Mall för slutrapport förprojektering
Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige.
I slutrapporten för förprojektering ska ni redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan samt beskriva era resultat (analys, kartläggning etc.). Slutrapporten ska göras i bifogad mall.
Vänligen bifoga också analyser, kartläggningar eller andra produkter som ni anser vara relevanta.
Slutrapporten bör omfatta minst 5 A4-sidor och högst 10 A4-sidor .
Mallens rubriker är blåfärgade. Under varje rubrik finns en kort text om vad avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse.
Om du har frågor eller om något är oklart hör av dig till din samordnare på ESF- rådet.
Projektnamn: Skogens möjligheter
Projektnummer (fylls i av projektansvarig):
Sammanfattning (max 2 A4-sidor)
Beskriv kortfattat projektidén och de framsteg som gjordes i förprojekteringen (från början till slut). Beskriv vilka som varit involverade (organisationer, företag
myndigheter etc.) och hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel intervjuer, studier etc.):
Projektidén bakom projektet Skogens Möjligheter var att kartlägga utrikesföddas intresse för arbete i skogsnäringen samt matcha detta mot
skogsägarnas behov och intresse av att köpa entreprenadtjänster entreprenadföretagens bedömning av framtida arbetskraft
sociala företags möjligheter att stödja företagsstarter för grupper av
utrikesfödda som vill etablera sig inom skognäringen men behöver tid för att jobba upp en marknad mm
Vidare var projektidén att kartlägga vilka utbildningsinsatser/utbildningsmetoder och praktikarbeten som bidrar till att ge den behörighetsgivande kunskapen och
kompetens som arbete i skogen kräver.
I detta arbete har följande parter medverkat;
Kommunerna Boden, Älvsbyn och inledningsvis Arvidsjaur. De har rekryterat deltagarna (utrikesfödda) via SFI och avdelningar för integration. Vidare har kommunerna definierat behoven på kort och lång sikt om skogsvård av egna skogsbestånd.
Skogsstyrelsen har bidragit med att definiera utbildningsinnehåll och kunskapsinnemål för arbete i skogsnäringen.
Utrikesföddas organisationer har bidragit med generella beskrivningar av integration och utbildningsbehov bland olika grupper av utrikesfödda Luleå Stift, Svea Skog och mindre skogsägare har bidragit med att beskriva behoven av entreprenadtjänster nu och i framtiden
6 entreprenadföretag har medverkat och i generella termer beskrivit behovet av arbetskraft nu och i framtiden.
Ett stort antal utrikesfödda män och kvinnor har intervjuats om intresse av deltagande i utbildningsprojekt förarbete i skogen
Akademi Norr som tänkt huvudman för ett genomförandeprojekt.
Jobbcentralen och TOREK ek förening har beskrivit hur sociala företag kan stödja individer/grupper av individers företagsstart, hur de sociala företagen kan anställa och själva offerera underleverantörstjänster med utrikesfödda som anställda samt hur utbildning i eget företagande kan läggas upp för målgruppen.
Under projektets gång har vi tagit dela av slutrapportern för projekt Jämställt och Jämlikt skogsburk som bedrivits vid Kalix Naturbruksgymnasium. Vid ev.
genomförandeprojekt är det av intresse att utveckla samarbete med skolan och ta del av projektets erfarenheter.
Vidare vill vi utveckla samarbetet med tidigare besökta (inom ramen för projekt INTRO) sociala organisationen YNCA i Brighton, Storbritannien. I deras verksamhet arbetar utrikesfödda från olika länder på ett naturligt sätt. Integration verkar vara en självklar del av vardagen. Deras erfarenheter och arbetsmetoder kan till del
appliceras till integration inom skogsnäringen.
Kartläggningsarbetet har bedrivits via personliga kontakter och intervjuer.
Resultat
Intervjuresultat deltagare
Vi har totalt samtalat med 67 utrikesfödda personer minst 4 timmar/person.
Av de utvalda personerna till intervjuer uttrycker ca 60 % att de vill genomgå
utbildning och är mycket intresserade av fysiskt arbete i skogen. Ungefär 35 % av de intervjuade har tidigare i sina hemländer viss erfarenhet av skogsarbete.
Av intervjupersonerna är 61 % män och 39 % kvinnor. Notera är att ca 31 % av intervjuade kvinnor är nyfiken på arbete i skogen och kan tänka sig att delta i ett genomförandeprojekt som utbildar mot arbete i skogsnäringen.
Männen uttrycker mycket starka tvivel på att kvinnor kan arbeta i skogen. De är dock till ca 70 % själva intresserade av att delta i utbildningsinsatser som ger behörighet till arbete i skogen.
Skogsföretag och skogsägare
Samtliga tillfrågade ser mycket positivt på medverkan från utrikesfödda. De är mycket positiva till att utbildningspaket för arbete i skogsnäringen utvecklas och anpassas till utrikesföddas förutsättningar. De vill se fler entreprenadföretag och vissa utrycker även intresse att delta i någon eller några lektioner under
utbildningstiden.
Entreprenörer
Tillfrågade entreprenörer är mycket intresserade av att utrikesfödda utbildas för skogsnäringen. De uttrycker viss oro för framtida rekryteringsproblem. Redan idag köper såväl entreprenadföretag som skogsägare underleverantörstjänster från ex Polen. Tillfrågade entreprenörer vill helst att arbetskraften skall bo och verka i Sverige.
Sociala företag
De två medverkande sociala företagen är mycket positiva och villiga att utveckla verksamheter inom skogsnäringen om målgruppen får adekvat utbildning.
Satsningarna innebär bland annat att investera i utrustning, bilar och samarbeten med entreprenadföretag.
De vill även medverka under genomförandeprojekt med anpassade utbildningsinsatser i starta eget.
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen är intresserad att medverka i kommande utbildningsprogram som kunskapsbärare i teori och praktik.
Akadmi Norr
Akademi Norr är ett kommunalförbund med 12 kommuner som medlemmar.
Kommunalförbundet uppgift är att genomföra utbildningsprogram som en eller flera kommuner uttrycker behov av. Akademi Norr har en utbyggt distributionsnät via lokala Lärcentra. Flera av Akademi Norr kommuner är skogskommuner med stort intresse att kreera utbildningar och arbetstillfällen för nya kommuninnevånare.
YNCA, Brighton, Storbritannien
Denna sociala organisation besökte vi redan under projekt INTRO. Deras arbetsmetoder med integration och mångfald imponerade på oss. Vi vill i ett genomförande projekt utveckla relationerna med den brittiska organisationen för ömsesidiga utbyten
Sammanfattningsvis finns
- Intresse för arbete i skogsnäringen bland utrikesfödda
- Parter med tillräckliga kunskaper, nätverk och resurser för att bygga upp en professionell utbildning som leder till arbete
- Internationell samarbetspart med lång erfarenhet av integration och mångfald Förprojekteringen har därmed visat på behoven och möjligheterna att genomföra insatser som ger långsiktigt hållbara tillväxtmöjligheter.
Förprojekteringens resultat
Redogör kortfattat för det arbete som förprojekteringen avsåg att fokusera kring.
Besvara frågan om och/eller hur ni bidragit till att förbättra möjligheterna för ett eventuellt genomförandeprojekt? Beskriv också vilka nya kunskaper ni bidragit med:
Förprojekterings resultat visar på
- Behov av arbetskraft i skogsnäringen
- Intresse finns för utbildning och arbete bland utrikesfödda
- Intresse att anställa/anlita utrikesfödda finns bland skogsägare och entreprenörer
- Erfaren utbildningsorganisation med intresse att utveckla utbildningsprogram - Kunskapsbärare (Skogsstyrelsen) som vill delta i genomförande och därmed
stödja att målgruppen ges tillträde till denna arbetsmarknad
- Sociala företag som är beredd att utveckla och investera i verksamheter inom skogsnäringen och därmed stödja individer/grupper som på sikt vill starta eget företag
- En internationell part som kan bidra med viktiga erfarenheter i vid ett eventuellt genomförandeprojekt
Förprojekteringen visar därför att ett genomförandeprojekt med ovan uppräknande parter har alla möjligheter att bidra till att målgruppen ges möglighet till integration till en av våra viktigaste basnäringar.
Jämställdhetsintegrering
Hur genomförde ni er jämställdhets-SWOT eller liknande kartläggning? Har ni viktiga slutsatser inför genomförandeprojektet? Har ni genomfört utbildningar i
jämställdhetsintegrering?
Vi har under den korta förprojekteringstiden inte genomfört någon utbildning i jämställdhetsintegrering. Frågor rörande jämställdhetsintegrering som ställts till medverkande parter har följt SWOT analysens struktur och sammanfattas enligt följande;
SWOT för jämställdhetsintegrering för ev kommande genomförandeprojekt
Inre svagheter bland presumtiva deltagare och organisationer i ev genomförandeprojekt
1. Skogsnäringen har företagskulturer som inte stödjer egentlig jämställdhets integrering. Det vill säga att jämställdhet inte är en naturlig del av arbetet, utan i bästa fall är uppmärksammat på någon kurs eller i något dokument.
2. Målgruppen (utrikesfödda)har ganska cementerade uppfattningar om
kvinnors och mäns uppgifter i arbetslivet och uppfattar jämställhetsarbete om ett ”välfärdsfenomen”.
3. Det finns för lite dokumentation och kunskap om effektiviteten i
jämställdhetsintegrerade arbetsorganisationer inom skognäringen, trots det omfattande arbete som bedrivs av ex Skogsstyrelsen.
Inre styrkor
1. Ett par parter (ex Skogsstyrelsen) som uttryckt intresse att delta i ev.
genomförandeprojekt säger sig kunna påvisa hur jämställdhetsintegrerat arbetssätt i skogsbruket stärker arbetsgemenskap, effektivitet, lönsamhet och tillväxt.
2. Kunskap bland presumtiva medverkande organisationer om teknik och arbetsmetoder anpassade till både män och kvinnor
3. Det finns ett antal intervjuade utrikesfödda män och kvinnor som tror på jämställdhetsintegrerade arbetsplatser, vill vara med i eventuellt
genomförandeprojekt och vill långsiktigt arbete i skogsnäringen och aktivt bidra till ökad jämställdhet.
4. Genomförandeprojektets medverkande parter, speciellt Skogsstyrelsens kvinnliga instruktörer, visar på kvinnors kvalitativa och tidsmässiga effektiva arbete i olika arbetsmoment.
Yttre hot för eventuellt genomförandeprojekt
1. Målgruppen (utrikesfödda presumtiva deltagare) vägrar delta i projekt med jämställdhetsintegrerade arbetsgrupper
2. Ev. genomförandeprojekt misslyckas i att rekrytera kvinnliga deltagare på grund av egen uppfattning eller yttre tryck
3. Genomförandeprojektet lyckas inte rekrytera praktikföretag som har en jämställd kultur och har/vill ha en jämställdhetsintegration på
arbetsplatserna.
Yttre möjligheter
1. Företag (även skogsnäringen) med goda framtidsperspektiv har jämställdhetsintegrerade arbetsorganisationer anpassade till unga medarbetare krav. Deltagare som utbildads och tränats i ett
jämställdhetsintegrerat projekt är förberedd och bejakande till denna organisationsutveckling.
2. Genomförandeprojektet arbetar med opinionsbildning och spridning av i dag existerande positiva exempel där jämställdhetsintegrerad arbetsorganisation leder till bättre företagsklimat och ökad tillväxt.
3. Bristen på arbetskraft i skogsnäringen ”tvingar fram” rekryteringar och organisationsanpassning till både män och kvinnor.
Vår slutsats är att genomförandeprojektet skall arbeta utifrån följande:
1 Medverkande parter i denna förstudie har hög insikt och kunskap om betydelsen av jämställda arbetsplatser. Dessa organisationer skall medverka och i olika sammanhang påvisa vinsten med jämställdhetsintegrerade arbetssätt
2 Genomförandeprojektet skall eftersträva att rekrytera
praktikföretag och deltagare som har ett jämställt synsätt och vill medverka till att utveckla jämställdhetsintegrerade
arbetsorganisationer
3 Genomförandeprojektet skall ”certifiera” jämställdhetsintegreringen bland praktikföretag genom att utbilda/informera/föreslå insatser för ökad jämställdhet
4 Samtliga utbildnings- och praktikmoment skall som en självklar och naturlig del utgå från att både män och kvinnor deltar i olika
arbetssituationer.
5 Projektet skall ha utbildningsmoment som ger kunskap om historiska maktordningar, negativa samhällseffekter av bristande jämställdhet samt nyttan (på alla plan – mänskliga, ekonomiska effektivitetsmässiga etc.) av jämställdhet i arbetslivet och privatlivet.
6 Såväl lärare, projektmedarbetare och deltagare skall så långt det är möjligt rekryteras med 50 % män och 50 % kvinnor.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder
Vilka åtgärder har ni vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt genomförandeprojekt?
Ett genomförandeprojekt som framgångsrikt skall skapa förutsättningar för målgruppen till arbete måste anpassa utbildning och praktik till
Individernas språkkunskaper så att utbildning leder till inlärning så att deltagarna klarar prov för behörighet att arbeta i skogsnäringen Ett bemötande som i alla avseenden stärker deltagarna och stödjer en integration i arbetslivet
Att kunna hantera traumatiska upplevelser som vissa av presumtiva deltagare kommer att ha
Anpassning av tekniska hjälpmedel och arbetsmetoder till ev. deltagare med fysisk funktionsnedsättning
Genomförandeprojektet skall inledningsvis organisera utbildning i tillgänglighet för projektets medarbetare samt så långt det är möjligt rekrytera personer som har kunskaper/insikter i hur projektarbete bedrivs för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation)
Hur har ni arbetat med relevanta programkriterier för ert projekt? Hur har det hjälpt er att förbereda er inför ett eventuellt genomförandeprojekt?
Samverkan – Förstudien har utvecklat breda samarbetsnätverk vilket säkerställer ett bra genomförande (se tidigare beskrivning av medverkande parter)
Lärande miljö – Förstudien har utarbetat förslag till distansutbildning som ökar:
- tillgängligheten för mindre grupper att delta i studierna,
- mögligheten till repetition hur många gånger som helst (webb baserade föreläsningar)
- möjligheten till målinriktad praktik i medverkande skogsföretags marker - ger behörighetsgivande kunskaper för arbete i skogsnäringen
- ger kunskaper i eget förtagande genom medverkan av sociala företag
Innovation – Förstudien visar på hur näringens behov av arbetskraft delvis kan lösas genom utbildnings insatser för utrikesfödda. Få utrikesfödda är idag verksam i någon av våra basnäringar och ett ev genomförandeprojekt är därför nyskapande.
Uppföljning under förprojekteringen
Beskriv kortfattat hur ni arbetade med uppföljning under förprojekteringen:
Under detta korta projekt har den egentliga utvärderingen gjorts av hela
projektteamet genom månadsvisa avstämningar mellan arbete och förprojekterings övergripande mål – att utvärdera förutsättningar för ett framtida
genomförandeprojekt.
Alla förutsättningar finns för att utveckla ett genomförandeprojekt som ger
deltagarna reella möjlighet till långsiktigt hållbara anställningar /eget företagande.
Andra erfarenheter som ni vill dela med er av
Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle ni vilja ge till framtida projekt?
Vi har inte upplevt några egentliga problem. Alla har vi träffat har varit över förväntan positiva och väntar på ett genomförandeprojekt.
Kontaktpersoner
Vem ska man kontakta om man är intresserad av mer information?
Britt Hällerstrand,
Britt.h@kompetensutvecklarna.com Telefon 070-3923457
Bilagor
1. Sammanställning av intervjuer med utrikesfödda 2. Sammanställning av intervjuer med entreprenadföretag
3. Sammanställning av interjuver med representanter för skogsägare 4. Utkast till utbildningsinnehåll
