä

• Inte behandla elektronik eller teknik som finns i glasögonen.

Val av ansats och metod

Under Pennys egna tester med användare och under demonstrationer har vi funnit att den nuvarande

glasögonbågen endast sitter bra på 25 procent av användarna. På de övriga är den, eller upplevs den, som för stor och obekväm. Det viktigaste är att systemet inte glider ned över näsan vilket medför att användaren inte får reflektionen av displayens grafikinnehåll korrekt projicerad mot ögat vilket i sin tur medför att användaren inte ser hela bilden av den överlagrade grafiken. För att åtgärda detta behöver testpersonen hålla upp glasögonbågen manuellt vilket medför att hela tanken med glasögonen försvinner. De ska erbjuda att användarna får händerna fria

Kommentar:

Se större figur i rapporten.

(10)

till andra arbetsuppgifter än att använda en dator eller en mobiltelefon, det får de inte om ena handen måste hålla glasögonbågen på plats så att den projicerade och reflekterade bilden ska upplevas korrekt på verkligheten.⁸ Med anledning av detta bör en kvalitativ användarundersökning utföras för att skapa en optimal utformning.

Undersökningen baserar sig i förstadiet på sekundärdata (vad andra skrivit)om det finns tillgång till detta. Sedan utförs en undersökning med eget fältarbete (avgjutning alternativt mätning av ett antal näsor).

Penny har alltså som målsättning att skapa en ”one size” båge som med hjälp av några innovativa grepp ska gå att justera för olika typer av användare. Undersökningen utförs för att anpassa glasögonens utformning för många olika användare. Glasögonens utformning skall vara estetiskt tilltalande för huvudmålgruppen samt erbjuda en ergonomisk användning.

Arbetet kommer att resultera i digitala samt fysiska modeller av mitt/mina koncept. Jag kommer att använda min egen hemdator samt skolans datorer att utföra arbetet på. Det finns även en kontorsplats i Västerås att arbeta på med min egen dator om jag vill/behöver det.

Resultatet kommer slutligen att kvalitetssäkras och utvärderas genom ytterligare användarundersökningar där personer får möjlighet att prova glasögonen och sedan i tillexempel en enkät beskriva deras reflektioner.

Arbetsprocess

Nedan följer en beskrivning av den arbetsprocess som jag planerar att arbeta efter i projektet.

• Ständiga förbättringsverktyg •PIPS-DFU-DFM-DFA

Kommentar:

Se figur i stort

utförande i rapporten.

(11)

Tidplan

(12)

BILAGA 4: ANTROPOMETRISKA MÅTT

12.4 Bilaga 4: Antropometriska mått

Skannade exempel från figurer med antropometriska mått i (Tilley & Dreyfuss, 2002). OBS!

måtten är inte skalenliga till eventuell skalangivelse.

Figur 2 Mått på helkropp. (Tilley & Dreyfuss, 2002)

Figur 3 Exempel på normalfördelad kurva över

(13)

Figur 4 Mått huvud. (Tilley & Dreyfuss, 2002)

(14)

BILAGA 5: PUGH-ANALYS 12.5 Bilaga 5: Pugh-analys

De koncept som framtagits utvärderas med hjälp av en Pugh-analys. I denna kan koncepten jämföras mot varandra med hänsyn till dess olika egenskaper. Matrisen fungerar som en iterativ utvärderingsmetod som sätter fullständighet och kravförståelse på prov, identifierar

snabbt de starkaste alternativen och hjälper till att utveckla nya. (Ullman, 2003, s. 185) Se instruktioner för hur analysen skall utföras i textrutan nedan. Ullman förklarar även tillvägagångssättet med följande fem steg: Steg 1: Välj kriterium (krav) för jämförelse. Steg 2:

Utveckla relativa värdes viktningar för kriterierna (kraven). Steg 3: Välj ut de alternativ som skall utvärderas samt ett referenskoncept alternativt befintlig produkt att utvärdera respektive

alternativ mot. Steg 4: Utvärdera alternativen. Steg 5: Beräkna tillfredsställelse med hjälp av samlade poäng.

I bilagan visas analysen utförd av författaren samt av uppdragsgivare Erik Lundström. Av utrymmesskäl kommer kommentarer angående resultatet före figurerna från undersökningen.

Figur 5 Instruktioner för användning av Pugh-analysverktyg.

12.5.1 Resultat av Pugh-analys

Pugh-analysen som författaren utförde visade att koncept 4 och 5 ansågs vara bäst lämpade. I samråd med uppdragsgivare valdes koncept 3, som även fått bra resultat i analysen. Alla dessa tre var av typen koncept som hade fästfunktion för optroniken på skalmarnas utsida.

Det dröjde innan uppdragsgivaren återkom med en färdig Pugh-analys för de åtta koncepten.

Det gjorde att slutkonceptet redan var färdigutvecklat och den kunskap som annars kunnat appliceras på slutkonceptet inte fick den möjligheten. Erfarenheterna får sparas till den fortsatta utvecklingen av resultatet från detta projekt.

Analysen utförd av uppdragsgivaren visade emellertid att Lundström och författaren båda fick höga poäng på koncept 3 och 4. Detta trots att kraven värderades annorlunda i den analys som Lundström utförde. I Lundströms analys syns att flera koncept fått sämre resultat än referensen (Pennys befintliga modell). Detta kan bero på att koncepten är på ett mycket tidigt stadium där alla detaljer inte skapats eller specificerats i det konkretiseringsverktyg som författaren

(15)

Figur 6 Pugh-analys utförd av författaren. Bedömning om koncepten klarar kravpunkterna sämre, lika bra eller bättre än referensen. Poäng -1, 0 respektive +1. Grön markering visar koncept med högst resultat.

(16)

BILAGA 5: PUGH-ANALYS

Figur 7 Pugh-analys utförd av författaren. Bedömning om koncepten klarar kravpunkterna sämre, lika bra eller bättre

(17)

Figur 8 Pugh-analys utförd av uppdragsgivare Erik Lundström. Bedömning om koncepten klarar kravpunkterna sämre, lika bra eller bättre än referensen. Poäng -1, 0 respektive +1. Grön och röd markering visar bästa respektive sämsta koncepten.

(18)

BILAGA 5: PUGH-ANALYS

Figur 9 Pugh-analys utförd av uppdragsgivare Erik Lundström. Bedömning om koncepten klarar kravpunkterna sämre, lika bra eller bättre än referensen. Poäng -2 -1, 0, +1 respektive +2. Grön och röd markering visar bästa

(19)

12.6 Bilaga 6: Utdrag ur PM-Materialval

I rapportens avsnitt om materialval finns bland annat information hämtat från följande PM.

Endast figurer och bilder från PM:et är representerade här.

(20)

BILAGA 6: UTDRAG UR PM-MATERIALVAL

(21)

Tabell 1 Sammanställning av olika tillverkningsmetoder, sammanställt av Maria Hjerppe.⁹

Metod Beskrivning Lämpliga material

Sänksmidning (varm‐

smidning)

Tillverkning av detaljer som i huvudsak formas genom smidning i tvådelat verktyg. Skiftnyckel, Kugghjul och axlar är exempel på sänksmidda detaljer.

Lämplig detaljutformning: Släppningar på detaljen för att den ska lossna lätt. Kant‐ och hålkälsradier i verktyget så att materialet kan flyta ut i verktyget lätt. Jämna

godstjockleksövergångar mellan olika sektioner i detaljen.

Bearbetningstillägg.

Seriestorlekar: >500 detaljer/år.

Detaljstorlekar: Några gram till flera hundra kilo.

Verktyg/maskinkostnad: Hög/hög

Konstruktionsstål Seghärdningsstål Rostfria stål

Även:

Aluminiumlegeringar Kopparlegeringar Titanlegeringar Precisions‐

smidning

Flerdelade verktyg används samt hydrauliska eller mekaniska pressar. Precisionssmidning används framför allt i flyg‐ och försvarsindustrin. Vinginfästningar, dörrstopp och inredningsdetaljer såsom stolar är exempel på produkter.

Lämplig detaljutformning: Detaljer med utskärning, skarpa hörn, tunna väggar och komplicerad form kan smidas.

Seriestorlekar: >200‐300 detaljer/år.

Detaljstorlekar: Ett hekto till 100 kg.

Verktyg/maskinkostnad: Hög/hög

Aluminium

Även:

Stål Titan

Pressgjutning Smält metall pressas under högt tryck in i ett formverktyg av stål. Motorblock, ventilkåpor, symaskiner och

motorsågar är exempel på detaljer som tas fram genom pressgjutning.

Lämplig detaljutformning: Tunnväggiga och komplicerade detaljer kan gjutas tack vare högt tryck och snabbt förlopp.

Bör utformas med naturliga släppvinklar, runda hörn och jämna godstjocklekar.

Seriestorlekar: >5 000‐10 000 detaljer/år.

Detaljstorlekar: Några gram till omkring 30 kg.

Verktygs‐/maskinkostnad: Mycket hög/hög

Aluminiumlegeringar Magnesiumlegeringar Kopparlegeringar Zinklegeringar Ej (sliter på verktyg):

Järnlegeringar Stållegeringar

Vaxutsmält‐

ningsmetoden

En vaxmodell med i princip samma form som önskat gjutgods, inbäddas i en keramisk massa. Massan torkas och vaxet smälts ur, vilket skapar formens hålrum. Massan bränns till hållfast keramik. Formen fylls med smälta, keramiken rensas bort efter att smältan stelnat. Detaljer till symaskiner, lås, vapen, motorer och delar till verktyg är exempel på detaljer som tas fram med

vaxutsmältningsmetoden.

Lämplig detaljutformning: Ett ”träd” kan byggas av flera detaljer i samma gjutform. Metoden används därför i första hand för små detaljer. Man bör undvika vassa kanter och små hålkälar, eftersom formen kan spricka i dessa partier.

Stållegeringar Svårbearbetade‐

legeringar

Även:

Alla övriga gjutlegeringar

9 (Johansson, 1990) och (Sunnersjö, 1998)

(22)

Detaljstorlekar: Några gram till omkring 40 kg.

Verktyg/maskinkostnad: Hög/ ‐

Skalformning Formen och eventuella kärnor utgörs av hartsklädd sand som formats till ett skal. Skalet som bildats bränns i stålugn i någon minut för att öka styrkan. Två skal limmas samman och för att undvika att skalet spricker när smältan hälls i formen packas skalet in i sand. När smältan stelnat slår man sönder skalet. Pumphjul, bromsklossar och cylindrar är exempel på skalformade detaljer.

Lämplig detaljutformning: Tänk på att släppvinklar vid tillverkning av skal fordras. Hålrum kan skapas genom användning av kärnor.

Detaljstorlekar: Från 100 kg till 50 kg.

Gjutjärn Gjutstål Tungmetaller Lättmetaller

Sintergods Metalliskt pulvermaterial fylls i en form med ungefär samma utformning som den färdiga detaljen i två

dimensioner. Tjockleken på detaljen (tredje dimensionen) är mycket större eftersom pulvret pressas samman i den riktningen vid kompaktering. Vid kompakteringen uppstår kallsvetsning i pulverkornens kontaktpunkter. Detaljen erhåller en hanterbar hållfasthet på det viset. Detaljen sintras i en ugn med skyddsgas, sintringen gör att de kallsvetsade punkterna smälter samman. Kugghjul,

muttrar, glidlager och filter är exempel på sintrade detaljer.

Lämplig detaljutformning: Utformas utan tvärgående hål eller spår i detaljen. Detaljen bör vara relativt låg för att inte bli porös i mitten. Skarpa hörn och tunna

godssektioner bör undvikas med hänsyn till livslängd hos verktyg.

Detaljstorlekar: Några 1/10 gram till ett par kilo.

Verktyg/maskinkostnad: Mycket hög/ mycket hög

Alla metalliska material

HIP (Hot Isostatic Pressing)

Pulvermaterial fylls i en sammansvetsad plåtbehållare med i princip samma form som den färdiga detaljen. Efter detta evakueras behållaren på luft. Behållaren placeras sedan i en ugn fylld med argongas (tryck på ca 100MPa). Vid det höga trycket och temperaturen behållaren utsätts för pressas den samman. Alla hålrum mellan pulverkornen försvinner och pulvret övergår till ett helt massivt material. Tekniken används inom energiområdet, processindustrin och tillverkning av verktygsstål.

Lämplig detaljutformning: Efter tryck blir detaljen ca 11 % mindre i alla riktningar. Kontur så att det är möjligt att tillverka behållaren av svetsad plåt.

Stålpulver

Nickelpulver

(23)

Metod Beskrivning Lämpliga material Strängpress‐

ning

(extrudering)

Materialet (ett göt) extruderas ut ur ett verktyg som har samma tvärsnitt/profil som den färdiga detaljen. Profilerna kapas sedan i valfria längder. Gångjärn, kylfläns och balkongräcken är exempel på strängpressade detaljer.

Lämplig detaljutformning: Gynnsamt med jämntjockt gods, enkla mjuka former samt symetrisk utformning.

Seriestorlekar: Man talar om antal meter.

Detaljstorlekar: Max 20‐25 kg/meter.

Verktyg/maskinkostnad: Relativt låg/ mycket hög

Aluminiumlegeringar

Även:

Magnesiumlegeringar Titanlegeringar Kopparlegeringar Formsprutning Maskinen som används inom formsprutning har två

enheter. Den första är en så kallad sprutenhet. Där matas granulerat eller mald plast in i en tratt som leder ner till en upphettad cylinder. Den smälta plasten matas sedan fram med hjälp av en skruv som även fungerar som en kolv till formlåsningsverktyget. Formlåsningsverktyget består utav två delar. När materialet är kylt öppnas formen och detaljen är klar.¹⁰ Dammsugarmunstycken, plastskedar, kugghjul, stolar och leksaker är exempel på formsprutade detaljer.

Lämplig detaljutformning: Detaljen bör ha släppningar så att den lossnar från formverktyget. Skarpa kanter bör undvikas. Lika godstjocklekar överallt är önskvärt för att undvika insjunkningar och håligheter i godset. Kylningstid beror på godstjocklek.

Seriestorlekar: Från några tusen detaljer.

Detaljstorlekar: 0,01 g till omkring 10 kg.

Verktyg/maskinkostnad: Hög ‐ mycket hög/ mycket hög

Termoplaster

Även:

Härdplaster Gummi Keramer

Tunnplåts‐

bearbetning (med

följdverktyg)

Plåtdetaljer tillverkas ur ett plåtband, tillverkningsstegen sker med detaljen kvar i plåtbandet till sista

tillverkningssteget. Plåtbandet används som transportör mellan de olika stegen. Tillverkningssteg kan vara stansning, bockning, djupdragning och finklippning.

Låsdetaljer, hålslagsdetaljer samt höljen till

mikrovågsugnar är exempel på plåtdetaljer som tillverkats i följdverktyg.

Lämplig detaljutformning: Viktigast är att plåtbandet är helt ända till sista operationssteget. Utnyttja plåtbandet så att spillet blir minimalt.

Detaljstorlekar: 10‐15 mm² till 0,25 m².

Mjuka kolstål

Martensitiskt rostfritt stål

Härdad stålplåt Mässing Koppar Aluminium Även:

Ytbelagd plåt

10 (Christian Eriksson, 2008)

(24)

Formblåsning Två formhalvor sluts kring en strängsprutad slang eller ihålig förform som blåses upp med tryckluft mot

formväggarna. Plasten svalnar och stelnar och produkten stöts ut. Ett bra exempel på formblåsning är PET‐flaskor.

Lämplig detaljutformning: Tunnväggig och ihålig form är lämplig. Relativ komplex utformning är möjlig. Stora kant‐

och kälradier, släppning krävs normalt, små tjockleksvariationer.

Seriestorlekar: > 10 000 detaljer/år.

Detaljstorlekar: 1 cm3 till 5 m3.

Verktyg/maskinkostnad: Hög/ hög

Termoplast Termoelast

(25)

12.7 Bilaga 7: CES Selector - Materialdata

I denna bilaga ges specifika materialdata från materialdatabasen i programmet CES Selector.

12.7.1 PA 12 (PolyAmid)

(26)

BILAGA 7: CES SELECTOR - MATERIALDATA

(27)

12.7.2 POM, Polyoxymetalen (Acetalplast)

(28)

(29)

12.7.3 TPE, Termoplastisk elast

(30)

(31)

12.8 Bilaga 8: Prototyptillverkning hos Digital Mechanics

Rapid prototyping

Snabb tillverkning av prototyper i plast genom friformsframställning är grunden i vårt tjänsteutbud och det är oftast där du som kund först lär känna oss.

Vi arbetar med friformsmetoderna FDM och PolyJet. Normal ledtid är två till tre

arbetsdagar av enstycksdetaljer i plast.

Samtliga modeller kan levereras kompletta med den efterbearbetning du önskar – slipade, lackade, gängade eller med gänginsatser monterade. Saknar du något gör vi allt för att du ska kunna få en helhet levererad från oss.

Mer information om byggvolymer, maskindata och materialdata hittar du under teknisk information. Som abonnemangskund har du ytterliggare information på din kundsida.

SLA (Stereolithography Apparatus)

SLA-processen innebär att en polymervätska härdas med ultraviolett ljus efter en geometri som en STL-fil har genererat. Ingen av friformsprocesserna kan bygga en detalj eller utstickande delar i luften. SLA-processen har löst detta genom att vätska fylls på i tunna skikt i en behållare som sedan härdas med en laser. Den ohärdade vätskan utgör stöd för den härdade. Efter att ett vätskeskikt har härdats fylls ny vätska på, varvid härdningen av nästa lager kan börja.

Skikttjockleken för härdad polymer varierar mellan 0,05-0,2 mm beroende på hur snabbt och noggrant man låter skiktet härda. Efter att detaljen är klar tvättas den ren från överflödig vätska och läggs i en UV-ugn för att sluthärda.

Fördelar: Hög noggrannhet och väldigt fin yta.

PolyJet

PolyJet-processen kan man säga är en vidareutveckling av SLA-processen. Här sprejar man, likt en bläckstråleskrivare, ut en fotopolymervätska efter en geometri som en STL-fil har genererat. Det utsprejade lagret härdas sedan omgående med ultraviolett ljus. Här sprejas även stödmaterialet ut samtidigt. Detta material är dock ej UV-härdande utan är mer gel-likt.

Maskiner som använder denna process är i regel i jämförelse med andra FFF-metoder väldigt snabba.

Skikttjockleken för härdad polymer är valbar mellan 0,016-0,030 mm. Detta är bland det bästa som går att erbjuda på marknaden idag. Med denna skikttjocklek är det förståeligt att

ytfinheten som erbjuds med denna metod är mycket god.

Fördelar: Extremt fin yta och hög noggrannhet.

(32)

BILAGA 8: PROTOTYPTILLVERKNING HOS DIGITAL MECHANICS

(33)

12.8.1 Möjliga material för tillverkning hos Digital Mechanics (gul markering visar material använda i projektet)

PolyJet Materialen som används till PolyJet-tekniken tillhör gruppen härdplaster. Härdningen sker genom att fotopolymeren belyses med UV-ljus. Materialen finns i olika kulörer.

Transparent: En ren transparent härdplast med hög hårdhet.

VeroWhite: Vit härdplast som har högre hållfasthet och flexibilitet än Transparent.

Används som standard om du inte speciellt efterfrågar något annat material.

VeroBlue: Blå härdplast som är det mest hållfasta material vi kan erbjuda för tillverkning i vår Objetmaskin.

VeroBlack: Svart härdplast.

DurusWhite: PP-likt material som bland annat är lämpligt för snäppen. Materialet har en brottöjning på 44% .

TangoGray: Grått gummiliknande material, hårdhet 75° Shore A.

TangoBlack: Svart gummiliknande material, hårdhet 61° Shore A.

TangoPlus: Transparent (TangoPlus) eller svart (TangoBlackPlus) gummiliknande material, hårdhet 27° Shore A. Materialet har en brottöjning på 218%.

Digitala material:

Två Polyjet-material i samma detalj eller en blandning av dessa material.

Blandningen resulterar i nya material med unika egenskaper. Du kan därmed ha delar i detaljen som är vita hårda (Verowhite), du kan ha rena gummiytor som är shore 27 A (TangoBlackPlus) du kan ha

tätningsfunktioner i 85 shore A (DM9885) och du kan ha fungerande snäppen i DM8530 och som avslutning kan du också lägga in texter i det vita partiet med DM8530 som är mörkt grå.

(34)

BILAGA 8: PROTOTYPTILLVERKNING HOS DIGITAL MECHANICS Specifika materialdata

(35)

12.9 Bilaga 9: Projektplan – Gantt-schema

För att planera de aktiviteter som bör utföras i projektet har jag valt att använda ett Gantt- schema. Ett Gantt-schemat sammanställs smidigt i programmet Excel, jag anpassar schemat för att det skall vara aktuellt för varje nytt projekt som genomförs. Framförallt är det de olika

aktiviteterna som skiljer från tidigare projekt. För att få en god struktur och underlätta förståelse för schemat kan färger och avgränsningar användas för att dela upp olika aktivitetsområden. Den mall som ligger till grund för mitt Gantt-schema i detta projekt har jag

fått tillgång till av högskolan. Med hjälp av ett Gantt-schema kan man vartefter projektet fortskrider undersöka hur man ligger till tidsmässigt, vilka aktiviteter som är viktiga att utföra i

en speciell ordning och hur utfallet av arbetet ser ut för respektive aktivitet samt ackumulerat för varje projektvecka.

Figur 10 Diagram från Gantt-schema som beskriver planerade timmar för att arbeta samt utfallet för det. Mörkblå är plan och ljusblå är utfall.

12.9.1 Resultat av Gantt-schema

Det ser i Gantt-schemat ut som att vissa aktiviteter i var helt fel uppskattade tidsmässigt då den kolumnen ”mantimmar för respektive aktivitet” studeras. Detta beror troligtvis emellertid inte endast på att det var svårt att uppskatta rimlig tidsåtgång, det beror även på att aktiviteter har prioriterats om. Att skapa en fysisk modell till exempel hade planerats ta 66 timmar men tog i själva verket endast 6 enligt schemat. Detta tack vare att den tillverkades hos Digital

Mechanics, inte slipades eller målades samt att prototypen inte omformades efter det första något felaktiga resultatet, på grund av tidsbrist. Det är även mycket möjligt att vissa aktiviteter utförts i samband med en annan aktivitet och då inte dokumenterats för sig. Åter igen är modellskapandet ett exempel på detta, diskussion kring det har hållits under handledarmöten (partner möten) och inte dokumenterats som tillverkning av fysisk modell.

(36)

BILAGA 9: PROJEKTPLAN – GANTT-SCHEMA

,

(37)

Figur 12 Specifikt Gantt-schema del 1. Vecka 3-7 2010.

(38)

Konceptskapande

(39)

(40)

Figur 15 Specifikt Gantt-schema del 3. Vecka 18-23 2010. Se aktiviteterna i föregående tre figurer. Denna figur visar även totala mantimmar för respektive aktivitet.

(41)

Figur 16 Definiering av de aktiviteter som finns i Gantt-schema.

(42)

BILAGA 10: PROJEKTLOGGBOK 12.10 Bilaga 10: Projektloggbok

För att se till att aktiviteter utförs, samt dokumentera när och hur de utförs, kan med fördel en loggbok över detta upprätthållas. I loggboken beskrivs vad som utförts hittills samt i vilken

status aktiviteten befinner sig och vem som är ansvarig för den. Även statusen för hela projektet beskrivs kortfattat, detta för att enkelt minnas hur processen har gått för att senare

kunna dra lärdom av erfarenheten. Kommande aktiviteter dokumenteras och ett datum för nästa dokumentation föreslås.

Nedan följer några exempel på dokumenterade veckor ur projektloggboken samt mallen för dokumentationen. Endast några dokumentationer är representerade på grund av

sekretessbehov samt av utrymmesskäl.

Projektvecka X Datum för dok.

Plats:

Tid:

Närvarande:

Delredovisningar

Vad är gjort: Status: Ansvarig:

•

Projektstatus

Övriga frågor

Kommande aktiviteter

Att göra till nästa möte: Ansvarig:

•

(43)

Projektvecka 1 20100119

Plats: Odengatan Tid: 16:15

Närvarande: Maria Hjerppe

• X‐jobb sök Gjort, väntar på svar och bekräftelse

Maria Hjerppe Uppdragsgivare

• Mapp för x‐jobb skapad Mallar för x‐jobb och information kring x‐jobb inlagda.

Mall för planering (Gantt‐schema osv)

Maria Hjerppe

Projektstatus

Bekräftelse från företaget Penny AB behövs för att projektet ska kunna ta fart och påbörjas. Även ett möte med Erik Lundström på Penny är nödvändigt för att börja planera och skapa en

planeringsrapport att lämna till Handledare och examinator.

Övriga frågor

Att göra till nästa vecka: Ansvarig:

• Besluta om x‐jobb Uppdragsgivare

• Gantt‐schema Maria Hjerppe

• Påbörja Planeringsrapport Maria Hjerppe

• Skapa rapportdokument från mall Maria Hjerppe

Datum för nästa dokumentation

Tisdag 2010‐01‐26

(44)

BILAGA 10: PROJEKTLOGGBOK

Projektvecka 2 20100126

• Beslut om x‐jobb på Penny AB Beslut taget, inget möte än.

X‐jobb registreringsblankett ifylld

Erik Lundström Ragnar Tengstrand

• Gantt‐schema påbörjat Grov projektplan (veckobasis) påbörjad.

Planerad tid ej utsatt.

Maria Hjerppe

• Planeringsrapport Påbörjad. Maria Hjerppe

• Rapport Sparad som dokument, ej påbörjad Maria Hjerppe

Projektstatus

I startgroparna. Beroende av möte med Erik Lundström, uppdragsgivare. Han är sjuk denna vecka (mån samt tis).

Övriga frågor

Stämmer alla punkter i Gantt‐schemat? Det är en lång lista nu.

• Träffa Erik Lundström, uppdragsgivare. (När han är frisk) Erik Lundström

• Sammanställa grov projektplan i Gantt‐schema. Maria Hjerppe

• Sammanställa Planeringsrapport. Maria Hjerppe

• Definiera projekt. Maria Hjerppe

• Kunskapsinhämtning angående ansiktets ergonomi. Maria Hjerppe

Datum för nästa dokumentation

Tisdag 2010‐02‐02

(45)

Projektvecka 3 20100202

• Uppstartnings möte med Erik Lundström på Penny AB.

Utfört 2010‐01‐28 Erik Lundström

• Grovt Gantt‐schema (veckovis) Färdigställt. Maria Hjerppe

• Specifikt Gantt‐schema (dagvis) På god väg, tidsåtgång och dags uppgifter är inte planerad för hela.

Maria Hjerppe

• Planeringsrapport Ett utkast är färdigt. Skall läsas av handledarna.

Maria Hjerppe

• Definiera projekt. Arbetsprocess beskriven i rapport och

planeringsrapport.

Färdigt utkast av arbetsprocessen, odkänt av Ragnar T.

Maria Hjerppe

• Kunskapsinhämtning angående ansiktets ergonomi.

Några böcker har lånats kring ämnet ergonomi och anatomi.

Dock är de ej undersökta än.

Maria Hjerppe

Projektstatus

Projektet är någorlunda planerat och på god väg nu. Nu gäller det att undersöka huruvida jag och mina handledare har samma synsätt på projektets utformning och innehåll.

Under kommande avstämningsmöte kommer jag att få träffa flera av Penny:s samarbetspartners och troligtvis få mer information kring glasögonens funktion m.m.

Övriga frågor

‐

• Avstämningsmöte på Penny AB, samt träffa partners. Erik Lundström

• Definiera projekt. Maria Hjerppe

• Kunskapsinhämtning angående ansiktets ergonomi. Maria Hjerppe

• Skapa större produktförståelse. Maria Hjerppe

• Skapa en funktionsanalys. Maria Hjerppe

• Utöka det specifika Gantt‐schemat. Maria Hjerppe

• Påbörja Identifiering av kunder/användare. Maria Hjerppe

• Påbörja QFD över samband. Maria Hjerppe

• Påbörja en kravspecifikation. Maria Hjerppe

• Börja förbereda för användarstudien. Maria Hjerppe

(46)

BILAGA 10: PROJEKTLOGGBOK

Projektvecka 5 20100216

• Inspiration, idégenerering Inspirerats på Möbelmässa 2010.

Nya intryck och idéer.

Studerat hur skidglasögon ser ut.

Maria Hjerppe

• Studerat ergonomi och antropometri literatur.

Bör finnas data kring ansiktets mått hos försvaret, kan jag få tillgång till dem?

Maria Hjerppe

• Pratat med Peter Linejung (lärare) angående befintliga 3D‐modeller av ansikten.

Har fått kontaktuppgifter till Patrik Johansson på Kommunen.

Korre22@gmail.com.

Även ett intressant program,

”Poser”. Det bygger upp kroppar, det finns ett bibliotek med kroppar (även ansikten troligtvis).

Maria Hjerppe

• Funktionsanalys Sammanställt. Korrekturläst av Veijo Hjerppe. Skickat till Erik Lundström för verifiering och förslag på förändring.

Maria Hjerppe

• Gantt‐schema specifik Planerat in specifika tider för konceptskapande fasen (v.7‐12).

Maria Hjerppe

• Kontakt utförd kring antropometri Skrivit mail till och kontaktat Försvarets forskningsanstalt samt de olika universitetssjukhusen listade nedan.

Maria Hjerppe

• QFD Påbörjad, saknar marknadens

aktuella krav och önskemål. Bör diskuteras med Erik Lundström.

Maria Hjerppe

Projektstatus

Användarstudie i rullning, hoppas på färdiga data under denna vecka. Annars bör metod för att utföra fältstudie snarast planeras.

Erik Lundström på mobilmässa i Barcelona ons‐fre denna vecka, d.v.s. svårt att hålla kontakt samt inställt avstämningsmöte.

(47)

Övriga frågor

Litteraturstudie kring antropometri (digitalt)

• Det klassiska standardverket när det gäller antropometri är Pheasants ”Body‐space”

(Pheasant, 1996). I grundtabeller redovisas hela 36 kroppsmått för 32 olika grupper av olika åldrar och etnicitet. En del av dessa baserar sig dock inte på originaldata i alla delar utan har framräknats utifrån längddata och generellt verifierade procentsatser därav. Vidare finns ett stort antal specialtabeller över räckvidder, rörelseomfång, hand‐ och huvudstorlekar, vikter m. m. http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/4265/1/ah2001_09.pdf s.18 , 2010‐02‐

11, kl 15:20.

• Assessment of the NIOSH Head‐and‐Face Anthropometric Survey of U.S. Respirator Users http://ep.bib.mdh.se:2052/lib/malardalen/docDetail.action?docID=10170944 , 2010‐02‐11, kl 15:35

• Standard handböcker på sis.se ‐ SIS, Swedish Standards Institute

Ögonoptik ‐ Glasögonbågar ‐ Allmänna krav och provningsmetoder (ISO 12870:2004) Pris: 825,00 kr (79,93 €)

Produktinformation:

Beteckning: SS‐EN ISO 12870:2009

Artikelnummer: 69518

Fastställd: 2009‐04‐20 Publicerad: 2009‐06‐09

Utgåva: 3

Publiceringsform: SVENSK STANDARD Utarbetad av: SIS ‐ Hälso‐ och sjukvård Ämnesområde Ögonoptik

ICS kod: 11.040.70 Utrustning för ögonoptik

Språk: Engelska

http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=@DocType_1&Doc_ID=69518 Kontaktuppgifter till universitetssjukhusen

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 171 76 Stockholm

Besöksadress:

Karolinska vägen, Solna Telefon växel: 08‐517 700 00

Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 141 86 Stockholm

Besöksadress:

Hälsovägen, Flemingsberg Telefon växel: 08‐585 800 00