Jubileumsnummer späckat med
minnen
Jubileumsnummer späckat med
minnen
Gamla Vykort
Bilden ll höger är tagen vid Rundy’s Resort i Ukiah, California. En Studebaker R‐
series truck av grövre modell står parkerad strax bortom Shell bensinpumparna.
Hotell Marcy i Lake Placid, New York verkar vara e hotell av den lyxigare sorten. En svart 1952 Studebaker 2‐dr sedan står parkerad bakom den maffiga Cadillacen från 1957.
ovan t.h. Needle’s Eye Tunnel i Custer State Park, Black Hills i South Dakota. En lite smutsig 1947 Studebaker Champion väntar på sin tur a passera tunneln.
mi en t.h. Seasport Landing i Newport Beach, California. En lite lä sliten 1947 Studebaker Champion 4‐dr sedan står parkerad utanför.
nedan t.h. Vaughn’s Fishing Camp i Gundersville, Alabama. En grön 1947 Studebaker Commander 4‐dr sedan ses ll höger i bilden.
nedan Pekin Public Hospital i Pekin, Illinois. En Alpena Blue 1955 Studebaker 2‐dr sedan står parkerad längs gatan.
Studebakerhälsningar Michael Bostedt
Hej!
Omslagsbilden: Bildkollage av Bengt Engwall
Baksidan: Budweiser annons från 1993 (från redaktörens samlingar).
Efter detta var det tyst i hela sju år.
1989 kom dock nästa utgåva. Ingen av orginalredaktörena var involverade i denna upplaga. Detta register, nummer fyra i ordningen gjordes istället av Henrik Stenström. Henrik är ju välkänd för de flesta i vår nuvarande klubb. 1989 hade datorn blivit ett effektivt arbetsredskap så
registret lades denna gång upp i en ordbehandlare. Hur många bilar som finns i detta register framgår inte annat än att räkna för hand, men 346 brev skickades i alla fall ut till ägare av Studebakers. Ungefär 70 nya uppgifter är justerade sen förra registret.
1989 kan ha haft en av de första organiserade
Studebakerträffarna i landet. Henrik bjöd i registret in alla Studebakerägare till Classic Motor Festival i Örebro 18/6-1989. Om det blev någon vidare uppslutning vet jag inte.
1994 formades så, som tidigare nämnts
Studebakersektionen inom MHS. Ulf Lindén, Peter Ahlstöm och Krister Karlsson var personerna bakom detta. Ulf Lindén började som redaktör men från och med 1995 och ända fram till 2000 var det Peter
Ahlström som drog det tyngsta lasset i klubben. Till sin hjälp hade han Krister Karlsson, Gunnar & Kerstin Isaksson m.fl. Skapandet av MHS sektionen var förstås nyckeln till bildandet av Studebakerklubben Sweden.
Utan detta steg hade nog inte klubben existerat idag.
Själv gick jag med i klubben 1999. Jag hade precis gjort en hemsida om Studebaker 1946-66 och där uttryckt en önskan om att köpa en 1953 Studebaker coupe. Jag fick kontakt med Roland Axin som kopierade specialnumret om 1953:or (Studebaker News nr2-1998) till mig och efter ha läst detta utmärkta nummer gick jag med i klubben. Min första Studebaker, en tyskimport- erad 1959 Silver Hawk köpte jag av Peter Ahlström.
Hoppas detta nummer av BN smakar nostalgi. Vi har kryddat med några extra sidor i färg för att fira.
Tidningen ni nu håller i er hand är ett jubileums- nummer av Bullet News. Det är nämligen 10 år sedan Studebakerklubben Sweden skapades och det ska vi självklart fira. Innan dess var klubben en sektion inom Motorhistoriska Sällskapet. 2001 publicerades det första numret av vår klubbtidning Bullet News. MHS-
sektionen hade självklart också en klubbtidning. Den hette Studebaker News och publicerades mellan 1994 och 2000. Alla gamla nummer av Studebaker News och Buller News finns att ladda hem på vår hemsida.
Intresset för Studebaker i Sverige har varit relativt stort ända sedan bilarna var nya. Tyvärr skrotades många Studebakerbilar under 60-talet då den obligatoriska bilbesiktningen infördes i Sverige. Bilar från 40- och 50-talet ansågs omoderna och man tyckte det var för dyrt att kosta på reparationer på dessa bilar för att klara besiktningen. Rosten hade ju dessutom hunnit göra sitt efter många år som bruksbilar. Denna utskrotning var i och för sig inget unikt för Studebaker utan hände de flesta bilmärken.
Under slutet av 60-talet och 70-talet började fler och fler bilentusiaster intressera sig för Studebaker med dess intressanta historia och spännande
bilar. 1976 tyckte fyra av dessa att ett register på samtliga Studebakers i Norden var ett projekt väl värt att genomföra. Dessa herrar: Björn Laquist, Guy Bodén, Staffan
Henricson och Bengt Nässén skapade det första nordiska
Studebakerregistret för bilar mellan
1943-1966. I det första registret utgick man från bilregistret och sen adderade man alla avregistrerade bilar man kände till. Man skickade ut brev till samtliga ägare och frågade om modell, skick etc. Information om sammanlagt 224 Studebakers blev resultatet av detta projekt.
1979 var man redo för nummer två av denna intressanta
sammanställning av Studebakerbilar i Norden. Samma personer var ansvariga för utgivningen även denna gång. Man använde samma
tillvägagångssätt som vid nummer ett av registret. Sedan 1976 hade 61 nya
bilar dykt upp vilket gav en summa på 275 bilar.
1982 var det dags igen. Denna gång utgiven av Laquist, Bodén och Nässén. Sedan sist hade 72 nya bilar kommit fram ur ladorna, men 12 bilar hade också skrotats. Totalt 350 bilar i registret. Skillnaden mot tidigare utgåvor var att man nu lagt till
Ledare n
av Michael Bostedt
VI SOM ARBETAR MED TIDNINGEN
Redaktör Reportage/Skrotkort Reportage
Michael Bostedt Ulf Winlund Bengt Engwall
Tjärdalsgatan 28 Kaggeboda 1928 Skepparegatan 11, ! tr.
804 31 GÄVLE 761 92 NORRTÄLJE 602 27 NORRKÖPING
Tel: 026-19 55 10, 076-3936724 Tel: 076-852 04 45, 0176-220313 Tel: 011-186617
bostedt@yahoo.com uffewinlund@hotmail.com bengt@engwall.com
Reportage Kontakt Norge Kontakt Danmark
Glenn Blom Hans-Olav Hansen Gorm Albrechtsen
Bängling 4249 Stenhammerveien 23 Skaerbaekvej 45, Hoglid
860 35 SÖRÅKER N-1604 FREDRIKSTAD DK-7400 HERNING
Tel: 060-430 30 itnava@c2i.net post@gorma.dk
glenn.blom@krigsbyn.se
Studsskvaller/Medlemsbilar Mekartips Bakerbörsen Bo Pettersson Ingemar Winlund Ulf Winlund
Vitsippsgatan 7 Ulriksvägen 5 Kaggeboda 1928
591 72 MOTALA 760 00 RIMBO Tel: 0175-732 11 761 92 NORRTÄLJE
Tel: 0141-586 22 Tel: 0175-732 11 Tel: 076-852 04 45, 0176-220313
Implementor.bop@telia.com 0175.73211@telia.com uffewinlund@hotmail.com
Vykort Utlandskontakter Försäkringsfrågor
Örjan Jörald Ulf Winlund Gunno Boström
Slottskogsgatan 111 Kaggeboda 1928 Rasbokil Tibble
414 76 GÖTEBORG 761 92 NORRTÄLJE 755 95 UPPSALA
Tel: 031-12 95 50 Tel: 076-852 04 45, 0176-220313 Tel: 018-35 10 20
uffewinlund@hotmail.com gunnobostrom@hotmail.com
ÖVRIGT
Medlemstidning: fyra nummer per år (utgives mars, juni, september och december) Medlemskap i klubben: 300:-/person och år, inbetalas på BG 5574-2589.
Ange fullständigt namn, adress, telefon, e-mail och ev. Studebakerinnehav.
Allt publicerat material ansvaras av författaren. Redaktionen förbehåller sig dock rätten att göra ändringar i allt inskickat material.
Hemsida: http://www.studebakerklubben.se
INNEHÅLL
Gamla vykort…….………..……….………..……...….. 02
Ledaren…….………..……….………..……...….. 03
Informationssida……….….…...……….………...….. 05
Studeskvaller…….………...……..……….……….……...….. 06
Klubben 10-års jubilerar...……...……...……….………...….. 07
En klubb blir till……...………....……...…….……….……...….. 08
Bosse Petterssons lista……....……...……...……….………...….. 12
Tiden går fort när man har roligt……...………...………..………...….. 13
Medlem nummer 1...…...……….….…...………..….…………...….. 18
Garagebilder………...………...………..………...….. 20
Studebakerannons...………...………...….….…..….…....….. 21
Fullt ös i backarna…..…...……..…………..….….…...….. 22
Mekartips……..……..……….…………....…...……..………..……...………...….. 23
Medlemmars bilar……..……..………....…...……..………..……...………...….. 24
Studebakerbörsen…….………...………...……...………...….. 25
Studebakeråterförsäljare…………...…………...………...………...………...….. 26
Fota din Studebaker……..……...…………...………..………... 27
Kallelse till årsmöte
Årsmöte 2011 Studebakerklubben – Sweden Plats: Fritidsbyn HÖÖR
Datum: Fredag 8 juli Tid: Kl. 1600
Sedvanliga årsmötesförhandlingar För ytterligare information kontakta Allan Åsén tel 0433-71523 Gunno Boström tel 0703-698720 Hjärtligt välkomna!
Styrelsen
VI VÄLKOMNAR NYA MEDLEMMAR
Här presenterar vi de nya medlemmar som har tillkommit klubben:
Medl.nr Namn Adress Bil
278 John Sjöbom Gamla vägen 10, 680 51 STÖLLET Champion - 47 279 Eva Sjölund-Wrang Rosenhill, Svärta Prästbol, 611 93 NYKÖPING Hawk - 60 280 Billy Skålberg Gässlinge 2, 731 96 KÖPING GT Hawk - 63
Studebakermarknad under träffen
Det skulle vara roligt om alla Studebakervänner ville ta med sig överblivna delar till träffen i Markaryd så vi kan anordna en liten marknad.
Information från Studebakerklubben Gamla bilder från förr
Eftersom detta nummer av BN är fullt av nostalgi med återblickar ur klubbens rika historia så passar vi här på i nostalgins tecken att visa några blandade svenska Studebakerbilder från när våra bilar var bruksbilar.
ANMÄL DIG TILL
Här medverkar ni medlemmar genom att rapportera om allt som händer inom vår hobby.
Adress: Bullet News c/o Bosse Pettersson, Vitsippsgatan 7, 591 72 MOTALA Tel/fax: 0141-586 22
Email: implementor.bop@telia.com
Studsskvaller
Hade man inte goda och toleranta vänner så fick det bli bruksbil till HÖÖR.
Lyckligtvis så går det tre bilar från E-län, bara att välja vem/vilka jag ska snylta på.
Bengt Engwall åker
Commander -53 från Peking, i skogarna norr därom
startar Björn Arbrandt upp sin President 58:a. Hemma från Motala kör Weine
Tinnerholm sin blå President 1955. Kan det bli så
fantastiskt att jag anländer till Höör via tre olika
Studebakers. Ja, vi ska träffas utmed vägen och försöka hitta ner via gamla
Riksettan! Skamligt sätt att ta sig till träffen kanske ni tycker. Till mitt försvar vill jag bara nämna att vara utan Studebaker en tid är bara början på ett sätt att förnya sig. Alltså bara en parentes i tillvaron.
...
På tal om Weines 55:a, så har Bengt Engwall gjort ett stort reportage Bilsport Classic, kommer i nr 6. Det är i serien om svensk-sålda bilar och här passar 55:an in, den såles ny i Norrköping och har gått cirka 4.300 mil.
...
Till något helt annat, det finns ett antal filmsnuttar på www.youtube.com som Ingemar Winlund är pappa till. Om ni söker på Stude- bakeringemar så kommer bland annat brosan Uffes 53:a upp, den som ska för- vandlas till en häftig Custom.
...
Ett ägarbyte till måste vi nämna, Ulf Winlund har sålt sin Wagonaire 1963. Ny ägare hittar ni under
www.caltex.nu Ett museum som i första hand har gamla mack grejor att visa, nu toppar man med en Studebaker. Det ligger i Älvsbyn, långt i norr. Men har ni vägarna förbi så gå in och ge den en klapp på skärmen från Uffe. Uffe jobbar på med sitt nya
projekt, mycket är nerplockat och nu är uppbyggnaden på gång. Det blir en mild- custom av den 53:a han köpte i höstas. Lycka till!!
...
HÖÖR upp! En liten
uppmaning som jag hoppas ni HÖÖRsammar. I vanlig ordning har vi ett lotteri på vår träff, vinster mottages tacksamt. HÖÖR med era kontakter om de kan sponsra med vinster.
Under den mörka och kalla Nu är säsongen för våra gamla klenoder i full gång.
Evenemangen duggar tätt och almanackan håller på att bli fullklottrad. Kom dock ihåg att prioritera vår egen träff i HÖÖR. Det lär vara rekord vad gäller anmälningar, så det är verkligen något att se fram emot.
...
Själv har jag ställt till det så illa att jag inte har någon Studebaker att åka i. Efter 18 år har den åter hamnat i Nyköping. Vid den tiden hade jag även en 55:a Commander, som nu ägs av medlem nr 227 Bror Magnusson i Söråker.
Hawken från 1960 lämnade boet i påsk för att få en kvinnlig ägare. Det är nye medlemmen nr 279, Eva Sjölund-Wrang som är ny lycklig (hoppas jag) ägare.
Eftersom en Studebaker var den första bil som Eva ägde, så fanns det en hel del nostalgi bakom köpet. Bilen renovera- des av Jan Lagerkvist i Nyköp- ing i början av 90-talet och har stått sig gott genom åren.
...
Ja av ovanstådende förstår ni att jag inte har någon
Studebaker att köra till Höör.
S
tudebaker-salut, Hurrarop och Fest skall det bli när vi firar att vår klubb har varit verksam i ett decennium som en egen självständig klubb. Nu blickar vi bakåt för att hedra alla dem som gjort detta möjligt. Vi stannar upp i nuet för att glädjas åt det vi har idag.Vi blickar framåt för att planera för nästa decennium.
I våra Skandinaviska länder finns en stark folkrörelsetradition.
Vår klubb är en del av den. För att nå flera människor med ett gemensamt intresse, bildar man en förening.
Här börjar en social process som är viktig i allt
föreningsarbete – nya personliga kontakter som stärker det egna intresset när det får delas med andra.
Vår klubb har dessutom haft lite tur - en bra timing.
Studebakerklubben – Sweden har växt upp i en tid när veteranbilsintresset har växt i hela världen.
Samtidigt har globaliseringen lett till att det blivit lättare för människor med vanliga inkomster att resa i världen och många har fått nya kontakter med Studebakerälskare i andra länder.
Enbart god timing leder inte till en bra organisation. Här ligger stort arbete bakom.
Tankarna går till alla er i klubben som en gång tog initiativet och utförde ett i viktigt ideellt arbete som så småningom ledde till att klubben bildades. Att våra vänner i Norge är med i klubben är en lycka. Vi får lära känna många Studebakerägare som troget kör långa sträckor för att komma till våra möten.
Att Studebakerklubben - Sweden idag är en välfungerande klubb beror på att den har det som behövs för detta:
Vi har en medlemskår med ett genuint intresse för Studebaker. Mycket få lämnar klubben under åren men nyrekryteringen fungerar och det kommer alltid några nya medlemmar varje år.
Studebaker är ju ett förhållandevis litet bilmärke och klubben kan därför inte förväntas växa så mycket. Vi håller oss stadigt mellan 170 och 180 medlemmar.
Det årliga mötet blir ett tillfälle att stimulera det egna intresset med andras erfarenheter.
Att hjälpa andra klubbmedlemmar som behöver råd, delar eller praktisk mekarhjälp är ett av klubbens finaste kännetecken!!
Till varje sommarmöte ansvarar några medlemmar för att anordna detta.
Det är en mäktig uppgift att arrangera sommarmötet för så
många personer med boende, mat, ekonomi underhållning m.m. För oss medlemmar är det guld värt att få komma till nya platser varje år och njuta av alla lokala sevärdheter.
Sverige är ett land med långa avstånd och styrelsen försöker sprida platsen för mötet så att resvägarna skall kunna vara rimligt rättvisa för alla.
Vår tidning, Bullet-News; håller en mycket hög kvalitet.
Detta är möjligt enbart genom ett ”proffsigt” handhavande av en redaktör och att flera medlemmar tar ansvar för att det kommer fram intressant innehåll till redaktionen.
Övergång till färgtryck blev en succé och Bullet-News uppmärksammades genom ett pris i USA.
Vår hemsida har blivit vårt ansikte utåt och är en port in i klubben för utomstående. Det framkommer ofta beröm för den fina hemsidan när intresserade tar kontakt.
Klubben framtid är ljus om vi ser till klubbens egna förutsättningar. En del utmaningar finns dock. Att upprätthålla en så hög kvalitet på våra veteranbilar så att de svarar mot de krav som ställs för att vi skall kunna köra dem på allmän väg. All teknisk kunskap som finns i vår klubb måste tas till vara.
Vi måste även kunna försvara vår hobby och delta aktivt i den miljödiskussion som finns i samhället.
Det finns stor okunskap om veteranbilars påverkan på miljön. Den
okunskapen måste vi tackla med fakta.
Rekrytering av nästa generations
jubileumsmedlemmar är en viktig uppgift!
Idag är 10 procent av medlemmarna kvinnor.
Den siffran skall vi öka.
Ett stort tack till alla som bidragit till klubben genom åren och låt mig avsluta med en STOR STUDEBAKERSALUT:
STU - DE - BA - KEEEEEER!
(TUT- TUT- TUT-
10-årsjubilerar
Studebakerklubben–Sweden
När man får det ärofulla uppdraget att sammanfatta den svenska Studebakerklubbens era på 10 år, kommer det ofrånkomligen en tanke kring vad man ska skriva?
Ska man skriva om alla personligheter? Eller om hundar och ungar i klubben? Eller huruvida man ska definiera sig som raggare eller inte raggare? Eller ska man skriva om de som varit med men som farit hädan, eller hur vi själva utvecklats både på bredden och på höjden.
Eller rent av om trädkramaren i Rättvik (ni som inte var med där i början av 90-talet, en ledtråd är att det är personer av manligt kön, som efter en turbulent gemensam kräftskiva kramade ett träd morgonen efter, mer säger jag inte)?
Eller ska man skriva om hur träffarna började och tidningen uppstod? Ja, varför inte göra en blandning av detta, tänker jag.
1983 var jag med i för mig den första turen i en bil som hette Studebaker. En Studebaker Champion Starliner 1953 för att vara precis.
Jag hade aldrig tidigare hört talas om Studebaker, och det spelade ju egentligen ingen roll, för jag var ju mest intresserad av personen som satt bakom ratten.
Förutom intresset för föraren hann jag uppfatta att det måste vara något speciellt med denna bil, då den drog blickarna till sig.
Och som ung flicka tyckte jag det var riktigt spännande att åka på bilutställningar och träffar, eftersom detta var en helt ny erfarenhet för mig.
Ganska snart märkte jag att det var ofta samma personer som dök upp på dessa träffar och utställningar, och vi med samma märke på bilen ställde oss gärna bredvid varandra, för att umgås och prata, och därmed fick därmed nya vänner.
Vi sågs endast på träffarna, och vi kommunicerade inte särskilt mycket däremellan, förutom någon enstaka gång via en lur som hade en kabel kopplat i väggen, och den kallades för fast telefon!
Tillbakablickar på en lång gemenskap
En klubb blir till ...
Hur har alla åren i Studebakerklubben varit? EIJA WINLUND tar oss med i en lustfylld djupdykning i klubbens historia.
Wheelsträffen i Karlskoga 1985. Text Eija Winlund Fotografier ur familjerna Winlunds album
Det var alltså tiden då vi sa att vi skulle träffas på en specifik plats en viss tid, och alla hittade dit utan att vare sig skicka röksignaler eller på något annat sätt meddela sig.
Vid varje sådan träff uppstod den eviga diskussionen; om att bilda en klubb för just detta intresse, Studebaker.
För att samla alla som antingen som var som jag … som bara hängde med, eller de som var sjukligt intresserade av bilen, som min man och hans bror, beslutades att klubben skulle födas.
Föräldern till klubben består därmed av flera mödrar och fäder. Därefter tillkom
medlem efter medlem, olika personligheter och från olika länder, men alltid med ett gemensamt intresse, Studebaker.
Sedan tillkom en medlemstidning, som från början
distribuerades av Peter Ahlström, och som då hette Studebaker News när vi var en sektion till MHS.
Själv var jag redaktör för tidningen under fyra år, och då döptes tidningen till Bullet News efter en utlyst namntävling.
Numera är det som bekant Michael Bostedt som sedan många år har detta ärofyllda uppdrag.
Officiellt föddes klubben 2001 i Rättvik, men vi hade både träffar och tidningen redan från 1994.
Mina fyra tidningsår var intensiva, berikande och roliga år, och där även våra två barn fick hjälpa till och stoppa in
tidningen i 200 kuvert, ibland under visst knorr ...
Förutom tidningen, hade vi ju våra årliga kommande träffar, som alla såg fram emot.
De första åren höll vi till i Rättvik, nere vid Siljans Camping.
Inte särskilt många bilar i början, men däremot många minnen, flera av dom är dock preskriberade med hänsyn till de som då var delaktiga och deras numera ärofyllda ålder, andra minnen är värda att dela med sig av.
Ett sådant minne är att till vår bil hade vi en husvagn som också hade en veteranstämpel. Det innebar, att all idag önskvärd komfort saknades i vagnen. Men bara för att vi hade två småbarn, så var vi tvungna att åtminstone ha en liten toalett i husvagnen för att slippa springa på natten till toaletten med dem. En dag stod jag inne på denna toalett och locket var av någon anledning uppfälld. Jag råkade
och Studebakerklubbens uppkomst
”Vid varje sådan träff uppstod den eviga diskussionen; om att bilda en klubb för just detta intresse,
South Bend 2002
Larsa Karlsson med barn, 62:a och husvagn.
Unga Studsgrabb ar i Norrtälje 1999
Rä vik 2002 Classic Motor Fes val Örebro 1986
stöta till en hylla inne på toaletten, och min hårfön ramlade ner i … ja det som fanns i byttan för tillfället.
Snabb som jag var dock, lyckades jag (trodde jag!) rycka åt mig fönen i fallet, innan den träffade det
olämpliga innehållet.
Senare på kvällen besökte jag den
gemensamma kvinnliga avdelningen för dusch och wc.
När jag duschat färdigt skulle jag föna håret. Bredvid mig stod flera andra kvinnor.
När jag stoppade hårfönens kontakt i
vägguttaget, och började blåsan håret, så hamnade givetvis den varma och numera odöraktiga luften på bredvidvarande kvinna, varpå hon stirrade på mig med uppspärrade ögon och med konstig blick, och snart stod alla och tittade, och jag förstod direkt ingenting först innan det gick upp ett liljeholmens för mig! De måste ha funderat vad jag använde för schampo!
Ett annat roligt minne, var detta lilla emblem som ”någon” lustig liten figur från Värmland i smyg satte i fronten på den bil
som råkade ut för ett eventuellt haveri, vilket oftast alltid hände på våra träffar.
Alltid var det någon bil som fick problem, och det var alltid lika komiskt. Då visste man, att just denna bil
plötsligt hade ett Ford-emblem i fronten!
Haverier har dock aldrig varit ett stort problem eftersom männen i denna klubb är sådana ”handy-men”, så de klarar
med gemensam tankeverksamhet och uppfinningsrikedom, av alla eventuella problem.
En kvinna klarar ju också av de flesta problem med silvertejp, och gör hon inte det så är saken definitivt trasig, men dessa Studebakermän löser också alla potentiella problem med att antingen ta fram det som behövs ur sina spännande trollerilådor ur bilarna, eller så trixar de fram det behövs som en värsta Macgyvers!
De fixar vad som helst med lite remmar, muttrar , bilfett och vinkelslipar och allt vad det heter.
En incident som dock inte löstes på rakt hand, men som var riktigt spännande var då vi alla i rad stod vid
vägkanten då en av våra bilar fått problem.
Innan Ford-emblemet ens hunnit plockas fram, hade alla män skockats som björnar runt en bikupa, det vill säga alla stod med huvudena nere i motorrummet och mumlade.
Själv satt jag med två små pojkar i vår Studebaker närmast den trasiga bilen. Motorhuven på den trasiga Studebakern
En klubb blir till ...
Classic Motor Örebro 1986.
Sofiero 1998? Ingemar Winlund hälsar på hos Jörgen Bohlin.
hölls upp med hjälp av ett kvastskaft (!) och plötsligt skriker någon ”Den sprängs!” och alla män tar skydd i närmaste dike.
Där sitter jag med blodet nere vid fötterna och blek som ett lik och väntar på värsta smällen, som aldrig kommer. Iakttagelsen var dock mycket intressant.
Förutom detta är ett annat underbart minne den fantastiska resan 27 personer från klubben gjorde till South Bend 2002, då vi besökte
Studebakerfabrikens 150-års jubileum. Om detta finns att läsa både i Bullet News och i Turning Wheels.
Den som var piggast på resan var utan tvekan den äldste medresenären, då 80 år gammal, och som aldrig ville gå och lägga sig. När vi andra och betydligt yngre hade vandrat klart i stekande solsken på dagen, och bara ville gå och lägga oss på kvällen, ville denna person parta.
Ja, sådana underbara personligheter kan man hitta hos den svenska Studebakerklubben!
Efter detta, där vi hela gänget dessutom var med i den amerikanska tevekanalen CNN, vågar jag påstå, att vi finns att räkna med, och det märks inte minst i Turning Wheels där vi finns representerade titt som tätt, och våra reportage är mycket uppskattade av jänkarna.
Många är de kvällar man dinerat och umgåtts på träffar och så. Så blir det även i år, fast med något större baluns än vanligt, eftersom det trots allt är 10-årsjubileum.
Frågan är dock om man kan överträffa den partystämning tjejerna fixade för några år sedan då träffen hölls på Orust.
Några av de kvinnliga deltagarna fick för sig att dansen bäst bedrivs på ett bord, oavsett om allt innehåll på bordet välter på övriga gäster eller inte, är det party så är det party.
Än idag minns de kvinnliga deltagarna med ett nöjt leende på sina målade läppar, hur roligt VI hade, männen var nog mer chockerade över hur ett gäng kvinnor bara sådär kan ta överhanden.
Att det har gått hela 10 år sedan vi startade, märks endast på att diverse hundar i klubben har bytts ut under resans gång, och att de små knoddar som en gång satt och brummade bakom Studebakerratten nu rattar ratten själva, men inte på själva graden av intresset för detta fantastiska och vackra bilmärke.
Still going strong borde vara klubbens motto, för det evinnerliga intresset både för bil som för träffar som aldrig sinar.
Eija Winlund
”Männen var nog mer chockerade”
Ahlströms och Winlunds 53:or med husvagnar. I den Winlundska vagnen skapades en gång e mycket oönskat ”schampo”.
Ulf Andersson med familj och Dictator 1936 på Siljanscampinge
n i Rättvik. Mona och Stefan Englund vann concourse de charme på Orphan Car Meet i Mariestad 1999.
Foto: Åke Gustavsson
Bästa (varmaste) vädret:
Skövde 2001, nära kollaps vid besök på Gustaf Dahlén-museet.
Sämsta (regnigaste) väder: Orust 2005 och/eller Vadstena 2009.
Partytältet blåste ner i Vättern, och tv tvingades intervjua Anita Jönsegård under paraply.
Bästa sight-seeingen:
Vägmuseum och
biografmuseum, Borlänge Mesta äntligen: Agneta Engström och Staffan Löwgren i färdig 1949
Champion Cabriolet, Borlänge 2006.
Mest spektakulära ekipaget: Ulf Anderssons M16 lastbil med husvagn på flaket(!)med fru och nyfödd dotter i hytten. Förgasarproblem därtill.
(Motala 1996.) Mest objudna gästerna:
Älgarna vid grillkvällen i Gräsmark 1997.
Färskaste bilen: Jörgen och Britt-Maries Daytona Convertible 1963, körde från frihamnen i Göteborg till Orust 2005, med USA-skyltar.
Bosse Pettersson har koll på historien och
historierna.
Bosses bäst-sämst-mest-flest-lista fortsätter på sidorna 16 och 17
Bosse Petterssons
bäst-sämst-mest-flest-lista
Tiden går fort när man har roligt, ja så sant är det! Tio år inom Studebakerklubben –
Sweden, 16 år av märkesträffar och 32 år som Studebakerägare. Ja, det sammanfattar man inte på några rader.
I detta jubileumsnummer av Bullet News, är det några av oss som varit med länge, som ska kåsera och sammanfatta lite.
Jag har haft nöjet att vara med på 15 av våra 16 träffar, minns inte orsaken till att jag missade Ängelholm 1998.
Förutsätter dock att det vara av legitima skäl.
1979, på hösten inhandlade jag en Commander 1955, den ägs nu av medlem Bror Magnusson i Söråker. En vinters arbete med plåt, lack och bromsar räckte för att ut och åka
sommaren 1980. Det fanns inga Studebakerträffar då, men Wheels träff i Örebro och MHS på Mantorp. Efterhand blev det många träffar av de som anordnades av motortidningarna, i Ånnaboda, Jönköping, Karlskoga, Båstad och så vidare.
Så småningom lärde jag känna en del andra ägare av vårt fina märke, bröderna Winlund, Lars-Göran Karlsson, Stefan Englund, Roland Axin, Hasse Åkerlund med flera kom frekvent till träffarna och vi började parkera vår Studsar tillsammans. Vi var långt från att ordna egna träffar och en egen klubb. Men ett frö såddes till där vi är idag.
Med åren lärde jag känna fler och fler
Studebakerägare, men en egen träff syntes vara i fjärran. En dag på sommaren 1995 såg jag, helt överraskande, i
någon motortidning att det skulle var en Studebakerträff i Granvik, nära Karlsborg.
Text: Bo Pettersson Foto: Bo Pettersson och Bengt Engwall
Tiden går fort
när man har roligt
Samling i Rä vik 2002 Visst är det roligt med
Studebakerträffar!
Text och foto: Bengt Engwall
Herre gud dit ser jag ju nästan från vår altan, vid klart väder. Rakt över Vättern, visserligen 7-8 mil landvägen, men vad är det när man glider i sin Hawk (Commandern följdes av en Hawk). Ja, överraskande var det och spontant lär det också ha varit.
Sägnen säger att Ulf Andersson från Knäred och
”Bagarn” från Laholm var på väg hem i sina Studebakers från Rättvik, man stannade och rastade i Granvik.
Någon kom på att här vore det perfekt att arrangera en Studebakerträff. Orden blev till handling, man fick lokal hjälp av Åke Gustavsson och simsalabim vår första träff var ett faktum.
Vi var nog ett 15-tal bilar som gjorde utflykt och besök på Karlsborgs fästning. Det hela var så inspirerande att jag tog på mig att arrangera nästa års träff i Motala.
Jag vill minnas att Stefan och Mona Englund också ville vara arrangörer, men dom fick lugna sig till 1997, då vi gästade dem hemma i Gräsmark.
Så har det alltså fortgått i många år. Milstolpar är nog i Rättvik 2000, då vi tog beslut om en egen klubb och en ny tidning, och pension till sektion inom MHS och till Studebaker News.
Det hela rullade på med en tung last på Uffe och Eija Winlund, ordförande och redaktör. Vår nya klubb började svikta och inför årsmöte 2003 i Fredrikstad stod vi utan ordförande och redaktör. Sammanbrottet var mycket nära.
Hade inte två medlemmar ”råkat” ha vägarna förbi i sina respektive bruksbilar, så vet jag inte hur det hade slutat.
Gunno Boström accepterade ordförandeskapet och Micke Bostedt tog på sig redaktörsjobbet. Där är vi än i dag och det
Studebakerinvasion i Fredrikstad 2003.
Familjen Bostedt, Fredrikstad 2003. Årsmöte, Söderhamn 2010.
Granvik 1995
Orust 2005. Åke och Lå a Dalsbro trotsar väderleken i sin Command
har fungerat fantastiskt bra. Styrelsen har blivit ett
sammansvetsat gäng som fått förtroendet genom åren, tror bara vi bytt sekreterare en gång.
Höjdpunkter förutom alla träffar i Skandinavien är två resor till Studebakers hemstad, South Bend, Indiana, USA.
Med besök på Studebakers museum, resterna av fabriken, marknad utställning med mera. 2008 ordnade vi
Europaträffen i Vänersborg med deltagare och bilar från många europiska länder och även en familj, visserligen utan bil, från Alaska USA. Då hade vi också äran att se Heidi och Ed Reynolds på vår träff. Ed var då ordförande i amerikanska Studebaker Drivers Club.
Höjdpunkterna har varit många och insatserna av entusiastiska medlemmar har varit fantastiska genom åren.
Inget talar för att det inte kommer att fortsätta på samma sätt.
Snart styr vi kosan mot Skåne och Höör sedan blir det Fredrikstad igen, där Hans-Olav Hansen står som värd.
Hans-Olav var först med att anmäla sig som medlem i Studebakerklubben-Sweden. Han fick därmed
medlemsnummer 1 och har deltagit i alla våra träffar!
2013 kommer vi förmodligen att få ta på oss ansvaret för Europaträffen igen. Ännu en tuff uppgift, men med vår entusiasm så fixar vi det också.
Jag kommer inte att kåsera mera om mitt deltagande i träffar, men jag drar några poänger genom åren i en bäst- sämst-mest-flest-lista, på det vis som man gör efter mindre viktiga idrotts- och musikevenemang.
der från 1929. Vadstena 2009. Åke Åkesson pysslar om sin Hawk. Hillevi och Gunno, Söderhamn 2010.
Bakerbesök från Norge i Skövde 2001. Holms ”cabbar upp”. Uppsala 2007.
Hillevi Rangström guidar i Uppsala 2007
Längsta färd på egna hjul: Frank Faye från Zurich. Hans Avanti kokade från Göteborg till Gräsmark 1997.
Längsta färd per cykel: Eija Winlund från Edsbro till Sundsvall 2004.
Mest otur: Stefan Englunds bakaxelhaveri på Orust 2005.
Bästa fixaren: Peter Berntssons insats vid tillfället ovan. Största variationen i bilåkande till träffarna:
Jörgen Bohlin och Britt-Marie Henriksson, Golden Hawk 1957 (koppar), Daytona 1963, Avanti 1963, Golden Hawk 1957 (svart), Land Cruiser 1948 – och kanske någon mer.
Bosses bäst-sämst-mest-flest-lista Del två
Flest antal bilar: Det blir det vid klubbens sommarträff
Mesta fixaren: Ingemar Winlund, nästan varje träff! Här under Bengt Engwalls 1953 Starliner, Vadstena 2009.
Mest fotograferad av lokalpressen: Åke Gustavssons Dictator 1937. Bilden är från Sundsvallsträffen 2004.
Största kontrasten: Hans-Ludvig Schaus Commander 1947, från objekt i Fredrikstad 2003 till toppskick i Sundsvall 2004.
Största tillgången:
Familjen Boströms fantastiska musikaliska framträdanden. Den här bilden togs vid träffen i Vänersborg 2008.
Störst behov av en ny
Studebaker: Bosse Petterson, som sålde sin ljusgula Hawk strax innan träffen i år. (Denna notering är insmugen av redaktionen).
Längst färd på egna hjul + järnväg: Andrea och Claudia Crosa från Genua, Italien, i en Speedster 1955. Vänersborg 2008.
Äldsta bilen: Ulf Andersson, Model Six 1925 i Gräsmark 1997 och Vänersborg 2008 (bilden). Här med Melody och Sam Simmons, Alaska = Längsta resan.
Största överraskningen: Micke Bostedts Avanti R2 i Söderhamn 2010.
Min entusiasme for Studebaker ble litt tent i ungdomsårene for det gikk noen Studebakere i Fredrikstad og når jeg var i militæret var det også en som hadde en Studebaker 1953 modell, 2d hardtop.
Min 1932 modell Studebaker kjøpte jeg i 1966 uten papirer, men etter noen år fikk jeg tak i papirene på den.
Miljøet for Studebaker i Fredrikstad var jo lik 0 i 1995 derfor oppsøkte jeg til entusiaster i Sverige for å komme i gang.
1995 Granvik/Karlsborg Dette var mitt første treff som jeg skulle vært sammen med Thor Raymond Børresen, han kunne ikke.
Så jeg fikk papirer av ham med beskrivelse på hvor det var.
Kona mi kjørte jeg på jobb kl 6.45 deretter kjørte jeg til Karlsborg. Da jeg kom fram var Åke Gustavson i ferd med å stille opp bilene for kjøring mot festningen, og han kjørte først med sin lille blå bil (Ford Prefect?) som straks fikk navnet bremseklossen.
Jeg fikk sitte på i en Studebaker Power Hawk 1956 modell som kom fra Boxholm.
1996 Motala
På dette treffet fikk jeg med meg Hans Ludvik Schau. Her ble det crusing til og i Folkeparken med bespisning. Overnattinga ble på et vandrerhjem ned vid vannet.
1997 Gresmark
Til dette treffet ville ikke min fru være hjemme alene mer, derfor måtte jeg bestille rom for 2 som ble i en militær brakke.
Dørene til rommet var uten lås, men ytterdøren var det siste man ut som låste og han la nøkkelen oppe på utelyset, slik at
uansett hvem som kom først tilbake kunne låse seg inn.
Jeg kjørte av gårde i min Volvo litt tidligere for jeg ville
filme alle Studebakerene når de kom på rekke og rad til Sunne på utstilling ved Fryken.
Kvelden ble avsluttet på et vertshus i Gresmark. Takk til Mona og Stefan Englund.
1998 Engeholm
Til dette treffet kom jeg i min
Studebaker Grand Turisimo 1962 mod.
Som jeg fikk importert fra USA.
Her ble vi innlosjert privat. Vi spiste frokost hos denne damen som leide ut til flere. Så vi var flere som bodde her, så vi var ukjente for hverandre.
Her var det en kar som sa at i et glass som jeg hadde drukket opp var det alkohol i, så jeg svarte at det var for sent å fortelle dette når jeg allerede hadde drukket dette (det var ingen alkohol i dette, klovner fins overalt).
Her fikk jeg pokal for min Studebaker. Hyggeaften ble hjemme hos Ulf Andersson, det ble regn når vi skulle spise, verkstedet til Ulf måtte vi rydde så vi fikk flytte bordene inn, her satt vi godt og tørt.
1999 Norrtelje
Studebakeren ble startet klokken ett om natten og det var varmt i Fredrikstad, slik at min fru sov på verandaen til vi skulle kjøre.
Vi var fremme i Norrtelje ved 11 tiden, der møtte Ingemar Winlund oss ved et lyskryss, og der var det omvisning direkte på et verksted som var museum nå.
Utstillingen av våre biler var ved havnen. Ingrid Winlund kom og sa at betjening til vår hyggeaften måtte reise til en annen jobb.
Her fikk ingrid med seg tre andre damer deriblant min fru.
Det er godt å ha fruer som kan ordne opp så alt kan fungere som normalt, og ved slike hendelser blir samholdet styret.
Takk til Ingrid Winlund som ordnet opp.
Den förste som anmälde sig som medlem i Studebakerklubben- Sweden var Hans-Olav Hansen.
Det ska vara en norrman till det!
Här berättar han om sina minnen från klubbens träffar.
Hans-Olav Hansen blev klubbens förste medlem
1966 Studebaker - den 115:e och sista årgången
av: Michael Bostedt
2000 Knered
Herfra husker jeg at treffet skulle være litt lengre enn ellers, men de fleste kjørte hjem tidligere. Allan og fruen ba de som ble igjen med seg hjem i privaten, der vi hadde det hyggelig på den innglassede verandaen. Dette var i Markeryd som Allan bor.
2001 Skøvde
Åke Gustavsson hadde denne treffet så vi leide en hytte på campingen som lå oppe i høyden over Skøvde.
Første dagen ble vi bedt med hjem i privaten til Åke med garasjerunde. Thor Raymond Børresen møtte opp med to venner fra NAF i Norge med Studebaker.
Allan var ikke i form de to første dagene, men de neste dagene var han i god form. Dette var etter at han hadde fått justert sin pacemaker.
2002 Rettvik
(ingen reise pga South Bend-reisen) 2003 Fredrikstad
Her i Fredrikstad var min debut for å ha et Studebakertreff.
Mona og Leif Berg fra Strømstad og Hans Ludvik Skau fra Moss var gode hjelpere å ha.
Det ble et bryggeribesøk på Hansa Borg i Sarpsborg. Årsmøt og reke fest ble holdt på bryggeriet i Fredrikstad.
2004 Sundsvall
Ferden til Sundsvall gikk om Grums der vi samles for videre ferd. Studebakeren til Berg fikk ulyder i motor, så vi stoppet på en bensinstasjon der han kjøpte tilsatsoljer. Dette gjorde at bilen gikk til Sundsvall og tilbake til Strømstad for egen motor.
2005 Orust
Hit var det kort vei for meg og jeg fikk se mange plasser hvor jeg hadde kjørt min båt til Gøteborg. Herfra husker jeg at bakakselen til Studebakeren til Stefan Englund knakk av.
Dette ordnet seg ved at Peter Berntsson kunne ta akselen fra sin Avanti til Stefans Studebaker.
2006 Borlenge
Vi kom hit uten problemer, her fikk vi en fin omvisning på Biografmuseumet videre var vi hos en kar som hadde samlet på diverse kjøretøy. Samtidig renoverte han en stor bygning.
Bengt Engwall hadde problemer med sin Studebaker o g det var bensinpumpen som var årsaken. Han fikk montert inn en annen pumpe, så gikk bilen som en klokke (ur) igjen.
2007 Uppsala
Her hadde vi bra på en ombygd Herregård. Crusing og omvisning i sentrum med utstilling av vår biler, tross at vi hadde litt regn. Årsmøtet og bussturen til festen gikk bra.
2008 Venersborg
Min bil hadde jeg fått lakkert om, det gikk bra cirka 8 mil.
Men da slo starteren inn så fulgte med motoren derved var den defekt. Årsaken var at tenningsbryteren ikke var god.
Bilen gikk til Venersborg uten starter, hjemferden ble med min Studebakeren på en slepekjerre (tilhenger).
Museumbesøk var på Saab. Før årsmøtet begynte meldte Arvid Johansen fra Sarpsborg seg som medlem i vår klubb.
Dette visste jeg ikke om før han plutselig sto der, dette var en gledelig overraskelse.
2009 Vadstena
Oppholdet ble på campingen i hytter. Det var mye regn, men når våre utflukter var hadde vi ikke regn og med noe sol.
Båtturen på Vetteren foregikk perfekt, den var fra Motala til Vadstena og tilbake.
I Motala har jeg kjørt med egen båt, da kjørte jeg hele Gøta kanal tur retur i 1993. I Motala var det museumsbesøk og litt crusing i sentrum.
2010 Søderhamn
Nedlagt militærleier er jo perfekt for Studebakertreff, her har vi alt vi trenger. Møte og festlokaler, her var også et
flymuseum. Utflukten til fiskehamnen var også bra. Crusing til sentrum og utstilling på torget
Hans-Olav Hansen Hans– Olav Hansen blev den förste a teckna medlemskap när Studebakerklubben‐Sweden bildades. Här har han anlänt
ll vår interna onella träff i Vänersborg 2008 i sin GT Hawk från 1962 och välkomnas av ordförande Gunno Boström.
Har Gunno ryggsko eller?
Det är en trevlig idé att visa hur vårat garage eller verkstad ser ut. Ett av våra garage utnyttjas mera som en renodlad verkstad.
Vi har ett garage under huset och ett fristående, dessutom hyr vi ett större garage i ett gammalt mejeri tillsammans med en Oldsmobile ägare. Där får vi in sex stora bilar. Här ska ni få se några exempel på vad jag och ibland Ingrid hållit på med de senaste åren.
Ni som aldrig har se oss, Ingrid och jag.
Ingemar och Ingrids garage
GARAGEBILDER
Vårat vintergarage med plats för 6 bilar i e gammalt Mejeri.
Ingrid gör en finjustering av Sunes förgasare.
Gran Turismo Hawk 1964 börjar ta form.
Objekten står på rad Sky Hawk 56. Och Lark 61
Sakta i backarna! Det är inte en uppmaning som Jörgen Bohlin lystrar till. Jörgen har visat att det är fullt ös i backarna som gäller.
Eftersom detta nummer av Bullet News är ett
jubileumsnummer har vi passat på och gräva fram några bilder på Jörgen Bohlins och Rune Kolbergs Studebakers när kämpade i backtävlingen under Classic Car Week Rättvik.
I ett nummer av Studebaker News , föregångaren till Bullet News, från 1994, berättar Jörgen om backtävlingen 1993.
Det var dubbelpremiär för Jörgen. Han hade just köpt sig en kopparfärgad och vit Golden Hawk, och så skulle han testa backracet i Rättvik för första gången.
Backracet går ut på att man ska göra två körningar och ha så liten tidsdifferens som möjligt. Först körningen gjorde Jörgen på 1.03. Andra körningen ville han bara
ha en bättre tid så han satsade ännu hårdare.
- Det gick rätt så bra genom kurvorna, men tyvärr uppstod samma fel som alla Golden Hawks haft sedan de var nya, berättar Jörgen i artikeln.
- När kompressorn kommit upp i fullt tryck, räcker inte bränslepumpen till, så den tappade ork på slutet.
Trots det gick den andra körningen på 1,01, alltså snabbare än den första.
Året efter var Jörgen tillbaka i backen med sin Golden Hawk. Och det är från det tillfället bilderna här är. Till det nya försöket hade Jörgen monterat en elektrisk
bensinpump. Tyvärr hjälpte inte det och första årets problem upprepades.
Det blev svårt att göra jämna körningar. Men vad gör det?
Jörgen dammade på så mycket han kunde med GH:n och det är ju sådana körningar vi gillar. Vi njuter av att se och höra vrålande vinande kompressormatade jänkare som pressar sig upp för backarna så att gruset yr. Jämna tider lämnar vi till siffernissarna.
Full ös i backarna!
Text och foto: Bengt EngwallJörgen Bohlin dammar på uppför backen i Rä vik. Visst är det härligt a se vårt favoritmärke ge järnet.
En annan Studebaker som kämpade i backen var Rune Kolbergs vassa 1953 Commander Starliner, en bil som trimmats för dragracing och kördes på Mantorp på 70‐talet.
MEKARTIPS av Ingemar Winlund
Många Studebakerägare vill ha bredare fälgar på sina bilar för att kunna montera moderna däck.
Diagonaldäcken däremot kräver inte så breda fälgar. Då räcker det med 4 1/2” – 5” breda fälgar.
Vill man däremot ha radialdäck måste fälgen vara bredare för att radialdäcken kräver detta. För att däcket ska hamna i rätt läge för stabilitet och vägkontakt. Problemet är att hitta fälgar som är bredare. Bultcirkeln är 4 ½”
vilket är det samma som Volvo Amazon, Volvo PV, Chrysler och Ford för att ta de vanligaste exemplen. Det är i första hand Chrysler och USA Fordar som är aktuella.
Chrysler fälgar är lämpligast eftersom Fordarna har större bulthål och då krävs en större hjulmutter.
Men som sagt det verkar vara väldigt svårt att hitta 15”s plåtfälgar till Chrysler på USA bilskrotarna. Jag lyssnade med vår lokale Chrysler återförsäljare, men det verkar bara vara aluminiumfälgar i dag. Plåt finns att beställa men är dyra.
Jag och frugan åkte till vår lokala bilskrot. Där hittade vi två stycken Chrysler Voyager, en hade ett bra vinterhjul i bagaget så jag kollade med ett medtaget hjulnav och ja det passade. Problemet var att bilarna stod trångt och att fälgarna på bilen var väldigt rostiga, så det fick vara.
Lördagen närmade sig och därmed Värsta marknad som vi besökte i hopp om att hitta fälgar. Otroligt men sant så hittade vi fyra stycken nya fälgar till Chrysler Voyager för 400:-. Då kom nästa problem, fälgarna passar bara i bak. Moderna fälgar på framhjulsdrivna fordon har ett utflyttat centrum som gör att fälgen hamnar för långt in. I fram tar fälgen i styrstag och övre bärarm. Mina fälgar är 61/2” breda så jag fick skära bort centrumet och flytta in det i fälgen.
Så fixar du bredare fälgar till din Studebaker
Det är ganska enkelt att slipa bort svetsarna och slå ut navet. Slå ut navet försiktigt utåt för där är inga svetsrester kvar. Naven satt ganska hårt i fälgbanan så jag kunde sätta navet i svarven och svarva det för exakt rundhet, samt att navet gick lättare att montera. Observera att navet inte får gå i för lätt. Lite presspassning fodras så du kan justera in navet för exakt läge. Lite marigt kan det vara att få lika djupmått, helst på mm. Svetsa sedan fyra punkter, kontrollera fälgens skevhet är det bra hel svetsa med kraftig svetsstyrka. Dela upp svetsningen på fyra ställen för en jämn uppvärmning av fälgen.
Studebaker orginalfälgar 4 1/2" och 5"
jämfört med Chrysler 6 1/2".
Kontrollera a styrleden inte tar i fälgen.
Kontrollera skevheten, minimal skevhet kan tolereras.
Slipa rent fälgbanan från den gamla svetsen
MEDLEMMARS BILAR
1963 GT Hawk (63V-K6)
Skick: Helrenoverad Årsmodell : 1963
Tillv.datum :
Växellåda : 3vxl T89 Färg utv. : Mörkröd
Chassinr. : 63V19883 Motor : 259 cu.in. V8 Bakaxel :
Färg inv. : Svart/Vit Options :
Historia :
Ägare : Sune Eriksson, Borlänge
Svenksåld i Stockholm. Köpt av Sune 1971 som bruksbil. Avställd 1976 för renovering.
Totalförstörd i garagebrand men utköpt av försäkringsbolaget. 2010 var
totalrenoveringen klar.
BILAR OCH DELAR SÄLJES
Annonssidan för entusiasterna
Här är vår egen marknadsplats för allt som rör vår hobby. Naturligtvis annonserar vi gratis.
Annonsmanus sänds till: Ulf Winlund, Kaggeboda 1928, 761 92 NORRTÄLJE E-mail uffewinlund@hotmail.com eller ring Tel: 0176-220313, 076-8520445
SÄLJES.
Kapslar till 1962 Studebaker.
4 ubrukte hjulkapsler for 1962 modell Studebaker. Silver center circle meddelenummer 1558738. Pris pr. Stykk kr. 240,-(norske) eller gi bud. Får jeg bud tar jeg dem med till Höör till vårt årstreff som er fra 7-10juli 2011.
Hans-Olav Hansen email: itnava@c2i.net
SÄLJES.
1928 Studebaker President 7-passenger Sedan
Lite unformation från ett telefonsamtal som jag fick. Kaj Edstam från Drottningholm kontaktade mig och
meddelande följande: Han har ett objekt. en President -28, 7 sitsig med rak 8:a som han har givit upp hoppet om att orka restauera. Kaj fyller 70 och tycker inte att han orkar fullfölja.
Han vill genom vår klubb förhöra sig om det finns någon entusiast som är intresserad eftersom han ogärna går ut på marknaden i en annons. Om någon av er eller någon ni känner kan vara hågad att ta en titt så kontakta mig! Jag frågade om skick och pris. Skicket beskrev han som "mycket att göra" och priset sade han lite svävande, c:a 40 - 50000. Jag dyker inte djupare än så i erbjudandet men hör av er till mig om det kittlar! Hälsningar! Gunno Boström
CUSTOM MOTOR SHOW i Jönköping hade tunt med Studebakers i år.
Studebakerfamiljen representerades av en pampig Pierce Arrow modell 48 från 1918.
Bilen ingår i Bil– och teknikhistoriska samlingarna i Köping och visades till- sammans med några andra av samlingarnas fina bilar.
Foto: Bengt Engwall.
Morris Motors i Bakersfield, California (foto från 1946)
Till vänster: Bob Crudgington Studebaker i Amarillo, Texas (foto från 1954)
Nedan: Randall Studebaker Motor Company Inc.
i Lakeland, Florida (foto från 1925)
Studebakeråterförsäljare av: Michael Bostedt
Johnson Motors i Owatanna, Minnesota (foto från 1950)
