0 2011-01-12
Likabehandlingsplan
(Diskrimineringslagen, Utbildning 16§)
Plan mot kränkande behandling
(Skollagen 14 a kap 8§)
Norra Vallbyskolan Läsåret
2010/2011
1
Innehållsförteckning
Övergripande vision, mål och syfte sida 2
Information sida 6
Nulägesanalys
Kartläggning och förebyggande arbete
Tydliga konkreta åtgärder för lika behandling sida 8
2
Övergripande vision, mål och syfte
Vision
För oss står svaret klart. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter,
om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas.
Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade.
DO, BEO & skolinspektionen, 2009
Mål
Alla på Norra Vallbyskolan skall få vara i en trygg miljö och i ett positivt klimat som stärker elevernas självkänsla. Alla former av kränkande behandling skall
motverkas. Alla som arbetar på Norra Vallbyskolan skall medverka till att elever, under lugna förhållanden, kan inhämta kunskap.
Ingen skall tillåtas störa undervisning eller annan verksamhet i skolan.
Rösegårdsskolan, Västerås,2010
Syfte
Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Rösegårdsskolan, Västerås, 2010
Alla vi som arbetar på Norra Vallbyskolan tar avstånd från, och agerar mot, alla typer av kränkningar och tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han har blivit kränkt tas alltid på allvar. Alla som arbetar i skolan har ansvar för att agera mot kränkande behandling.
Genom ett medvetet och omfattande förebyggande arbete vill vi säkerställa att syftet i denna plan uppfylls.
Två planer som görs till en
Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling
(enligt 14 a kap. 8 § skollagen). Planerna sammanföras här till en, så länge innehållet
uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop planerna eftersom arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många
beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för alla elevers lika värde. Detta dokument utgår från en sammanförd plan, hädanefter kallad likabehandlingsplan mot kränkande behandling eller bara planen.
DO, BEO & skolinspektionen, 2009
3
Vad står begreppen för?
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.
En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities).
4 Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighetoch som har samband med
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
måste ibland tillrättavisa en elev för
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen.
En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
eleven ifråga
Inget krav på uppsåt
Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här.
Olika områden som omfattas av begreppen:
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är bor i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.
5 Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara ickekonfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktions- hinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som allergi, dyslexi., ADHD. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en
medfödd eller förvärvad skada.
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas – homosexualitet
– bisexualitet – heterosexualitet.
Skolan får inte diskriminera eller trakassera elever på grund av ålder. Det är dock inom skolan tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid till exempel gruppindelning.
Skolan får inte diskriminera eller trakassera på grund av könsöverskridande identitet.
Diskrimineringsgrunden innebär att könsöverskridande identitet bryter mot samhällets rådande föreställningar om hur män kvinnor och/eller pojkar och flickor förväntas vara eller se ut.
DO, BEO & skolinspektionen, 2009
6
Information
Information till alla klasser i början av läsåret om likabehandlingsplanen, att
kränkande behandling inte får förekomma samt vad man kan göra om man upplever sig utsatt.
Information till alla föräldrar vid höstterminens första föräldramöte om
likabehandlingsplanen, föräldrars ansvar samt vart man kan vända sig om man upplever att det egna barnet är utsatt.
Likabehandlingsplanen finns att tillgå på skolan samt på vår hemsida
Nulägesanalys
Vid träffar med kamratstödjare, elevråd och i samtal med enskilda elever framkommer det att det förekommer kränkningar bland våra elever.
Elevråd, klassråd och kamratstödjare har gjort en kartläggning som visar att det är oroligt på tennis- och fotbollsplanen där många elever vistas samtidigt. Detta är också de vuxnas uppfattning.
Årliga medarbetarenkäter besvaras, där analyser och förändringar genomförs. Från pedagogiska nämnden(P.N) genomförs en årlig enkät där varje barn och förälder svarar på frågor om trivsel, kränkningar m.m.
Klasskonferenser en gång per termin där vi diskuterar alla elever i alla klasser.
Vid de veckovisa konferenserna i de olika verksamheterna diskuteras elevernas behov och välmående. Detta sker även vid dagliga spontana möten mellan personal, föräldrar och elever.
Kartläggning av risker. Av inne- och utemiljöer. Dokumentet förebygga diskriminering, främja likabehandling används. Se bilaga
Kartläggning och f örebyggande arbete
Vuxna på skolan/ fritidshemmen
• All personal skall arbeta aktivt i enlighet med likabehandlingsplanen.
• Skolan har ett fungerande rastvaktsschema.
• Vid olika former av kränkningar/konflikter agerar vi efter vår åtgärdstrappa.
7
Elever på skolan/fritidshemmen
Varje elev förväntas känna till och följa skolans ordningsregler. Dessa förankras igenom på stormöte under rektors ledning 1 gång/termin
• I det förebyggande elevarbetet arbetar vi med olika former av social träning te.x S.E.T(Social Emotionell Träning),Månadens fråga, kulpåsen, lek
• Kan man inte som elev lösa en konflikt själv ska man kontakta rastvakt, klassläraren eller annan vuxen.
• Känner man sig illa behandlad ska man prata med vuxen eller kamratstödjare.
Kamratstödjare
• Elever från år F - 5 utses till kamratstödjare. År F-2 riktas in mot sin årskull. År 3-5 är för hela skolan.
• Med jämna mellanrum träffas kamratstödjarna under ansvarig personals ledning
• Minst en gång per termin deltar kamratstödjarna från år 3-5 på stormöte, där kamratstödjare från flertalet skolor i Västerås träffas.
Råd till föräldrar
Genom intresse och engagemang i barnens skolgång ska man som förälder visa att skolan är viktig och värd att ta på allvar. En positiv inställning till skolan från föräldrar påverkar barnen att se positivt på sin skola och skolarbete.
• Visa din åsikt. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkningar förekommer.
Om skolan och hemmet gemensamt tar klart avstånd från kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen.
• Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn. Under utvecklingssamtal kan du få reda på vad ditt barn kan och om det är något ditt barn behöver jobba extra med.
• Besök skolan/fritids.. Vi uppskattar att föräldrar intresserar sig för hur vi arbetar i förskolan/skolan. Genom att komma på besök visar du att förskolan/skolan är viktig.
• Ta kontakt med skolan om du känner dig orolig. Vi måste alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. Tveka inte att samtala med pedagogen om du anar att allt inte står rätt till.
8
Elevvårdsteam
Skolans elevvårdsteam består av skolans specialpedagog, stödteam bestående av skolpsykolog och specialpedagog, skolsköterskan och rektorn som träffas regelbundet cirka 1
gång/månaden. Vid behov kallas annan personalkategori.
Barnpiloter
Norra Vallbyskolan har Barnpiloter som kan hjälpa rektor och medarbetare att se och agera, så att barnet snabbt kan få den hjälp och stöd det behöver.
En Barnpilot ska ha ett extra mått av barnfokus och civilkurage ex. när någon oroar sig för något barn och är osäker på om det är skäl för anmälan enligt Socialtjänstlagen.
Barnpiloten får extra utbildning och träffar regelbundet andra Barnpiloter i samtalsgrupp.
De är en resurs för sina arbetskamrater när det gäller barn som är i riskzonen. Barnpiloterna har god kännedom om vilka hjälp- och stödinsatser som finns för barn och föräldrar i
Västerås.
Rutiner för akuta situationer
Akuta frågeställningar behandlas enligt vår åtgärdstrappa.
Åtgärderna dokumenteras, följs upp och utvärderas. Se bilaga
Åtgärdstrappa
Vi arbetar efter vår åtgärdstrappa när det gäller konflikt/kränkningar mellan vuxen-elev, elev- vuxen och elev-elev samt samtal med elev och föräldrar, när det gäller vår dagliga
verksamhet.
1. Samtal med eleven. Prata med eleven om vad som hänt och hur det kunde hända. Hur kan man göra i stället? Ansvarig personal samtalar med eleven/eleverna med uppmuntran och uppmaning att förändra sitt beteende.
2. Samtal med förälder. Ansvarig personal kontaktar föräldrar om förändring av beteendet inte sker.
3. Samtal rektor – elev. Personal samtalar med elev samt informerar rektor om det oönskade beteendet kvarstår efter att föräldrar blivit kontaktade. Uppföljnings samtal sker mellan rektor och elev.
9 4. Samtal rektor-elev-föräldrar. Har fortfarande ingen förändring skett kallar rektor till
samtalsmöte med elev, föräldrar och personal. Vid behov kallas till elevvårdskonferens.
5. Eventuella lagbrott polisanmäls
Vid kränkningar vuxen-vuxen gäller följande:
1. Prata med varandra.
2. Ta stöd av kollegor eller rektor.
3. Ta stöd av skyddsombud. Medarbetarcentrum kontaktas eventuellt.
.
Sammanfattning av åtgärder för måluppfyllelse:
• Skolans gemensamma ordningsregler presenteras
• I början av läsåret sätter vi upp gemensamma regler för fotbollsplanen och bestämmer vilka konsekvenserna blir för dem som bryter mot reglerna. Vi följer upp kontinuerligt i klasserna, elevråd och konferenser.
• Vuxna rastvakter ser till att cirkulera på skolans område för att ha en överblick över alla aktiviteter och för att synas för barnen.
• Vi lär barnen lyssna: vuxna – elev, elev – elev, elev – vuxna
• Vi arbetar regelbundet med social träning genom olika värderings- och samarbetsövningar.
• Vi hjälper barnen att lösa konflikter när det behövs.
• Vi uppmuntrar till föräldrabesök.
• Vi arbetar aktivt med vår Likabehandlingsplan.
• Vid tendens till kränkningar sker samtal både enskilt och i grupp samt observationer.
• Vi kräver omedelbart stopp av kränkningen. Vi kommer att kontrollera att det upphört.
10
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling av personal sker dels på personalmöten dels på centralt anordnade föreläsningar/kurser. Vid introduktion av nya medarbetare delges Likabehandlingsplanen.
Uppföljning och utvärdering
Hur vi mäter resultatet på vårt arbete
• För att kunna sätta mätbara mål för det fortsatta likabehandlingsarbetet utgår vi från
resultaten i den senaste enkäten från Pedagogiska nämndernas stab till elever och föräldrar i år F-5 samt fritidshem.
• Utvecklingssamtal
• Observationer
• Elevrådets utvärdering
• Kamratstödjarnas utvärdering
• Medarbetarenkäten • Föräldraråd
• Sammanställning av kartläggningen av risker för att förebygga kränkande behandling bifogas planen.
Likabehandlingsplanen revideras i juni/augusti månad varje läsår.
