13. Information angående program för utbyggnad av LSS-boenden

(1)

Dnr 2014/0433 KS 203

Programsamrådshandling 15-01-29

Detaljplaneprogram för utbyggnad av 12 LSS-boenden inom fem kommundelar

2 9 11 12

10 7 6

8

1 4 3 5

(2)

Inledning 1-5

Syfte

Programområdet Bakgrund och beslut Process och tidplan Bakgrund LSS-boenden Rumsfunktionsprogram Exempel

Harpan 5 6

Rökmolnet 1 7

Sjöborren 3 8

Sjödistriktet 3 och 4 9

Sjöfolket 27 och 28 10

Takstolen 17 11

Tureberg 25:3 12

Tureberg 26:80 13

Viby 10:42 14

Vinlistan 32 15

Vinättikan 3 och 6 16

Vipan 2 17

Innehåll

(3)

1 2

3 4 5 7 6

8 9

11 12 10

Syfte

Avsikten med planläggningen är att utreda förutsät tningarna för utbyggnad av LSS-boenden i kommunen.

Programområdet

Programområdet är uppdelat på 12 geografi skt skilda platser, vilka är belägna i kommundelarna Viby, Tureberg, Sjöberg, Rotebro och Helenelund. Se kartbild nedan.

Lagen (1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Behovet av nya LSS-boenden i kommunen kommer att öka i takt med tillväxten. Trafi k och fastighet- kontoret har inkommit med en gemensam planansökan för 13 fastigheter, varav en avslogs. Kommunens behov av boendeplatser enligt ovan identifi eras av Vård- och om- sorgsnämnden i en lokalresursplan.

Kommunens behov av boendeplatser inom LSS har ökat sedan föregående lokalförsörjningsplan och fortsätter att öka i takt med kommunens tillväxt. Det fi nns dessutom ett uppdämt behov av platser eftersom nya boenden inte har tillkommit i önskvärd takt.

Trafi k- och fastighetskontoret har intensifi erat arbetet med att identifi era möjliga platser för grupp- och servicebo- enden inom LSS. Arbetet har inneburit skanning av den egna fastighetsportföljen av planlagda fastigheter, kontakt med Sollentunahem och den externa lokalhyresmarknaden samt en översiktlig förtätningsstudie.

Fastigheterna ägs av Sollentuna kommun, undantaget två fastigheter som ägs av Sollentunahem AB respektive Lennart Ericsson AB.

Bakgrund och beslut

Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott beslutade 2014-11-04 §133/2014 att ge kommunled- ningskontoret i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en gemensam programhandling för utbyggnad av LSS-boende på följande 12 fastigheter:

1. Harpan 5 2. Rökmolnet 1 3. Sjöborren 3 4. Sjödistriktet 3 5. Sjöfolket 27 och 28 6. Takstolen 17 7. Tureberg 25:3 8. Tureberg 26:80 9. Viby 10:42 10. Vinlistan 32 11. Vinättikan 3 och 6 12. Vipan 2

Inledning

(4)

Process och tidplan

För att skapa en så transparent och öppen process som möjligt tas en gemensam programhandling fram och ett gemensamt programsamrådsmöte för samtliga ovan nämnda fastigheter kommer att genomföras. På så sätt behandlas LSS-bostäder som ett kommunövergripande arbete med helhetsfokus.

Efter genomförd detaljplaneprogramsprocess avses separata detaljplaner att upprättas för de områden där LSS-boenden bedöms möjliga att bygga ut. Planarbetena kan beräknas vara klara under sommaren 2016 och framåt.

Bakgrund LSS-boenden

Sollentuna kommun är en del av det växande Storstock- holm. Behovet av nya LSS-boenden i kommunen kommer att öka i takt med tillväxten och kommunen har

skyldighet att tillgodose boendeplatser för de som är berät- tigade därtill enligt lagen om LSS.

Verksamhet enligt Lagen (1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Personer med funktions- hinder ska ha möjlighet att leva som andra, vilket bl.a.

innebär att ha möjlighet att bo som andra - att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. En bostad som tillförsäkrar personer med omfattande funk- tionshinder goda levnadsvillkor är en av förutsättningarna för att nå lagstiftningens mål och ett av lagens syften är att

säkerställa rätten till en sådan bostad.

I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9(S))Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387)om stöd och service till vissa funktions- hindrade, LSS framgår att en LSS-bostad ska vara utan institutionell prägel och inte vara belägen i nära anslutning till en annan sådan bostad eller andra bostäder som inte är ordinära såsom t.ex. korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre. Som regel bör inte heller en bostad med särskild service för vuxna samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet.

Bostad med särskild service enligt LSS är en boendeform som täcker behovet av omvårdnad och fritidsaktiviteter och bemannas dygnet runt. Bostad med särskild service för vuxna består av två olika boendeformer. Gruppbostad är ett alternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov där en kontinuerlig närvaro av personal behövs. Servicebostad är ett mellanting mellan ett helt självständigt boende och ett boende i gruppbostad .

Rumsfunktionsprogram

För att säkerställa att krav enligt lagen om LSS och BBR, boverketsbyggregler, efterlevs har kommunen tagit fram ett rumsfunktionsprogram som fastslår principer för utföran- det av LSS bostäder i Sollentuna kommun. Ur rumsfunktionsprogrammet kan utläsas att ett boende ska innehålla 6 fullvärdiga bostäder med tillgång till gemensamhetsytor i en byggnad utan institutionell prägel. Varje bostad har sin egen uteplats liksom en gemensam uteplats. I boendet inryms personalytor och den totala byggnadsytan

begränsas till 500 kvm. En tillhörande förrådsbyggnad och miljöstuga kan byggas på tomten. För att kunna angöra boendet anläggs parkeringsplatser, ca sju stycken, varav en är handikappsanpassad. Vissa varulevereanser ska kunna angöra boendet och tillträde till handikapptransport ska fi nnas inom max 25 m (helst 10 m ) från entrén.

Nedan visas en schematisk bild bild över hur ytorna kan fördelas på olika funktioner.

FÖRDELNING AV YTOR OCH FUNKTIONER ĞŶůŝŐƚƌƵŵƐĨƵŶŬƟŽŶƐƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ

ŐĞŵĞŶƐĂŵŵĂǇƚŽƌ

ĐĂϴϵŬǀŵ ĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟǀĂ

ǇƚŽƌ ĐĂϯϮŬǀŵ

dŽƚĂůƉƌŽŐƌĂŵǇƚĂĞǆůŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶŽĐŚƚĞŬŶŝŬ͕͗ ϰϰϳŬǀŵ

dŽƚĂůƉƌŽŐƌĂŵǇƚĂŝŶŬůŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶŽĐŚƚĞŬŶŝŬ͗ ϰϲϲͲϰϳϲŬǀŵ

ϭƐƚůćŐĞŶŚĞƚ

ĐĂϰϮŬǀŵ

ĐĂϰϮŬǀŵ ϭƐƚůćŐĞŶŚĞƚ

ĐĂϰϮŬǀŵ

ĐĂϰϮŬǀŵ ϭƐƚůćŐĞŶŚĞƚ

ĐĂϰϮŬǀŵ ƵƚĞƉůĂƚƐ

ƵƚĞƉůĂƚƐ

ƵƚĞƉůĂƚƐ ƵƚĞƉůĂƚƐ ƵƚĞƉůĂƚƐ ƵƚĞƉůĂƚƐ

Teknik 20 kvm

ŐĞŵĞŶƐĂŵ

ƵƚĞƉůĂƚƐ

ĨƌĚ

ĐĂϲŬǀŵ ŵŝůũƂŚƵƐ

ĐĂϭϬŬǀŵ

Inledning

(5)

Exempel

Det fi nns många sätt att lösa utformningen av ett LSS- boende som uppfyller rumsfunktionsprogrammet. på Här visas exempel på utformningsförslag i ett respektive två plan. Enplanslösningarna har tagits fram av MAX arkitekter i samband med en tomtutredning för fastigheten Vickern 1 och tvåplanslösningen har tagits fram av Bleck arkitekter med anledning av denna programhandling.

Tvåplanslösningen har en något större total bruttoarea, BTA, bruttoarea än tvåplansförslaget. Den lösningen har istället en betydligt lägre BYA, byggnadsarea (dvs ytan som byggnaden upptar på marken).

Vidare studier kring vilken utformning som lämpar sig för respektive tomt kommer att utföras i det fortsatta detalj- planearbetet.

1 PLAN BYA 490

2 PLAN BYA 320

PLAN 1 BYA 488 1PLAN

BYA 488

Inledning

Fasadperspektiv, enplanslösning (bågformade alternativet)

Fasadperspektiv, tvåplanslösning från olika håll (rektangulära alternativet)

Exempel på hur ett LSS-boende skulle kunna utformas. Röda pilar anger gemensamma entréer och svarta pilar anger privata.

(6)

Fastigheten sedd från nordost respektive sydväst.

Planförutsättningar

I översiktsplanen är området markerat som den övriga bebyggda miljön, stadsbygden, bestående av bebyggelse, parker, närnatur mm. Det anges att villastädernas karaktär ska bevaras och utvecklas. Förtätning kan ske på vissa håll, men medvetet och bevarande på andra håll. Parker och områden för närrekration ska bevaras.

På platsen gäller en avstyckningsplan från 1923, med tilläggsbestämmelser som vann laga kraft 1993. Planen omfattar även angränsande villatomter och reglerar bland annat hur stor yta av tomten som får bebyggas relaterat till dess storlek samt att endast en bostadsbyggnad i två våningar innehållandes högst två lägenheter får uppföras.

Beskrivning av området

Fastigheten ägs av kommunen och omfattar ca 1 250 kvm.

En befi ntlig tomställd byggnad fi nns på tomten idag.

Den är belägen drygt 100 m från Sollentunavägen, i direkt anslutning till Helenelundsskolan med tillhörande idrotts- plats samt villatomter med bebyggelse från första hälften av 1900-talet.

Fastigheten inrymmer ingen särskilt värdefull natur eller kulturmiljö. Trafi kangöring och VA-försörjning sker idag via Kummelbyvägen.

Kommentar

Fastigheten är avsedd för bebyggelse och en utveckling stämmer väl med översiktsplanens intentioner. Tomtens placering i villakvarter med närhet till skolan passar de be- stämmelser kring närområdet som gäller för LSS-boenden.

Eftersom fastigheten är relativt liten kan det bli aktuellt att både studera möjligheterna att uppföra en tvåvånings- byggnad liksom att utvidga tomten åt nordost. Kommu- nen äger även denna mark och möjligheten för angöring från norr skulle även kunna utredas.

För att kunna bygga ett LSS-boende krävs nya detaljplane- bestämmelser som medger en större byggrätt med möjlig- het till ett utökat antal lägenheter.

Harpan 5, Kummelbyvägen 10A

Förutsättningar Analys

primär

byggbar

yta

(7)

I översiktsplanen är området markerat som den övriga bebyggda miljön, stadsbygden, bestående av bebyggelse, parker, närnatur mm. Det anges att villastädernas karaktär ska bevaras och utvecklas. Förtätning kan ske på vissa håll, men medvetet och bevarande på andra håll. Parker och områden för närrekration ska bevaras. Området är även markerat som ett exempel på lämplig plats där åtgärder inte får vidtas som förhindrar småskalig närservice.

Gällande detaljplan vann laga kraft 1988 och anger bostadsbebyggelse i trevåningsskala med kontor och han- del i områdets nordöstra del. Stora delar av fastigheten får ej bebyggas eller endast bebyggas med uthus och garage.

Beskrivning av området

Fastigheten som ägs av Sollentunahem och omfattar ca 9 500 kvm ligger väl inbädda i ett större homogent område med bebyggelse uppförd under tidigt nittiotal. Den är i huvudsak bebyggd med en större byggnad inrymmandes lägenheter, en byggnad med kontors- och kommersiella lokaler samt med garagebyggander.

Delar av fastigheten är bullerstörd och nivåer upp till 60 decibel är uppmätta i kommunens bullerkartläggning. Se bild nedan. Beige anger 50-50 dBA ekvivalent ljudnivå, orange 55-60 dBA, röd 60-65 dBA och vinröd 65-70 dBA.

Kommentar

Fastighetens storlek och förutsättningar öppnar upp för fl era utvecklingsalternativ. Ett alternativ är att konvertera den befi ntliga byggnaden i östra delen och anpassa den för LSS-boenden. En svårighet med det alternativet kan bland annat vara att få till högvärdiga egna uteplatser för samtliga lägenheter. En utredning om att inhysa förskola i den befi ntliga byggnaden är också under framtagande, vilket kan medföra att LSS-boenden blir olämpligt. Över- siktsplanens lydelse om småskalig service kan också tala för att en konvertering av befi ntlig byggnad bedöms vara olämplig.

Ett annat alternativ kan vara att studera om det skogsbe- klädda partiet i fastighetens västra del samt delar av parke- ringsytorna i den södra delen kan utgöra möjliga byggbara ytor.

Rökmolnet 1, Kihlgrens väg 1

Förutsättningar Analys

1

RÖKMOLNET

Blick söder ut mot parkeringen samt befi ntligt hus i nordost.

primär

byggbar

yta

ev. nyttja

bef. byggnad

(8)

Gällande detaljplan antogs 1987 och anger kontors-, industri- och lageränadamål av sådan beskaff enhet att närboende ej vållas olägenheter.

Beskrivning av platsen

Fastigheten som ägs av kommunen omfattar ca 1 800 kvm och är belägen mellan Danderydsvägen och villakvarter.

På dess södra sida ligger en kontors-/industrifastighet av incke störande karaktär.

Platsen är skogsbeklädd och kraftigt kuperad med en total höjdskillnad på 8 meter. Den nordöstra delen av tomten har en lutning på ca 20%.

Tomten ligger nära Danderydsvägen, vilken enligt kommunens bullerinventering alstrar bullernivåer mellan 55- 70 decibel ekvivlanet ljudnivå. 55-60 dBA (orange), 60-65 dBA (röd) och 65-70 dBA (vinröd).

Kommentar

Att studera ett LSS-boende med soutteränglösning skulle vara en möjlighet, men de höga bullervärdena från Dan- derydsvägen samt den kuperade terrängen inskränker kraftigt möjligheten att bebygga tomten med en traditio- nell lösning med god ekonomi.

Sjöborren 3, Domherrevägen 25, Sjöberg

Förutsättningar Analys

5 2

3

4 9

SJÖBORREN

Vy från Danderydsvägen respektive vyer från Domherrevägen

(9)

Planförhållanden

Gällande detaljplan antogs år 1986 och anger friluftsom- råde. På angränsande tomter i öster medges småindustri av icke störande karaktär. Övrig närliggande omgivning är detaljplanelagd för bostadsändamål.

De kommunägda fastigheterna omfattar tillsammans ca 6 600 kvm och ligger i ett villaområde med bebyggelse av blandad karaktär. På tomtens östra sida, längs Danderyds- vägen, ligger ett stråk med kontorsfastigheter. Tomten är till största delen skogsbeklädd och har en stor nivåskillnad på 12 meter, med 40 % lutning i dess sydvästra del. På tomtens östra del fi nns en fotbollsplan som sköts av villaä- garföreningen samt en återvinningsstation. Avståndet från fastighetsgräns till Danderydsvägen är ca 50 meter. Höga bullernivåer, 55-60 dBA (orange), är uppmätta i de östra delarna.

Kommentar

Att placera boendet i tomtens centrala delar är sett utifrån rådande topografi sk förhållanden att föredra. En placering med kontakt mot Fasanvägen är också ett alternativ som bör studeras. Möjligheterna för fotbollsplanen att kunna sparas bör has i åtanke.

Eftersom området är planlagt för friluftsändamål står en utveckling av bostäder på området i konfl ikt med intentionerna i översiktsplanen avseende att närrekreationsom- råden ska bevaras. I det fortsatta arbetet bör dess nyttjande som närrekreationsområde bedömas och vägas mot behovet av LSS-bostäder.

primär byggbar yta

Sjödistriktet 3 och 4, Orrvägen 15, Sjöberg

Förutsättningar Analys

S:2

S:17 16

8 13

21 2

12 5

3 1 4

19

6:1 5

IKTET

Blick åt norr från mitten av tomten respektive fotbollsplanen.

(10)

Gällande detaljplan vann laga kraft 2000 och anger bostadsanvädning med reglering av största byggnadsarea upp till 120 kvm per fastighet samt minsta tomtstorlek på 1000 kvm. Det anges även att en variationsrik träd- och buskvegetation ska fi nnas.

Detaljplanens genomförandetid löper ut 2015-11-30.

Fastigheterna som båda ägs av kommunen omfattar totalt ca 3 000 kvm, jämnt fördelat mellan tomterna. Området är skogsbeklätt och ligger inom ett villakvarter med bebyggelse av variende karaktär, nära kommunens södra gräns. I den norra delen som angränsar mot Truthanevägen är fastigheten kraftigt kuperad. Skogen ligger i direkt anslutning till tomten och ett parkområde fi nns också tillgängligt i närområdet. I söder angränsar tomten till en luftburen kraftledning.

Kommentar

Tomten ligger i ett villaområdet, vilket rimmar väl med intentionerna i Lagen om LSS om att boenden ska vara väl integrerade i en bostadsstruktur. För att kunna spara mest möjlig vegetation kan en tvåvåningslösning vara lämplig att studera på platsen.

Detaljplanebestämmelser som medger en större fastighet med en utökad byggrätt kommer att krävas. Planarbetet föreslås inledas efter att genomförandetiden för gällande detaljplan har gått ut.

primär byggbar yta

Sjöfolket 27 och 28, Vaktelvägen 1 och 3, Sjöberg

Förutsättningar Analys

(11)

Området är inte detaljplanelagt. I översiktsplanen anges att generella riktlinjer avseende

Tomten ligger inbäddad i ett villaområde, angränsande till en skola och med närhet till idrottsanläggning. En mindre byggnad fi nns placerad i dess nordöstra hörn. Tomten används idag som park och planeras användas som evaku- eringstomt för förskola när Töjnarskolan rivs. Fastigheten kan angöras både från Brovägen och från Trädgårdsvägen.

Fastigheten är till viss del påverkad av buller. Nivåerna är högre där tomten angränsar mot vägen, mellan 55-60 dBA (orange).

Kommentar

Tomten har gynsamma topografi ska förutsättningar och kan nyttja befi ntlöig infrastruktur. Den ligger i ett villa- område, vilket även rimmar väl med intentionerna i lagen om LSS om att boenden ska vara väl integrerade i en bostadsstruktur.

En upprätning av trädgårdsvägen i anslutning till Norrängsvägen minskar bullret, inslaget av svårutnyttjade ytor och skapar förutsättningar för en större sammanhål- len fastighet. Eventuellt kan förutsättningar för både LSS-boende och en mindre områdespark skapas. En sådan lösning skulle göra att bostadsutvecklingen eventuellt kan anses korrespondera med intentionerna i översiktsplanen avseende att parker och områden för närrereaktion ska sparas.

Takstolen 17, Brovägen 2, Tureberg

Förutsättningar Analys

5 4 27:42

9 27

6 22

5 43

1 42 14

21 48 20

19 15

12 13 14

27:1 7

2 4

6 3

5 17

1 18

16

1 4

2

5 3

28

6

Brovägen söder ut mot skolan samt tomten med befi ntligt hus.8

primär

byggbar

yta

(12)

Den gällande detaljplanen vann laga kraft 1977 och anger park och plantering på fastigheten.

Tureberg 25:3, norr om Disavägen, Tureberg

Aktuell tomt omfattar ca 5 000 kvm och ingår i en större vägfastighet som ägs av kommunen. Bagarbyvägen går genom tomtens östra del och den resterande marken är skogsbevuxen. I söder och öster angränsar tomten till villabebyggelse och i norr mot skog och industrifastighet.

En stor del av tomten har höga bullernivåer i och med dess närhet till Bagarbyvägen. Värdena ligger mellan 55-60dBA (organge) för största delen av tomten och mellan 60-65 dBA (röd) närmast Bygdevägen. Industrin i norr bedöms inte utgöra någon risk då den är av icke störande karaktär.

ev. utvidgning av fastigheten

primär byggbar yta

Analys Förutsättningar

Kommentar

Fastigheten ligger i anslutning till befi ntligt villakvarter och områdets varierande karaktär skapar förutsättningar för ett LSS-boende att smälta in i omgivningen.

Angöring bör ske från Bygdevägen trots att tomten är belägen med en betydande nivåskillnad jämfört med vägen och inte heller ligger i direkt anslutning till den. Lämpli- gaste utformning och placering av angöringsväg studeras i det fortsatta arbetet. Även alternativet att utvidga fastigheten på kommunens mark i norr, i syfte att skapa bättre möjligheter för byggnationen i förhållande till angörings- vägar och buller, bör studeras.

Eftersom området är planlagt som park ska det enligt över- siktsplanen bevaras. I det fortsatta arbetet bör dess nyttjande som park eller närrekreationsområde bedömas och vägas mot behovet av LSS-bostäder.

Fastigheten i väster samt mot tomten norr ut från Bagarbyvägen

(13)

Den gällande detaljplanen som vann laga kraft 1990 anger barnomsorg alternativt bostäder i ett plan med en byggnadsarea på 320 kvm på högst en femtedel av tomten.

Inom fastigheten fi nns även ett U-område.

Den är belägen mitt i ett villaområde av varierande karaktär. Tomten är idag träd- och buskbeväxt och kan sägas ha en tydlig ”lucktomtskaraktär”.

primär byggbar yta

Tureberg 26:80, Polhemsvägen, Tureberg

Förutsättningar Analys

Kommentar

Områdets karaktär stämmer väl överrens med den omgivning som anses vara lämplig för LSS-boende enligt Lagen om LSS.

Av utrymmesskäl likväl som av gestaltningsmässiga anled- ningar kan det blir aktuellt att sudera en tvåvåningslös- ning på aktuell fastighet.

För att möjliggöra ett LSS-boende krävs ändrade plan bestämmelser som medger en större tillåten byggnadsarea och två istället för en våning.

(14)

I översiktsplanen är området markerat som naturområde som i huvudsak ska behållas.

Gällande detaljplan vann laga kraft 1990 och anger mark- användning för natur.

Viby 10:42, Stenkullevägen 2, Viby

Den kommunägda fastigheten omfattar ca 3 000 kvm och är en del av ett större skogsområde. Tomten är skogsbe- klädd och angränsar mot villabebyggelse i norr och väster, mot fornlämningsområde i öster och skog och välskött kulturmark i söder. Fornlämningsområdet, som består gravfält från sten-/brons- eller järnålder och innnehåller totalt 60 mindre lämningar, inkräktar även på fastighetens östra del.

R

möjlig utvidgning av fastigheten

primär byggbar yta

Analys Förutsättningar

Kommentar

En bebyggelse av tomten kan betraktas som en naturlig förlängning av bostadsområdet längs med Stenkulle- vägen utan att påtagligt ändra områdes karaktär.

För att öka möjligheten till mer ändamålsenligt utnytt- jande av tomten och samtidigt tillskapa ett respektavstånd mellan tillkommande bebyggelse och till närmast liggande granne samt fornlämningsområdet, skulle en utvidgning av fastigheten enligt nedanstående karta kunna studeras i det fortsatta arbetet.

Området utgör en del i ett större naturområde som i översiktsplanen utpekats som naturmark. Naturintresset behöver vägas mot behovet av LSS-bostäder i den fortsatta planeringen.

Fastigheten i väster samt mot tomten norr ut från Bagarbyvägen

(15)

Vinlistan 32, Lilla slingan 32, Viby

Gällande detaljplan vann laga kraft 1979 och anger sam- lingslokal respektive park och plantering.

Platsen är ett svagt sluttande ett närrekreationsområde med en öppen karaktär som omges av en tät villa- och radhusstruktur. Fastigheten omges även av bilvägar i öster och söder samt av en gång- och cykelväg i väster.

primär byggbar yta

Förutsättningar Analys

Kommentar

Platsen är detaljplanelagd som park och används även som detsamma. Den fyller en tydlig funktion som närrekrea- tionsområde. Områdets helhetsstruktur och utformning utgår från parken som en central mötesplats. för den låga och småskaliga omgivande bebyggelsen. Dessa förutsätt- ningar försvårar möjligheten för att ett LSS-boende inte utmärker sig i strukturen.

Att ändra användningen till bostäder bedöms inte förenlig med översiktsplanens intentioner.

Området är utgör en park/område för närrekreation som enligt översiktsplanen ska bevaras. Detta intresse behöver vägas mot behovet av LSS-bostäder i den fortsatta planeringen.

Tomten mot väster respektive mot norr

(16)

Gällande detaljplan vann laga kraft 1998 och medger bebyggelse för bostadsändamål upp till 200 kvm i två plan på en tomtyta som inte får understiga 900 kvm. Vidare anges gestaltningsmässiga krav gällande tak och fasad.

Kommunen äger fastigheterna som omfattas av en gemensam yta på ca 2 000 kvm.

Tomterna har tidigare varit bebyggda och har nu en karaktär av övergivenhet med kvarliggande spår efter den forna verksamheten. De inhyser även en parkeringsplats som till största delen nyttjas av förskolan på andra sidan vägen.

Tomterna ligger i ett villaområde, angränsande mot en gång- och cykelväg och ett skogsområde i söder. Delar av den omgivande bebyggelsen är utpekad i kommunens Kulturmiljöprogram.

Kommentar

Flertalet av de omgivande fristående villorna har en stor byggnadsyta, varför ett LSS-boende rent skalmässigt inte behöver utmärka sig.

Tomterna lämpar sig väl att bebygga med hänsyn till deras storlek och att de i princip helt saknar nivåskillnader. De har tidigare har varit bebyggda och inhyser inte några kända kultur- eller naturvärden.

En dialog med förskolan om att lösa parkeringsbehovet är viktig i det fortsatta arbetet, liksom att tillkommande bebyggelse är förenlig med kulturmiljöprogrammets intentioner.

primär byggbar yta

Vinättikan 3 och 6, Västerled 21A och 21B, Viby

Förutsättningar Analys

Befi ntlig parkering och impedimentyta samt förskolan på motstående sida vägen

(17)

Vipan 2, Lillies väg 87

Gällande detaljplan vann laga kraft 1991 och anger barnomsorg med en högsta byggnadsarea på 900 kvm i ett plan. I södra delen av tomten anger detaljplanen äng och skogsbryn.

Fastigheten omfattar 3 400 kvm och ägs av Lennart Erics- son fastigheter AB. Den är belägen i ett homogent radhus- område och inhyser idag en förskola som inte är i bruk.

R

bef. byggnad som ev. kan nyttjas

primär byggbar yta

Förutsättningar Analys

Kommentar

I det fortsatta arbetet behöver bland annat studeras om befi ntlig byggnad kan anpassas och byggas om till LSS- boende eller om en ny enplansbyggnad bör uppföras.

Eftersom fastigheten redan idag inhyser den huvudsakliga byggnadskroppen, alternativt motsvarande volym som en ny byggnad skulle motsvara, bedöms den passa in i omgivningen och inte ta någon värdefull mark som nyttjas för annat ändamål i anspråk.

En ny detaljplan behöver tas fram för att ändra markan- vändningen till bostadsändamål. Den södra delen av tomten som möter skogen bör även fortsättningsvis lämnas obebyggd.