Sundsvalls Inre Hamn

(1)

Sundsvalls Inre Hamn

– Ett utvecklings- och informationsprojekt för

trähusbyggande i massivträ

(2)

Sundsvalls Inre Hamn

– Ett utvecklings- och informationsprojekt för

trähusbyggande i massivträ

(3)

Antal: 500

Tryck: Davidsons Tryckeri AB Växjö ISBN: 91-7147-963-5

Sökord: Trähusbyggande, massivträsystem, redovisning, Utvecklings- och informations-projekt, Inre Hamnen, Sundsvall .

Diarienummer: 504-2239/2004 Foto: Svanthe Harström Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. © Boverket 2006

(4)

3 Sammanfattning och slutsatser

Förord

När det blir tal om byggnader högre än två våningar finns i de flesta fall fort-farande inte trä med som ett stommaterial som man på allvar överväger att använda. Flera generationer byggherrar, beställare samt arkitekter och kon-struktörer (det så kallade föreskrivande ledet) har helt enkelt inte utbildats att använda trä för sådana konstruktioner och saknar därmed grundläggande kun-skaper om att använda trä och att dimensionera träkonstruktioner i högre hus än två våningar. En enkel förklaring till detta kan vara att det i 120 år inte var tillåtet enligt lag och förordning att använda trä i stommar till hus högre än två våningar. Då Sveriges första nationella ramverk med regler och riktlinjer för byggande i svenska städer fastställdes i 1874 års byggnadsstadga, föreskrevs att trä inte fick användas i högre byggnader än två våningar. Bakgrunden till detta beslut var främst de svåra stadsbränderna under hela 1800-talet. Försök att kringgå dessa regler genomfördes under början av 1900-talet i Göteborg när de så kallade ”Landshövdingehusen” uppfördes med en bottenvåning i sten och två ovanförliggande våningar i trä.1

Trots att sättet att planera bebyggelsen i våra städer har ändrats väsentligt sedan de stora stadsbrändernas tid och trots att kunskapen om branddimensio-nering, utrymningssäkerhet och skydd mot spridning av brand, idag är avsevärt bättre än för 130 år sedan, har tveksamheten mot att använda trä i stora kon-struktioner och höga hus levt kvar genom åren. Inte ens då de formella hindren mot att använda stommar av trä även i stora och höga hus äntligen försvann 1994, efter 120 år av förbud, märktes någon markant ökning av användningen av trä i byggandet.

De svenska byggreglerna anpassades 1994 till EG:s byggproduktivdirektiv, CPD, och EG:s s.k. Nya metod att reglera via funktionskrav och inte genom att detaljreglera vilka tekniska lösningar som får användas. I den konsekvensana-lys som sammanställdes och publicerades i samband med att Boverkets Bygg-regler BBR 94 underställdes regeringen för prövning, skrev Boverket bl.a. följande vad gäller ändringarna i brandavsnitten.

Projektörerna tvingas att tänka sig in i konsekvenserna av sitt arbete. Reglerna får därigenom en konkret mening och ökar i betydelse. Dimensioneringen måste baseras på bedömningar av vad som faktiskt kan hända med den aktuella byggnaden vid brand och inte enbart på en mekanisk beräkning baserad på schabloniserade antaganden. Det nya synsättet innebär t.ex. att byggnader med trästomme kan uppföras med ﬂer än två våningar. Exempel på femvå-nings trähus ﬁnns i bl.a. USA och Kanada. De kommer nu också att kunna byggas i Sverige. Problem kan uppstå eftersom det krävs specialistkunskaper för att kunna förstå och utnyttja de möjligheter som uppstår på grund av funktionskraven. En del har uttryckt farhågor att resurserna inom brandområdet ute i landet inte kommer att räcka till. Initiativ från t.ex. mate-rialbranschen att tillhandahålla material/lösningar som är genomräknade kommer troligen att underlätta arbetet.

Idag, 12 år senare, har denna kunskap äntligen börjat byggas upp. Att träbygg-nadsprojektet i Sundsvalls Inre Hamn erhållit utvecklingsstöd från Boverkets Byggkostnadsforum är därvid enbart en liten återbetalning av den historiska skuld som samhället har till träbyggnadskonsten i landet. Projektet är en viktig

1_{Mer trä i byggandet – Underlag för en nationell strategi att främja användning av trä i}

(5)

milstolpe i det angelägna arbetet att åter göra trä till ett lika självklart alternativ att överväga som betong, lättbetong, stål, tegel eller murblock i allt byggande.

I sammanhanget skall det dock understrykas att ur Byggkostnadsforums per-spektiv är det egentligen av mindre betydelse vilka stomsystem som används vid produktion av bostäder och andra byggnader. De primära kraven för att erhålla ekonomiskt stöd från Boverkets Byggkostnadsforum är att de bostäder som byggs är väl utformade och inredda och att de blir tillgängliga och an-vändbara även för funktionshindrade. Bostäderna skall, oberoende av bygg-system, vara långsiktigt hållbara och producerade på ett sådant sätt och till sådana kostnader att även hushåll med vanliga inkomster kan efterfråga dessa. Boverkets skäl för att ge utvecklingsstöd till ökad träanvändning i byggandet är i första hand att på så sätt öka kunskapen om hur ytterligare ett kostnadsef-fektivt, konkurrenskraftigt och hållbart byggsystem kan utvecklas, och inte att öka träanvändningen i sig.

På alla områden där träbyggandet tillåtits konkurrera genom åren, t.ex. småhus, låga flerbostadshus, utfackningsväggar i höga flerbostadshus o.dyl., har det visat sig vara såväl kostnadseffektivt som konkurrenskraftigt. Det finns ingenting som tyder på att det inte skulle kunna gälla även för stora hus, t.ex. höga flerbostadshus. Vad många byggherrar och konsulter fortfarande saknar, är grundläggande kunskap om hur olika tekniska problem kan lösas och insikt om att träbyggnadssystem numera kan konkurrera på samma legala villkor som andra alternativa stomsystem. Träbyggnadsprojektet i Sundsvalls Inre Hamn är ett ambitiöst försök att täcka igen dessa kunskapsluckor och att infor-mera om de stora utvecklingsmöjligheter som ligger i en ökad träanvändning i byggandet i Sverige.

Denna rapport är en sammanställning och redovisning av de resultat som framkommit inom ramen för utvecklings- och informationsprojektet. Redovis-ningen omfattar sammanfattningar av såväl tekniska och ekonomiska analyser som rapporter från ﬂera andra aktiviteter som genomförts. För fullständig information om projektet och för nedladdning av Massivträhandboken och övriga rapporter och bilder från projektet, hänvisas till projektets webbsida, www.solidwood.nu. Den som vill kan lära mer om träbyggande på,

www.traguiden.se, eller genom att besöka Träbyggnadskansliets webbsida, www.trabyggnadskansliet.se.

Rapporten är sammanställd av Leif Magnusson, Ellerem AB. För slutsatser-na och rapportens innehåll i övrigt svarar projektets styrgrupp, som har bestått av Hans Selling, Mitthem, Jan Byfors, NCC, Jan-Erik Karlsson, NCC, Stefan Lindblom, NCC, Lars Martinson, Martinsons Trä, Örjan Nyberg, Totalprojekt Norr samt Tommy Sundin, SCA.

Karlskrona i maj 2006

Sonny Modig

projektledare

Boverkets Byggkostnadsforum

(6)

5 Sammanfattning och slutsatser

Innehåll

Bakgrund och läsanvisning

...7

Sammanfattning

...9

Utvecklings- och informationsprojekt för

trähusbyggande i Sundsvalls Inre Hamn

...13

Ekonomi

...15

Förbättringspotential ...15

Kostnadskalkyler ...17

Teknik och kvalitet

...19

Analyser och utveckling av tekniska lösningar ...19

Kvalitetssäkring ...22

Underhåll ...25

Boendeupplevelsen i Sundsvalls Inre Hamn ...26

Processer

...29

Kommunikation i byggprocessen ...29

Utvärdering av industrialiserat byggande ...30

Produktionsplanering, arbetsorganisation och ledarskap ...31

Information och marknadsföring

...33

Infocenter Kajplats 1 ...33

Övriga informationsinsatser under projekttiden ...34

Dokumentation ...34

Avslutning

...37

Bilaga 1

...39

(7)

(8)

7 Sammanfattning

Bakgrund och läsanvisning

Sundsvalls kommuns bostadsbolag Mitthem AB, ansökte under våren 2004 om utvecklingsstöd från Boverket, Länsstyrelsen i Västernorrland samt Sundsvalls kommun för att bedriva utvecklings- och informations-aktiviteter i anslutning till uppförandet av fem stycken sexvånings bo-stadshus med sammanlagt 94 lägenheter i Sundsvalls Inre Hamn. Husen skulle uppföras i massivträteknik.

Skälet till detta initiativ var att Mitthem, liksom andra SABO-företag, söker erbjuda sina hyresgäster bostäder i goda lägen till rimliga kostna-der. Genom att närmare studera byggprocessen och identiﬁera möjligheter att förbättra byggteknik, logistik, produktion av byggdelar och system-lösningar bedömde man gemensamt med totalentreprenören NCC och huvudleverantören Martinsons Byggsystem AB att produktivitetsvinster fanns inom räckhåll. Dessa skulle omsättas direkt under uppförandet av de fem husen där så var möjligt, men kanske främst i framtida nya projekt.

(9)

Samtidigt konstaterade Mitthem att det vore en god sak att sprida känne-dom om de möjligheter som massivträtekniken erbjuder och om de erfarenheter som gjordes under bygget i Inre Hamnen. Därför lät man till projektet knyta också en informationsdel som syftade till att sprida kännedom om tekniken i så vida kretsar som möjligt av byggherrar, beslutsfattare, entreprenörer och andra som har ett inﬂytande på val av byggsystem.

Olika aktiviteter

I denna slutrapport redovisas resultaten från projektets olika aktiviteter. Dispositionen av rapporten ansluter till de delprojekt och delmoment i vilka projektet budgeterats och finansierats. På så sätt kan alla medfinans-iärer dels se specifikt på de projekt som den egna finansieringen bidragit till, och dels på hur de projekten sammanhänger med helheten.

Boverket har genom Byggkostnadsforum varit största delﬁnansiären av utvecklings- och informationsprojektet. Ekonomiskt stöd har även läm-nats av länstyrelsen i Västernorrlands län, Sundsvalls kommun, Mitthög-skolan samt föreningen Sveriges Skogsindustrier, Martinsons Byggsys-tem AB, Mitthem AB, NCC Construction Sverige AB samt SCA AB.

Alla resultat från projektet presenteras på webbplatsen

www.solidwood.nu. Ett antal expertrapporter har producerats på uppdrag av projektet. De publiceras i flertalet fall som separata rapporter i upp-dragstagarnas egen regi. Samtliga rapporter finns dock tillgängliga på eller via www.solidwood.nu. De tekniska lösningar som byggsystemet i massivträ består av finns samlade i Massivträhandboken 2006, som också finns tillgänglig på webbplatsen. Handboken är en revidering och upp-datering av den handbok för byggande i massivträ som år 2002 publicera-des av Industrikonsortiet Massivträ. Industrikonsortiet Massivträ bestod av Holmen Skog, NCC, Norra Skogsägarna, Martinsons Trä, Scaninge Timber och SCA.

Två trycksaker, för ﬂerbostadshus respektive hallbyggnader i massiv-träteknik, har producerats och ﬁnns tillgängliga på webbplatsen, för nedladdning.

Slutligen ﬁnns i särskilda rapporter beskrivningar av den besöks- och informationsverksamhet som bedrivits i anslutning till bygget i Inre Hamnen.

Olika karaktär

Eftersom de framtagna resultaten är av något olika karaktär, som framgår av det nyss sagda, så kommer denna rapport att ge en allmän orientering om projektet och dess resultat. På denna grund dras de slutsatser som pro-jektägaren tillsammans med projektets styrgrupp anser vara de viktigaste. Styrgruppen har bestått av representanter för Mitthem, NCC, SCA och Martinsons Trä. Slutsatserna stöds av olika delar av det samlade under-laget och hänvisningar kommer att göras till källor för den som vill granska och fördjupa sig i olika delar.

(10)

9 Sammanfattning

Sammanfattning

Massivträsystemet för flervånings/flerbostadshus är konkurrenskraftigt och stora möjligheter finns att pressa byggkostnaderna ytterligare.

Projektet visar att massivträutförande och utförande i platsbyggd betong för hus 1–3 i Inre Hamnen kostar lika mycket. I förhållande till prefabri-cerad betongstomme kan kostnaden bli något högre eller något lägre beroende på den konjunkturkänslighet som utmärker prisbildningen på sådana stommar.

Vidare har en besparingspotential identifierats som innebär att (minst) 7 procents kostnadsreduktion finns inom räckhåll. Den utgörs främst av ökad förtillverkning av byggdelarna i fabrik. Mer långtgående instal-lationsdragning och mer färdiga ytor från fabrik kan reducera kostnaderna avsevärt. Underlaget för dessa slutsatser kommer från flera källor:

• I tekniska rapporter från SP Trätek har nya konstruktionslösningar, stabilitetsberäkningar och installationslösningar redovisats som ligger till grund för numeriska beräkningar av besparingspotential

• NCC har sammanställt kostnadsbilden från hus 1–3 som jämförts med en platsgjuten betongstomme.

• I ett antal arbetsseminarier har de viktigaste kostnadsbesparande fakto-rerna deﬁnierats och värderats, vilket till slut har lett till ett urval av de faktorer som ligger till grund för beräkningarna. I dessa kreativa semi-narier har forskare från Luleå tekniska universitet deltagit tillsammans med SP Trätek AB, Martinsons Byggsystem AB och NCC Construction AB, Region Norrland.

• I NCC:s och utvecklingsprojektets regi har förbättringsmöjligheter i stort och smått identiﬁerats och redovisats i detalj och sammanställts. • I en utvärdering av väderskydd utförd av Chalmers och Tekniska hög-skolan i Halmstad ﬁnns stöd för produktivitetsvinster av den använda Gibson Tower-lösningen.

• I en rapport från Mittuniversitet rörande produktionsplanering, arbets-organisation och ledarskap visas att massivträbyggsystemet skiljer ut sig från andra system främst genom en bättre arbetsmiljö.

(11)

Projektets styrgrupp har dragit slutsatsen att massivträsystemet är kon-kurrenskraftigt redan idag för ﬂervånings/ﬂerbostadshus och att de för-bättrade lösningar som tagits fram kommer att stärka denna konkurrens-kraft i framtida byggobjekt.

De nya konstruktionslösningarna redovisas i detalj i Massivträhand-boken 2006. SP Trätek och Martinsons Byggsystem AB har svarat för framtagandet av beskrivningar av dessa.

Ökad tydlighet

En oberoende uppföljning av kvalitetssystemet i bygget har genomförts på uppdrag av föreningen Sveriges Skogsindustrier. Den pekar på beho-vet av ökad tydlighet i ansvarsfördelningen mellan totalentreprenör och systemansvariga underleverantörer.

Kvalitetsuppföljning genom intervjuer med boende redovisas i en se-parat rapport. Den visar att de boende är i stort nöjda och det ﬁnns anled-ning att tro att de är mer nöjda än vanligt bland hyresgäster i Mitthems fastighetsbestånd. I viss mån har det med träbyggsystemets egenskaper att göra vilket också har en ekonomisk konsekvens: nöjda hyresgäster kan antas vara mer rädda om sin bostad och ﬂyttar mer sällan än andra och därmed minskar underhålls- och förvaltningskostnaderna.

Underhållsplaner

I samma riktning kommer de särskilt utarbetade underhållsplanerna att verka, liksom den utbildning för berörd personal som genomförts för att man redan från början ska vidta de speciella åtgärder som erfordras för att underhålla trähusen på ett ändamålsenligt sätt.

Sammanfattningsvis konstaterar projektets styrgrupp att en betydande besparingspotential i entreprenadkostnaderna ﬁnns – hela 7 procent – och att förvaltningskostnaderna kan förväntas bli lägre på grund av massivträ-systemet.

(12)

11 Sammanfattning

Genom en uthållig informationsinsats under pågående byggnation och med riktade informationsinsatser för spridning av resultaten får ﬂer möj-lighet att pressa byggkostnaderna.

Information och marknadsföring har genomförts inom projektets ram framförallt genom en utställnings- och informationslokal, ”Info Center Kajplats 1” i Sundsvalls Inre Hamn och genom studiebesök på plats vid bygget i Inre Hamnen. 2 000 besökare har tagits emot, företrädesvis svenska, men även besökare från Danmark, Norge, Finland, Storbritan-nien, Kina och Japan. I Info Center Kajplats 1 har speciell exponering av regionens skogs- och träindustri skett bland annat genom att samverkans-projektet ”Y-Wood” gjort utsmyckning och möblering med sina deltagar-företags produkter och genom att leverantörer i byggprojektet erbjudits exponera sina produkter och tjänster i lokalen.

Under sommaren 2005 har Info Center Kajplats 1 haft utsträckt öppet-hållande för allmänheten.

Marknadsföring i nämnvärd omfattning i övrigt har skett i anslutning till en konferens i samarbete med SABO i juni 2005 och i samband med Träbyggdagarna i Stockholm den 6 december.

Två trycksaker har producerats. De har spritts direktadresserade till byggherrar, förvaltare samt entreprenörer och arkitekter. Den ena avser ﬂervånings bostadshus och den andra avser hallbyggnader.

Ett avslutande seminarium för erfarenhetsåtervinning genomfördes i januari 2006 med stöd av Sveriges Träbyggnadskansli och myndigheten för den Nationella Träbyggnadsstrategin.

Härutöver har projektet i Inre Hamnen uppmärksammats i ett stort antal tidningsartiklar lokalt och på riksnivå, samt i etermedia. Mitthem har sva-rat för den största delen av dessa insatser. Projektet har också rönt en del rikspolitiskt intresse. Bland annat har statsråden Lars-Erik Lövdén och Mona Sahlin besökt Inre Hamnen.

(13)

(14)

13 Ekonomi

Utvecklings- och

informationsprojekt för

trähusbyggande i Sundsvalls

Inre Hamn

NCC startade bygget i Inre Hamnen under sommaren 2004. Samtal-en mellan olika parter om utvecklingsinsatser i anslutning till bygget hade pågått en längre tid under vilken man sökte och engagerade olika medverkande och finansiärer. Detta arbete utfördes med Ingeli Gagner, Framtidsporten AB, Sundsvall, som pådrivande projektkreatör. Några av deltagarna i projektet gick in tidigt med finansiering i förväntan om att finansieringsplanen i sin helhet skulle realiseras. Föreningen Sveriges Skogsindustrier gjorde sådana insatser.

På hösten 2004 i september lades uppdrag ut på en projektledare att organisera och starta projektet. En projektstrategi formulerades av inne-börden att projektet skulle systematiskt söka efter förbättringsmöjligheter och dokumentera dessa. Ur denna bruttodokumentation skulle projektets styrgrupp välja ut de förbättringsmöjligheter som kunde bedömas ha störst ekonomisk potential och använda projektets utvecklingsbudget till att ta fram nya lösningar för dem. En lång rad av förbättringar identiﬁ-erades givetvis i det dagliga byggarbetet och omsattes omedelbart i nya lösningar.

Optimera mera

Strategin förväntades leda till att projektet skulle kunna demonstrera en potential av signiﬁkant ekonomiskt värde genom att på olika sätt tillvarata och optimera efter massivträsystemets speciella egenskaper. Därmed åsyftades hela kedjan från tidiga planprocesser, över arkitektens gestaltningsförslag, till planlösningar, byggarbetsplatsens organisation, kvalitetsuppföljning, tillverkning, leverans och montage av byggdelar och integration av installationer.

Eftersom man kunde vänta sig att det bara är ett helhetssynsätt på massivträbyggsystemet som kan generera önskade rationaliseringsvinster kom mycket tid att ägnas åt en dialog mellan alla inblandade i utveck-lingsprojektet och NCC och Martinsons. Det visade sig vara en bra väg att sålla fram de förslag till lösningar som till slut kom att bli styrande för beskrivningar av rationaliseringspotentialen.

(15)

Nyckelperson

Under det inledande skedet projektanställdes en byggnadsingenjör som skulle bli en nyckelperson i arbetet på att följa bygget och att svara för att en omfattande informationsinsats kunde genomföras. Över 2 000 person-er har fått en presentation av projektet och fått tillfälle att studperson-era bygg-arbetena på plats. På så vis har ett inﬂöde av synpunkter och idéer kunnat tillvaratas.

Som kommer att framgå av de följande avsnitten härrör mycket av sub-stansen i slutsatserna från en fruktbar dialog mellan deltagarna i projekt-ets olika delar ända ut på byggarbprojekt-etsplatsen.

(16)

15 Ekonomi

Ekonomi

Projektets metod har varit att identiﬁera och värdera de olika möjlig-heter till förbättringar av massivträbyggtekniken som studier av bygget i Sundsvalls Inre Hamn har gett underlag för. Avsikten har varit att dels genast omsätta i praktiken sådana erfarenheter som vunnits i bygget, och att dels ta fram och analysera sådant som kan göra tekniken mer kon-kurrenskraftig i kommande byggen.

Genom att samla en grupp av projektdeltagare som sett frågorna ur olika infallsvinklar har till slut en hanterlig mängd alternativ granskats och lagts till grund för beskrivningar av den förbättringspotential som lig-ger inom räckhåll och vilka besparingar som kan göras. Arbetet har letts av Rolf Jonsson, Rolf Jonsson CPM AB. I detta kapitel beskrivs resultatet av detta arbete i sammandrag. Den fullständiga redogörelsen återﬁnns i ”Inre Hamnen i Sundsvall. Ekonomiska jämförelser av olika byggsystem. Rapport Rolf Jonsson CPM AB”. Rapporten ﬁnns tillgänglig på

www.solidwood.nu. Den rapporten har karaktären av en syntes av allt arbete inom delprojekten Teknik och kvalitet samt Processer.

Förbättringspotential

Utgångshypotesen var att massivträbyggsystemet skulle kunna hävda sig bäst vid vissa gynnsamma förutsättningar. Dåliga grundförhållanden skulle gynna trä eftersom det har låg egenvikt och därmed inte kräver så mycket av kostsam pålning och grundkonstruktion i bottenplatta.

Bjälklagen erbjuder också en färdig golvyta som bara behöver slipas och ytbehandlas. Byggtiden kan förkortas jämfört med betong genom att systemet innebär torrt byggande och möjliggör hög grad av industrialis-ering. En ytterligare gynnsam förutsättning ligger i att komma in tidigt i planprocessen för att kunna påverka planlösning och stomdelning samt hur installationssystemet utformas.

Med dessa utgångspunkter identiﬁerades huvudsakligen två områden för förbättring.

Det ena gällde en ändrad stomstabilisering genom justerad planlösning, förändring av stabiliserande väggars placering och storlek samt justerad beräkningsteknik där väggarnas styvhet och bärförmåga utnyttjas bättre. Härigenom kan uppnås att de vertikala drag- och tryckkrafter, som

(17)

sido-krafterna ger upphov till, och som blir avsevärda vid så höga hus som sex våningar vid stark vind, kan avsevärt reduceras. Genom dessa justeringar kan uppnås att montagetider minskar genom exempelvis mindre och färre infästningsplåtar och färre spikar per plåt. Att ta hand om de stora drag-krafterna vid överföring mellan massivträelementen och mellan massiv-träelement och grund, genom att lägga till egenvikt i form av mer betong i grunden blir dyrt och eliminerar den gynnsamma förutsättning som träets låga egenvikt innebär.

Det andra förbättringsområdet gällde förbättringar genom ökad för-tillverkning och industrialisering. Genom utvecklade kopplingar kan installationssystemen förmonteras i massivträelementen i fabrik, och därmed allt montage av gips göras i fabrik, utom smärre kompletteringar.

Beskrivningar av dessa lösningar återﬁnns i Rolf Jonssons rapport och i SP Träteks rapporter (SP Rapport 36, 37 och 38).

(18)

17 Ekonomi

Kostnadskalkyler

Med dessa förutsättningar genomfördes kostnadskalkyler med utgångs-punkt i hus 1 i Inre Hamnen avseende förhållandena hösten 2005. Tre alternativ jämfördes:

A ”Traditionellt” hus med bjälklag och väggar i platsgjuten betong. B Det byggda massivträsystemet för hus 1, men med de

produktions-rationaliseringar som vunnits till dags dato baserad på NCC:s kost-nadsuppföljning hösten 2005.

C Ett utvecklat massivträbyggsystem med förbättringar avseende stom-stabilisering och ökad industrialisering.

Resultaten från kalkylerna utvisar intressanta resultat.

Betongalternativet A är totalt 162 KSEK billigare än det uppförda huset, alternativ B. Å ena sidan är material och arbetstidskostnaderna 1 024 KSEK lägre för betongsystemet än för massivträbyggsystemet. Å andra sidan är de gemensamma kostnaderna för massivträbyggsystemet 880 KSEK lägre än betongalternativet på grund av kortare etablerings-tid och ställningsetablerings-tid trots en avsevärd kostnad för väderskydd som inte belastats kalkylen för betongalternativet. Nettot för dessa båda kostnads-element blir alltså 144 KSEK till det uppförda träalternativets nackdel.

Det utvecklade massivträbyggalternativet C är 1 012 KSEK billigare än alternativ B tack vare de möjligheter som beskrevs ovan i form av änd-rad stomstabilisering och ökad gänd-rad av prefabricering. Räknat på en total byggkostnad per hus på 14,5 MSEK innebär det en besparingspotential på cirka 7 procent. Ungefär tre fjärdedelar av besparingen kan tillskrivas högre grad av industrialisering och återstoden härrör från ändrad stom-stabilisering.

Jämfört med betongalternativet är det utvecklade massivträalternativet 850 KSEK billigare.

Till jämförelsen bör läggas det faktum att massivträbygget blir inflytt-ningsklart tidigare. Med ett uppskattat driftsnetto per månad på 25 KSEK per hus och en tre månader tidigare inflyttning i alternativ B jämfört med alternativ A och en ytterligare månads tidigare inflyttning i alternativ C justeras siffrorna ytterligare till massivträbyggsystemets fördel. Skillna-den mellan alternativ A och B minskar till 87 KSEK. SkillnaSkillna-den mellan alternativ C och B ökar till 1 037 KSEK.

Styrgruppen drar av detta slutsatsen att jämförelsen mellan de olika alternativen utfaller tydligt till massivträbyggsystemets fördel. I en bransch där marginalerna är pressade betyder varje procentenhets kost-nadsbesparing oerhört mycket. I kalkylerna ovan uppgår besparings-potentialen till 7 procent av entreprenadkostnaden.

(19)

(20)

19 Teknik och kvalitet

Teknik och kvalitet

I detta kapitel sammanfattas rapporter om utveckling av tekniska lösning-ar, tillsammans med rapporter om kvalitetssäkring, väderskydd, underhåll och boendeintervjuer. Framställningen har fokus på de resultat som har kunnat användas för beskrivning av massivbyggsystemets konkurrens-förmåga och den förbättringspotential härvidlag som projektet funnit.

Analyser och utveckling av tekniska lösningar

Under projekteringsarbetet och senare under byggskedet av hus 1 och 2 identiﬁerades ett antal tekniska förhållanden som projektets styrgrupp an-såg borde studeras närmare. Efter diskussioner med SP Trätek i Skellefteå deﬁnierades ett utvecklingsprojekt, vars huvudresultat sammanfattas här. Fokus låg på att hitta möjligheter till kostnadsbesparande lösningar som dels kunde realiseras direkt i husen i Inre Hamnen och dels kunde läggas till grund för analys och bedömningar av ytterligare besparingsmöjlighe-ter i kommande byggen.

Arbetet omfattade ett antal huvudmoment med inriktning på förbättring av beﬁntliga tekniska lösningar med beaktande av stabilitet, bärighet, ljud och beständighet. Resultaten ﬁnns publicerade i SP Träteks rapporter ”Kvalitetssäkring av trähusbyggande”, Anders Gustafsson och Anna Pousette, SP Rapport 2005:36,

”Stabilisering och infästning av trähus, Inre Hamnen Sundsvall”, Anders Gustafsson och Anna Pousette, SP Rapport 2005:38 samt

”Ledningsdragning i prefabricerade trähus”, Anders Gustafsson, SP Rapport 2005:37.

Rapporterna tillhandahålls kostnadsfritt via www.sp.se. Rapporternas slutsatser sammanfattas här.

(21)

Projektering

Granskning av ritningsunderlag har utförts. För att undvika och minimera risken för fel ﬁnns ett antal punkter som bör beaktas:

• använd samma lösningar i största möjliga grad, • använd en eller ett fåtal projektörer,

• förenkla detaljer,

• var konsekvent och med att egna montörer eller montageledare får god kunskapsåterföring.

Stabilisering

Elva stycken olika planlösningar har studerats med beaktande av planlös-ningens betydelse för storleken på dragkrafter i grunden. Det konstateras att dragkrafternas storlek kan minskas genom

att beakta väggarnas placering, att skapa stora väggskivor i fasaderna, att skapa symmetriska planlösningar och

att använda egentyngden för att motverka dragkrafterna, vilket bland annat kan göras genom god planering av bjälklagselementens huvudbär-riktning.

Detaljer och utredningar

Under projekteringstiden har utredningar gjorts gällande brandstopp, in-bränning i massivträväggar, detaljutformning i fasad och snedställnings-krafter.

(22)

Uppföljning på byggplatsen

Dokumentation av byggteknik och insamlande av avvikelser har utförts för hus 1 och delar av hus 2. Arbetet har gjorts för att skapa ett första underlag till en databas för uppföljning av träbyggen. Hitintills har upp-följningarna visat att 10–15 procent av alla fel i hus 1 kan hänföras till transporter eller att leveranser varit ofullständiga. I hus 2 har motsvarande fel minskat. Det visar på att kunskapsåterföring till tillverkaren av ele-menten fungerat väl.

Små fel som omålade paneländar och fel dimensioner utgör 20–30 pro-cent av felen i hus 1. I hus 2 har en klar förbättring skett.

Grundläggning

En jämförande studie har gjorts mellan ett antal byggobjekt för att fast-ställa eventuella skillnader. Studien visar en något högre andel betong och pålar i träalternativet, beroende bland annat av att husens utformning har stor betydelse för mängden material i grunden.

Infästningar

Två alternativa utformningar av infästningar har skisserats och som be-döms kunna ge betydligt lägre montagekostnader. Provningar har även gjorts av sylomerlistens förmåga att klara horisontella laster.

Ledningsdragning

I husen i Inre Hamnen konstaterades att färdiga ledningsdragningar i byggdelar från fabrik skulle kunna reducera montagekostnaderna avse-värt. Konkreta lösningar på hur det skulle kunna gå till har beskrivits av SP Trätek och lagts till grund för beräkningar av potentialen för kost-nadsbesparingar (se avsnitt Ekonomi ovan). Det konstateras att för att dessa besparingar ska kunna realiseras måste stora krav på precision och måttoleranser uppfyllas och installationernas placering måste bestämmas tidigt redan i samband med att planlösningen fastställs.

(23)

Kvalitetssäkring

Projektet har – genom tillmötesgående från föreningen Sveriges Skogsindustrier – underhand fått ta del av en fristående granskning av upphandling, ansvarsfördelning och kvalitetssäkring av bygget i Inre Hamnen. Granskningen kommer att publiceras under våren 2006 (ref: ”Inre Hamnen, Sundsvall; En analys av upphandling, ansvarsfördelning, kontroll och kvalitetssäkring”, Hans-Eric Johansson, Skogsindustrierna). Underlaget för rapporten har framkommit genom kontinuerlig dialog och analyser av material under byggnationen med framförallt Örjan Nyberg och Stefan Ljusberg, Totalprojekt Norr AB, och Jan-Erik Karlsson, NCC, samt Per Lundqvist, Martinsons Byggsystem AB.

I rapporten noteras ett antal faktorer som har betydelse för genomför-ande av väl fungergenomför-ande upphandlingar där en betydgenomför-ande del av ansvar och kvalitetssäkringsarbete förs vidare på systemleverantörer, t.ex. av massiv-träbyggsystem.

Totalentreprenaden som upphandlingsform är inte speciellt anpassad till en situation där byggentreprenören upphandlar en stomleverantör på totalentreprenad (eller materialupphandling med totalansvar) och sedan även upphandlar underentreprenader för installationer på samma sätt. Projektledaransvaret (inklusive funktionsansvar och kvalitetssäkring) som beställaren köper av en entreprenör måste tydligt utövas av denna entreprenör – i det aktuella fallet blir det en samordningsfråga mellan två underentreprenörer. Det måste då rimligen ﬁnnas en instruktion som visar hur projektansvaret säkras vad gäller funktion och kvalitet, anser författaren.

ISO 9001 är det kvalitetssystem som ska tillämpas och som av total-entreprenören ska föras vidare till underentreprenörer och leverantörer och som också ska styra hur kvalitetssäkringen kan göras inbördes mellan alla inblandade. I fall som Inre Hamnen riskerar gränssnitten mellan tota-lentreprenör, underentreprenörer och materialleverantör att bli oklara och måste deﬁnieras av de inblandade parterna delvis utan stöd i allmänna bestämmelser och riktlinjer.

I rapporten redovisas ingen granskning av den rent avtalsmässiga ut-formningen av projektet men författaren noterar att risken för att kompli-kationer i gränssnitten mellan de olika aktörerna kan uppträda motiverar att avtal mellan aktörerna får en juridiskt strikt form.

Styrgruppen konstaterar att i Inre Hamnen-projektet har det gemensam-ma intresset hos totalentreprenör och underleverantör att ge byggherren den produkt han beställt medfört att ställda funktions- och kvalitetskrav uppfyllts – ofta med råge.

Väderskydd

Väderskyddet som användes under byggtiden har studerats som en del av ett projekt som drivs i samarbete mellan Sveriges Byggindustrier (Bygg i Väst), Chalmers och Högskolan i Halmstad. Arbetet har utförts av teknologie licentiat Börje Westerdahl och professor Bengt Larsson med stöd av Jenny Sundkvist och NCC:s personal på byggarbetsplatsen i Inre Hamnen. Det redovisas i en särskild rapport (Bengt Larsson, Börje Westerdahl: Väderskydd; Praktikfall trähus i Sundsvall).

(24)

Bakgrunden är att det är lätt att konstatera att väderskyddet kostar pengar, men svårare att identiﬁera, kvantiﬁera och värdera dess olika förtjänster.

Vid bygget i Inre Hamnen valde totalentreprenören den lösning som offererades av Nordic Shelter Solutions, NSS Gibson Tower. Skyddet består av ﬂera sektioner tältduk på aluminiumställning som följer med bygget upp våning för våning. Sektionerna går att skjuta samman för att öppna för godsintag och vackert väder.

Utvärderingen bygger på intervjuer med arbetsledare, montageledare och montagepersonal och är knuten till uppförandet av hus 4 i Inre Hamnen. En väderstation på bygget har registrerat temperatur, vind och nederbörd tre gånger per dygn. Händelser och problem orsakade av väderskyddet har registrerats och beskrivits. Allmänna kommentarer om väderskyddet har noterats, huvudsakligen positiva, sammanhängande med att de regniga månaderna juni, juli och augusti.

I rapporten redovisas skattningar av särintäkter och särkostnader för väderskyddet för ett hus. I följande tabell sammanfattas resultaten (belopp i KSEK).

(25)

Särintäkter för väderskydd KSEK

Totalentreprenörens minskade platsomkostnader 208

Ökad effektivitet pga. bättre arbetsförhållanden 34

Minskade felkostnader 80

Minskade uppstarttider på arbetsdagen –

Totala beräknade särintäkter 322

Särkostnader för väderskydd –

Hyra av ställning plus väderskydd netto 300

Extra arbetsinsatser för väderskydd 8

Övrigt 6

Totala beräknade särkostnader 314

Författarna till utvärderingen drar slutsatsen att trots betydande osäkerhet så tas hyra och extra arbetsinsatser för väderskyddet igen i form av högre effektivitet. Om man därtill lägger ”mjuka” faktorer som av arbetarna upplevs som positiva respektive negativa så kullkastas inte den slutsatsen. Positiva faktorer är exempelvis att arbetsmiljön blir mycket bättre. En negativ faktor är att vissa detaljer i tältutförandet innebar vissa riskmo-ment för arbetarna.

Styrgruppen för Utvecklings- och informationsprojektet vill för sin del dra slutsatsen att väderskyddet har en stor betydelse, inte minst genom den kvalitetsstämpel som det innebär att kunna påvisa att man byggt under helt torra förhållanden.

(26)

Underhåll

I utvecklingsprojektet har ingått att identiﬁera de underhållsåtgärder som är speciellt förknippade med materialet som sådant i fasader och invän-digt i byggnaden, samt att ta fram underlag för att underhållsplaneringen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt. I detta ingår även utbildning av berörd personal.

En noggrann genomgång har genomförts av Alf Karlsson, Affe i Söder-tälje AB, i samråd med Per Karneke, Beckers Färg. Deras arbete redo-visas i separata rapporter (Rapport 1: Underhållsplan för Inre Hamnen Sundsvall; Alf Karlsson i samråd med Per Karneke; Rapport 2: Målning av trä allmänt: Alf Karlsson). Underhållsplaner och utbildningsmaterial redovisas. Rapport 1 och 2 ﬁnns tillgängliga på www.solidwood.nu.

Granskningen av utvändiga ytor visar att det utsatta geograﬁska läget i Inre Hamnen med fuktexponering och därmed följande förhöjda risker för alg- och mögeltillväxt redan har gett skador som kräver åtgärder. Slut-satsen är att det krävs tillsynsbesiktning och åtgärder med täta intervaller i början av husens livslängd.

Även de inglasade balkongerna kräver extra uppmärksamhet även om de inte är direkt utsatta för väder och vind. Det beror på att ytorna utsätts för stora temperaturvariationer i kombination med den höga luftfuktig-heten större delen av året. Särskilt den fuktkänsliga brandskyddslacken i takpanelen är utsatt.

Invändiga träytor på vägg är känsliga för solljus och skuggade ytor under exempelvis tavlor blir ljusare än resten av ytan. Detta kan åtgärdas endast genom lasering eller täckmålning.

Oljade trägolv är utsatta för solljus med färgskiftningar som följd. Oljebehandling måste upprepas med jämna mellanrum och på så sätt erhålls en god slitstyrka hos golvet om man städar regelbundet.

Lackade golvytor har hög slitstyrka men måste likaledes underhållas regelbundet.

Styrgruppen konstaterar att den framtagna underhållsplanen utgör ett värdefullt underlag för att minimera förvaltningskostnaderna i framtiden. Styrgruppen konstaterar vidare att underhåll av utvändiga målade träytor kan nedbringas till ett minimum om känd branschkunskap tillämpas, och noterar att det är möjligt att få långsiktiga garantier målningen. Hus 5 i Inre Hamnen har Beckers tillsammans med målerientreprenören lämnat 30 års branschgaranti på.

(27)

Boendeupplevelsen i Sundsvalls Inre Hamn

De boendes förväntningar inför inflyttning och deras värdering av boen-det efter inflyttning har undersökts. Syftet var att ta reda på om de boende satte speciellt värde på att husen var byggda i trä och i så fall hur det kunde komma till uttryck, exempelvis i betalningsvilja för sådant boende. Undersökningen gjordes av ScandInfo Marketing Research. Resultatet redovisas i separat presentation (Boendeupplevelsen i Sundsvalls Inre Hamn: Camilla Sagerström, ScandInfo Marketing Research), som finns tillgänglig på www.solidwood.nu.

Undersökningen utfördes med telefonintervjuer av 17 personer som representerade olika ålder, familjesituation, lägenhetsstorlek i Inre Ham-nen, och tidigare typer av boenden. 11 intervjuer genomfördes under maj 2005 med nyinﬂyttade i hus 1. 6 intervjuer genomfördes i augusti 2005 med nyinﬂyttade i hus 2.

Intervjuerna fångade dels spontant uttryckta förväntningar och dels förväntningar rörande speciﬁka aspekter på boendet (”hjälpt förväntan”).

Spontant säger sig majoriteten vara nöjd med sitt boende. Det centrala läget och havsutsikten, den nya och fräscha känslan i lägenheterna och känslan och atmosfären i att bo i ett trähus lyfts fram

Även om de ﬂesta boende inte är beredda att betala mer för att de bor i trähus, så anser de att känslan av att bo i trähus har ett mervärde.

Flera boende uppger att de innan inﬂyttningen hade en oklar förvänt-ningsbild på sitt boende i Inre Hamnen. De visste inte ens om att det var trähus och några av de som visste det förväntade sig inte att boendet skulle vara annorlunda för att det är trähus.

Knappt hälften av de tillfrågade hade dock speciﬁka förväntningar inför att det är trähus. Dessa handlade främst om doften, känslan och sinnes-upplevelsen av trä, dvs. varmt, tryggt och ombonat

(28)

De främsta svagheterna med boendet uppgavs vara att lägenheterna har en lägre standard och lägre känsla av modernitet än man förväntat sig av ett nybyggt hus. Vidare att träkänslan inte går igenom så starkt som man trott. Man är negativ till att trägolven är känsliga. Slutligen anser man att Mitthem inte har hållit vissa löften vad gäller exempelvis cykelställ och möjlighet att påverka materialval i lägenheten.

Vid frågor om speciﬁka aspekter på boendet (”hjälpt förväntan”) näm-ligen om ”sinnesupplevelsen”, ”kvalitetskänslan”, säkerhet”, ”ljudmiljö” och ”hälsoaspekter” förelåg en stor variation i svaren. Starkast framträder förväntningar på att i trähus ska känslan och sinnesupplevelsen vara mer positiv än i ett betonghus. Förväntningar om ljudmiljön gick starkt isär. Vissa trodde att den skulle vara sämre, andra bättre än i betonghus.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att majoriteten av de till-frågade uppger att deras förväntningar inför boendet totalt sett uppfyllts. Framför allt uppfylls förväntningarna på ljudmiljö men även på säkerhet.

Styrgruppen konstaterar att intervjuerna ger en nyanserad bild av de boendes förväntningar. En del av de åsikter som uttrycks handlar om att kommunikationen mellan hyresgästen och Mitthem inte fungerat snarare än om funktionsbrister i husen. Styrgruppens förväntan var att de vikti-gaste faktorerna som värderas av de boende är läge och funktionalitet, vilket i huvudsak bekräftas av undersökningen. Mitthem kan konstatera att de boende uttrycker sig mer positivt om sitt boende i Inre Hamnen än boende i andra fastigheter som bolaget äger och förvaltar. Det skulle innebära ett mervärde för husen i hamnen i sig eftersom nöjda boende stannar längre, sköter sina bostäder bättre och därmed reduceras förvalt-ningskostnaderna. Träkänslan som intervjupersonerna pekar på bidrar till denna effekt.

(29)

(30)

29 Processer

Processer

I detta kapitel sammanfattas resultaten av två industridoktorandprojekt om Kommunikation i byggprocessen och Industriell byggande samt ett arbete utfört inom Mittuniversitetet rörande Produktionsplanering, arbets-organisation och ledarskap. Redovisningen begränsas till slutsatser och resultat som har relevans för massivträbyggsystemets konkurrenskraft.

Kommunikation i byggprocessen

I detta delprojekt har byggprojektets kommunikationsprocess studerats och analyserats. Tyngdpunkten har legat på att studera den kommunika-tion som påverkat stomsystemet av massivträ ur olika aspekter. Med utgångspunkt härifrån diskuteras framgångsfaktorer i kommunikationen och hur ett industrialiserat tänkande kan genomsyra även kommunika-tionen i ett byggprojekt.

Arbetet har utförts av Sunna Cigén, NCC, som ett industridoktorand-projekt ﬁnansierat av SBUF. Arbetet publiceras under våren 2006 i SBUF´s regi, men kommer att vara tillgängligt i preliminär version på www.solidwood.nu tills vidare.

Sunna Cigén har med sin forskning bidragit till att identifiera viktiga aspekter hos massivträbyggsystemet som kan utvecklas och därmed göra systemet mer kostnadseffektivt. Det har skett i ett gruppsamarbete med övriga projektdeltagare, vilket utmynnat i det val av modifieringar av systemet, som Rolf Jonsson (se avsnittet Ekonomi ovan) räknat på för att komma fram till besparingspotentialen i befintligt byggsystem.

En viktig framgångsfaktor är att kommunikationen är sammanhållen genom hela byggprocessen. Det innebär att någon part måste vara drivan-de genom hela projektet och ”äga” kommunikationsprocessen. Tydliga regler för kommunikation och information måste fastställas tidigt i pro-jektet. Integrerade IT-verktyg bör utnyttjas av projektets aktörer genom hela processen.

Vidare är det viktigt att systemleverantören har en bred kunskap om byggbranschens regelverk och förutsättningar för att fullt ut kunna ta del av kommunikationen mellan byggbranschens aktörer under byggproces-sens olika skeden. Man ska inte underskatta betydelsen av kulturskillna-den mellan kulturskillna-den projektorienterade byggbranschen och kulturskillna-den tillverkande

(31)

En viktig framgångsfaktor är också att bygga in så mycket som möjligt av relevant information i själva byggdelarna, så att de så långt möjligt blir självinstruerande. På så vis kan man minska på dyra personalkostnader för informationsöverföring. För information som inte gå att bygga in i byggdelarna kan man vinna kostnadsfördelar av att utarbeta tydliga in-struktioner och beskrivningar för de berörda yrkesgrupperna.

I Inre Hamnen har informationsutbytet varit mycket intensivt och berört många aktörer. Det har i hög grad varit personliga kontakter vid möten och telefonsamtal. Det har gynnat utvecklingsprocessen, men i ett skede där byggsystemet blir mer standardiserat ﬁnns personalkostnadsvinster att hämta eftersom kommunikationen är mycket tidskrävande.

Styrgruppen konstaterar att rapporten bidragit till utveckling av arbets-sätt och rutiner som man redan tagit fasta på hos Martinsons Byggsystem AB.

Utvärdering av industrialiserat byggande

Anders Björnfot, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har studerat möjligheter att förverkliga industrialiserat byggande i massivträbygg-system med Inre Hamnen som studieobjekt.

Rapporten publiceras i preliminär version på www.solidwood.nu för att senare under våren 2006 publiceras i SBUF:s regi.

Även detta arbete har under utvecklingsprojektets gång tillfört speciﬁk kunskap som lett fram till slutsatser om potentialen för kostnadsreduktion i massivträbyggsystemet (se Ekonomi ovan).

De områden där de viktigaste förbättringsmöjligheterna ﬁnns är knutna till projektering, produktutformning och planering för prefabricerat byg-gande. I rapporten anges standardisering av planlösningar, utformning av byggdelar, installationssystem, infästningar, väderskydd, kvalitetssäk-ring, samarbete, produktionsplanering och arbetsmetoder som viktiga att utveckla mer för att vinna kostnadsfördelar.

I rapporten rekommenderas en strategi för industrialiserat byggande i följande punkter:

• Utforma en prefabriceringsstrategi för stomsystemet • Utveckla installationssystem för prefabricerat byggande • Utveckla infästningsdetaljer för snabbt och enkelt montage • Speciﬁcera krav på planlösningens utformning vid prefabricerat

byggande

• Reducera leveranstiden för byggdelarna

• Planera produktionsprocessen för just-in-time leverans

• Standardisera arbetsmetoder och reducera antalet arbetsmoment • Detaljplanera alla arbetsmoment vid byggproduktionen

• Planera produktionsprocessen så att platsbrist i bygget undviks • Planera produktionsprocessen för kontinuerligt ﬂöde

• Planera det dagliga arbetet med alla involverade aktörer på plats

(32)

31 Processer

Förverkligas denna strategi så ﬁnns enligt författaren stora möjligheter att utveckla konkurrenskraften hos massivträbyggsystemet. Nyckelordet är modularisering.

Styrgruppen konstaterar att Martinsons Byggsystem AB tillsammans med andra aktörer driver utvecklingsarbete vidare i enlighet med den rekommenderade strategin.

Produktionsplanering, arbetsorganisation och

ledarskap

Mittuniversitetet, Lars-Åke Mikaelsson, har genomfört en undersökning av produktionsplanering, arbetsorganisation och ledarskap vid bygget i Inre Hamnen för jämförelse med andra liknande byggen.

Syftet med arbetet var att undersöka den ömsesidiga påverkan mellan produktionsplanering, arbetsorganisation och ledarskap för att tydlig-göra de kriterier som kännetecknar god arbetsmiljö och kostnadseffektiv produktion vid ett bygge med stomme av massivträ. Metoden var att intervjua berörd personal vid bygget i Inre Hamnen samt att jämföra dessa intervjuresultat med resultat från andra undersökningar med likadan uppläggning.

Undersökningen visar enligt författaren i långa stycken resultat som generellt karakteriserar byggarbetsplatser. Några observationer noteras som utgör intressanta avvikelser hos massivträbyggandet i Sundsvalls Inre Hamn.

När det gäller produktionsplanering konstateras att den fysiska arbets-miljön har varit klart bättre än vid ett jämförbart betongbygge. Det för-klaras med att väderskydd använts, att arbetsplatsen haft låga bullernivåer jämfört med ett betongbygge, samt att trä är ett mer lättbearbetat material generellt sett.

Arbetsorganisationen har inte avvikit nämnvärt från vad som är vanligt vid motsvarande byggen. Särskilda utbildningsinsatser har gjorts rörande massivträbyggsystemets speciella förhållanden. Trivseln har uppfattats som jämförelsevis god.

Det konstateras beträffande ledarskapet att bygget varit mer adminis-trativt betungande än normalt, något som delvis förklaras med att bygget delvis varit ett led i ett utvecklingsprojekt.

(33)

(34)

33 Information och marknadsföring

Information och marknadsföring

Inom projektets ram har bedrivits en målinriktad informationsverksam-het dels i form av att besökare tagits om hand och visats runt på plats i Sundsvall och dels genom trycksaker och annat informationsmaterial som ﬁnns tillgängligt på eller via webbplatsen www.solidwood.nu. I detta kapitel sammanfattas insatserna.

Infocenter Kajplats 1

Informationsprojektets målsättning har varit att ta hand om och informera olika intressenter om modernt trähusbyggande, samt att förmedla en pos-itiv känsla inför trä som stommaterial i ﬂervåningsbyggnader.

Ett annat syfte har varit att marknadsföra Sundsvall som en arena för utveckling och attraktivt boende, att fånga upp hur sundsvallsborna och andra intressenter uppfattar byggprojektet samt att visa goda exempel på vidareförädlad träråvara och samverkan för utveckling.

För att förverkliga dessa mål hyrdes en lokal på granntomten till byg-get, Infocenter Kajplats 1. Den rustades för att kunna ta emot besökare, ge dem en god information om utvecklingsprojektet och om det pågå-ende husbygget, för att kunna hålla större och mindre sammankomster och seminarier med anknytning till utvecklingsprojektet och bygget, och dessutom erbjuda inﬂyttande hyresgäster en plats där de kan göra de inredningsval som Mitthem erbjuder.

Tack vare värdefullt engagemang från Y-Wood, ett nätverk av träföretag i Västernorrlands län, ﬁck lokalens interiör en representativ prägel.

Projektets målsättning i dessa avseenden har förverkligats genom ett engagerat och kompetent arbete utfört av byggnadsingenjör Jenny Sund-kvist. Muntliga föredrag, specialarrangerade sammankomster, en skärm-utställning, trycksaker, montrar och modeller av material och byggdelar som använts, och guidade visningar av bygget i olika skeden inklusive en visningslägenhet har varit de huvudsakliga insatser som Jenny Sundkvist har löst uppgiften med. En utförlig redogörelse för insatserna och result-aten återﬁnns i ”Jenny Sundkvist: Infocenter. Inre Hamnen” som ﬁnns tillgänglig på webbplatsen www.solidwood.nu.

Som resultat av dessa insatser har cirka 2 000 besökare tagits emot i Infocenter. De omfattar nyckelkategorier såsom arkitekter, byggherrar

(35)

och beställare, entreprenörer, konsulter och politiker. Projektet har också attraherat intresse från utlandet och besökare från de nordiska länderna samt Storbritannien och Japan, Kina och Thailand har tagits emot.

En viktig förutsättning för att besöksverksamheten blivit en framgång har varit att NCC visat stort tillmötesgående och accepterat vissa avbrott i arbetet för att ge besökarna en god inblick i bygget.

Genom denna omfattande informationsverksamhet har många värde-fulla synpunkter fångats upp och dokumenterats (se rapporten).

Styrgruppen konstaterar att Infocenter, till mycket stor del tack vara Jenny Sundkvists personliga insats, blivit en mycket effektiv kanal för spridning av information om massivträbyggtekniken.

Övriga informationsinsatser under

projekttiden

Projektet har genom Mitthems försorg redan från starten utrustats med en webbkamera åtkomlig via webbplatsen www.mitthem.se som gjort det möjligt för intresserade personer bland allmänheten, liksom för enskilda projektmedarbetare som arbetat på distans, att följa byggets olika skeden.

Projektet har tilldragit sig ett stort intresse inte bara från branschfolk utan även från massmedier. Mitthems personal har uppträtt i intervjuer och visningar för lokala medier och riksmedier.

Projektet har varit samarrangör tillsammans med SABO för en sam-mankomst i juni 2005, vid vilken träbyggnadsfrågor och speciellt massiv-träsystemet genomlystes för ett 90-tal personer med stor andel av företrä-dare för företag och organisationer som stod i begrepp att besluta om val av stomsystem i förestående byggen.

Projektet har också varit representerat vid regeringens träbyggnadsda-gar i Stockholm den 6 december 2005.

Slutligen har ett seminarium för erfarenhetsåtervinning genomförts i januari 2006. Vid detta tillfälle kunde bland annat viktiga slutsatser dras om hur stadsplaneringsprocessen påverkar möjligheterna att bygga så att trästomkonstruktioner används på ett optimalt sätt.

Dokumentation

Som framgått av tidigare avsnitt kommer den dokumentation som projek-tet lämnar efter sig att ﬁnnas tillgänglig på webbplatsen

www.solidwood.nu.

På webbplatsen ﬁnns också den uppdaterade versionen av Massivträ-handboken. Med tillstånd från Industrikonsortiet Massivträ, som produ-cerade och publiprodu-cerade den första utgåvan av handboken, har utveck-lingsprojektet fått disponera webbplatsen för den uppdaterade utgåvan och för övrigt material framtaget i utvecklingsprojektet. Styrgruppen vill framföra sitt tack för detta tillmötesgående.

På webbplatsen återﬁnns också en fotodokumentation från byggnatio-nen. Fotograf Svanthe Harström har på Mitthems uppdrag följt bygget med kameran.

En databank med erfarenheter från bygget redovisas också på www.solidwood.nu.

(36)

35 Information och marknadsföring

Härutöver har styrgruppen funnit det angeläget att också presentera pappersburen information om ﬂervåningshusen i Inre Hamnen och om användningsmöjligheter för massivträsystem i andra applikationer såsom hallbyggnader av olika slag. Trycksaken ”Massivträ. Flervåningshus i Inre Hamnen, Sundsvall” och foldern ”Bygg en hall i trä!” har post-distribuerats i 6 000 personadresserade exemplar till viktiga beslutsfat-tare. Trycksakerna ﬁnns i pdf-format tillgängliga på www.solidwood.nu.

(37)

(38)

37 Avslutning

Avslutning

Med denna rapport avslutar styrgruppen för Utvecklings- och informat-ionsprojekt för trähusbyggande i Sundsvalls Inre Hamn sitt arbete och tackar ﬁnansiärerna för att de möjliggjort projektet. Under projektets gång har många kontakter knutits som kan förväntas sprida resultaten vid sidan av den dokumentation som ﬁnns redovisad i denna rapport. Styrgruppen ser det som att vi överlämnar en stafettpinne till de företag och personer som överväger nya projekt i massivträutförande.

I projektet har ett stort antal personer deltagit. Några har varit djupare engagerade i framtagandet av underlag för Utvecklings- och informations-projektet:

Anders Björnfot, Luleå tekniska universitet Sunna Cigén, NCC

Anders Elander, NCC

Andreas Falk, Luleå tekniska universitet Ingeli Gagner, Framtidsporten

Anders Gustafsson, SP Trätek

Hans-Erik Johansson; HEJ Bostadsutveckling Rolf Jonsson, Rolf Jonson CPM

Marrit Jonsson, Totalprojekt Norr

Örjan Kallin, Martinsons Byggsystem AB Jan-Erik Karlsson, NCC

Alf Karlsson, Affe AB

Bengt Larsson, Högskolan i Halmstad Eric Liljeström, Mitthem

Greger Lindgren, Martinsons Byggsystem AB Per Lundqvist, Martinsons Byggsystem AB Lars-Åke Mikaelsson, Mittuniversitetet Arne Modig, NSS

Anna Pousette, SP Trätek

Lars Stehn, Luleå tekniska universitet Jenny Sundkvist, Mitthem

Börje Westerdahl, Chalmers Folke Widmark, NCC

(39)

Härtill kommer ett antal ”projektets vänner” som på olika sätt har stött med råd och dåd. Alla förtjänar stort tack för sina insatser!

I styrgruppen för projektet har följande personer deltagit: Jan Byfors, NCC

Jan-Erik Karlsson, NCC Stefan Lindblom, NCC

Lars Martinson, Martinsons Trä Örjan Nyberg, Totalprojekt Norr Hans Selling, Mitthem, ordförande Tommy Sundin, SCA

I bilaga 1 ﬁnns en samlad förteckning över underlagsmaterial som refereras i rapporten. Underlagsmaterialet ﬁnns nedladdningsbara på www.solidwood.nu.

(40)

39 Bilaga 1

Bilaga 1

Referenslitteratur

1. Utvecklings- och informationsprojekt för trähusbyggande i Sundsvalls Inre Hamn. Slutrapport.

2. Rolf Jonsson: Inre Hamnen i Sundsvall. Ekonomiska jämförelser av olika system; Rolf Jonsson CPM AB.

3. Anders Gustafsson, Anna Pousette: Kvalitetssäkring av trähusbyggande; SP Rapport 2005:36.

4. Anders Gustafsson, Anna Pousette: Stabilisering och infästning av trähus, Inre Hamnen Sundsvall; SP Rapport 2005:38.

5. Anders Gustafsson: Ledningsdragning i prefabricerade trähus; SP Rapport 2005:37

6. Hans-Eric Johansson: Inre Hamnen Sundsvall; En analys av upphandling, ansvarsfördelning, kontroll och kvalitetssäkring; föreningen Sveriges Skogsindustrier.

7. Bengt Larsson, Börje Westerdahl: Väderskydd; Praktikfall trähus i Sundsvall.

8. Alf Karlsson i samråd med Per Karneke: Underhållsplan för Inre Hamnen i Sundsvall; Rapport 1.

9. Alf Karlsson: Målning av trä allmänt; Rapport 2.

10. Camilla Sagerström: Boendeupplevelsen i Sundsvalls Inre Hamn; Scandinfo Marketing Research.

11. Sunna Cigén: Inre Hamnen Sundsvall, kommunikation i byggprocessen; SBUF

12. Anders Björnfot: Inre Hamnen Sundsvall, utvärdering av industrialiserat byggande; SBUF

13. Lars-Åke Mikaelsson: Produktionsplanering, arbetsorganisation och ledarskap; forskningsrapport Mittuniversitetet

(41)

(42)

Boverket

Korta fakta om Boverkets Byggkostnadsforum

En av de hetaste frågorna inom bygg- och bostadssektorn har under det senaste året varit de uppskruvade priserna på tomtmark, bygg-entreprenader och byggmaterial, främst i tillväxtregionerna. För att bland annat ta fram, analysera och förmedla kunskap och erfaren-heter till berörda inom byggsektorn om faktorer som är av betydelse för att främja utvecklingen, öka effektiviteten och sänka kostnaderna inom i första hand bostadsbyggnadssektorn och därmed på sikt åstadkomma sänkta boendekostnader, har regeringen givit Boverket i uppdrag att inrätta ett Byggkostnadsforum.

Boverkets Byggkostnadsforum ska verka för en ökad effektivitet och lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera som kunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner, myndigheter och byggentreprenörer. Syftet är bland annat att förmedla kunskap om byggprojekt eller byggprocesser som leder till att man kan bygga billigt, utan att försämra kvalitén eller utrustningsstandarden. Boverkets Byggkostnadsforum får bl.a. använda 20 miljoner kronor årligen för att stödja lämpliga pilotprojekt som på ett nytt sätt söker få ner boendekostnaderna vid nybyggnad av hyresbostäder samtidigt som projekten främjar ekologisk hållbarhet. Pengarna kan också användas för att i efterhand utvärdera, dokumentera och publicera kunskap om projekt som redan genomförts med motsvarande syfte och inriktning så att dessa kan fungera som goda exempel.

Information om Byggkostnadsforums arbete samt redovisning av goda exempel och information om de pilotprojekt som startats hittills kan hämtas på Byggkostnadsforums hemsida

www.byggkostnadsforum.se eller från Boverkets hemsida www.boverket.se.