Far jag ut nagot av SSA?... 451

7 -

iu.’WBI

Wi

£

▼

FORENINGEN SVERIGES

SANDAREAMATORER

1986 Nr 11

Innehall

Far jag ut nagot av SSA?... 451

SM5-382, Erik 0 Lofgren...451

Insant... 452

Valberedningarnas forslag... 452

QSL OK via bureau...453

Text till QTC via modem...453

PLL-SSB sendere...454

Hognivablandare... 456

Alexandersongeneratorn... 457

COS-vertern och 10 MHz...460

SSA arsmote 1987... 460

Tekniska notiser... 461

Tester — kortvag...462

DX-spalten...464

Diplomspalten... 467

VHF-spalten... 468

Satelliter...473

Radiosamband... 474

CW-spalten... 475

RPO-spalten... 476

Fran distrikt och klubbar...478

Till minne...480

Vem blir forst till 324?...481

Q-kodens ursprung... 481

Ham- och affarsannonser...482

Nya signaler och medlemmar...483 Damsegraren SM4MST Marianne. Fran SM-NM i RPO, se sidan 476.

-

FORENINGEN SVERIGES SANDAREAMATORER

SVERIGES SANDAREAMATORER

KANSLI: OSTMARKSGATAN 43 123 42 FARSTA

TEL. 08 64 40 06 POSTGIRO: 5 22 77 1 BANKGIRO: 370 1075

EXP- OCH TEL-TID: Vardagar 10.00-12.00, 13.00—15.00. Mandagar stangt.

Ovrig tid: Telefonsvarare for bestallningar.

KANSLICHEF: Stig Johansson, SM0CWC.

QSL: Sista torsdagen i varje mSnad 16 — 18.

ANNONSER

Ham- och affarsannonser: Kansliet.

Kommersiella annonser: Gunnar Eriksson, SM4GL, Kyrkbyn 1005 B, 790 23 Svardsjd, tel. 0246 112 00, -112 25, bost. 0246 105 13.

Postgiro: 2 73 88 - 1

QSL-DISTRIBUTION

QSL-chef: Jan Hallenberg, SM0DJZ, Sirius- gatan 106, 195 00 Marsta, tel. 0760 - 179 37.

QSL-DC0: Lars Forsberg, SM0BDS, Man- talsvagen 10, 175 43 Jarfalla.

QSL-DC1: Eric Jonsson, SM1ALH, NygSrds, 620 16 Ljugarn, tel. 0498 - 933 83.

QSL-DC2: Jan E. Holm, SM2EKM, Bjorke- lundsvagen 30, 961 32 Boden.

QSL-DC3: Karl-Olof Elmsjd, SM3CLA, Ja- gargatan 17 B, 802 27 Gavle, tel. 026 - 14 27 19.

QSL-DC4: Ernst Andersson, SM4BMX, Skinnarbacken 32 A, 711 00 Lindesberg, tel.

0581 - 120 90.

QSL-DC5: Lars-Erik Bohm, SM5CAK, Store Angesby, 591 90 Motala, tel. 0141 - 220 62.

QSL-DC6: Karl-Gustaf Bylehed, SM6DUA, Box 3069, 531 03 Lidkoping, tel. 0510 - 508 55.

QSL-DC7: Radioklubben Snapphanen, Box 150, 281 00 Hassleholm.

QSL SJ9WL: Bror Bergqvist, SM4FTF, Smedjegatan 14, 670 50 Charlottenberg, tel.

0571 - 205 12.

SSA AMAT0RRADIOARKIV

Arkivarie: Ake Alseus, SM5OK, Fack 14, 161 14 Bromma, tel. 08 - 56 11 70.

SM5WL:S MINNESFOND Postgiro 71 90 88 - 7

SM5LN:S STIPENDIEFOND Postgiro 5 22 77 - 1

REVISORER

Forste revisor: Aukt. rev. Per Wardhammar, SM0-729O, Ohrlings RevisionsbyrS AB, Box 27318, 102 54 Stockholm, tel. 08 - 22 12 00.

Andre revisor: Bjorn Forssell, SM0BSR, Sandhamnsgatan 52 B, 115 28 Stockholm, tel.

08 - 63 61 66.

Revisorssuppleant: Kjell Karldrus, SM0ATN, Norrtullsgatan 55 5tr., 113 45 Stockholm, tel.

08 - 33 22 14.

SSA-BULLETINEN

Hans Bjorneberg, SM7DLZ, Box 150, 380 65 Degerhamn. Per post och telefon 0485 - 600 65 senast onsdag kl. 12.00.

DX BULLETINEN

Hans Bjorneberg, SM7DLZ.

SSA HQ-NAT

Lordagar kl. 09.00 SNT pS 3740 kHz SSB.

STYRELSE

VERKSTALLANDE UTSKOTT (VU) Ordforande: Bo Lindberg, SM0HDP, Al- levagen 7, 184 02 Osterskar, tel. 0764 - 613 02.

Vice ordforande: Bo Stjernberg, SM6ASD, SSgspSnsgatan 21, 416 80 Gote- borg, tel. 031 -21 22 43.________________

Sektionsledare (SL) VU, forts.

Sekreterare: Lennart PSIryd, SM0AOG, Hornsgatan 108 4 tr., 117 21 Stockholm, tel. 08 - 68 38 40.

Vice sekreterare: Vakant.

Kassaforvaltare: Stig Johansson, SM0CWC, Granstigen 4, 137 00 Vaster- haninge.

Vice Kassaforvaltare: Karl Lindstrom, SM0-715O, Eva Bonniers gata 6 8 tr., 126 66 Hagersten.

Utrikessekreterare: Gunnar Eriksson, SM4GL, Kyrkbyn 1005 B, 790 23 Svardsjd, tel.

arb. 0246 - 112 00, - 112 25, bost. 0246 - 105 13.

Vice utrikessekreterare: Rune Wande, SM0COP, Frejavagen 10, 155 00 Nykvarn, tel.

0755 - 471 37.

Tekniksekreterare: Michael Grimsland, SM0EPX, Lagavagen 31, 121 59 Johanneshov, tel. 08 -49 29 33.

Vice tekniksekreterare: Nils Willart, SM0FNV, MusserongSngen 108, 13534Tyresd, tel. 08 - 742 26 59.

Trafiksekreterare: Lars Olsson, SM3AVQ, Fu- rumovagen 21 K, 803 58 Gavle, tel. 026 - 11 84 24.

Vice trafiksekreterare: Vakant.

Ungdoms- och utbildningssekreterare: Len­

nart Wiberg, SM7KHF, Alnarpsgatan81, 25262 Helsingborg, tel. 042 - 29 82 60.

Vice ungdoms- och utbildningssekreterare:

Eskil Hedetun, SM7DMG, Erik Dahlbergsgatan 70, 252 40 Helsingborg.

Distriktsledare (DL)

DL0: Claes Olof Sporrong, SM5BK, Gamla All&n 6, 131 50 Saltsjo-Duvnas, tel. 08 - 716 45 40.

vDL0: Gunnar Ekholm, SM0LCK, Stor- holmsvagen 334, 132 00 Saltsjo-Boo, tel. 08 - 715 66 36.

DL1: Erik Jonsson, SM1ALH, Nygdrds, 620 16 Ljugarn, tel. 0498 - 933 83.

vDLl: Stig Haraldsson, SM1LPU Brommarve Vail, 621 00 Visby, tel. 0498 - 661 92.

DL2: Staffan Meijer, SM2DQS, Klostergatan 13, 931 42 SkellefteS, tel. 0910 - 888 97.

vDL2: Jan-Erik Holm, SM2EKM, Bjorke- lundsvagen 30, 961 32 Boden, tel. 0921 -19287.

VU, forts, v. DL-representant DL3: Owe Persson, SM3CWE, Skonert- vagen 8, 860 24 Aino, tel. 060 - 55 71 00.

vDL3: Jan-Erik Rehn, SM3CER, Lisatdet 18, 863 00 Sundsbruk, tel. 060 - 56 88 73.

DL4: Representant Kopparbergs Ian: Carl- Erik Olofsson, SM4ASI, Osterby 1, 780 10 Gus­

tafs, tel. 0243 - 420 87.

vDL4: Representant Varmland: Lars-Gunnar Karlsson, SM4FVD, Backvagen 2, 683 00 Hag- fors, tel. 0563- 122 29.

Representant Orebro Ian: Mats Ericson, SM4EPR, Sodra Hagen, Bjorkhyttan, 711 00 Lindesberg, tel. 0581 - 130 28.

DL5: Gunnar Ahl, SM5CWV, Alvestavagen 26, 722 31 VasterSs, tel. 021 - 244 96.

vDL5: Lars-Erik Bohm, SM5CAK, Stora An­

gesby, 591 90 Motala, tel. 0141 - 220 62.

DL6: Ulf Sjoddn, SM6CVE, Dr. Lindhs gata 6, 413 25 Goteborg, tel. 031 - 41 07 42.

vDL6: Solveig Nordberg-Jansson, Lindfjall, PI 8400, 439 00 Onsala, tel. 0300-610 48.

VU, forts. DL-representant

DL7: Hans Bjorneberg, SM7DLZ, Box 150, 380 65 Degerhamn, tel. 0485 - 600 65.

vDL7: Representant SmSland: John Mad­

sen, SM7GCP, Idrottsgatan 12, 561 43 Huskvarna.

Representant Blekinge: Lars-Eric Andersson, SM7CXI, Klockarevagen 18,37024Nattraby, tel 0455 - 492 87.

Representant SkSne: Olle Jonsson, SM7LBB, Arvidsborgsv. 37, 244 00 Kavlinge, tel. 046 - 73 46 38.

funktion

A

rerinomsektionerna Adress och telefon anges endast for funktio- narer som ej ingcir i styrelsen.

Sekreteraresektion

Sekreterare: Lennart Pcilryd, SM0AOG.

Vice sekreterare: Vakant.

Informationssekreterare: Vakant.

SSA-bulletinen: Hans Bjorneberg, SM7DLZ.

Klubbar: Goran Norstedt, SM7IYM, Halle- stadsvagen 142, 240 10 Dalby, tel. 046-20 16 72.

Kassasektion

Kassaforvaltare: Stig Johansson, SM0CWC.

Vice kassaforvaltare: Karl Lindstrom, SM0-715O.

Utrikessektion

Utrikessekreterare: Gunnar Eriksson, SM4GL.

Vice utrikessekreterare: Rune Wande, SM0COP.

Reciprokt: Klas-Gdran Dahlberg, SM5KG, VSrdkasevagen 14 B, 175 61 Jarfalla, tel. 08 - 89 33 88.

Intruder Watch: Karl-Erik Lundgren, SM2ALT, Ojagatan 75, 940 20 Ojebyn, tel. 0911 - 659 75.

Tekniksektion

Tekniksekreterare: Michael Grimsland, SM0EPX.

Vice tekniksekreterare: Nils Willart, SM0FNV.

RTTY: Erik Nilsson, SM5EIT, Lundvagen 3, 152 00 Strangnas, tel. 0152 - 120 01.

Digitalteknik: Goran Blumenthal, SM5HIH, Humlevagen 13, 642 00 Flen, tel. 0157-113 55.

Trafiksektion

Trafiksekreterare: Lars Olsson, SM3AVQ.

Vice trafiksekreterare: Vakant.

Tester KV: Jan-Erik Holm, SM2EKM.

SSA MT: Rolf Arvidsson, SM4BNZ, Skogs- vagen 1, Sanna, 696 02 Hammar.

WASM 1: Kjell Edvardsson, SM0CCE, Halle- skciran 43, 126 57 Hagersten, tel. 08 - 88 35 49.

WASM 2: Karl O. Friddn, SM6ID, PI. 1084, Morup, 311 03 LSngSs, tel. 0346 - 943 38.

Utlandska diplom: Osten Magnusson, SM5DQC, Box 110, 599 00 Odeshog.

Radiopejlorientering: OSA RPO-sektion och Sven-Ove Nilsson, SM4CGR, Apelvagen 41, 703 58 Orebro, tel. 019 - 14 77 84.

VHF-UHF manager: Peter Hall, SM0FSK, Ti- motejvagen 15/67, 191 77 Sollentuna, tel. 08 - 754 47 88.

SHF-EHF manager: Carl-Gustaf Blom, SM6HYG, Kronobergsgatan 39, 453 00 Lysekil, tel. 0523 - 110 32.

Tester, diplom VHF-UHF-SHF-EHF: Peter Hall, SM0FSK.

AMSAT: Anders Svensson, SM0DZL, BI2- barsvagen 9, 761 00 Norrtalje, tel. 0176 - 19862.

Repeater: Gothe Edlund, SM4COD, Bo Eriks vag 30, 781 65 Borlange, tel. 0243 - 295 04.

Samverkan SSK: Ivan Geidnert, SM5ASE, Milstensvagen 6 A, 183 38 Taby.

Ungdoms- och utbildningssektion Ungdoms- och utbildningssekreterare: Len­

nart Wiberg, SM7KHF.

Vice ungdoms- och utbildningssekreterare:

Eskil Hedetun, SM7DMG.

Morokulienstugan: Enar Jansson, SM4IM, Gardesgatan 5,670 50 Charlottenberg, tel. 0571 - 200 93.

Samverkan scout- och JOTA: Birger Fahlby, SM7CZV, Klockarevagen 12, 280 62 Hanaskog, tel. 044 - 635 75.

SWL-fr3gor: Ingmar Larsson, SM5-3583, Tu- navagen 34:4, 147 00 Tumba.

Samverkan FRO: Lennart Wiberg, SM7KHF.

450 QTC 1986 11

SM5-382, ERIK O LOFGREN SSA:S TREDJE ORDFORANDE

S3 har d3 3ter en av v3ra ledare lamnat oss.

Under 3ren 1938 — 47 hade vi gladjen att ha professor Erik 0 Lofgren som ordforande.

Han var en av de stora inom svensk radiotek- nik.

Erik foddes den 23 februari 1897 i Lilia Mar- ma, Sodermanlands Ian och avled vid 89 ars 3lder i Stockholm den 7 augusti i 3r. Han ut- examineradesfr3n KTH 1920, var tjansteman vid Patent- och Registreringsverket 1921 —23 och forestSndare for kabelverkets provnings- avdelning vid LM Ericsson 1923—25. Samti- digt var han assistent pa KTH 1920—34. Sist- namnda 3r blev han t.f. professor i radiotek- nik dar for att 1939 tillsammans med pro- fessorn och generaldirektoren H3kan Sterky eftertrada professor Henning Pleijel.

Eriks livsgarning sammanfoll med den vik- tigaste perioden i radions utveckling i v3rt land. Hans insatser ar betydande och man

kan betrakta honom som en portalfigur inom svensk radioteknik. Genom v3r4:e ordforan- de dr Gosta Siljeholm, SM5SI, lyckades vi 1938 att f3 Erik att acceptera ordforandepos- ten i SSA. Undertecknad hade gladjen ing3 i SSA:s styrelse hela den tid (1938-47) Erik var ordforande och larde kanna honom som en manniska med utmordentligt fornamliga egenskaper. Hans kunnande var i sarklass, vilket gjorde att han stallde stora krav p3 sina elever men an storre p3 sig sjalv. Erik gjorde ti- digt m3nga uppfinningar inom radiotekni- ken. Den beromda Lofgrenskopplingen till- kom under Eriks tid vid Svenska Radiobola- get.

Eriks insatser for SSA var betydande. Nar v3r verksamhet skulle 3terupptagas efter kri- get och Telegrafstyrelsen kravde reviderade bestammelser hade v3r aktive forhandlare SM5SI stor gladje av Eriks position och goda forbindelser. KTS forhandlare byrSdir. Siffer Lemoine var en av Eriks nara vanner liksom aven Telegrafverkets generaldirektor profes­

sor H3kan Sterky.

Erik var under 20- och 30-talen aven aktiv i s3val Dr Rolfs (SSA:s forste ordf. 1925 — 34) Svenska Radioklubbarnes Forbund som Erik Cronvalls, SMRO, Stockholms Radioklubb.

Otaliga foredrag och artiklar emanerade fr3n Erik. Ur hans installationsforelasning p3 KTH citeras betr. sandareamatdrernas insatser:

"Den egentliga impulsen till rundradiosand- ningar kom fr3n sandareamatdrerna. I USA fanns redan 1914 en stor och livaktig organi­

sation (ARRL) av sandareamatorer. En av dessa, Dr Conrad vid Westinghousebolaget, borjade i november 1920 sanda musik fr3n grammofonskivor". Aven i Sverige infordes rundradion 1920—25 av sandareamatorer.

Efter Eriks begravning den 26 augusti hade undert. ett intressant timsl3ngt samtal med Sveriges Radios historiker Kjell Stensson, som apropd v3rt radioarkiv yttrade: "Jag tror Erik glader sig i sin himmel over att vi f3tt kon- takt".

Vi tackar v3r 3:e ordforande for en fornam- lig insatstill SSA:sfromma. Ma Erik vila ifrid.

Ake Alseus SM5OK

FORSLAG TILL PROPOSITION ATT FORELAGGAS ARSMOTET 1987 Andring av §§12 och 16 i foreningens stadgar.

Styrelsen foreslSr 3rsmdtet att besluta om andring av §12 i foreningens stadgar enligt foljande: under rubriken "Sektionsledare (SL):"andras"utrikessekreterare" till "trafik- sekreterare VHF" och "trafiksekreterare" till

"trafiksekreterare HF".

Styrelsen foreslSr 3rsmdtet att besluta om andring av §16 i foreningens stadgar enligt foljande: i punkterna 1a och 5 andras orden

"utrikessekreterare" till "trafiksekreterare VHF" och "trafiksekreterare" till "trafiksekre­

terare HF".

Styrelsens motivering: Det okade utnytt- jandet av hogre frekvenser staller speciella krav p3 SSA:s formSga att b3de nationellt och internationellt bevaka och pdverka ut- vecklingen. Bandplansfr3gor mm kommer under en dversk3dlig tid att vara foremSI for omfattande behandling i styrelsen. Det be- doms d3 vara rimligt att den framste foretra- daren for VH F-fr3gor ing3r i styrelsen. Styrel­

sen har den uppfattningen att styrelsen inte bor utokas antalsmassigt bla av kostnads- skal. D3 det idag genom inrattandet av en HF-arbetsgrupp och en VHF-arbetsgrupp in­

om ramen for IARU:s arbete blivit s3, att hu- vuddelen av de internationella kontakterna hanteras direkt genom trafiksektionen, kvarst3r mycket begransade uppgifter for ut- rikessektionen. Dessa uppgifter kan fordelas p3 andra sektioner. D3 mangden arbetsupp- gifter inom VHF-omr3det enligt ovan torde oka, ar risken stor att arbetsbelastningen blir for stor for den nuvarande trafiksekreteraren.

For att mota detta har styrelsen redan vidtagit den 3tgarden, att VHF-funktionaren tillika ar vice trafikssekreterare. Detta minskar dock inte trafiksekreterarens totalansvar. Mot den- na bakgrund foreslSr sSledes styrelsen att ut- rikessektionen ombildas till en trafiksektion VHF och nuvarande trafiksektionen kallas trafiksektion HF samt att lamplig uppdelning av funktionerna gors mellan de bdda trafik- sektionerna for att skapa battre forutsattnin- gar for en bra arbetsfordelning och kompe- tensuppbyggnad.

QTC Argang 58 1986 Nr 11

SW ISSN 0033 4820

Organ for Foreningen Sveriges Sandareamatorer

Chefredaktor: SM5AGM, Folke Rosvall, Vasterskarsringen 50, 184 00 Akersberga. Tel. 0764-27638.

Vice chefredaktor: SM0DRV, Lars Olgus, Skogsslingan 3, 127 41 Skarholmen. Tel. 08-7404874.

Ansvarig utgivare: SM0HDP, Bo Lindberg, Allevagen 7, 184 02 Osterskar. Tel. 0764-61302.

Kommersiella annonser: SM4GL, Gunnar Eriksson, Kyrkbyn 1005 B, 790 23 Svardsjo. Tel. arb. 0246-11200, -11225, bost. 0246-10513.

Ham- och affarsannonser samt prenumeration: SSA kansli, Ostmarksgatan 43, 123 42 Farsta. Tel. 08-644006. Postgiro: 27388-8.

FAR jag ut n A ^got AV SSA?

Uppgiften for en nationell amatorradioforening som SSA ar enkelt uttryckt att f3 amatorradio att utvecklas s3 mycket som mojligt. Ett satt att 3stadkomma detta ar att skapa en central organisation som mojliggor att alia anstrangningar kan samordnas s3 att allt som m3ste goras blir gjort.

Det som kan forvantas av SSA:s centrala verksamhet kan indelas i tre omrSden. Forst och framst skall SSA verka for goda kontakter mellan ama- torradion och myndigheter och d3 framfor allt med televerket. SSA ar ocks3 den lank genom vilken amatorradion samordnas internationellt genom IARU. For det andra skall SSA utgora det forum inom vilket frivilliga krafter skall kunna samordnas for att bidraga till amatorradions utveckling.

Detta Astadkommes framst innom de olika sektionerna med hjalpavallafunktionarer. (Ex.vis rtty, ravjakt, diplom, test m.m.) Enannan del av detta ar distriktsledarna och deras verksamhet liksom QSL-distriktschefer, bulletinoperatdrer m.fl. Alla dessa manniskor bidrar till att skapa en stark svensk amatorradiororelse. For det tredje skall SSA svara for att QTC produceras liksom bulletiner samt att QSL-verksamheten fungerar.

Jag tror att de fiesta som blir medlemmar i SSA blir det for att de gillar amatorradio och inser att man m3ste arbeta h3rt for att bevaka amatdrer- nas intressen och att de onskar stodja alia de anstrangningar SSA gor for att f3 amatorradion att utvecklas. Det finns skal att notera att hela med- lemsavgiften g3r 3t for att mojliggora det som beskrivits ovan. Det forutsatter dessutom att omfattande arbetsinsatser gors p3 frivillig vag.

Det borde vara en sjalvklarhet for varje aktiv svensk sandaramator att vara medlem i SSA. Du som redan ar medlem kan genom p3verkan 3stad- komma att vi n3r det mdlet. Ju fler medlemmar vi ar ju storre mojligheter har v3r forening att losa alia uppgifter enligt ovan utan att behova vidta allt for kannbara hojningar av medlemsavgiften.

Gor en insats for SSA redan i 3r.

SM0HDP/BO

QTC 1986 11 451

INSANT

ATERIGEN ANROPSSIGNALER!

Jag kan bara hdlla med ex. SM5BNF ang.

hans insandare i QTC nr: 10/86. Det kanns verkligen bittert att ha forlorat sitt gamla call.

Aterlamnandet av min signal var dock frivil- ligt, av orsaker som inte har med detta att go- ra. Efter 5 mdnader tog jag kontakt med tele- verket o bad att fd mitt gamla call tillbaka, men se det gick inte. Trots att det inte handlar om en for sen inbetalning plus det faktum att signalen ar vakant, sd gick det inte. Det ar sa- kert manga Amatdrer i vdrt avldnga land som av en eller annan anledning forlorat sitt call.

Fatta pennan o tyck till. Om det nu ar sd att SSA ligger bakom detta, dd ar det ndgot jag ej kan forstd!! Citat ur QTC nr: 10/86. "Tele- verket har hela tiden hanvisat till att dessa be- stammelser har tillkommit efter framstallning frdn SSA?" Slut citat. Vill kanske Red. vara vanlig att redogora for dessa ndgot diffusa bestammelser i sin helhet sd att alia vet vad det handlar om. Jag fick licensen 74 och efter ndgra dr blev signalen ndgot personligt, spe- ciellt dd man ar en hangiven CW-operator pd DX-frekvens. Det kanns som man har forlorat en del av sin identitet och gamla vanner vet inte vem denna SM6PZO ar. Jag vadjar nu till SSA, ar det verkligen omojligt att fd tillbaks sin gamla signal. Det var ett misstag av mig att dterlamna min signal, men som de fiesta nog kanner till, sd ar det en hogst mansklig egenskap att gora misstag. Gor aidrig SSA eller Televerket ndgra misstag?

Fragas vanligen ex. SM6GIM NOW - SM6PZO

O.S.A.

Svar:

Naturligtvis gor bdde SSA och televerket misstag. I denna frdga gjorde SSA misstaget att vara enfaldigt.

For ca sex dr sedan delades en del gamla klassiska anropssignaler ut igen. SSA tyckte detta var olyckligt och for att forhindra att lik- nande gamla klassiker skulle dyka upp igen sd togs frdgan upp med televerket.

Televerket beslutade dd att tvdstalliga sig­

naler inte skulle delas ut. Man beslutade ock-

sa om principen att inte ga tillbaka i den tre- stalliga serien forran man gdtt framdt genom hela serien. Detta var i sig inget radikalt beslut.

Vad som sedan hande var att nar ndgon in­

te betalade in licensavgiften i tid sd tappade man signalen och kunde inte fd tillbaka den.

Televerkets motiv for detta var att man inte kunde gd bakdt i serien och dela ut en signal igen. Detta satt att tolka det tidigare fattade beslutet var helt frammande for SSA. SSA forsokte att fd till stdnd en liberalare tillamp- ning men i denna frdga har televerket h it intills varit, enligt min mening, obehovligt kompro- misslost.

Det ar ju for televerket inga problem att hantera detta pd ett flexiblare satt vilket hade varit onskvart for den enskilde. Den satsning som sedan ndgra dr gors inom televerket pd att oka serviceandan kan kanske darfor andra pd nuvarande forhdllanden.

Avslutningsvis vill jag understryka att SSA aidrig begart att nuvarande televerksbeslut skall tillampas sd som det gors.

Bo/SM0HDP

PLOTSLIGT SLOG DET MIG...

Nu under hosten -86 har Packet Radio varit pd tapeten i hamkretsar. Bdde SM5-mdtet i Eskilstuna och paketradiomotet i Flen var val- besokta och diskussionens vagor gick hoga om detta nya trafiksatt bland oss amatdrer. I Flen tillsattes en arbetsgrupp av intresserade

"paketerare" som dels skall tanka over vilka andringar som kan behovas i B:90 och dels foresld samarbets- och utbyggnadsformer for paketradion sd att den inte hamnar i de dtervandsgrander som man tydligen gjort i USA och Tyskland.

Fordelen med att alia ligger pd samma frek- vens hade samtidigt blivit en nackdel efter- som begransningarfinns i hur mdnga som fdr plats innan "paketexpeditionen" blockeras.

Detta kan losas genom att overordnade pa- ketnat tar hand om de stora och trafikintensi- va "riksvagarna". For att hinna undan med expedieringen mdste forstas hastigheten va­

ra hogre dar. Har tycker jag Linkopingsama- torerna i SOFTNET User Group presenterade losningen, aven om ingen pd motet gjorde den kopplingen. SOFTNET anvander ju verk­

ligen "fri fart", man kor 100 kBaud, jamfort med de 1200 Baud man anvander for paketen pd VHF/UHF. Bandbredden mdste forstds vara storre, men pd 432 MHz finns ju plats.

Paketradio lokalt och Softnet pd "riksvagar­

na" alltsa.

I QTC nr 61986 presenterades ett erbjudan- de frdn forlaget Wiken till SSA-medlemmar- na om att fd kopa C-G Simmons bok Manni- skor emellan till rabatterat pris. En bok som rekommenderas. Den har varit min kvallslek- tyr under sommaren och alldeles efter ovan namnda moten hade jag kommit fram till amatorradions forsta stapplande steg, un- danskuffade som man blev till de "oanvand- bara" vdglangderna under 200 m".

Jag citerar: "Under 1914 organiserades the American Radio Relay League, ARRL. Sam- manslutningen avsdg kunna organisera ett samarbete med amatdrer sd att meddelan- den skulle kunna utvaxlas Idngt utanfor den egna rackvidden."

DA SLOG DET MIG! DET AR JU PRECIS DET SOM PAKETRADIO SYFTAR TILL!

Med den bakgrunden blir eventuella and­

ringar i B:90 lattare att gora. Loggning togs upp i Flen, hur ska man gora nar man inte ens vet vilka som anvander min digipeater? Jo den som adresserar sitt paket via mig loggar, precis som de forsta amatdrerna gjorde av eget intresse (vilken vag gar bast) och precis som man gor nar man kor via en vanlig repea­

ter. Avsandaren av paketet, som ju genom sin adressering aktiverar en eller flera stationer pd vag till adressaten vet ju vilka dessa statio­

ner ar och tid fdr Connect och Disconnect ar val heller inget problem. For Tvt:s stornings- tjanst noterar varje paketerare nar grejorna ar igdng "obemannat".

Med paketradio har vi fdtt ett nytt experi­

mentfait, men verkar det inte med tanke pd historien som om CIRKELN AR SLUTEN?

73 de Kurt, SM5BKK

MEDLEMSAVGIFTEN 1987 210,- kr (inkl QTC, momsbefriad

for medlemmar) Familjeavgift 145,— kr Ungdom t o m 16 ar 105,— kr PRENUMERATIONSAVGIFT 1987

230,- kr (inkl moms 23,46 %)

STYRELSEVALBEREDNINGENS FORSLAG

Styrelsevalberedningen har vid samman- trade denna dag beslutat foresld foljande kandidater till SSA styrelse fdr en period av tvd dr (verksamhetsdren 1987 och 1988 intill drsmotet 1989):

Vice ordforande Sekreterare Utrikessekreterare Trafiksekreterare

SM5BF Carl Henrik Wai de, nyval

SM0AOG Lennart Pdl- ryd, omval

SM4GL Gunnar Eriks­

son, omval

SM3AVQ Lars Olsson, omval

Namnfdrslag till andra kandidater har ej in- kommit.

Styrelsevalberedningen foresldr foljande kandidater till revisorer och revisorsuppleant fdr en period av ett dr (verksamhetsdret 1987 intill drsmotet 1988):

Forste revisor SM0-729O Per Ward- hammar, omval Andre revisor SM5TC Arne Karlerus,

nyval

Revisorsuppleant SM0ATN Kjell Karlerus, nyval

Namnfdrslag till andra kandidater har ej in- kommit.

DL-valberedningarnas forslag

Frdn de aktuella DL-valberedningarna har styrelsevalberedningen erhdllit foljande for- slag till distriktsledare med udda nummer fdr en period av tvd dr (verksamhetsdren 1987 och 1988 intill drsmotet 1989):

DL1 SM1ALH Erik Jonsson, omval DL3 SM3CWE Owe Persson, omval DL5 SM5CWV Gunnar Ahl, omval DL7 SM7DLZ Hans Bjorneberg, omval

Enligt protokoll nr 12 frdn VU-motet 1986-10-02 har VU foreslagit styrelsen att fo- relagga drsmotet 1987 proposition om and- ring av foreningens stadgar § 12 och § 16 pd satt som narmare framgdr detta nummer av QTC.

Skulle forslaget antagas vid drsmotet 1987 onskar icke SM4GL kandidera fdr befattnin- gen som trafiksekreterare VHF mot bakgrund av den forandring i arbetsuppgifter som blir foljden.

Om propositionen antages av endera ars- motet 1987 eller 1988 foreslar styrelsevalbe­

redningen som kandidat fdr trafiksekreterare VHF SM0FSK Peter Hall.

Med vanlig halsning Gunnar Jonsson SM2CTF Gustav Persson SM4DLS Carl Henrik Witt SM7FXB

VHF-MANAGERSKIFTE.

Som VHF-spaltens lasare sakerligen redan markt har det skett ett skifte pd VHF-ma- nager-posten. SM5EJN, Jan, har pd grund av en okad och forandrad arbetsborda sett sig nodsakad att avgd. Jag och sakert alia VHF/

UHF-aktiva SSA-medlemmar beklagar det­

ta. Det har varit trevligt att fd samarbeta med dej Jan och jag hoppas att om ditt arbete ger dej mojlighet att dterkomma till aktiviteter in­

om trafiksektionen du dterigen staller upp.

Hjartligt tack fdr det arbete du lagt ner fdr SSA och framfor allt VHF-funktionen.

Pd styrelsens vagnar Lars Olsson, SM3AVQ trafiksekr. SSA.

452 QTC 1986 11

QSL fran SM-amatdrerna ovan.

QSL till SM-amatdrerna nedan.

"QSL OK VIA BUREAU...

Ett for mcinga hams valbekant uttryck, men hur mcinga av SSA's medlemmar vet hur sorteringen av QSL-korten gcir till? Normalt skickar man efter ett par kartor QSL-marken, river och slickar efter basta formSga och san­

der ivag dem till SSA's QSL-byrS. Forhopp- ningsvis fSr man sedan ett eller annat trevligt kort i retur ett halv^r senare men vad hander egentligen under vagen med kortet?

NSja, ncigon storre dramatik intraffar inte men har foljer i alia fall en liten presentation av hur vcir QSL-byrci p3 SSAarbetar. Vi skiljer pci i huvudsak SM-kort och utlandska kort, dar SM-korten kommer fr^n v^ra medlemmar och skall vidare ut i varlden.

Till vcirhjalpatt sortera SM-korten harvien

"vagg" med sorteringsfack i olika storlekar.

Totalt ror det sig om 130 fack dar den nedersta raden ar till for storforbrukama namligen DJ, F, G, OH, JA, LA, OK, UA, YO, YU, ditvigan- ska regelbundet skickar 2 kilos brev. Ovanfor dessa fack finns de mindre "landerna" dar det tar lite langre tid att fci ihop 2 kilo men na- turligtvis skickar vi aven mindre brev dci det sakert skulle ta 10 cir innan de mest exotiska landerna skulle fylla kvoten. For narvarande skall vi gS in for att ha tomt varje fack under ett cirs tid, s3 inga kort skall behova bli aldre an ett cir p£ SSA's QSL-byrci.

Nar man nu skall sortera in QSL-korten i dessa fack och begrundar de olika inkom- mande buntarna frcin SM-amatdrerna blir man alldeles stum over alia satt som man vill

Den s.k. Vaggen med alia fack for QSL- kort till utlandet.

vara behjalplig med. Det galler ju att ha sorte- rat sina kort i ratt ordning och sedan separerar man sin bunt med olika hjalpmedel typ ett gem om alia kort till resp. lander. Eller en liten papperslapp som man oftast fcir plocka upp frSn golvet.... Ett vanligt satt ar en gummi- snodd om alia kort till skilda lander. Priset tog han som vande korten upp och ner mellan varje nytt land. Nu var det ingen hjalp langre!!

Det allra basta sattet ar dock ingenting ty dci gcir det oftast att bladdra fram korten som en kortlek.

Sorteringen av QSL-korten ar mycket vik- tigt. Tyvarr visar det sig att mcinga fullkomligt struntar i detta. Tank dig att du stcir framfor

"vaggen" och mciste forflytta dig ideligen frcin den ena sidan till den andra med ett kort i taget. Det tar alldeles for Icing tid. S3 nar man upptacker en dylik bunt blir det en gum- misnodd om den och omedelbart tillbaka till facket langst in, langst ner och langst bak och sedan f3r man plocka fram den och fin- sortera den vid ett senare tillfalle nar tiden medger. Och jag kan garantera att det tar Icing tid.

Generellt galler det att bara SM-kort samt kort till USA skall vara sorterade distriktsvis. I dvrigt galler det att lagga samma land i sam- ma bunt. Man behover alltsA inte separera DA1XX och DJ2AA samt DL6BBB med sar- skilda gummiband och papperslappar utan alia DJ/DH/DF/DK/DL/DE i en enda bunt.

Det finns dock ett par lander dar vi f§r finsor- tera nar det ar dags att skicka ivag och det ar CT (som delas upp p£ CT1 CT2 CT3) G (som blir GD Gl GJ etc) samt VK som skall uppde- las pci de olika distrikten, men detta behover inte den enskilde medlemmen tanka p3.

Dock vill vi att de amerikanska korten ar sor­

terade i call-areas 1, 2, 3, osv. Har delar man dessutom upp W4 i tv§ olika grupper namli­

gen W4, K4, N4 for sig (Single prefix) och se­

dan alia kombinationer med tvci bokstaver fo­

re fyran ex .vis WA4, WB4, KD4, AC4, AJ4 etc. etc. (Two-letter Prefixes). Dessutom skall KH6, KL7, KP4, KH2, etc. ligga separat, dci dessa "lander" har egna QSL-byrcier.

SSA's citagande ar att vidarebefordra QSL- kort mellan foreningens medlemmar och an­

dra landers QSL-byrSer. Vad gor vi d2 med ett QSL till ex.vis XT2BR dar det inte existerar nSgon byrS? Ja, tyvarr kan SSA inte sanda dessa kort direkt pga portokostnaden utan vi kommer att returnera kortet till SM9XXX med uppgift om att QSL-byrci saknas. Sedan fSr vederborande sjalv avgora om han vill ha

detta QSL och i sa fall skicka det direkt med IRC och svarskuvert sjalv. Ett gott tips ar att kolla QSL-managerlistan i QTC lite oftare eller lyssna 30 sekunder extra under QSO-et Sci kommer det en information om vart QSL'et skall sandas. QSL-byrS saknas f.n. i foljande lander:

A51 Bhutan VP2E Anguilla

A7 Qatar VR6 Pitcairn Isl.

BV Taiwan XT Burkina Faso

C9 Mozambique ZD7 St Helena D68 Comoros ZD9 Tristan da Cunha

ET Ethiopia 3C Eqt Guinea

HZ Sauidi Arabia 3V8 Tunisia J5 Guinea-Bissau 3X Guinea S92 Sao Tome 5H3 Tanzania

T2 Tuvalu 5R8 Madagascar

T3 Kiribati 5U7 Niger

TJ Cameroon 5X5 Uganda

TL Centr. Afr. Rep. 7Q7 Malawi

TN Congo 8Q7 Maldives

TT Chad 9G1 Ghana

TY Benin 9N1 Nepal

TZ Mali 9U5 Burundi

V44 St Kitts (VP2K)

Generellt kan man saga att 95 % av statio­

ner i dessa ovan uppraknade lander har en QSL-manager i nSgot annat land och dS gal­

ler det att skicka det dit. Glom inte heller att notera detta pS QSL-kortet val synligt.

Ja, hoppas ni nu har f§tt en liten forklaring till hur QSL-verksamheten fungerar Stmins- tone vad de utgSende korten betraffar. Har ni ytterligare frSgor eller synpunkter ar ni val- komna till SM0DJZ, Janne

73 de Janne SM0DJZ

TEXT TILL QTC VIA MODEM

Det i QTC nr 8-9 pci sidan 347 planerade te- lefonmodemet har nu inforskaffats. Det inne- bar att QTC nu kan ta emot text frcin vilken da- tor som heist, under forutsattning att avsan- daren har ett telefonmodem att satta i jacket.

Det hela ar relativt nytt och jag har just skrivit ett enkelt BASIC-program som klarar 300 Baud, men modemet har kapacitet aven for 1200 Baud vilket gor att jag Sci sm^ningom aven kommer att kunna ta emot denna has- tighet.

Det som satte fart p£ mej var ett brev frcin SM5BKK som undrade om innehSllet, insan- daren pS foregSende sida, kunde tas emot via modem. Jag insSg dci att det formodligen finns gott om medlemmar som har telefon­

modem och att jag inte har rdd att missa artik- lar p3 grund av bristfallig utrustning.

Det gcir alltsS bra att frcin och med nu ringa och erbjuda texter per telefon. Det kan vara

vad som heist som passar i var tidning, insan- dare, bemotanden, artiklar, bidrag av olika slag, rattelser o.s.v. Bilder mSste dock tills vidare sandas per post som vanligt.

Jag kan ocksS namna att modemet har en autoanswer-funktion, vilket innebar att det snart kommer att bli mojligt att ringa nar som heist pci dygnet och oversanda text, alltsS aven nar redaktoren sover eller ej ar hemma.

Efter det att insandaren oversants skrev SM5BKK nedanstSende artikel som forklarar hur ABC80-agare skall gora for att skicka text till QTC. Artikeln var klar och i QTC-satteriets computer inom tv§ timmar! Redan korrektur- last av avsandaren!

SM5AGM

ABC80 TILL QTC-REDAKTOREN Nu kan alia agare av ABC80 lamna sina tex­

ter till QTC via modem. Detta kravs forutom datorn och modem for 300 bps: Flexskive- minne och programmet TERM100. BAC som

finns pa kassett 14 och 15 frcin ABC-klubben.

Bruksanvisning finns i ABC-bladet nr2.1985.

Gor s3 har: RUN TERM100 return. G3 over i keypad-mode med Ctrl-E och valj R. Stall se­

dan R1 (T-SP) till 300 (bps), R2 300, R3 (par) 0, R4 (prot) NO, R5 (duplex) HALF, R6 (dis­

play) NORM. I mode T, som inte har ncigon storre betydelse i det har fallet, kan startvar- dena stS kvar (100, NO, NO, NO, 24L, BS, YES), samma galler mode U.

Tryck sedan Y Sci att du kommer till mode Y och valj 2. Skriv textfilens namn, se till att ratt skiva ligger i skivminnet och nar du sedan trycker RETURN hamtas texten och sands ivag. Dessforinnan skall du forst^s ha ringt Folke, -AGM p3 tel. 0764-27638 och kommit overens om vem som skall vara A resp B eller ORIG resp ANS beroende pci vad det stSr p3 ditt modem. Stall modemet i DATA-laget och tryck RETURN s3 kors texten over.

Lycka till!

SM5BKK, Kurt

QTC 1986 11 453

NOEN FORSLAG TIL PLL-SSB SENDERE FOR MIKROB0LGE SENDER

Jan Martin N0ding, Voielien 39 B, N-4620 Vagsbygd

SBL 1 10.7MHz b

F

224 CD4017UBE

LS90 74 L;

9cm:250kHz 6cm:150 3cm: 83.33

BF 22A 74

LS92

10.450MHz

X

10.550MHz

10.616MHz

9001.5kHz

XTO

SL

1640

TBA120

XF 9a

9MHz

PLL-SSB(TTL-level)

X

PLL-SSB

generator for

SHF-bands.

PE1CM0, "UHF-VHF",

Electron

nr.1/86.

SSB

2x BFW 92

NE

564 2x BF224

8998.5kHz LF in

0.5V 50

olim

"PAoEHG BF

900

MHz

/12

/ I

9

BEC

DEC

XTO

Figur 1: PLL-SSB for SHF efter PE1CMO. En produserer et 96MHz signal som kan multipliseres opp til pnsket bAnd. En m3 juste re

"Carrier-balanse" slik at klipper (BFW92) altid gir ut signal til PLL.

PLL-SSB har hovedsakelig vaert brukt i Ned­

erland, hovedsakelig for A unngA TVI. I en PLL-SSB sender bruker en et vanlig SSB sig­

nal som klipptes og det styrer en PLL-krets, NE-560, NE-562, NE-564 e.l., det har ogsA vaert vist kopling med TBA120. Signalet ut har konstant amplitude, og en oppnAr sam- me immunitet mot TVI/LFI som for et FM- signal. En kan bruke "loopspenningen" til 3 modulere en FM-sender med, og med rette innstilling av deviasjon fAr en et" FM-signal"

som til forveksling vil oppfattes som et SSB- signal (signalet kan ikke forstAs ved A lytte pA en FM-mottaker). Signalet horeslittoppsvul- met ut, og det er tydelig at en har hard klip­

ping. Tatt i betraktning reduserte immuni- tetsproblemer pA 2m og 70cm, og forenkling av mikrobolgeutstyr vil koplingen allikevel vaere ganske aktuell A bruke. Det vil ellers vae- re altfor komlisert 3 produsere mere enn 5-10mW vanlig SSB pA 5.7 og 10GHz, derfor har en hovedsakelig funnet det hensiktsmes- sig A satse pA CW-sendere for 10GHz i Skan- dinavia, antall QSO'er blir knapt et dusin pA et Ar.

I VHF-spalten i Electron, januar 1986 har PE1CM0 vist sitt forslag til losning. Her bru- kes et modifisert system hvor en forst divide- rer signalet med sA mange ganger som en si- den skal multiplisere det, og i mellomtiden mikser en det opp til en passe utgangsfrek- vens , 96MHz.

Han bruker en vanlig SSB-generator, in-

klusive et enkelt SSB-filter, 2stk BFW92 sitter som klipper, NE-564 er VCO, og 2x BF224 brukes for tilpasning mot TTL. En kan velge deletalI avhengig av bAnd, samme oppstilling (96MHz generator) brukes her for 3 bAnd.

9cm: 3456MHz = 96 x 36 = 96x12 x3 6cm: 5760MHz = 96x 60 = 96x12x5 3cm: 10368MHz = 96x108 = 96x12x9 En ser at 96M Hz er felles utgangspunkt, og alle multiplikasjons faktorene er delelig med 12. En bruker da en fast deler for 12(7492), og en variabel deler for 3, 5 og 9.

7490 og 7442 kan erstattes av en stk CMOS CD4017. Ut fra deler fAr vi et "lavfrekvens"

signal pA henholdsvis 250, 150 og 83,33 kHz.

For A sikre seg mot falske signaler pA utgan- genav seder brukes et 10.7MHzxtalfilter. Jeg har undersokt litt om alternativ kopling som kan forenkle koplingen litt, se figur 2.

Ved A bruke en eksisterende SSB-sender for 40m, mindre enn 1mW trengs, blir valg av PLL-krets uproblematisk. PA0EZ bruker dog 20M sender, og har dessuten amplitudemo­

dulering pA slutt-trinnet i senderen for A pro­

dusere SSB.

I mitt forslag (fig.2) har jeg angitt kompo- nenter som efter min erfaring er tilstrekkelige, mikser type SBL-1 er unodvendig da det ikke er snakk om noe dynamikk-omrAde, kun et

"fast" nivA gjennom alle trinn. Ved A utnytte en 70cm transverter til A produsere et signal

for varaktordoblere, blir selve konstruksjon- sarbeidet vesentlig redusert. En skal forst triple fra 432 til 1296MHz, og sA 8-doble til 10368MHz.

Et 7.0MHz signal vil produsere 10368.0, et 7.2MHz signal vil gi 10368.2 og tilsvarende fAr en fra 7.5MHz 10368.5MHz. Frekvensvaria- sjon ut av deler er ca 22kHz. Ved A bruke et surplus 10.7MHz filter (50kHz kanalavstand) vil dette passe for hele det aktuelle SSB- omrAdet.

En aktuell kopling for PLL-krets er omtalt i Radio Communication v/G3VA i August 1972, den er vist i figur 3. En enkel mixer med TBA120 er vist i figur 4, for naermere beskri- velse henvises til QTC nr 12/85.

Jeg antar at koplingen ogsA kan tilpasses for bruk med IC402, TS-770, FT-221 eller hva en mAtte onske A bruke.

Henvisninger:

DUBUS Verlag: VHF UHF SHF Technik 1, 1980

Veron: VHF-UHF-SHF Handboek (PA0 EZ), 1984

QTC nr 12/85: Anvendelser for TBA120 UKW Berichte 3/71 (DL3WR): SSB- Sender nach der Methode der Hullkurven- Elimination und -Restoration.

UKW-Berichte nr4/78: (VK5QR): SSB- Sender fur das 13-cm Band mit Hullkurven- Elimination und -Restoration.

QST nr 10/70 (DJ4ZC): A Frequency Mul­

tiplication Technique for VHF and UHF SSB.

V

454 QTC 1986 11

SSB in 0*1 —1Vp.p

ca JOO

11

£ 3

2232

input o—

fra

CD4013 W -

4-10-18V

J.

390p

41-

R6 4732 ..Cl 1

*10n

R5

10398 kHz

Figur 2: Forslag til bruk av 40M sender til styring av PLL-SSB generator. Figur 3: En aktuell kopling for VCO med NE562.

PLL-krets vil ikke dekke 500kHz, uten videre, s3 en m3 kople kapasitets- dioder for avstemning av VCO, styrt fra fronten p3 generatoren.

1/2 CD4O13 17.310

10.7MHz (+ 20kHz) BF199

TBA120

till transv

l'

til xtal filter 10.700-kHz

10.4MH

+ 18V O---

•C9 ’

C8 10n

AA8Ak Art.OVJg

HE 56Z 2x BC547

—II—

40p Position RIO

13 C7

lOn

X

R8

10k

R9 2

lk

■OMute

O Osc test point

(Counter) 10.398kHz

12

10 5

R11

2x BC547 I---1

i SSB HF sender [ 7.2MHz(7,0-7,5) [

7,2MHz PLL SSB i TTL-nivA

TBA120 TBA120A

Figur 4. Kopling for enkel mikser med TBA120/TBA120A/SN7660N, maksimum frekvens ca 25—35MHz. Balansepotmeter brukes til 3 nulle ut xtal-frekvensen.

Materialet ar plexiglas eller nylon 6 mm. En klamma av nSgot rostfritt material 4- 2 skru- var. 1 koaxialkontakt av den typ som tastes med mutter.

Borra hSIen med samma eller nSgot storre diameter som trSden och "sy" trSden genom hSIen. Klipp till trSden med marginal och I3t n3gra dm sticka ut fr3n andisolatoren till Du har trimmat ant.

Plexiglas ar h3rt och starkt men se upp nar du borrar. Tryck ej for hSrt p3 borren. Risk for sprickbildning. SM0LJF/Roffe

Nykvarn 16 15 14 13 12 11 10 9

NE562

1 2 3 4 5 6 7 £

12k

\

CT)

i —

I

£

CO o Io □o3

-

Ox? .2J11.*:*

HOi

- H J I

N cn

A A

QTC 1986 11 455

| o-

roff I

--- 1.

Nagra forklaringar

For er som ar osakra pci vad alia begrepp i denna artikeln egentligen ar, tankte jag ta en snabbgenomgcing.

IP-intercept point: Detta ar en tankt punkt i ett diagram dar man har effekten p3 insignalen p3 ena axeln och utsignalen pci den andra. Genom att mata in tv3 signaler, som ligger nara varandra, f i och f 2, f3r man en

THIRD ORDER INTERCEPT POINT

Vs sin cnst Principschema over dubbelbalanserad

diodblandare.

Under 60-talet dok diod-ringblandare upp.

Och man kunde kopa blandare med inbyggda transformatorer, dar den vanligaste typen har blivit den dubbelbalanserade blandaren.

Nackdelen med dessa blandare ar att de kra- ver ganska stor oscillatoreffekt samt har blandningsforluster (normalt kring 6dB.) Den vanligaste typen av blandare som sitter i ama- torradiomottagare ar av s£ kallad + 7dBm- typ. Med det menar man att blandaren ar av- sedd for +7dBm oscillatoreffekt (motsvarar ca 5 mW). Denna typen av blandare har ca

+13dBm (20mW) IP.

Grafiska forklaringar till hur man far fram tredje ordningens intercept point.

Ekvivalent schema for hur den passiva switchande FET-blandaren fungerar. Vi ar oscil- latorsignalen.

'off

AAAr Lite bakgrund

Under de senaste Sren har stor dynamik blivit ett forsaljningsargument for amatorra- dioapparater. Med tanke p3 70-talets motta- gare har det blivit en valbehovlig uppryck- ning. +20dBm IP (IP = Intercept point) ar idag en vanlig siffra. Det kostar dock pS, och ibland kanske man ska fr^ga sig om det ar nodvandigt att lagga ett antal tusenlappar for en "haftig spec". Har man "normala" krav p£

sin station kan man exempelvis lagga in en 10 eller 20 dB dampsats p§ antenning^ngen till sin mottagare. Man kan d£ ansluta dampsat- sen pci 80 och 40 meter och ta bort den nar man ska lyssna pS hogre band.

'off -WV

blandning. Exempelvis 2 fi—f2, 2 f2—fi och s3 vidare. Detta ar egentligen tredje ord­

ningens blandningsprodukter, s3 ofta ser man beteckningen IP3. Om Radio Peking p3 7020 blandar sig med Radio Tirana pS 7035 fcir vi produkter p£ 7005 och 7050. Ar signa- lerna mycket starka kan man f5 5:e, 7:e... ord­

ningens produkter. 5:e ordningen blir dci 3 fi-2f2 eller 3 f2—2fi.

Genom att ha insignalen p3 den horisonta- la axeln (X-axeln) och utsignalen p3 den verti- kala axeln (Y-axeln), plottar man insignal/ut- signal och insignal/tredje ordningens bland­

ningsprodukter i samma diagram.

Om man okar insignalerna, f 1 och f2, 10dB kommer 2 f 1 — f2 att oka med dubbelt s3 myc­

ket, 20dB. Darfor kommer linjerna for insignal och intermodulationsprodukteratt korsa var­

andra i en punkt. Det ar denna punkt man kal- lar intercept point. Det luriga ar att detta ar en tankt punkt och den existerar alltsS inte i verkligheten. En forstarkare eller blandare klarar inte att lamna sS mycket effekt.

1-dB kompressionspunkt: Detarvardet av den inmatade effekten, nar en dkning av insignalen med 10dB resulterar i en dkning av utsignalen med 9dB. Denna punkt ligger cir- ka 13 dB innan IP^ och ar alltsci vad man bru- kar kalla maximal uteffekt fr3n ett steg. Visst g3r det att fci ut lite till, men inget linjart steg beter sig speciellt snyggt om man kliver over kompressionspunkten.

Dynamiskt omrSde: Det ar skillnaden mellan nivcin pA en signal som klart uppfattas i bruset och den niv3 p£ fi och f2 (som i IP) som genererar en blandningsprodukt som klart uppfattas i bruset.

IMD — Intermodulationsdistorsion:

Detta ar ett annat satt att uttrycka storsignal- egenskaperna. Liksom vid IP och dynamiskt omrSde mater man skillnaden mellan signa-

lerna fi och f2 och deras blandningsproduk­

ter. For att IM D skall vara ett meningsfullt var- de mSste man dock ange vid vilken nivci p3 f 1 och f2 som matningen ar gjord. De fiesta fab- rikanter brukar "glomma" bort att ange den­

na nivci.

Nyare typer av blandare.

Dubbelbalanserade diodblandare finns med olika nivSer pS oscillator effekt. Stan­

dard ar +7dBm och de riktigt haftiga har +27dBM(0,5W!) som inmatad oscillatoref­

fekt. Med +27dBm LO (Local Oscillator) f§r man ca +33dBm IP3. Detta ar mest for mili- tarrapplikationer och mycket avancerade kommunikationsmottagare. HognivSblanda- re ar mycket dyra, och dartill kommer en os­

cillator pci en 0,5W.

Plessey slappte for nSgra £r sedan en blan­

dare som klarar en IP3 kring +30dBm med ca OdBm (1mW) i LO-effekt. Den heter SL6440 och fungerar upp till 150 MHz. Det ar en van­

lig plast DIL-kapsel och priset ligger en bit over 50-lappen.

I borjan av 70-talet skrev Ed Oxner om FET'ar i balanserade blandare. Dessa FET'ar var aktiva och pci grund av kapacitanser med mera slog detta inte sS val ut. Det var dS enk- lare att parallellkoppla dioder i en diodblanda­

re, aven om det kostade i oscillatoreffekt. Det ar dock svSrt med for m£nga dioder dci man parallellkopplar diodernas interna kapacitan­

ser. Blandare over +27dBm LO effekt blir mycket dyra och, mig veterligt, finns fci dub­

belbalanserade diodblandare med over +27dBm pci marknaden. Observera: det ar alltsci LO-effekt p3 0,5W!l! Detta skulle mot- svara en IP3 kring +33dBm eller 2W!

Siliconix slappte forra ciret preliminart en kapsel med fyra FET'ar som var tankta att an- vandas i en passiv blandare dar FET'arna en-

hogniv A ^blandare

eller hur QRP sandaren blev oscillator i den nya mottagaren

SM6EAN, Mats Espling, Ekehdjdsgatan 23, 421 68 V Frolunda

456 QTC 1986 11

Signalin

OVgc

0

Kurvor som visar hur IP3 och genom- gangsdampning varierar med inmatad LO-effekt. Vardena ar tagna frSn Ed Ox- ners testuppkoppling.

L.O. in

Men vilken diodblandare klarar dvriga data?

Avslutningsvis kan man saga att detta ar en blandare for mycket krasna. Det ska till mycket speciella applikationer for att dessa extrema data ska komma till sin ratt. Man kla­

rar sig mycket ISngt med en vanlig +7dBm di­

odblandare. PS VHF/UHF behovs kanske en kraftigare blandare dS man mSste ha forstar- kare innan blandaren for att fS battre brusfak- tor. Siliconix Si8901 fungerar upp till 200MHz, sS den gSr utmarkt att anvanda pS 2M.

Miniappendix

For dig som glomt: dBm betyder dB over 1 mW, dBm = 10 log (effekt) + 30. —6dBm = 0,25mW exempelvis.

Bilderna om Si8901 ar hamtade ur Ed Ox-

O V

ners artikel i RF Design, Feb.-86.

Princip- och labb-koppling av Si8901. Alla ingangar har 1:4 transformatorer samt en spole for att stamma av till resonans pa gate'arna.

dast switchas till/frSn med oscillatorsigna- len. FET'arna har precis som dioderna en kvadratisk stromkarakteristik, men de tSI mer effekt. Jamfor man prestanda frSn en diod­

blandare med en switchande FET-blandare, behovs bara cirka 1/20 sS mycket LO-effekt for FET-blandaren. For att nS maximala pres­

tanda mSste man dock:

1) Klippa oscillatorsignalen sS den blir nara ideal fyrkantvSg.

2) Se till att fyrkantvSgen har 50% duty cycle.

3) Se till att amplituden pS gatearna ar till- rackligt hog for att verkligen fS FET'arna att leda och strypa ordentligt.

Orsaken till att LO-signalen skall vara fyr­

kantvSg ar att gatekapacitansen ar spanings- beroende. Om man matar med en sinusvSg, fSr man en varierande kapacitans med samre intermodulationsegenskaper som foljd.

Ed Oxner rekommenderar att anvanda en drivtransformator som man stammer av till resonans med gatekapacitanserna. Detta gor att man behover mindre LO-drivning an nar man anvander en 1:4 transformator. Denna rekommendation verkar nSgot marklig efter- som en avstamd ingSngskrets gor att fyrkant­

vSgen filtreras och blir en hyfsad sinus. En bredbandig 1:4 transformator "slapper ige- nom" fyrkantvSgen och mSste darmed resul- tera i battre prestanda. Ser man till presente- rade data for IP3 (+39dBml!) med +17dBm (50mW) LO-effekt, kan man formodligen ac- ceptera den fdrsamring av IP3 man fSr med avstamda gate'ar.

Ed Oxners testuppkoppling med avstamd gate, gav foljande data med +17dBm LO:

Brusfaktorn var8dB och 2dB kompressions- punkt var +3dBml! GenomgSngsdampnin- gen 8dB, alltsS lite mer an i en diodblandare.

ALEXANDERSONGENERATORN

SM6CIS, Erland Svala

Den 25 September gick det synnerligen markliga signaler frSn Grimeton soder om Varberg till Amerika pS VLF, very low fre­

quency, ISngvSg. DS kordes Sterigen den nu 61-Sriga Alexandersongeneratorn med tele- grafi med foljande budskap:

VW DE SAQ VW DE SAQ VW DE SAQ THIS IS A SPECIAL TRANSMISSION FROM SWEDISH TELECOM RADIO TO CE­

LEBRATE THE OPENING OF THE NATIO­

NAL HISTORICAL RADIO CONFERENCE, USA.

YOU ARE LISTENING TO SAQ, A 200 KW ALEXANDERSON HIGHFREQUENCY AL­

TERNATOR IN GRIMETON NEAR VAR­

BERG, SWEDEN. KEY DOWN INPUT PO­

WER 400 KW. MOTOR SPEED 711.4 RPM.

GEAR BOX RATIO 2.973 . GENERATOR SPEED 2115 RPM. THIS SPEED AND THE 976 POLES GIVE THE FREQUENCY 17.2 KHZ.

PRESIDENT WOODROW WILSON SENT IN 1918 THE 14 POINTS FOR SURRENDER

TO THE GERMAN EMPEROR, WILHELM II FROM A SIMILAR ALTERNATOR IN NEW BRUNSWICK, USA. AROUND 1920 A NET­

WORK OF 200 KW ALTERNATORS WAS BUILT FOR WORLDWIDE COMMUNICA­

TIONS WITH THE CENTER ON LONG IS­

LAND, NEW YORK. MANY STATIONS WERE STILL IN USE DURING WORLD WAR II. THIS TRANSMITTER AND ITS MULTIPLE ANTENNA STARTED DEC 1, 1924. IT IS THE LASTONE OFTHE20 ALEX­

ANDERSON ALTERNATORS.

DAVID SARNOFF, FAMOUS WIRELESS OPERATOR FROM THE TIME OF THE TITA­

NIC DISASTER, LATER ON PRESIDENT OF RCA SAID ABOUT THE SWEDISHBORN ERNST ALEXANDERSON: WHEN THE HISTORY OF RCA IS WRITTEN, IT MUST BEGIN WITH ALEXANDERSON AND HIS ALTERNATOR FOR WITHOUT HIM THERE

WOULD BE NO RCA.TO DAY.

THIS MESSAGE HAS BEEN PUT INTO A PC, WHICH TRANSFORMS IT TO MORSE CODE AND IS KEYING THE OLD AL­

TERNATOR.

REGARDS , SWEDISH TELECOM RADIO Det var vSrt basta televerk som bjod pS fo- restallningen och chefen pS verkets Grime- tonanlaggning, Bengt DagSs, som karleks- fullt rattade det hela. Inte mindre roligt var ju ocksS att det var med hjalp av vSr allra senas- te teknik i en PC dar telegrammet var inskri- vet som styrde den gamla sandaren. Det lan­

der verkligen televerket till heder att denna den sista av Alexandersongeneratorer pS det­

ta satt vSrdas sS att den kan koras dS och dS.

Bengt DagSs och hans mannar satter en ara i att ha allt i maskinhallen tipptopp. Vi nSgra radioamatdrer frSn Kungsbacka hade nojet att fS narvara vid den markliga sandningen och imponerades av vad en tidigare ingen- jorsgeneration med sina i vSra ogon begran- sade resurser verkligen kunde Sstadkomma.

Den 20 September 1924 publicerades i Go- teborgs Morgon-Posts sondagsbilaga en stor artikel som kanske blir for ISng att publicera i sin helhet men den saknar inte intresse i ett har nSgot nedskuret skick:

QTC 1986 11 457

Den historiska Alexanderson-generatorn betraktas av Solveig SM6KAT, Sune AOQ (lattskymd) BengtGDU (ddmjukt bojd) Arthur ALFoch Anders RIG. Beskyddadearde av ing Bengt DagAs, herre pA stallet!

Antennmasterna ar en valkand syn vid E-6-an soder om Varberg.

Sjalva stationsbygget, pAborjat hosten 1922 och i det allra narmaste ett Ar forsenat pci grund av den lAngvariga konflikten vid jarn- bruken, stAr nu infor sin avslutning.

Fardiga aro i det allra narmaste antenntor- nen, maskinhuset och hela dessa inredning, transformatorbyggnaden och tjanstemanna- bostallena. I borjan av oktober hitvantas en chefsingenjor frAn Radio Corporation och under hans overinseende skall hela anlagg- ningen injusterasoch provdriftanordnas. All­

ra senast till nyAr skall stationen vara fulit far- dig att tagas i bruk.

Passagerare pA Vastkustbanan ha sakerli- gen ocksA frAn kupAfonstren observerat den stAtliga raden av ett halvt dussin resliga jarn- konstruktioner, som likt smA Eiffeltorn skjuta upp i det hoga blA strax bottom Varberg, och kanske i sitt stilla sinne gjort jamforelser mel- lan den trAdlosa vid Nya Varvet och den an- laggning, de har skymta konturerna av. Och respekten for det arbete som har utforts blir sannerligen icke mindre, nar man stAende pA stationens "antenngata" blir i tillfalle att taga bygget i narmare skarskAdande.

Man har har gravt sig anda ned till berg- grunden, i vilken betonggjutningarna for det valdiga jarnskelettet forankrats. Sjalva tor- nen, som stA pA ett avstAnd frAn varandra av 390 meter, aro 127 meter hoga.

Man ndjer sig icke har med en enda nedled- ning till jord utan I Ater i stallet antennstrackan mellan vart och ett av tornen jamte tillhoran- de avstamningsspole bilda en avstamd krets, som det heter pA facksprAket, och erhAller sA- ledes fem olika kretsar med var sin nedled- ning. PA ett djup under markytan, varierande mellan 4 till 7 decimeter, ligger vidare pA en yta av narmare 300 tunnland utbredd en mat- ta av kopparnat, i vilken trAdarnas samman- lagda langd utgor fuller val 20 svenska mil.

I maskinhuset skotes allting pA automa- tisk vag. Manniskor ha i det allra narmas­

te gjort sig dverflodiga.

Anlaggningens hjarta, som inom nAgra fA veckor skall satta liv i hela detta monstruosa jarn- och kopparvidunder, aro emellertid de stationara innevAnarna i maskinhuset, appa- rater, som det fordrats otaliga dyrbara experi­

ment och en myckenhet av mansklig uppfin- ningsrikedom och manskligt tAlamod for att bringa till sin nuvarande for lekmannen rent av makalosa fullandning. Man gAr i forstone omkring i de rymliga lokalerna och har svAtt att finna ratta vagen bland mAngfalden av in- strumenttavlor med sina luft- eller olje- strombrytare, sina stora och smA rela, sina signallyktor och alarmklockor, mellan elek-

triska maskiner av olika slag, allt ifrAn hogst vanliga motorer upp till Alexandersons ge­

nerator for hogfrekventa vaxelstrommar, mellan matningssspolar och vatskemot- stAnd, mellan kablar och vattenror. Det enda vi icke se till aro manniskor. Och strangt taget ha de lyckats gora sig dverflodiga i en maskin- sal, som denna. Allting gAr automatiskt.

Matningsspolarna in- och urkopplas i strom- banan pA automatisk vag, vatskemotstAnden okas eller minskas fullt automatiskt, den hy- perkansliga hogfrekvensgeneratorn skoter sig bast sjalv — endast dA och dA tandes ett fargat ljus pA instrumenttavlan, en ringklocka ljuder och vaktpersonalen skyndar till for att se efter om det ar for hogt eller lAgt vatten- tryck, for hogt eller IAgt oljetryck eller om det handelsevis ar nAgot annat fel maskinen be- klagar sig over. Och for alia krampor finns exercismassigt indvade ofelbara handgrepp:

tryckning pA en knapp, omlaggning av en spak — och allt ar som det skall vara.

Den fasta punkten ar emellertid den Alex- andersonska hogfrekvensgeneratorn: kring den grupperar sig hela anlaggningen och man skulle utan att gora sig skyldig till nAgon svArare overdrift kunna saga, att samtliga an- dra maskiner och apparater har inmonterats blott for att tjana generatorn ifrAga. Intet tvi- vel om att denna ocksA ar av den nutida tekni- kens allra konstigaste skapelser. Den svensk- fodde ingenjoren har har lyckats losa Atskilli- ga svArknackta problem. Pro primo ha vi fAtt en vaxelstromsgenerator, dar inga lindningar ligga pA den roterande delen. Den hogfrek- venta vaxelstrommen alstras darigenom att man I Ater ett med otaliga smA jarntander for- sett jattemetallhjul med stor hastighet — 2.000 varv i minuten — rotera i ett magnetiskt fait.

For att i gorligaste mAn minska det magne- tiska lackaget har man nodgats gora mellan- rummet mellan jarntanderna och de fasta de­

lama sA litet som 0,4 millmeter. Det sager sig sjalv att detta stora hjul, dA det roterar med 2,000 varv per minut, erhAller en oerhort hog periferihastighet, och att det automatiska system, som konstrueratsforatt standigt hAI- la hjulet i centrum, mAste vara ett utomor- dentligt precisionsarbete. Den hArfinaste dragning At ena eller andra hAllet — och ma­

skinen skulle ohjalpligt kora sonder!

Stationens livsnerv dar den manskliga viljan pAtryckes de utgAende vaxel- strommarna.

Det ar icke smAsaker, som i sistnamnda av- seende fordras av en hogfrekvensgenerator.

Omedelbart sedan den hogfrekventa strom- men alstrats i ankarlindningens 64 harvor skall den namligen gA igenom en drosselspo- le, stationens livsnerv, dar telegrafistens vilja sA att saga pAtryckes stationen. LAtom oss agna nAgra raders uppmarksamhet At detta.

Telegrafisten sjalv sitter vid sin automatiska snabbskriftssandare (se anm. 1) pA telegraf- verkets station i Goteborg och expedierar Amerikatelegrammen. PA direkt ledning gAr den svaga telegrafstrommen pA fattiga 25 milliampAre till Grimetonstationen, dar den genom att pAverka en relaanordning dirigerar stromstyrkor mAngdubbelt storre an den sjalv. Nar darfor telegrafisten trycker ned sin nyckel i Goteborg har detta praktiskt taget till omedelbar foljd, att en likstrom pA 10 ampere gAr fram genom drosselkretsen, vilket i sin tur verkar sA, att den hogfrekventa av vaxel- stromsgeneratorn alstrade elektriska strom- men utan minsta svArighet kommer ut i an- tennen. I detta ogonblick arbetar sAledes den motor, som driver generatorn, for fullt. Men i nasta ogonblick, dA telegrafnyckeln ar upp- lyftad, ingen likstrom gAr fram i drosselkret­

sen, resonansen ar bruten, ingen vaxelstrom

458 QTC 1986 11

. / M Go. n

1,

3 r>$

I7K*Z_

2* 20^. D/pQJ-

-12

den anvanda mottagaren som bestod av en avstamd krets i Pick Up ing3ngen p3 min J V C Stereoforstarkare, en tongenenerator som lockalosc. med efterfoljande detektor a I It enl.

ritning.

Med lokal osc 1500 over signal fq lag en mycket stark F1 signal i RXen s3 jag tick lagga mej med osc under 17,2 Khz. Trots QRM som kom ibland lyckades detta unika expriment.

73 de SM5daj / SIXTEN

ENKEL MOTTAGARE

Med anledning av inslaget av vad som han­

der p£ VLF, tankte jag ge lite info fr3n 25 Sep­

tember d3 den historiska sandningen skedde.

Jag borjade lyssna runt 17 Khz 2 timmar fore utsatt tid, for att bli bekant med signalerna som finns i detta band. Det som hordes var n3gra starka CW signaler och signaler p3 F1, hade ingen aning om hur det skulle Icita om det jag var p3 jakt efter. Men ca 10 minuter fo­

re utsatt tid kom en i min mottagare svag A1A signal som slog V V V de SAQ, efter 1200 UTC kom sedan den vantade sandningen som va- rade i ungefar 20 min. Och detta Sterkom un- gefar 3 ganger i timman fram till 1400 UTC.

Som ett bevis p3 detta med sandes en kopia av texten (3terfinns nertill p3 sidan 457, SM5AGMs kommentar) och en ritning p3

osc kommer ut i antennen, d3 — ja, d3 arbetar

motorn i tomg3ng.

Och trots dessa standiga kastningar mel- lan full belastning och tomgSng — telegrafe- ringshastigheten ar ju 80 till 100 ord i minuten

— mlste varvantalet hollas konstant inom den snava gransen av mindre an 1 proc. An- nars r3kar stationens v3glangd i fara!

Man har vid Grimetonstationen tre p3 olika vagar arbetande system for denna dmtSliga hastighetsreglering, varsviktiga innebord har ovan skisserats.

Hur motorn tillfores och berdvas "span­

ning" vid vaxlingarna mellan full belast­

ning och tomgSng.

Det forsta systemet avser att kompensera for motorns tendens att minska hastighet, dci vaxelstromsgeneratorn levererar strom till an­

tennen och motorn sdledes helt plotsligt ut- sattes for full belastning, och bestir dari, att motorn samtidigt pStryckes mera energi. I se­

rie med var och en av de fyra ledningarna, som lamna strom till motorn, finnes namligen en "mattningsspole" inkopplad. Denna for stationen hogst vardefulla ackvisition bestir av en jarnkarna med tv3 lindningar — i den ena flyter fram likstrom fr3n en oberoende likstromsgenerator, i den andra den vaxel- strom, som matar v3r motor med kraft. Det sager sig sjalvt, att dessa strommar icke kun- na forbliva oberoende av varandra. Nar jarn- karnan ar mattad av likstrommen blir namli­

gen motstcindet for vaxelstrommen litet, vil- ket i sin tur har till foljd att dess spanning fSr ett hogre varde. Reduceras 3ter likstrommen, okas motstcindet for vaxelstrommen och dess spanning minskas.

Nu behovs det inga ing3ende kunskaper i elektricitetslaran for att fdrst3, att det vore yt- terst vardefullt, om man, samtidigt som man tryckte ned telegrafnyckeln och dymedelst utsatte motorn for full belastning, kunde p3- trycka motorns statorlindning en hogre span­

ning och darmed hjalpa den att hcilla hastig- heten uppe. Men bara for att i nasta ogon- blick, dci telegrafnyckeln lyftes upp, och motorn arbetar i tomg3ng, kunna lika behan- digt berdva statorlindningen dess spanning och darmed hindra motorn att rusa i vag med for hog hastighet! Vi ha sett, att man genom att oka likstrommen i mattningsspolarna kan minska motst3ndet for vaxelstrommen och darigenom oka dess spanning lika val som man genom att minska likstrommen kan oka motst3ndet for vaxelstrommen och darige­

nom sanka dess spanning. Men hur skall den svaga telegrafstrommen formS utratta detta?

Jo, den f3r pSverka ett kompensationsrela, vilket i sin tur kortsluter, ett motstSnd, som for andam3let inkopplats i mattningsspolar-

nas likstromskrets. Nar telegrafnyckeln ned- tryckes, slutes relaet, motstSndet kortslutes, likstrommen tilltager i styrka, jarnkarnan mattas, motstSndet for vaxelstrommen min­

skas, dess spanning okas, och motorn erhSI- ler en vardefull hjalp. S3 lyftes telegrafnyc­

keln upp, relaet oppnas, motstSndet inkopp- las, likstrommen avtager i styrka, motstSndet for vaxelstrommen okas, dess spanning min­

skas, och motorn overskrider — trots att den g3r i tomg3ng — icke sina utstakade hastig- hetsgranser. Sannerligen, den manskliga uppfinningsrikedomen I3ter icke s3 latt forne- ka sig!

Emellertid ar denna kompensation icke till- racklig for att erhSlla konstant hastighet un­

der telegrafibelastning: den tid, som erfor- dras for att Sstadkomma motstSndsvariatio- nerna i mattningsspolarna, ar namligen for I3ng for att icke hastigheten vid belastnin- gens andringar skall variera utom de tillStna granserna.

Man har darfor inrattat det s3 for sig att den svaga telegrafstrommen frSn Goteborg aven f3r pSverka de sekundara kompensationsre- laerna, varigenom vatskemotstSnd inkopplas parallellt med det vanliga startningsmotstSn- det i motorns rotorkrets. Har igenom minskas givetvis rotorkretsens motstSnd och motorns tendens att minska hastighet vid belastnin- gen upphaves.

Hastighetsregulatorn — pricken over i-et.

Genom dessa bagge kompensations- anordningar har man allts3 fdrst3tt att variera spanningen p3 motorn och motst3ndet i ro- torkretsen i takt med belastningen. Men has­

tigheten hos en motor beror ocks3 p3 frek- vensen hos motorstrommen. Hur skall man gardera sig for obehagliga overraskningar i detta fall? Ty icke duger det att denna motor ar beroende av de variationer i linjespanning och frekvens, som foreligga vid varje normal kraftlinje. Det kinkiga problemet har funnit sin losning i en automatisk hastighetsregula- tor. Vi skola icke har besvara lasaren med yt- terligare detaljer, utan ndja oss forsiktigvis med att blott anfora teorien for denna hastig- hetsregulators arbetssatt: En variation i has­

tighet hos motorn fororsakar en motsvarande variation i frekvens hos generatorn. I en sepa- rat krets I3ter man nu denna variation i frek­

vens Sstadkomma en variation i stromstyr- kan, och tack vare en serie ganska komplice- rade anordningar blir slutresultatet, att man erh3Iler en variation i de forut omtalade matt­

ningsspolarna genom vilka strommen till motorn flyter. S3som forut har beskrivits framkallar denna variation i motstSnd en motsvarande variation i spanning p3 motorn,

vilket i sin tur framkallar en forandring i has­

tighet. Det allmanna resultatet av hastighets- regulatorns verkningssatt ar sSledes att for- andringar i hastighet hos motorn bliva kom- penserade genom motsvarande forandringar av den till motorn tillforda spanningen.

Allt ar dubblerat i maskinhuset. Vid magnetiska ovader fordubblar stationen sin kraft.

Det ar icke utan, att respekten for den nuti- da radioteknikens mSlsman stiger Stskilliga grader, under det man studerar en anlagg- ning s3dan som Grimetonstationen. Grovt taget ar det ju en telegrafstrom p3 25 millam- pdre, som satter liv i hela denna sinnrika me- kanism och darmed gor det mojligt for vilken manniska som heist att for en femma f3 sant over en halsning till en god van i Newyork p3 lika kort tid, som det tar att skriva ett brev.

Och for att ingenting skall klicka ar hela uppsattningen i maskinhuset dubblerad.

Man har t.o.m. tv3 Alexandersons hogfrek- vensgeneratorer med var sin motor. Skulle den ena g3 sonder har man alltid den andra att h3lla sig till, och skulle magnetiska och elektroniska ovader i allt for hog grad fdrsv3ra telegraferingen nSgon dag, har man alltid den utvagen oppen att kora med bagge ge- neratorerna samtidigt!

Och dock! Snart ar aven detta sinnrika komplex av samverkande apparater ur mo- det. Man har endast hunnit med att tillverka 20 apparater, av den beskaffenhet vi ovan skildrat, och hunnit salja 8, forran de span- nande energislukande Alexandersonsgene- ratorerna p3 U.S.A:s stationer i experiment- syfte dubblerats med lampsandare, speciellt konstruerade for de hoga effekter det har ror sig om, och forran senator Marconi forklarar, att hans experiment med korta riktade v3gor inom kort skola f3 praktisk betydelse i den kommersiella radiotrafikens tjanst.

Vi lamna stationen med en kansla av, att det dock icke kommer att g3 n3gon odver- sk3dlig foljd av 3r innan Nordisk Familjebok 3ter f3r ratt i sitt pSstSende: Alexandersons hogfrekvensgeneratorer anvandas dock icke vid telegrafering!

Anm. 1. D3 vi i artikeln tala om telegrafnyc­

keln, sker detta endast for att klarare 3sk3d- liggora handelseforloppet. Som den arade la- sarens torde ha sig bekant, tillgSr det vid av- sandningen s3, att tjanstgorande telegrafis- ten matar en automatisk avsandningsanord- ning med en i forvag preparerad telegrafrem- sa. Detta for att vederborligen utnyttja statio­

nens kapacitet.

SET FAIR

QTC 1986 11 459