1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning Förvaltningsövergripande... 6

(1)

Årsrapport 2019 SDN

(2)

Innehållsförteckning

1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning ... 4

2 Förvaltningsövergripande ... 6

2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen ... 6

2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter ... 6

2.3 Värdering av eget kapital ... 6

2.4 Nettokostnadsutveckling ... 7

2.5 Utveckling inom personalområdet ... 7

2.5.1 Redovisning av nyckeltal inom personalområdet ... 9

2.5.2 Redovisning av arbetsskador och tillbud ... 10

2.5.3 Redovisning av kostnader för personalstöd och friskvård ... 10

2.5.4 Redovisning av kostnader för företagshälsovård ... 10

2.5.5 Redovisning av överenskommelser om avslut av anställning ... 11

2.5.6 Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter 2020 ... 11

2.6 Resultat enligt organisationsstrukturen ... 13

3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget ... 16

3.1 Kommunfullmäktiges mål/inriktningar ... 16

3.2 Uppdrag riktade till nämnden ... 16

3.3 SDN Majorna-Linnés egna prioriterade mål ... 17

4 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde ... 21

4.1 Äldreomsorg ... 21

4.1.1 Redovisning av resultat ... 21

4.1.2 Viktiga framtidsfrågor ... 21

4.2 Hälso och sjukvård ... 22

4.3 Individ och familj ... 23

4.4 Funktionshinderverksamhet ... 24

4.5 Kultur och fritid ... 25

4.6 Uppföljning av Plan för uppföljning av privata leverantörer 2019... 26

(3)

5 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag ... 29

5.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut ... 29

5.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah ... 29

5.3 Utvärdering av system för styrning, uppföljning och kontroll ... 29

5.3.1 Uppföljning av samlad riskbild 2019 ... 30

5.3.2 Uppföljning av intern kontrollplan 2019 ... 32

5.3.3 Nulägesanalys Inköp och Upphandling 2019 ... 33

5.3.4 Nulägesanalys Informationssäkerhet 2019 ... 34

5.4 Kvalitetsledning ... 35

5.5 Sponsring ... 35

5.6 Attraktiv hemtjänst ... 35

5.7 Inkomna synpunkter 2019 ... 36

6 Redovisning av uppdrag ifrån KS/KF som fördelats utanför kommunfullmäktiges budget ... 37

7 Bokslut ... 38

7.1 Sammanfattande analys ... 38

7.2 Resultaträkning ... 38

Bilagor

Bilaga 1: Årsrapportmall 2019 Bilaga 2: Ej verkställda beslut

Bilaga 3: Årsrapport 2019 Samlad placerings- och inköpsfunktion

(4)

1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning

Årets resultat totalt för stadsdelsnämnden uppgår till 26 600 tkr.

Den positiva avvikelsen av nettokostnaden motsvarar ett överskott på två procent i relation till nämndens kommunbidrag. En hållbar kostnadsnivå för förvaltningen har uppnåtts genom att beslutade anpassningsåtgärder och förändrade arbetssätt kunnat verkställas. Överskottet förklaras av att intäkter, lägre kostnader och särskilt riktade stadsbidrag som legat utanför budgetplaneringen inkommit under året.

Förvaltningen har under året arbetat med kommunfullmäktiges inriktningar och uppdrag tillsammans med stadsdelsnämndens egna prioriterade mål. Måluppfyllelsen är i

huvudsak god och kommunfullmäktiges uppdrag samt inriktningar har i stort sett verkställts. Enligt de uppföljningar som gjorts har verksamheten fortsatt god kvalitet och en hög brukarnöjdhet.

Sjukskrivningstalen fortsätter att minska jämfört med föregående år, men kvarstår alltjämt på en hög nivå jämfört med andra kommuner. Förvaltningens totala sjukfrånvaro uppgår för året till 9,1 procent, jämfört med 9,6 procent för 2018.

Förvaltningen behåller därför sitt strategiska fokus på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i syfte att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa. Det

systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig faktor i arbetet med att stärka förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare.

Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har prioriterat arbetet med att underlätta för det mobila arbetssättet och säkerställa rätt registrering av utförd tid. Det är fortsatt särskilt prioriterat att verksamheterna arbetar för att minimera risker för att den enskilde i hemtjänsten drabbas. Parallellt har sektorn påbörjat att utveckla sin ekonomistyrning i syfte att kunna säkerställa prognos- och uppföljningsarbetet utifrån den nya

ersättningsmodellen.

Under året har sektorn särskilt granskat svårigheterna att rekrytera personal till kärnverksamheten utifrån den interna kontrollplanen för 2019. Arbetet med att

genomföra beslutade åtgärder har påbörjats och i verksamhetsplanen för 2020 fortsätter kompetensförsörjningen att utgöra ett prioriterat målområde.

Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder har fortsatt att förstärka de tidiga sociala insatserna och säkerställa ett ändamålsenligt, lagstadgat stöd utifrån den enskildes behov. Bland annat genom att genomföra bedömningsdialoger inom de olika myndighetsutövande enheterna.

Den nya modellen för prestationsersättning för insatserna boendestöd, personlig assistans enligt LSS, avlösarservice samt barn, unga och familj är nu implementerad.

Tillsammans med den nya uppföljningsmodellen har sektorn arbetat med att säkerställa att kostnader och personaltal för utförare ligger i nivå med erhållen ersättning och uppdrag.

Drogprevention tillsammans med trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser fortsätter att utgöra ett prioriterat område för förvaltningen. Under året har arbetet med Trygg-i-Majorna-Linné fortsatt genom samverkan med polis, medborgare, medarbetare och samverkanspartners. Verksamheten följer utvecklingen i stadens regelbundna drogvaneundersökningar och arbetar utifrån beslutad tioårsplan mot cannabis och andra droger 2013–2023.

Sektor Samhälle och kultur har under året fortsatt att fokusera på att stärka sitt utbud inom kultur- och fritidsområdet. Verksamheten har särskilt prioriterat kopplingen till grundskolan och andra arenor där ungdomar befinner sig, detta i syfte att nå ungdomar som av olika skäl har svårigheter att tillgodogöra sig av verksamheternas ordinarie

(5)

utbud.

(6)

2 Förvaltningsövergripande

2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen

Utfall Aktuell

budget Avvikelse Utfall 2018

Nettokostnad 1 171 037 1 194 600 23 563 1 674 010

Kommunbidrag 1 197 690 1 194 600 3 090 1 664 165

Resultat 26 653 0 26 653 -9 845

Eget kapital 62 813 36 160 26 653 36 160

Lönekostnad exkl arvoden 609 171 613 886 4 715 854 807

Arbetad tid (årsarbetare) 1 698 2 391

Lönekostnad per årsarbetare 359 351

Årets resultat totalt för stadsdelsnämnden uppgår till 26 653 tkr.

Den positiva avvikelsen på 3 090 tkr beror på att kommunbidraget har förstärkts för perioden på grund av stadens så kallade 30/70 regel. Regeln innebär att förvaltningen får tillbaka 70 procent av kostnader för försörjningsstöd som överstiger den av

Kommunstyrelsen tilldelade budgeten med mer än en procent av förvaltningens totala nämndbidrag. Regeln har uppfört att gälla för 2020.

Den positiva avvikelsen av nettokostnaden på 23 563 tkr motsvarar ett överskott på två procent. Detta indikerar att intäkter, riktade bidrag och lägre kostnader som ej ingick i budgetplaneringen för året genererat ett överskott för stadsdelsnämnden.

Årets resultat blir en förstärkning av det egna kapitalet som får ett utgående värde av 62 800 tkr vilket överstiger rekommenderat intervall. Förvaltningen föreslår

återredovisning på 12 800 tkr till staden i enlighet med riktlinjer.

Lönekostnaderna underskrider budget med 4 700 tkr vilket påverkats av vakanser inom framförallt stödfunktioner, Individ- och familjeomsorg samt Kultur och fritid.

2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter

Resursnämndsuppgift Årets resultat

Aktuell budget

Resultat- avvikelse

Utgående Eget kapital

Resultat 2018

Ungdomars fritid 162 0 162 1 193 243

Nämnden har ett resursnämndsuppdrag: Ungdomars fritid. Verksamheten redovisar ett överskott för året på 162 tkr. Det positiva utfallet förklaras av vakans under året.

Resursnämndsuppdragets budget för 2019 var 6 039 tkr.

2.3 Värdering av eget kapital Befolkningsramen

I ”Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning” som antogs av

kommunfullmäktige den 8 september 2016 (H 2016:133) behandlas nämndernas ansvar att årligen aktivt värdera storleken på det egna kapitalet.

Stadsdelsnämnden inledde året med ett eget kapital på 36 160 tkr. För helåret redovisar nämndens befolkningsram ett överskott jämfört med budget på 26 653 tkr vilket

motsvarar 2,2 procent av befolkningsramen. Till större del förklaras överskottet av positiva engångseffekter under året som inte direkt kan kopplas till den underliggande

(7)

kostnadsnivån i sektorerna. Förvaltningen har under året vidtagit åtgärder för att nå en långsiktigt hållbar kostnadsnivå vilket gett resultat i form av lägre

nettokostnadsutveckling inom framförallt Individ och familjeomsorg.

I och med årets resultat, vilket uppgick till 26 653 tkr, uppgår det utgående egna kapitalet till 62 813 tkr. Stadsdelsnämndens egna kapital har därmed förstärkts och ligger över rekommenderat intervall för en nämnd av Majorna-Linnés storlek. I stadens regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning anges att en stadsdelsnämnd av Majorna-Linnés storlek bör ha ett eget kapital i storleksordningen 30 000 - 50 000 tkr.

Stadsdelsnämnden föreslås därmed återredovisa till kommunstyrelsens överstigande kapital på 12 813 tkr. Förvaltningen gör bedömningen att det inte föreligger några särskilda skäl till att överstiga den nivå som anger i riktlinjerna.

Resursnämndsuppgifterna

Det utgående egna kapitalet uppgår i och med årets resultat på 162 tkr till 1 193 tkr. I stadens regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning anges att en

resursnämndsuppgift av denna storlek bör ha ett eget kapital i storleksordningen 800 - 1 200 tkr.

2.4 Nettokostnadsutveckling

År 2018 (exkl förskola och

skola)

År 2019 (exkl förskola och skola, bibliotek och transporter

DV)

Nettokostnadsutveckling 5,3 % -0,7 %

Stadsdelsnämndens nettokostnadsutveckling uppgår till -0,7 procent i jämförelse med föregående år.

Nettokostnadsutvecklingen påverkas främst av lägre kostnader för vård och boende av vuxna, lägre kostnader för försörjningsstöd samt lägre kostnader som en effekt av åtgärder och anpassningar som vidtogs i början av året.

Analys av nettokostnadsutvecklingen framgår i respektive verksamhetsavsnitt under rubrik fyra i denna rapport.

2.5 Utveckling inom personalområdet Arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering

Inom målområdet vi har ett hållbart arbetsliv där verksamhet och hälsa utvecklas ur Göteborgs stads program för attraktiv arbetsgivare har stadsdelsförvaltningen tagit fram en ny rutin för frisk på jobbet och intensifierat arbetet med att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa.

Rutinen bidrar med kunskap, metoder och verktyg för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och beskriver hur verksamheterna ska arbeta för att behålla eller öka hälsa, förebygga ohälsa och arbeta med rehabilitering. Verktyget ska användas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Rutinen kommer att implementeras och som ett led i detta har chefer genomgått utbildning i hanteringen av alkohol och droger på arbetsplatsen samt våld i nära relation.

Under året har förvaltningen ansökt om att ingå i stadsledningskontorets utbildning i metodverktyget för att hantera ohälsosam arbetsbelastning och stärka möjligheterna till återhämtning, vilket kommer att genomföras under 2020. HR-avdelningen har

genomfört en särskild satsning på att utveckla stödet till chefer att arbeta med

(8)

korttidsfrånvaro genom att avdelningen avlastar enhetschefer med att bjuda in till hälsosamtal för medarbetare som har korttidsfrånvaro. Hälsosamtalet handlar om att få en överblick över medarbetarens situation och faktorer som kan påverka hälsa och arbetssituation. Målet är att hitta rätt aktiviteter och stöd till medarbetaren för att öka hälsa och förebygga sjukskrivning.

Under året har ett arbete påbörjats i syfte att utveckla arbetet med att säkerställa arbetsgivarens dokumentationskrav i rehabiliteringsprocessen.

Förvaltningen genomför regelbundna uppföljningar av långtidssjukskrivningar och tar årligen fram en djupanalys. Sjukfrånvaron har totalt minskat något och fortfarande är utbrändhet och psykisk ohälsa den största sjukskrivningsorsaken bakom

långtidssjukskrivningarna.

HR-avdelningen har påbörjat en särskild satsning på långtidssjukskrivna medarbetare i de fall där arbetsgivaren kan genomföra fler insatser eller avsluta anställningen. Arbetet bedrivs i nära dialog med rehabiliteringsansvarig chef och berörd medarbetare. Rutinen för systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete samt likabehandling har kompletterats med underlag för att genomföra bedömning av den digitala arbetsmiljön samt förtydligande av tillvägagångsättet av arbetsmiljöronderna.

Löneöversyn

Förvaltningen har styrt tilldelad lönekompensation och fördelat utrymme till

yrkesgrupper där löneanalysen visat behov av satsning. Lönesättande chefer samverkar aktivt för större möjligheter till differentiering.

De satsningar som har genomförts var riktade till arbetsterapeuter, jourledare inom trygghetsjouren, sjuksköterskor, lärare i kulturskola samt enhetschefer.

Den fortsatta inriktningen är att verka för ökad lönespridning genom att särskilt

uppmärksamma medarbetare med lång erfarenhet och goda prestationer. Inför 2020 ska nya Huvudöverenskommelser tecknas med Kommunal, Akademikerförbundet SSR, Vision, Ledarna och Sveriges läkarförbund. Förvaltningen kommer att avvakta de lokala kollektivavtalen som stadsledningskontoret tecknar samt överenskommelser i kommuncentrala inledande överläggningar med de fackliga organisationerna.

Chefsutveckling

Utifrån Göteborgs stads program för attraktiv arbetsgivare och målet Vi är stolta för den nytta vi gör för dem vi är till för och strategin vi utvecklar vår organisationskultur så att tilliten ökar inom organisationen och mellan oss och dem vi är till för har förvaltningen under våren genomfört tema som handlat om de fyra förhållningssätten. Cheferna har fått i uppdrag att arbeta med förhållningssätten på respektive enhet. Detta har inneburit att dialog har förts kring hur förvaltningens medarbetare och invånare märker att verksamheten arbetar utifrån förhållningssätten.

Kompetensförsörjning

Förvaltningen har tillsammans med de fackliga förtroendevalda genomfört ett arbete med att förtydliga rekryteringsprocessen i syfte att säkerställa att rekryteringar

genomförs på ett korrekt sätt utifrån rekryteringsordningen. Under 2020 kommer chefer få utbildning i kompetensbaserad och normkritisk rekrytering. Förvaltningen kommer att delta i stadens utbildning verktygslådan för Employer Branding. Syftet är att

inspirera till hur arbetsgivaren blir ännu bättre på att attrahera och rekrytera medarbetare och hur förvaltningen tydligt kan kommunicera som en stad och en arbetsgivare.

Samverkan Göteborg

Förvaltningen har genomfört utbildning utifrån stadens samverkansavtal riktad till chefer och skyddsombud. Därefter fick cheferna uppdraget att föra tillbaka kunskap och

(9)

föra dialog med samtliga medarbetare på APT.

Inom ramen för förvaltningens samverkansgrupp har förvaltningen tillsammans med de fackliga företrädarna under året fokuserat på att utvärdera formerna för samverkan samt ta fram förslag på hur samverkansformerna kan utvecklas och stärkas. Detta utgör en prioriterad fråga inför kommande omställningsarbete och övergång till ny

facknämndsorganisation.

Omställningsarbete – förberedelse inför övergången till ny nämdsorganisation Utifrån stadsdelsnämndens beslut om anpassningar 2019 för att ha en budget i balans inrättades en särskild samverkansgrupp som hanterade frågor kring vilka anpassningar och riskanalyser som skulle genomföras. Samtliga riskanalyser har genomförts och redovisats i förvaltningens samverkansgrupp där formella partssamverkan har skett.

Förvaltningen förbereder övergången till en ny nämndsorganisation genom att tillsätta en lokal projektorganisation.

2.5.1 Redovisning av nyckeltal inom personalområdet

Helår 2017 Helår 2018 Helår 2019

Förändring (+/-)

föregående år

Antal tillsvidareanställda, heltid 2455 1442 1401 -41

Antal tillsvidareanställda, deltid 230 178 169 -9

Antal tidsbegränsat anställda 339 160 113 -47

Antal timavlönade 707 659 511 -148

Totalt antal anställda 3731 2439 2194 -245

Andel kvinnor 80,1 % 78,3 % 76,7 % -1,6 %

Andel män 19,9 % 21,7 % 23,3 % +1,6 %

Medelålder 42,8 år 42,8 år 43,4 år +0,6 år

Andel timavlönade exkl. PAN 7,5 % 8,7 % 9,8 % +1,1 %

Sjukfrånvaro för kvinnor 10,8 % 10,3 % 9,6 % -0,7 %

Sjukfrånvaro för män 5,4 % 6,9 % 7,5 % +0,6 %

Sjukfrånvaro (34 år eller yngre) 8 % 8 % 7,9 % -0,1 %

Sjukfrånvaro (35 - 49 år) 10,3 % 9,9 % 9 % -0,9 %

Sjukfrånvaro (50 år och äldre) 10,6 % 10,4 % 10 % +0,4 %

Total sjukfrånvaro 9,8 % 9,6 % 9,1 % -0,5 %

varav andel långtidssjuka (60+dagar)

58,2 % 57,9 % 59,4 % +1,5 %

Frisknärvaro (max fyra sjukdagar/år)

34,1 % 34,5 % 36,3 % +1,8 %

Personalomsättning 17,3 % 11,8 % 12 % +0,2 %

Intern rörlighet 11,4 % 7,4 % 7,8 % +0,4 %

(10)

2.5.2 Redovisning av arbetsskador och tillbud

Skyddskommittéerna har ett uppdrag att följa utvecklingen av anmälda tillbud och arbetsskador, vilket sker inom ramen för förvaltningens mål- och handlingsplaner.

Tillbud och

arbetsskador 2017 2018 2019

Otillåten påverkan 11 22 21

Skada med frånvaro 66 73 68

Skada utan frånvaro 237 225 257

Tillbud 221 302 297

Totalt antal 535 622 643

2.5.3 Redovisning av kostnader för personalstöd och friskvård

Förvaltningens samtliga medarbetare har möjlighet att via Falck Healthcare anonymt och kostnadsfritt få stöd av specialister via telefon eller möten för rådgivning och vägledning vid problem i arbetslivet eller privatlivet. Kostnad för dessa insatser var under året 216 030 kronor. Finansiering av personalstödsprogrammet görs via förvaltningens centrala medel för företagshälsovård.

Under året har sammanlagt 139 ärenden registrerats hos Falck Healthcare varav 34 procent har kategoriserats som arbetsrelaterade och resterande 66 procent som privatrelaterade.

För medarbetare som utövar hälso- och friskvårdsaktivitet på fritiden finns det möjlighet att erhålla ett friskvårdsbidrag på upp till 1 500 kronor. Kostnaden för friskvård under året var totalt 1 158 304 kronor och förmånen nyttjades av sammanlagt 834

medarbetare.

2.5.4 Redovisning av kostnader för företagshälsovård

Förvaltningen har sedan 2018 upphandlat Pe3 Företagshälsa som leverantör av företagshälsovård.

Under året har totalt 1,4 miljoner kronor avsatts i form av centrala medel för vissa insatser företagshälsovård. De centralt avsatta medlen finansierar därmed merparten av de insatser som verksamheterna beställer, så som läkarbesök, hälsokartläggningar och krisstöd. Vid köp av insatser så som arbetsmiljökartläggningar och

konflikthanteringsinsatser är det respektive verksamhet som står för kostnaden.

Nedan återredovisas förvaltningens totala årskostnader för insatser via

företagshälsovården fördelat per verksamhet. HR-avdelningens kostnad utgörs av de centrala medel som bekostat insatser för samtliga verksamheter.

Sektor 2017 2018 2019

Äldreomsorg och hälso- samt sjukvård 1 723 000 kr 521 000 kr 407 000 kr Individ och familjeomsorg samt funktionshinder 554 000 kr 292 000 kr 250 000 kr

Samhälle och kultur 220 000 kr 98 000 kr 156 000 kr

HR-avdelning 8 000 kr 1 919 000 kr 1 370 000 kr

Förvaltningsgemensamt 34 000 kr

Totalt 2 539 000 kr 2 830 000 kr 2 183 000 kr

(11)

2.5.5 Redovisning av överenskommelser om avslut av anställning Under året gjordes tre överenskommelser om avslut av anställning till en kostnad av 349 800 kronor. Två avslut av anställning gjordes på grund av misskötsamhet och den tredje anställningen avslutades på grund av konflikt mellan arbetstagare och

arbetsgivare.

År Antal individer Kostnad

2016 10 1 808 103 kr

2017 8 2 064 988 kr

2018 18 2 797 940 kr

2019 3 394 800 kr

2.5.6 Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter 2020 Diskrimineringslagen säger att arbetsgivare ska arbeta med aktiva åtgärder i syfte att förebygga och motverka diskriminering på arbetsplatsen. Diskrimineringsförbuden ska tillsammans med aktiva åtgärder verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar.

Göteborgs Stads organisation vilar på en demokratisk värdegrund som utgår ifrån konventionen om mänskliga rättigheter och principen om alla människors lika värde.

Att aktivt arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter är ett konkret sätt att omhänderta mänskliga rättigheter, där skyddet mot diskriminering är en av

hörnstenarna.

Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i

diskrimineringslagen som bland annat innebär att arbetet nu ska omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder;

 kön

 könsidentitet eller könsuttryck

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionsnedsättning

 sexuell läggning

 ålder

Arbetsgivaren ska fortlöpande undersöka, analysera, åtgärda och följa upp risken för diskriminering utifrån samtliga diskrimineringsgrunder inom följande fem områden:

arbetsförhållanden, bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och övrig kompetensutveckling, möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Nedan följer alla områden tillsammans med kartläggning och åtgärder inom respektive område.

Område och typ av åtgärd Ansvarig Uppföljning och utvärdering 1. Arbetsförhållanden

Förvaltningen tar fram och genomför årligen aktiva åtgärder.

Samtliga chefsnivåer Följs upp och utvärderas i förvaltningens rutin för SAM.

Förvaltningen genomför årligen introduktionsprogramför nyanställda med ett normkritiskt perspektiv i upplägg och genomförande.

HR-chef Följs upp och utvärderas

genom enkätundersökning eftergenomfört

introduktionstillfälle.

HR-avdelningen kommer att bistå med stödmaterial för att höja

HR-chef December 2020.

(12)

kompetensen inom det normmedvetna perspektivet.

2. Bestämmelser och praxis om löner och

andraanställningsvillkor Förvaltningen ska säkerställa att alla riktlinjer för löne- och andra anställningsvillkor har ett normmedvetet perspektiv utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.

3. Rekrytering och befordran Utbildning i normkritisk och kompetensbaserad rekryteringsprocess för rekryterande chefer.

HR-chef Utvärdera efter genomförd

utbildningsinsats. Utvärdera efter genomförd

utbildningsinsats.

4. Utbildning och övrig kompetensutveckling HR-avdelningen informerar om stadenskompetensförsörjningsverkt yg samt kopplingen till

likabehandling.

5. Möjligheter att förena

förvärvsarbete och föräldraskap Förlägga APT och övriga

obligatoriska mötestider medhänsyn till möjligheten att förena förvärvsarbete och föräldraskap.

Samtliga enhetschefer Genomförs under 2020.

6. Främja jämn könsfördelning Utbildning i normkritisk och kompetensbaserad

rekryteringsprocess förrekryterande chefer.

HR-chef Utvärdera efter genomförd

utbildningsinsats.

Fortsätta att synliggöra och förstärka marknadsföringen av stadens olika yrkesområden vid annonsering, tex men hjälp av stadens verktygslåda i Employer Branding.

7. Motverka kränkande

särbehandling och trakasserier HR-avdelningen uppmuntrar chefer till att använda stödmaterial i SAM.

8. Genomföra årliga lönekartläggningar

Fortsätta med årliglönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner vid osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor.

(13)

2.6 Resultat enligt organisationsstrukturen

Resultat i tkr per

sektor/avdelning Nämndbidrag Årets resultat Budgeterat resultat

Utgående eget kapital Äldreomsorg samt

Hälso- och sjukvård 478 006 -538 0

Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder

578 637 -3 631 0

Samhälle och Kultur 33 633 4 587 0

Stödverksamheter och

Förvaltningsgemensamt 104 325 26 236 0

Totalt 1 194 600 26 653 0 62 813

Anpassningar för Budget i balans 2019

I Budget 2019 gjordes bedömningen att ekonomiska anpassningar var nödvändiga för att säkerställa budget i balans. Förvaltningens verksamheter fick i uppdrag att ta fram anpassningar och en förvaltningsgemensam avsättning gjordes för att ta höjd för anpassningar som inte bedömdes ge helårseffekt. Syftet med detta var att säkerställa en god ekonomisk hushållning som är långsiktigt hållbar.

Resultatet påvisar att åtgärderna som genomförts har gett effekt och nämnden uppnått en ekonomiskt hållbar nivå. Detta har medfört att den förvaltningsgemensamma avsättningen för 2019 kunnat användas för att möta de anpassningskrav som

kommunfullmäktiges antagna budget för 2020 innebär. Därmed har de åtgärder som vidtagits under året skapat förutsättningar för budget i balans även för det kommande året.

Förvaltningsgemensam avsättning för att möta anpassningkrav samt tillkommande risker finns budgeterade inom förvaltningsgemensamt och ger en positiv avvikelse för året i enlighet med prognos.

Intäkter och bidrag utanför budgetplanering 2019

Under året har riktade statliga bidrag, intäkter för osäkra fordringar från

migrationsverket och lägre kostnader för kommungemensamma tjänster påverkat nämndens utfall positivt. Ett fåtal större återsökningsärenden till migrationsverket från 2016 har gett högre intäkt än beräknat. Lägre kostnader för kommungemensamma tjänster samt betalströmmar till fristående huvudmän för förskola och skola har inneburit ytterligare lägre nettokostnad för nämnden än vad som varit planerat inför 2019.

Sektor Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård (ÄO-HS)

Sektorns resultat innebär en negativ avvikelse jämfört med budget. Särskilt riktade statliga bidrag har stärkt resultatet under hösten.

Antal beviljade korttidsplatser och permanentplatser ligger högre för 2019 än vad som varit planerat och är ett fortsatt fokusområde för 2020. Den 1 maj övergick ersättning i hemtjänsten utifrån beviljad tid till utförd tid. Detta innebär att den tid som utförs ska ligga till grund för ersättning till hemtjänstens utförare och taxa för brukaren. Effekten av övergången till utförd tid inom hemtjänst innebär ett överskott på cirka 200 000 kr per månad baserat på det senaste kvartalet.

Verksamhetsområde Särskilt boende (Äldreboende) redovisar en positiv avvikelse för perioden. Anpassningsåtgärder har fått effekt under hösten och verksamheten har haft lägre hyreskostnader än planerat.

Hälso- och sjukvård redovisar en negativ avvikelse för året, anpassningsgärder inom

(14)

området ger inte full effekt och kostnader för inhyrd personal har varit högre än budgeterat. Förvaltningen förstärker därför området 2020 med avsikt att minimera inhyrd personal samt skapa förutsättningar för bättre arbetsmiljö. Kostnader för tekniska hjälpmedel i hemmet har varit lägre under året och förvaltningen fick en återbetalning under december månad vilket påverkar resultatet positivt.

Medel för införande av nytt journalsystem har inte använts i och med att implementeringen ej är påbörjad och därmed genererar ett överskott.

Sektor Individ och familjeomsorg samt Funktionshinder (IFO-FH)

Sektorns resultat innebär en negativ avvikelse jämfört med budget. Sektorns planerade anpassningar för budget i balans har gett resultat vilket främst framgår i

kostnadsutvecklingen för biståndsbedömning. Särskilt riktade statliga bidrag och intäkter för osäkra fordringar från migrationsverket har stärkt resultatet under hösten.

Verksamhetsområde Bistånd och Service redovisar en negativ avvikelse för året.

Kostnad för utbetalt försörjningsstöd för är åtta procent lägre jämfört med föregående år och innebär ett trendbrott av kostnadsutvecklingen för utbetalt försörjningsstöd.

Kostnad för institutionsvård vuxna är 18 procent lägre jämfört med föregående år och är ett resultat av ett intensivt arbete med uppföljning och rättssäkra beslut.

Köpt vård inom funktionshinder och Barn och Unga fortsätter ligga på en hög kostnadsnivå i relation till budget. Återbetalning från migrationsverket för kostnader som avser tidigare år förklarar mycket av den förbättring som skett under hösten.

Verksamhetsområde Boende, personligt stöd och sysselsättning redovisar ett positivt resultat för helåret. Resultatet förklaras av överskott inom Avlösarservice som utför tjänster till övriga stadsdelsförvaltningar utifrån gällande överenskommelse.

Inom personlig assistans ligger kostnaden per utförd assistanstimme högre än beviljad ersättning från Försäkringskassan och nämndbidrag vilket medför en negativ avvikelse för året. Även boendestöd redovisar en negativ avvikelse för året vilket beror på högre personalvolym än vad behov medger.

Bostad med särskild service (BmSS) har ett överskott som främst beror på att expansionsmedel från staden ej mött motsvarande kostnad. Expansionsmedlen kompenserar nämnden för ökade driftskostnader för nystartade BmSS enligt LSS i stadens regi och för köpta platser enligt ramavtal med externa utförare.

Sektor Samhälle och Kultur

Sektorn redovisar ett positivt resultat för året.

Verksamhetsområde Kultur och fritid har en positiv avvikelse för perioden beroende på vakanser och minskade kostnader för stimulansbidrag till följd av färre ansökningar från föreningar.

Överskottet inom Intern service beror på lägre kostnader än planerat för måltidsleverans till förskola och skola samt äldreomsorg. I budgetplanering ingick att förstärka

lednings- och stödfunktioner inom området men dessa tjänster har inte varit tillsatta hela året.

Stödfunktioner och Förvaltningsgemensamt

Stödfunktioner redovisar en positiv avvikelse för året beroende främst på att kostnader för kommungemensamma tjänster varit lägre där Intraservice inte genomfört utveckling i den omfattning som var budgeterat.

Under våren och sommaren har ett antal budgeterade tjänster inom stödfunktionerna varit vakantsatta vilket påverkat utfallet positivt. Bemanningsenheten har haft mer intäkter än budgeterat för utförda tjänster till förskola och skola vilket också påverkar

(15)

resultatet positivt.

Överskottet förklaras också av att medel för ny familjecentral inte har tagits i anspråk då verksamheten ännu inte har startats upp under 2019. Arbete pågår med uppstart under 2020.

(16)

3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget

3.1 Kommunfullmäktiges mål/inriktningar Fler behöver jobba i Göteborg (god)

Socialtjänsten har under året utvecklat sitt arbetssätt och metodik i syfte att stärka följsamhet med stadens riktlinjer och den enskildes behov. Aktivitetsteamet samverkar med stadens kompetenscenter, samordningsförbundet och projektet manage your helath (MYH).

Under året har antalet hushåll i försörjningsstöd minskat.

Trygghet i hela staden (viss)

Drogprevention tillsammans med trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser utgör en viktig del i förvaltningens arbete. Kultur- och fritidsverksamheten arbetar uppsökande i samverkan med skolan. Förvaltningen samverkar med polisen och andra aktörer inom ramen för trygg-i arbetet.

Medmänsklighet i social omsorg (viss)

E-tjänster och välfärdsteknologi utvecklas för att underlätta och stödja medborgarnas livsvillkor.

Äldreomsorg för ett värdigt liv (viss)

Förvaltningen har arbetat med målet att valfrihet inom äldreomsorgen ska öka, individen ska erbjudas ett bredare utbud av boendeformer och mer fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Ett starkt och aktivt föreningsliv (god)

Förvaltningen har under året arbetat utifrån det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) samt tecknat ett avtal för idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Majornas

samverkansförening.

Göteborg ska vara en attraktiv arbetsgivare (viss)

Förvaltningen har under året utvecklat sin organisationskultur genom att arbeta med stadens fyra förhållningssätt. Förvaltningen följer stadens program för attraktiv arbetsgivare.

Ekonomisk tillväxt utvecklar välfärden (god)

Stadsdelsnämndens resultat för 2019 påvisar att genomförda åtgärder gett effekt och att nämnden uppnått en ekonomiskt hållbar nivå. Detta har medfört att avsättningen för 2019 kunnat användas för att möta de anpassningkrav som kommunfullmäktiges budget för 2020 innebär. Förvaltningen föreslår en återredovisning på 12 800 tkr till staden vilket bidrar till att förstärka stadens finansiella läge.

3.2 Uppdrag riktade till nämnden

Uppdrag

Har uppdraget utförts?

Ja/Nej

Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och ev till vilken del uppdraget har genomförts

Stadens nämnder och bolag ges i uppdrag att erbjuda praktikplatser och olika former av sommarjobb till unga

Ja Stadsdelsnämnden erbjuder praktikplatser i form av utbildningspraktik och praktik för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Förvaltningen har under året erbjudit 67 feriejobb till ungdomar från grundskola och 112 feriejobb för gymnasieungdomar.

Stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att identifiera brottsutsatta och otrygga platser

Ja Stadsdelsnämnden har inom ramen för Trygg i Majorna-Linné samverkat med

(17)

Uppdrag

Har uppdraget utförts?

Ja/Nej

Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och ev till vilken del uppdraget har genomförts och förorda vilka områden som ska utgöra

sammanhängande paragraf 3-områden

polisen i syfte att identifiera brottsutsatta och otrygga platser under året.

Beslut om paragraf tre-områden fattas av Polisen.

I stadsdelen utgör Stena Lines Danmarks- och Tysklandsterminal ett paragraf tre- område, vars tillstånd löper på tillsvidare.

Förvaltningen har under året inte sett behov av att förorda paragraf 3- områdenutöver den som redan finns i stadsdelen.

Stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att undersöka intresset för att starta fler intraprenader inom välfärdsområdet

Nej Vissa verksamheter har deltagit på föreläsningar om intraprenader, men förvaltningen har i övrigt inte prioriterat uppdraget under året.

3.3 SDN Majorna-Linnés egna prioriterade mål

Mål

Bedömd måluppfyll else

Kommentar

Kvalitet, trygghet och valfrihet inom vård och omsorg

Viss Inom sektor Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård har ett särskilt fokus lagts på analys av avvikelser för ett systematiskt förbättringsarbete. Detta görs två gånger per år och utgör ett underlag i

kvalitetsrapporterna samt

patientsäkerhetsberättelsen där viktiga förbättringsområden tas fram.

Sektorn har under året aktivt arbetat för att skapa lösningar i syfte att möta framtidens behov. Det mobila arbetssättet inom ordinärt boende, Wi-Fi på äldreboendena, Projektet Go Digit, Skypeanvändandet inom myndighet och trygghetskameror är exempel på lösningar som förväntas bidra till en god måluppfyllelse.

Under slutet av 2018 skedde ny upphandling av driften på Lotsens äldreboende. Ny utförare sedan den 1 januari 2019 är Attendo AB. Sektorn genomför fyra uppföljningsmöten med utföraren per år, utifrån en framtagen intern kontrollplan som reglerar uppföljning av verksamheten.

Valfrihet inom hemtjänsten är

implementerat och stadsdelen har idag fyra olika privata utförare som brukare kan välja från. Majorna-Linnés invånare har i hög grad aktivt själva valt utförare, där 92 procent valt förvaltningen som utförare.

I brukarundersökningen är nöjdheten med hemtjänsten och äldreboenden i egen regi hög.

Inom sektor Individ- och familjeomsorg

(18)

samt funktionshinder har fem

kartläggningar inom området Bistånd och service genomförts under hösten 2018 och våren 2019 i syfte att utveckla metodik och arbetssätt.

Parallellt med kartläggningarna har sektorn arbetat med beslutstödsgrupper vilket är en arbetsform där områdeschef, utifrån kartläggningarnas resultat, getts delegation i vissa beslutstyper. Syftet med

arbetsformen har varit att säkerställa att stadensriktlinjer följs. Beslutstödgrupperna kommer att avslutas vid årsskiftet då en samsyn nåtts i de ärenden som varit föremål för beslutstödgrupperna. En slutrapport omkring kartläggningarna och beslutstödsgrupperna kommer att tas fram under 2020.

Under hösten har Barn- och

ungdomsenheten samt Familjehems- enheten påbörjat en bedömningsgrupp för att kartlägga aktuella ärenden i åldersgrupp 17–20 år samt köpt öppenvård. Detta arbete kommer att pågå även under 2020.

Arbetet med Kvalitetsrapport 2019 har genomförts via workshops där deltagare från sektorns olika områden deltagit utifrån rapportens kapitelindelning. Egenkontroller utförs och det finns rutiner för hur dessa skall utföras inom i stort sätt samtliga av sektorns enheter.

Arbetet med att utveckla användandet av välfärdsteknik i syfte att öka den enskildes självbestämmande och delaktighet har pågått under året och sektorn deltar i två projekt kopplat till området: GOdigIT och Välfärdsteknikprojektet. IT-ambassadörer är utsedda på samtliga enheter inom sektorns utförarverksamhet med särskilt uppdrag att arbeta med välfärdsteknik och digitalisering.

Den 1 april infördes LOV (lag om valfrihetssystem) inom dagligverksamhet (DV). Sektorn har arbetet med

förberedelser inför införandet och bedömningen är att övergången till LOV fungerat väl. Flertalet av de personer som sedan tidigare har haft sin dagliga verksamhet via förvaltningen har valt att behålla denna.

Sektorn ser över förutsättningarna att utöka antalet platser inom DV för personer med komplexa behov, en målgrupp där det idag saknas platser inom DV i staden.

I syfte att underlätta inträdet för klienter på arbetsmarknaden arbetar

Försörjningsenheten aktivt med samverkan genom samrådsmöten varannan vecka tillsammans med Arbetsmarknad och vuxenutbildning, aktivitetsteam samt samordningsförbundet där

socialsekreterare har möjlighet att remittera in klienter. Inom ramen för samverkan sker

(19)

också deltagande i projektet manage your Health, MYH.

Ett aktivt samspel mellan medborgare, fastighetsägare och företagare

God Förvaltningen har under året arbetat utifrån det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) vilket möjliggjort för ett lokalt deltagande och inflytande från invånare,

fastighetsägare och företagare.

Nämndens tecknade avtal inom det idéburna offentliga partnerskapet (IOP) med Majornas samverkansförening har stärkt samverkan med den idéburna sektorn och möjliggjort för insatser i stadsdelen. Syftet med avtalet är att erbjuda goda sociala sammanhang, mötesplatser där alla är välkomna, aktiviteter för barn och unga samt samarbeten över staden.

Nämnden ingår sedan 2018 i ett Business Improvement District (BID) för kvarteren runt Stigberget och Stigbergstorget. BID är en arbetsmodell som inkluderar

fastighetsägare, verksamheter,

civilsamhälle och offentliga organisationer med fokus på att göra särskilt utpekade geografiska områden tryggare och gemensamt bidra tillstadsdelens utveckling.

Genom årets medborgarbudget har stadsdelens invånare uppmuntrats till delaktighet och möjlighet att påverka hur en del av förvaltningens resurser ska fördelas. Under 2019 var temat för medborgarbudgeten tillit och gemenskap, där 635 individer deltog i omröstningen.

Nämnden tog den 19 november beslut om att fördela 450 000 kronor till de vinnande förslagen.

I samband med årets medborgarbudget användes för första gången en ny digital plattform vilket syftade till att göra processen mer transparent, lättare att förstå och effektiv.

En långsiktig miljöstrategi Viss Förvaltningen har under året arbetet enligt handlingsplanen för miljöprogrammet t.ex.

genom riskbedömning av kemikalier och klimatkompensation, där

klimatkompensationen nu ligger näst lägst av samtliga stadsdelar.

Ett nytt miljö- och klimatperspektiv tillsammans med ett förtydligat tematiskt avsnitt om miljö- och klimatförutsättningar i stadsdelen är inarbetat i det lokala utvecklingsprogrammet.

Arbetet med avfallssnålt äldreboende har fortsatt. Äldreboendena har arbetat med att begränsa engångsmaterial och att husen ska ha ett gott samarbete med köken för att minska matsvinnet. Svalebo blev under 2019 ett ”avfallsnålt äldreboende” efter att ha minskat sitt mat- och restavfall med 21 procent.

(20)

Fixoteket övergår, från att ha drivits av staden, förvaltningen och kretslopp och vatten, till att drivas av en förening med volontärer. Fokus för projektet har varit att testa verksamheten med målet att hitta form för fortsatt drift.

Budget i balans God Det ekonomiska resultatet för 2019 påvisar

att åtgärderna som genomförts gett effekt och att stadsdelsnämnden uppnått en ekonomiskt hållbar nivå.

Detta har medfört att den

förvaltningsgemensamma avsättningen för 2019 kunnat användas för att möta de anpassningskrav som kommunfullmäktiges antagna budget för 2020 innebär. Därmed har de åtgärder som vidtagits under året skapat förutsättningar för budget i balans även för det kommande året.

(21)

4 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde

4.1 Äldreomsorg

4.1.1 Redovisning av resultat

Kostnads- och volymutveckling ordinärt boende

Mått 2017 2018 2019

Nettokostnad ordinärt boende, tkr 188 604 202 113 200 724

Nettokostnadsutveckling, % 7,2% -0,7%

Antal personer med hemtjänst 861 849 844

Antal beviljade hemtjänsttimmar (65- år) 269 524 252 431 256 580

Årlig förändring -6,3% 1,6%

Antalet årsarbetare inom hemtjänsten har minskat med cirka 20 årsarbetare. Detta beror till stor del på budgetanpassningar samt personalförändringar till följd av att minskat bistånd och larm. Privata utförare utför cirka åtta procent av hemtjänstinsatserna vilket innebär minskade personalkostnader för förvaltningen. Nettokostnadsutvecklingen för egen produktion har därmed minskat per utförd timma.

Första maj övergick hemtjänsten till utförd tid vilket innebär anpassningar av

ersättningsnivåer till utförd tid hos brukaren. Förändringen har ställt krav och medfört nya arbetssätt och vilket har inneburit vissa utmaningar för verksamheten.

Antal privata utförare visar på en ökning till 10,4 procent i slutet av året.

Kostnads- och volymutveckling särskilt boende

Mått 2017 2018 2019

Nettokostnad särskilt boende, tkr 263 177 287 719 299 300

Nettokostnadsutveckling, % 9,3% 4,0%

Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning 383 395 412

Årlig förändring. % 3,1% 4,3%

- varav permanenta boendeplatser 359 368 379

- varav korttidsplatser 24 27 33

Antal årsarbetare inom särskilt boende har minskat med 10 årsarbetare till följd av budgetanpassningar. Nettokostnadsutvecklingen för egen produktion har därmed minskat per belagd plats.

Kostnad för särskilt boende har inte ökat under året då verksamheten har balans mellan nyttjade platser och bemanning. Förvaltningen har en effektiv process med korta ledtider avseende in och utflyttning på särskilt boende.

Antal beviljade korttidsplatser har under året legat över budgeterad ram men har visat på en minskning under sista kvartalet.

4.1.2 Viktiga framtidsfrågor

De viktigaste interna faktorerna för god måluppfyllelse:

 Satsningar på välfärdsteknik ska fortsätta samt öka i antal trygghetskameror.

(22)

Rätt välfärdsteknik kan bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet för brukarna. Det kan även göra vård- och omsorgsyrkena mer attraktiva samt på sikt ge kostnadsbesparingar.

 Förvaltningen/sektorn ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda en god arbetsmiljö och säkerställa kompetensförsörjningen.

 Långsiktig ekonomisk stabilitet.

De viktigaste externa faktorerna för god måluppfyllelse:

 Staden behöver klara av att möta befolkningens boendebehov. För sektorn innebär detta att det är angeläget att staden lyckas med att bygga äldreboenden som motsvarar befolkningens prognostiserade behov, samt att det befintliga bostadsbeståndet möjliggör för kvarboende. Äldres fysiska och psykiska hälsa är faktorer som bör påverka den framtida planeringen av boende för äldre.

 Intresset för att utbilda sig till vård- och omsorgsyrken samt viljan att arbeta inom vård och omsorg bör öka för att möta sektorns behov av personal med rätt kompetens.

 Processen kring ny nämndsorganisation behöver vara så informativ och kommunikativ som möjligt i samband med att nuvarande förvaltning avslutas.

Det är viktigt att lämna över en god verksamhet samt vara med och tänka nytt i konstruktionen av de nya fackförvaltningarna.

4.2 Hälso och sjukvård

Mått 2017 2018 2019

Nettokostnad hemsjukvård i ordinärt boende 57 793 63 054 65 211

Nettokostnadsutveckling, % 9,1% 3,4%

Antal personer med pågående hälso- och sjukvårdsinsatser (0-64 år)

71 73 77

Antal personer med pågående hälso- och sjukvårdsinsatser (65- år)

323 304 335

Nettokostnadsutvecklingen påvisar de anpassningar som utförts inom området och som inneburit färre antal tjänster. Verksamheten har i perioder anlitat bemanningsföretag i syfte att upprätthålla patientsäkerheten. I budget för 2020 har verksamhetsområdet förstärkt i syfte att säkerställa en tillräcklig ordinarie bemanning.

Den effektivare utskrivningen från sjukhus med kortare vårdtider innebär att patienter kommer hem med mer omfattande hälso-och sjukvårdsbehov än tidigare. Rörligheten bland sjuksköterskor är fortsatt stor vilket försvårar rekryteringsläget.

 En effektivare utskrivning från sjukhus och kortare vårdtider innebär att patienter med mer omfattande hälso- och sjukvårdsbehov skrivs ut till vård i hemmet vilket ställer högre krav på hemsjukvården. För att klara denna

(23)

utmaning finns behov av ökade resurser i form av legitimerad personal och kompetensutveckling.

 En god dialog och samverkan med andra aktörer internt är betydelsefullt för att patienterna ska få en god och säker vård.

 Sektorn ska vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla legitimerad personal samt vara konkurrenskraftig vid nyrekrytering.

 En välfungerande vårdsamverkan mellan vårdgivare medför en effektiv och säker hälso- och sjukvård.

4.3 Individ och familj

Kostnads- och volymutveckling

Mått 2017 2018 2019

Nettokostnad, tkr 278 465 286 328 262 866

Nettokostnadsutveckling, % 2,8% -8,2%

- varav försörjningsstöd, tkr 79 496 79 321 72 943

Antal vårddagar institution barn och unga 26 047 9 176 6 302

Antal barn och unga i familjehem 81 57 45

Antal vårddagar institution vuxna 3 262 3 822 1 738

Antal boendedygn socialt boende 61 098 62 920 54 089

Antal hushåll med försörjningsstöd 832 816 750

Nettokostnadsutvecklingen har i jämförelse med 2018 minskat med -8,2 procent.

Kostnadsminskningen förklaras i huvudsak av minskade kostnader för utbetalt försörjningsstöd, minskade kostnader vuxna inom institutionsvård och socialt boende samt för minskade kostnader för ensamkommande barn och unga. Kostnader för köpt vård inom barn och ungdomsvården ligger dock på en fortsatt hög nivå. Under året har barn- och ungdomsvården haft tre särskilt kostsamma placeringar som pågått under hela året. Även kostnaderna för köpt extern öppenvård har ökat då insatsen använts i syfte att förhindra ytterligare heldygnsplaceringar av barn och ungdomar då öppenvård i egen regi inte kunnat möta behovet fullt ut.

Antalet vårddagar institution samt familjehemsplaceringar för barn och unga är lägre än föregående år. Minskningen härleds till färre ensamkommande barn och unga. Under året har sex vårdnadsöverflyttningar skett inom familjehem vilket innebär att insatsen familjehem upphör, dock kvarstår kostnader för ersättning i form av arvode- och omkostnadsersättning till familjen (det tidigare familjehemmet).

Antalet vårddagar institutionsvård vuxna och boendedygn socialt boende har minskat i jämförelse med föregående år. Under året har ett intensivt arbete pågått med att säkra handläggningsprocess och beslut. Enheten har vidare i högre utsträckning beslutat om insatsen extern öppenvård i syfte att förebygga placeringar. Boendedygn socialt boende har också minskat till följd av minskat antal ensamkommande unga i behov av insats.

Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat från föregående år. Minskningen av hushåll förklaras i huvudsak av att det skett ett utvecklingsarbete på enheten som lett till att verksamheten haft ökade möjligheter att arbeta aktivt med de personer som söker

(24)

försörjningsstöd. Minskningen av hushåll återfinns framförallt inom hushåll med bistånd under tio månader, det vill säga kortare behov av insats.

 Ett väl fungerande kvalitetsledningssystem med systematisk granskning och uppföljning samt tydliga och implementerade processer och rutiner.

 Goda resultat i arbetet med att brukare med försörjningsstöd ska närma sig arbetsmarknaden och ta sig ur bidragsberoende.

 Förstärka den interna öppenvården för barn och unga för att effektivt kunna möta behov av stöd.

 Samverkan med andra aktörer för att på ett effektivt sätt kunna nyttja de begränsade resurserna inom kommunal sektor.

 Bostadsbrist leder till dyra boendelösningar och minskad självständighet för brukare. Genom effektiva avtalsförhandlingar, systematiskt arbetssätt samt nära samarbete mellan myndighet och utförarverksamhet kan kostnader minskas.

 Förändringar i konjunktur och arbetslöshet påverkar möjligheter att få fler i självförsörjning.

 Möjligheten till kompetensförsörjning har under det senaste året förbättrats. Att rekrytera kvalificerade medarbetare och behålla dem är en fortsatt viktig

framtidsfråga.

4.4 Funktionshinderverksamhet

Kostnads- och volymutveckling

Mått 2017 2018 2019

- varav exklusive transporter daglig verksamhet 374 229 376 793

Nettokostnadsutveckling, % (2019 exklusive transporter daglig verksamhet)

5,8% 1,0%

Antal personer med insats enl LSS 413 422 432

Årlig förändring, % 2,2% 2,2%

Antal personer med bistånd enligt SoL 606 610 609

Årlig förändring, % 0,6% -0,2%

Nettokostnadsutvecklingen är en procent i förhållande till 2018.

Inom verksamhetsområdet Bistånd och service (myndighetsutövning) är det i huvudsak köpt vård som ligger på en hög kostnadsnivå i förhållande till budget.

Kostnadsökningen för köpta insatser förklaras av ökade volymer och kostnadsökningar per insats inom framförallt boendestöd och personlig assistans.

Verksamhetsområdet Boende, personligt stöd och sysselsättning (utförarverksamhet) redovisar ett överskott för året. Detta förklaras i huvudsak av en positiv avvikelse för avlösarservice som utför tjänster till övriga stadsdelar utifrån gällande

överenskommelse. Verksamhetsområdet har under året arbetat med att anpassa verksamheten efter den nya prestationsmodellen som infördes 2019.

(25)

Verksamhetsområdet Boende, personligt stöd och sysselsättning har under året expanderat inom bostad med särskild service med en ny bostad samt övertagit verkställigheten av personlig assistans från stadsdelsförvaltning Norra Hisingen.

Verksamhetsområdet har även övertagit utförandet av insatsen avlösarservice och verkställer nu insatsen för nio stadsdelsförvaltningar i staden.

Den 1 april infördes lag om valfrihet (LOV) inom daglig verksamhet, ersättningen var tio procent lägre än tidigare i ett staden perspektiv. Verksamheten har arbetat med anpassningar i förhållande till den lägre ersättningen men inte fullt ut lyckats under året, anpassningar fortsätter under 2020.

Antalet personer med insats enligt LSS har ökat något i jämförelse med 2018 medan antalet personer med bistånd enligt SoL ligger på samma nivå som tidigare år.

 För att säkerställa god måluppfyllelse krävs ett väl fungerande

kvalitetsledningssystem med systematisk granskning och uppföljning samt tydliga och implementerade processer och rutiner.

 Samverkan med andra aktörer för att på ett effektivt sätt kunna nyttja befintliga resurser inom kommunal sektor.

 Satsning inom digitalisering och välfärdsteknologi för effektivt resursutnyttjande samt ökad trygghet, integritet och delaktighet för den enskilde.

 Bristen på bostäder leder till att personer blir kvar i dyra boendeformer och processen mot ökad självständighet bromsas.

 Den allt större konkurrensen har försvårat möjligheterna att rekrytera medarbetare med rätt kompetens samt att behålla anställda. Avgörande för sektorn är att fortsätta arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare genom utbildningssatsningar, ett aktivt arbetsmiljöarbete med minskning av arbetsrelaterad psykisk ohälsa samt ökad delaktighet bland medarbetare.

4.5 Kultur och fritid

Kostnadsutveckling

Mått 2017 2018 2019

- varav exklusive biblioteken 21 800 18 815 20 582

Nettokostnadsutveckling, % (2019 exklusive biblioteken)

-9,5% 9,4%

- varav kultur, tkr 22 280 21 597 16 036

. - varav biblioteken 11 423 11 240 3 027

- varav fritid, tkr 10 943 8 459 7 573

Nettokostnadsutvecklingen har ökat jämfört med samma period föregående år, vilket i huvudsak beror på en tillfällig omfördelning av statligt finansierade medel som gjordes i budget för 2018.