Möjligheter och risker inför verksamhetsförändring på Lasarettet i Ystad 2013

(1)

_{Sida 1}

Möjligheter och risker inför verksamhetsförändring

på Lasarettet i Ystad 2013

Underlag för samverkan 4 februari

Färdigställd 28 januari 2013.

Projektgrupp:

Anna Stubbendorff

Ulf Borgkvist

Petra Elg

Carina Wahlgren

Marie Busch

Marita Nilsson

(2)

_{Sida 2}

Innehåll

Verksamhetsförändring Lasarettet i Ystad ... 3

Insamling av synpunkter kring verksamhetsförändringen ... 3

Personalens synpunkter kring möjligheter och vinster med verksamhetsförändringen ... 4

Risker och hot gällande verksamhetsförändringen... 5

Utgångspunkter för riskbedömningen ... 5

Sannolikhet ... 6

Konsekvens ... 6

Riskklasser ... 7

Bedömning av arbetsmiljörisker och handlingsplan ... 8

Bedömning av patientsäkerhetsrisker och handlingsplan ... 11

Bedömning av risker gällande verksamhet/organisation och handlingsplan ... 14

(3)

_{Sida 3}

Verksamhetsförändring Lasarettet i Ystad

Verksamhetsförändringen under 2013 innebär i korthet:

• All slutenvårdsortopedi till Hässleholm.

• All hjärtverksamhet till gemensam avdelning

• All strokeverksamhet till huvudbyggnaden.

• Dagkirurgisk verksamhet utökas kraftigt.

• Palliativ verksamhet flyttar från Avd 6.

• Ökad poliklinisering av all verksamhet.

Insamling av synpunkter kring verksamhetsförändringen

Samtliga medarbetare på Lasarettet i Ystad har getts möjlighet att ge synpunkter på

verksamhetsförändringen, via sin enhetschef. Några medarbetare, från olika yrkesgrupper, har också på eget initiativ kontaktat projektgruppen med synpunkter.

Denna rapport innehåller de synpunkter kring risker och möjligheter som inkommit till och med den 24 januari 2013.

Två gemensamma riskbedömningar har genomförts av projektgruppen och fackförbunden.

Deltagare på de två riskbedömningstillfällena är förutom projektgruppen:

Inbjudna fackliga företrädare

Förbund Närvarande

14/1

Närvarande 22/1

Christina Andersson Vision Ja Ja

Eva Björfors SSR Akademikerförbundet Nej Nej

Mimi Haptén SP - Sveriges psykologförbund Nej Nej

Ann-Christin Nilsson Kommunal Ja Ja

Carina Nordblom Vårdförbundet Ja Ja

Karin Olsson FSA – Förbundet Sveriges arbetsterapeuter

Ja Ja

Sven Viklund ÖSL Läkarförbundet Nej Ja

Anna Öhgren Ledarna Ja Nej

Anna Österblad LSR – Legitimerade

sjukgymnasters riksförbund

Ja Ja

Övriga Enhet

Henrik Johannesson HR Ja

Lena Nilsson Enhet för medicinsk kvalitet Ja

Anders Sandström Läkargrupp Geriatrik- neurologi – rehabilitering

Ja

Gustav Tallroth Läkargrupp division medicin Ja

(4)

_{Sida 4}

Personalens synpunkter kring möjligheter och vinster med verksamhetsförändringen

Nedan listas de möjligheter och vinster som framkommit från personal, fackliga företrädare och projektgrupp.

Den akuta strokevårdens flytt till huvudbyggnaden innebär bl a -att patienter kan erbjudas invasiva åtgärder vid stroke

-ger nya möjligheter att utveckla strokevården, med telemetri på avd så kan målet med

direktinläggning för 80% av patienterna nås. Kan ge kortare vårdtider då patienterna inte behöver Holter-ekg.

-Separerad elektiv verksamhet stora fördelar. Förbättrar flödena och säkrar ett bättre omhändertagande av patienterna med minskad splittring för medarbetarna

-Samlokalisering av HIA och övrig hjärt-/kärlverksamhet ger vinster för patienter i dessa diagnosgrupper med bl a kortare vårdtider

HIA får ändamålsenliga lokaler:

-större salar och toaletter och därmed bättre vård-och arbetsmiljö.

-möjligheter till akut-/behandlingsrum vilket främjar elektiv verksamhet och möjliggör avdelningsnära mottagning

-Samlokalisering av palliativ verksamhet i ändamålsenliga lokaler Samlokalisering av vårdplatser i huvudbyggnaden:

-minskade interna transporter av akut sjuka patienter

-ger möjlighet för förbättrad vårdplatskoordinering, mindre flytt av patienter mellan avdelningarna, rätt vårdnivå

-ökad möjlighet till effektivt nyttjande av personalresurser bl a mindre tid för rondarbete -möjligheter till övervakning av strokepatienter

-ökade träningsmöjligheter för patienter

-ökade möjligheter till internt samarbete och förståelse för varandras verksamheter och kompetenser

-minskade interna transporter av mat, förråds-material mm

-ökad säkerhet för personalen vid t ex brand, hot och våld-situationer etc

-Möjligheter för patienter med behov av påsdialys i slutenvård vårdas av medarbetare med särskilt intresse och kompetens för detta inom njursektionens slutenvård

-Minskar kostnaderna för lokaler

-Ger möjlighet till kompetensutveckling för medarbetare som ”byter avdelning” eller om ”nya”

diagnoser vårdas på avdelningen

-Möjligheter för en bättre utbyggd poliklinisk vård för t ex yngre hjärnskadade som behöver arbetsrehab och inte slutenvård

-Organisationsförändring kan ge nya möjligheter att se över hur vi arbetar och skapa bättre effektivare flöden

-Med större poliklinisk verksamhet kan t ex fler diabetespatienter omhändertas i öppenvård -Avd 1´s utökning kan ge bl a möjlighet till fler enkelrum och att vårda 3 patienter på 4-sal, bättre vård-och arbetsmiljö

-En diagnosgrupp ”försvinner” från avd 1 vilket ger minskad tid för bl a rondarbetet

-Inga akuta operationer av ortopediska patienter innebär minskning av ombokningar av planerade operationer, vinster för dessa patienter men också mindre tidsåtgång för bl a sekreterare

-Ger nya möjligheter att se över avtal med ”vårdgrannar”, kan ge besparingar med bättre

samordning och samarbete

(5)

_{Sida 5}

Risker och hot gällande verksamhetsförändringen

Riskbedömningar har gjorts utifrån det organisatoriska perspektivet, och risker som endast berör en enhet, en liten yrkesgrupp på en enhet eller några få personer har inte tagits upp i de

nästföljande riskbedömningarna. Varje enhet eller division bör i ett senare skede genomföra riskbedömningar för den egna verksamheten.

Olika typer av riskanalyser (Riskanalys - Handbok för patientsäkerhetsarbete, Socialstyrelsen 2009)

Riskbedömningar för de tre områdena arbetsmiljö, patientsäkerhet och verksamhet bygger på projektgruppens analys av förändringen, synpunkter som samtliga medarbetare har haft möjlighet att inkomma med via sina enhetschefer, samt synpunkter från fackliga representanter. Riskerna har som bedömts av projektgrupp och fackliga representanter gemensamt. Kommentarer/förslag till handlingsplaner har arbetats fram av projektgruppen, och de fackliga representanterna har haft möjlighet att inkomma med kommentarer.

Utgångspunkter för riskbedömningen

Riskerna har bedömts enligt sannolikhet och konsekvens. Dessa faktorer sammanvägs och bildar tillsammans den så kallade riskklassen.

Sannolikhet 1 Mycket liten 2 Liten 3 Stor 4 Mycket stor

Konsekvens

1 Mindre

2 Måttlig

3 Betydande

4 Katastrofal

Risk

Riskklass Behov av åtgärd

R1 – Låg risk Inget eller mindre behov av åtgärd R2 – Medel Åtgärdas så långt rimligt

R3 – Hög risk Prioritera detta!

(6)

_{Sida 6}

Sannolikhet

Sannolikhet för att risken ska inträffa uppskattas utifrån hur ofta händelsen kan inträffa.

Sannolikhet för inträffande Förekomst/vanlighet

Mycket stor (4) Kan inträffa dagligen

Stor (3) Kan inträffa varje vecka

Liten (2) Kan inträffa varje månad

Mycket liten (1) Kan inträffa 1 gång/år

Sannolikhet att händelsen ska inträffa (Riskanalys - Handbok för patientsäkerhetsarbete, Socialstyrelsen 2009)

Konsekvens

Konsekvens innebär att man skattar konsekvensen eller allvarlighetsgraden om en händelse skulle inträffa. För att konsekvensbedöma arbetsmiljö utifrån risken för ohälsa och olycksfall

¹

har följande gradering använts:

Gradering Allvarlighetsgrad Exempel på konsekvenser

4 Katastrofal Bestående stor skada/funktionsnedsättning/död

3 Betydande Övergående betydande skada/ohälsa eller bestående måttlig skada/ohälsa. Kan innebära längre sjukfrånvaro (> 14 dagar) 2 Måttlig Övergående skada/ohälsa. Kan innebära kortare sjukfrånvaro.

1 Mindre Obetydlig skada/obehag

Allvarlighetsgrad och konsekvens (Region Skånes arbetsmiljöhandbok)

Socialstyrelsen har tagit fram en matris för allvarlighetsgrad och konsekvenser för patientsäkerhetsområdet :

Allvarlighetsgrad och konsekvens (Riskanalys - Handbok för patientsäkerhetsarbete, Socialstyrelsen 2009)

1Ohälsa - 1) En sjukdom enligt medicinska, objektiva kriterier, 2) En kroppslig eller psykisk funktionsstörning som inte är sjukdom.

exempel är en anställd som upprepat plockar saker från höger till vänster och får belastningsskador i nacke och axlar. En annan anställd kan få svårt att sova, bli nedstämd och få koncentrationssvårigheter vid långvarigt arbete med komplicerade arbetsuppgifter under stortidspress. Det kan i längden leda till att arbetstagaren inte längre orkar arbeta fullt ut.

Olycksfall – En fysisk eller psykisk skada till följd av en plötslig händelse, till exempel en arbetstagare som bryter benet när han/hon faller från en stege. (Region Skånes Arbetsmiljöhandbok)

(7)

_{Sida 7}

Riskklasser

Riskklassning innebär att händelsens sannolikhet och konsekvens sammanvägs. Region Skånes arbetsmiljöhandbok utgår från 3 riskklasser.

R1 Låg risk Risken bedöms som låg. Det finns inget eller litet behov av åtgärd. Detta är inte prioriterade områden men de bör ändå inte ignoreras, särskilt inte i stora antal.

Låg risk Inget eller litet behov av åtgärd.

R2 Medelrisk Risken bedöms som medel. Åtgärder för hur den ska hanteras och minimeras bör vidtas så långt det är rimligt.

Eventuella konsekvenser är alltför allvarliga för att ignoreras.

Åtgärdas så långt rimligt.

R3 Hög risk Risken bedöms som hög. Åtgärder är prioriterade då konsekvenserna är allvarliga och beräknas innebära fara för liv och hälsa. Görs riskbedömningen i den löpande eller årliga riskbedömningen bör riskerna i riskklass R3 åtgärdas omedelbart, eller så snart det är möjligt rent praktiskt, för att få bort eller minska riskerna.

Prioriterade åtgärder.

Sambanden mellan sannolikhet, konsekvens och riskklassning ses nedan. Observera att

bedömningsgruppen för verksamhetsförändringen på lasarettet i Ystad inte utgått från någon

matematisk modell vid bedömning av riskklass (den metod som Socialstyrelsen använder i

patientsäkerhetsarbetet har alltså inte använts). Istället har alla perspektiv som riskbedömts

(arbetsmiljö, patientsäkerhet och verksamhet/organisation) konsekvent använt samma system,

med riskklassning R1-R3.

(8)

Region Skåne

_{Sida 8}

Bedömning av arbetsmiljörisker och handlingsplan

Stöddokument: Riskbedömning inför förändringar (huvuddokument), Exempel på arbetsmiljöfaktorer (bilaga 2), Förklaring och exemplifiering av riskklassning (bilaga 3)

DEL 1 Förvaltning

LiY Verksamhet/Arbetsplats

Alla Startdatum för riskbedömning & dagens datum

2013-01-22

Verksamhetsförändring Ja Berörda av förändring/rond Samtliga på LiY

Bedömningsgrupp/Deltagare

Karin Olsson, Christina Andersson, Anna Österblad, Gustav Tallroth, Sven Wiklund, Anders Sandström, Carina Nordblom, Kristina Andersson, Anki Nilsson, Marie Busch, Carina Wahlgren, Marita Nilsson, Ulf, Borgqvist, Petra Elg, Anna Stubbendorff, Lena Nilsson Arbetsmiljörond Nej

Ärende

Arbetsmiljöperspektiv, risker och konsekvenser i samband med omstruktureringar/neddragning av vårdplatser LiY. Ortopedin förläggs till Hässleholm

SANNOLIKHET, KONSEKVENS, RISKKLASS DEL 2 RISKBEDÖMNING

Risk – Problem/Observationer (ange gärna orsak till risken) Sann- olikhet

Konse- kvens

Risk, klass- ning

Kommentarer/handlingsplan

1. Psykosociala arbetsmiljön

1.1 Tidsaspekten i omställningsarbetet är kort, Ökande

arbetsbelastning och risk att stressnivån och oro ökar, kan leda till sjukfrånvaro.

4 2 2 God kommunikation och information mellan projektgrupp och ledningsgrupp. God

kommunikation/information mellan medarbetare, fackliga representanter, chefer. Adjungera kommunikatörer till projektgrupp för att diskutera aspekter i kommunikationsplan.

Beslutsprocess för omställningen måste tydliggöras. Tidig uppstart av samarbete med Region Fastigheter.

1.2 Osäkerhet i anställningar, vikariat som går ut, sommarplanering risk att medarbetare oroar sig för sin försörjning och

sysselsättning/framtid

4 2 2 HR adjungerade till projektgruppen. HR-insatser på respektive enhet. Beslut om tidsplan för

omställning kritisk.

(9)

Region Skåne

_{Sida 9}

1.3 Nya arbetsuppgifter, arbetsplats, nya chefer, arbetskamrater, kultur påverkar. Risk för oro/stress/konflikter i samband med ovanstående förändringar

4 2 2 Handlingsplan på divisionsnivå.

1.4 Farhåga att antal medarbetare per chef ökar– arbetsgrupper blir större. Risk att chefernas arbetsbelastning ökar och att tillgängligheten för medarbetaren minskar

1.5 Farhåga att schemaförändring sker tex ökad helgtjänstgöring. Risk att den enskildes privata situation påverkas i negativ riktning.

1.6 Ökad belastning för personal under omställningsarbetet. Risk för

stress leder till oro 4 2 2 Handlingsplan projektgrupp.

1.7 Ökad risk för utlokaliserade patienter leder till oro 4 2 2 HR och chefer informerar och stöttar.

1.8 Ökad belastning för personal efter omställningsarbetet leder till oro 4 2 2 HR och chefer informerar och stöttar.

1.9 Ökad belastning i o m nya arbetsuppgifter för all personal på akuten, flyttning av patienter till Hässleholm/Kristianstad leder till oro

4 2 2 HR och chefer informerar och stöttar.

Handlingsplaner görs på respektive enhet.

1.10 Ökad belastning på befintliga handledare under

omställningsarbetet. Kan leda till en känsla av otillräcklighet.

3 2 2 Klinisk lärare/SA Sölveborn tar fram handlingsplan?

Andra sätt att handleda?

1.11 Att inte hitta i lokalerna leder till oro 1 1 1 Handlingsplan enhetsnivå.

1.12 Farhåga att ökad påverkan på administrativa lokaler ljud,

temperatur på enhet då fler personer samlas med datorer mm leder till oro

3 2 2 Handlingsplan enhetsnivå.

2. Fysisk arbetsmiljö och lokaler

2.1 Verksamheter slås ihop på mindre yta, trångt, vårdrum, administrativa lokaler, möteslokaler leder till ökad risk för smitta för personalen och försämrad ergonomi. Minskad tillgänglighet till tex teamexpeditioner, minskad möjlighet till enskilda arbetsplatser.

4 3 3 Handlingsplan enhetsnivå, och samverkan mellan enheterna.

2.2 Risk att trängre lokaler gör att hjälpmedel mm inte får fysisk plats,

kan leda till investeringsbehov 4 3 3 Handlingsplan enhetsnivå.

2.3 Patienttransporterna mellan enheterna på LiY påverkas, i vissa fall i ökad omfattning, i vissa fall i minskande. Risk att personalresurser används på ett ej optimalt sätt till arbetsuppgifter som ej är

yrkesspecifika. Kan upplevas otillfredsställande för den enskilde.

2.3 kallelsesystem/ larmsystem/överfallslarm påverkas då

verksamheter flyttar. Oro för att detta ej fungerar optimalt efter flytt.

1 3 3 Projektgruppen gör handlingsplan.

2.4 Färre vårdplatser leder till en oro för en minskad flexibilitet och att

patienter vårdas i ej anpassade lokaler. 4 3 3 ÖK med olika externa parter angående gränssnitt,

användande av ASiH, info till patienter angående söknivå. Flödesoptimering internt, ex

utskrivningstider, hemgångsteam. Handlingsplaner ska också göras på divisions/enhets-nivå.

2.5 Farhåga att de patienter som läggs in har en högre vårdtyngd jämfört 3 3 2 Handlingsplan divisions/enhetsnivå.

(10)

Region Skåne

_{Sida 10}

med nuläget vilket leder till oro för ökad arbetsbelastning 3. Kompetens

3.1 Farhåga att medarbetaren blir placerad på eller får arbetsuppgifter på enhet där man inte är kompetent eller ligger utom intresseområde leder till oro för otillräcklighet

3 2 2 KTC gör handlingsplan.

4. Administration

4.1 Farhåga att det kommer bli problem att flytta resurser i HR fönstret och att detta i sin tur leder till fel i löneutbetalningarna och ökad belastning för de medarbetare som arbetar i detta system

4 3 3 HR gör handlingsplan.

DEL 3 HANDLINGSPLAN

Åtgärder (ange riskens nummer enligt DEL 2)

Beskriv kortfattat önskad effekt Ansvarig Klart datum

Planerad uppföljning av åtgärd och effekt

Datum Åtgärd klar (ja/nej) Ex. 1. ERGONOMI. Se över pauser och samt

följ upp att ergonomironden är genomförd. Möjlighet till pauser och varierade

kroppsrörelser. Xxxxxx Xxxxx xxxx-xx-xx xxxx-xx-xx

Riskbedömning / Handlingsplan utförd xx /xx 20xx och samverkad xx /xx 20xx

________________________________________ ________________________________________

Underskrift chef Underskrift skyddsombud

(11)

Region Skåne

_{Sida 11}

Bedömning av patientsäkerhetsrisker och handlingsplan

DEL 1

Förvaltning Verksamhet/Arbetsplats Startdatum för riskbedömning & dagens datum

Verksamhetsförändring Ja/Nej Berörda av förändring/rond Bedömningsgrupp/Deltagare

Karin Olsson, Christina Andersson, Anna Österblad, Gustav Tallroth, Sven Wiklund, Anders Sandström, Carina Nordblom, Kristina Andersson, Anki Nilsson, Marie Busch, Carina Wahlgren, Marita Nilsson, Ulf, Borgqvist, Petra Elg, Anna Stubbendorff, Lena Nilsson Arbetsmiljörond Ja/Nej

Ärende

Patientsäkerhetsperspektiv

Tips vid riskbedömning vid förändring.

SANNOLIKHET, KONSEKVENS, RISKKLASS DEL 2 RISKBEDÖMNING

1. Lokaler och vårdplatser

1.1 Viss kompetens kommer längre från patienterna tex kardiologer,

rehabiliteringspersonal risk att bedömningar och insatser fördröjs. 4 1 1 Punkter med riskklassning 1, handlingsplan görs på divisionsnivå.

1.2 De senaste åren visar en konstant ökning av de patienter som söker till akuten, risk att patienter inte kan läggas in då vårdplatserna reduceras.

4 3-4 3 ÖK med olika externa parter ang gränssnitt, användande av ASiH, info till patienter angående söknivå. Flödesoptimering internt, ex

utskrivningstider, hemgångsteam. Handlingsplaner ska också göras på divisions/enhets-nivå.

1.3 Ökad risk för utlokaliserade patienter då vårdplatsantalet reduceras 1.4 Ökad risk för vårdskada (fall, VRI mm) pga förtätning och /eller

överbeläggning 3 3-4 3 Riskbedömningar för patienter måste förbättras, för

att tillgodose varje enskilt behov. Hjälpmedel kan eventuellt placeras i förråd. Övergripande rutiner för lasarettet att använda isoleringsrum/enkelrum.

1.5 Kan finnas en ökad risk för försämrade bedömningar av strokepatienter

då lokalerna inte medger samma bedömningsgrund som i nuläget 3 2-3 2 Handlingsplan div medicin

(12)

Region Skåne

_{Sida 12}

1.6 Ökad risk för att patient vårdas i korridoren på akutmott än högre grad än i nuläget pga av att vårdplatserna reduceras och transporterna ökar i omfattning. Svårt att få patienter från akuten.

4 3-4 3 ÖK med olika externa parter ang gränssnitt, användande av ASiH, info till patienter angående söknivå. Flödesoptimering internt, ex

utskrivningstider, hemgångsteam. + Handlingsplan akuten.

1.7 Risk att medicinsk teknik inte fungerar under

omflyttningsprocessen vilket leder till osäkerhet i övervakning och bedömningar av patienter

1 1 1 Handlingsplan projektgrupp.

1.8 Risk att det finns en oklarhet var ortpediska patienter med sen- /efterkomplikationer efter hemskrivning, ska vända sig

3 1 1 Gränssnitt tas fram av sjukhusledningen.

1.9 Risk patienter med kognitiv funktionsnedsättning påverkas i högre grad av stress tex många patienter på en sal vilket leder till sämre rehabilitering och längre vårdtider.

4 2 2 Handlingsplan på respektive vårdavdelning för att minska stressnivå.

1.10 Externa vårdgivare (kommun och primärvård) har inte ändrat sin organisation för att möta vår organisationsförändring. Detta kan i sin tur leda till överbeläggningar på LiY då ev brist på

rehabiliteringsmöjligheter och korttidsvårdsplatser inte har tillskapats i kommun

Gränssnitt tas fram av sjukhusledningen.

1.11 Farhåga att ortopedpatienter som behöver rehabiliteras skickas tillbaka till LiY/ kommun/hälsovalsenheterna. Risk att resurserna räcker ej, ej heller lokaler

1.12 Otydligt gränssnitt för slutenvårdsortopedi,. Frågor som uppkommit; vad är slutenvårdsortopedi? Patienter som får frakturer under inneliggande vård LiY, ska dessa flyttas till Kristianstad? Även det som ej går att operera? Påverkas det rehabiliterande synsättet jmf med dagens höftspår

1.13 otydligt gränssnitt för prehospital organisation (tex ambulans) förlängd preoperativ process

1.14 Ett otydligt gränssnitt kommunal vård både HSL och SoL medför

risk att patienter faller mellan stolarna Gränssnitt tas fram av sjukhusledningen.

1.15 Ett otydligt gränssnitt primärvården medför risk att patienter faller mellan stolarna

1.16 Ett otydligt gränssnitt Simrishamn medför risk att patienter faller mellan stolarna

1.17 Förändringar av LiY s organisation/uppdrag berör även externa

vårdgivare inom lasarettets väggar tex rtg,lab Diskussion/rutiner tas fram av sjukhusledningen.

1.18 Neddragning av vårdplatser totalt sett i Region Skåne ökar belastningen på befintliga vårdplatser. Minskar möjlighet att fördela patienter mellan förvaltningar. Risk för fördröjd vård och förlängd vårdtid.

(13)

Region Skåne

_{Sida 13}

1.19 Risk att ambulanserna blir mindre tillgängliga om antalet transporter ökar

1.20 Närstående på längre avstånd till patient. Detta kan medföra att rehabilitering försämras

2. Kompetens

*2.1 Risk för kompetensflykt då en del av verksamheten försvinner,

sämre vård, längre vårdtider 3 3 2 Jourkompetens hanteras på divisionsnivå.

EMK/Klinisk lärare/ SA Sölveborn ser över kompetensstrategi. Konsultfunktion för ortopedi?

2.2 Risk att tillgång till ortopedkonsulter försämras. Gränssnitt tas fram av sjukhusledningen.

3. Information, kommunikation, dokumentation

3.1 Melior och Pasis påverkas av omstruktureringen, behöver säkras, beställning behöver läggas i god tid. Risk att patienter tappas bort i systemen.

3 1 1 Handlingsplan ITU, chefer inom respektive division

3.2 Risk att koppling av dokument och enhet i dokumentportalen ej överensstämmer, svårt att hitta rätt dokument och risken för att göra fel ökar.

3.3 Risk att katastrof och pandemiplan inte överensstämmer med organisation.

3 1 1 Handlingsplan katastrofkommittén (telefonisamordnare)

Åtgärder (ange riskens nummer enligt DEL 2)

Beskriv kortfattat önskad effekt Ansvarig Klart datum

Planerad uppföljning av åtgärd och effekt

följ upp att ergonomironden är genomförd. Möjlighet till pauser och varierade

kroppsrörelser. Xxxxxx Xxxxx xxxx-xx-xx xxxx-xx-xx

________________________________________ ________________________________________

(14)

Region Skåne

_{Sida 14}

Bedömning av risker gällande verksamhet/organisation och handlingsplan

Stöddokument: Riskbedömning inför förändringar (huvuddokument), Exempel på arbetsmiljöfaktorer (bilaga 2), Förklaring och exemplifiering av riskklassning (bilaga 3)

DEL 1

Förvaltning Verksamhet/Arbetsplats Startdatum för riskbedömning & dagens datum

Verksamhetsförändring Ja/Nej Berörda av förändring/rond Bedömningsgrupp/Deltagare

Karin Olsson, Christina Andersson, Anna Österblad, Gustav Tallroth, Sven Wiklund, Anders Sandström, Carina Nordblom, Kristina Andersson, Anki Nilsson, Marie Busch, Carina Wahlgren, Marita Nilsson, Ulf, Borgqvist, Petra Elg, Anna Stubbendorff, Lena Nilsson Arbetsmiljörond Ja/Nej

Ärende

Verksamhetsperspektivet

SANNOLIKHET, KONSEKVENS, RISKKLAS

DEL 2 RISKBEDÖMNING

1. Lokaler

1.1 Risk för ökad belastning på öppenvårdslokaler då verksamheten

ställer om från minskad slutenvård till ökad öppenvård 3 1 1 Handlingsplan enhetsnivå.

1.2 Viss kompetens kommer längre från patienterna tex kardiologer,

rehabiliteringspersonal risk att bedömningar och insatser fördröjs. 3 1 1 Handlingsplan enhetsnivå.

1.3 Ökad risk för utlokaliserade patienter innebär förlängda vårdtider Handlingsplan enhetsnivå.

1.4 Förändrade krav på lokalerna och anpassning av dessa med bl a liftar, skapa ergonomiska förutsättningar mm medför för risk att kostnad initialt

3-4

1 1

Handlingsplan enhetsnivå.

1.5 Olika lokaler för olika yrkeskategorier kan medföra risk för

splittrade team, risk för fördröjda bedömningar 3 2 2 Handlingsplan enhetsnivå.

1.6 Risk att flytta medicinsk teknik, risk att denna ej fungerar, risk att 1 1 1 Projektgruppen/MTA gör handlingsplan

(15)

Region Skåne

_{Sida 15}

övervakningsmöjligheter försämras.

2. Transporter

2.1 ökad belastning på infart/utfart vid huvudentrén då de patienter som tidigare vårdades på avd 7 nu vårdas i huvudbyggnaden. Kan det hindra ambulans/andra transporter?

4 2 2 Projektgruppen gör analys.

2.2 Risk att diskussioner mellan vårdgivare uppstår om var tex

patienter som går i dialys och som får en höftfrakur ska dialyseras? Gränssnitt tas fram av sjukhusledningen.

2.3 Risk för ökade transportkostnader för Region Skåne Ekonomiavdelning gör analys.

2.4 Risk för ökade påverkan på miljön till följd av fler transporter 2 Ledningsgrupp lyfter frågan till regionnivå/

Marianne Wickman.

3. Psykisk och fysisk arbetsmiljö

3.1 Risk för ökad belastning på telefonrådgivning om vårdtider slutenvård kortas samt att den dagkirurgiska verksamheten ökar

3.2 Risk för ökade utskriftstider om belastning för sekreterare i

öppenvård ökar 3 1 1 Handlingsplan enhetsnivå.

4. Kompetens

4.1 Risk för kompetensflykt då en del av verksamheten försvinner ffa för läkargruppen

3 2 3 Jourkompetens hanteras på divisionsnivå.

EMK/Klinisk lärare/ SA Sölveborn ser över kompetensstrategi. Konsultfunktion för ortopedi?

4.2 Risk att det inte finns rehabiliteringskompetens i tillräckligt stor utsträckning då rehabilitering ska ske på varje enhet, finns inte möjlighet att flytta pat till ger plats

2 2 2 Samordnas lasarettsövergripande i befintlig grupp AT/SG. Kompetensutveckling för övrig personal.

4.3 AT läkares utbildning i ortopedi går ej att upprätthålla risk att

utbildning för AT läkare ej går att upprätthålla. 3 2 2 EMK/ SA Sölveborn ser över kompetensstrategi.

Konsultfunktion för ortopedi?

5. Vårdplatser

5.1 Externa vårdgivare (kommun och primärvård) har inte ändrat sin organisation för att möta vår organisationsförändring. Detta kan i sin tur leda till överbeläggningar på LiY då ev brist på

rehabiliteringsmöjligheter och korttidsvårdsplatser inte har tillskapats i kommun.

5.2 Farhåga att ortopedpatienter som behöver rehabiliteras skickas tillbaka till LiY/ kommun/hälsovalsenheterna. Risk att resurserna räcker ej, ej heller lokaler

5.3 Otydligt gränssnitt för slutenvårdsortopedi,. Frågor som

uppkommit; vad är slutenvårdsortopedi? Patienter som får frakturer

(16)

Region Skåne

_{Sida 16}

under inneliggande vård LiY, ska dessa flyttas till Kristianstad? Även det som ej går att operera? Påverkas det rehabiliterande synsättet jmf med dagens höftspår otydligt gränssnitt för slutenvårdsortopedi, vad är slutenvårdsortopedi? Även det som ej går att operera?? Två förvaltningar

5.4 Ett otydligt gränssnitt för prehospital organisation (tex ambulans) förlängd preoperativ process

5.5 Ett otydligt gränssnitt kommunal vård både HSL och SoL medför

risk att patienter faller mellan stolarna Gränssnitt tas fram av sjukhusledningen.

5.6 Ett otydligt gränssnitt primärvården medför risk att patienter faller mellan stolarna

5.7 Ett otydligt gränssnitt Simrishamn medför risk att patienter faller mellan stolarna

5.8 Förändringar av LiY s organisation/uppdrag berör även externa vårdgivare inom lasarettets väggar * påverkan på externa vårdgivare inom lasarettets väggar tex rtg

5.9 Neddragning av vårdplatser totalt sett i Region Skåne ökar belastningen på befintliga vårdplatser. Minskar möjlighet att fördela patienter mellan förvaltningar. Risk för fördröjd vård och förlängd vårdtid.

5.10 Risk att samarbetet med ort ingenjör försämrats?

6. Information, kommunikation, dokumentation

6.1 Risk för ryktesspridning under omstruktureringsprocessen 4 1 2 Kommunikationsplan 6.2 1 Melior och Pasis påverkas av omstruktureringen, behöver säkras,

beställning behöver läggas i god tid. Risk att patienter tappas bort i systemen.

3 1 1 Handlingsplan ITU

6.3 Risk att koppling av dokument och enhet i dokumentportalen ej överensstämmer, svårt att hitta rätt dokument och risken för att göra fel ökar.

6.4 Risk att katastrof och pandemiplan inte överensstämmer med

organisation. 3 1 1 Handlingsplan katastrofkommittén

(telefonisamordnare) 6.5 Risk för att information till patienter blir felaktig pga information i

tex remisser och kallelser inte överensstämmer med ny organisation

Kommunikationsplan 6.6 Risk att information om LiYs omstruktureringar inte går fram till

externa samarbetspartner 1177, sjukresor, kommun, räddningstjänst, 112 osv

Kommunikationsplan

(17)

Region Skåne

_{Sida 17}

Åtgärder (ange riskens nummer enligt

DEL 2) Beskriv kortfattat önskad effekt Ansvarig Klart

datum Planerad uppföljning av åtgärd och effekt

följ upp att ergonomironden är genomförd.

Möjlighet till pauser och varierade kroppsrörelser.

Xxxxxx Xxxxx xxxx-xx-xx xxxx-xx-xx

________________________________________ ________________________________________