07.3. Bilaga 2 Nämndernas sammanställda delårsrapporter

(1)

Nämndernas sammanställda delårsrapporter

Tertial 2 2016

(2)

Innehållsförteckning

1 Kommunstyrelsen ... 3

2 Barn- och ungdomsnämnden ... 18

3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 30

4 Vård- och omsorgsnämnden ... 43

5 Socialnämnden ... 57

6 Kultur- och fritidsnämnden ... 70

7 Miljö- och byggnadsnämnden ... 79

8 Trafik- och fastighetsnämnden ... 84

9 Överförmyndarnämnden ... 91

(3)

1 Kommunstyrelsen

1.1 Ekonomisk uppföljning

1.1.1 Prognos KS Prognosrapport KS

Budget Periodutfall Utfall % Prognos aug Avvikelse

KOMMUNSTYRELSEN

Netto (tkr) 170 372 101 032 59 167 679 2 693

- varav kostnader 330 442 196 290 59 331 728 -1 287

- varav intäkter -160 070 -95 257 60 -164 050 3 980

Netto (tkr) per verksamhetsområde

Politisk verksamhet 23 966 15 093 63 23 534 432

Kommunledning 94 258 54 643 58 92 019 2 239

Stadsbyggnadsavdelningen 12 370 4 878 39 12 370 0

Kommunrevisionen 1 613 533 33 1 613 0

Samarbetsorgan 3 265 2 261 69 3 242 23

Räddningstjänst 34 900 23 129 66 34 900 0

Prel.kostnader-interna 0 496 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0

1.1.2 Helårsprognos samt avvikelse mot budget och föregående prognos De totala nettokostnaderna 2016 för kommunstyrelsen beräknas till 167,7 miljoner kronor (mkr). Över- och underskott prognostiseras inom olika verksamheter men totalt sett beräknas ett nettoöverskott på 2,7 mkr, en mindre ökning på 0,7 mkr jämfört med majprognosen.

1.1.3 Kommentarer till utfall

Efter åtta månaders verksamhet ligger nettoutfallet för kommunstyrelsen på 59 procent av årets budget, vilket är under riktvärdet på 67 procent.

122 mkr av budgeterade kostnader avser personal och arvoden. Efter åtta månader har 60 procent av personalbudgeten förbrukats. Obesatta vakanser och glapp i samband med ersättningsrekryteringar, samt sjuk- och annan frånvaro förklarar avvikelsen.

En förklaring till det låga utfallet på intäktsidan och till viss del även kostnadssidan, är IT-arbetsplatserna i kommunen. Här saknas såväl kommuninterna kostnader som IT- enhetens intäkter för andra kvartalet i utfallet. Årskostnaderna för detta inom

kommunstyrelsens verksamhetsområden är budgeterade till 6,8 mkr och intäkterna till

(4)

drygt 20 mkr. Internfakturering försenas av sena fakturor från driftsleverantören Tieto.

Däremot ingår beräknade externa kostnader till Tieto.

Slutligen beräknas ett flertal utvecklingsprojekt och konsultinsatser inom olika delar av kommunledningskontoret färdigställas under sista tertialet och därmed belasta utfallet.

1.1.4 Kommentarer till prognosavvikelser

Prognosen har 0,7 mkr lägre nettokostnad än majprognosen. Det som skiljer är främst vissa justeringar på personalsidan relaterade till om och när vakanta tjänster tillsätts.

Politisk verksamhet

Inom politisk verksamhet beräknas ett överskott för politiska sekreterare. Enligt beslut i kommunfullmäktige ska ett löneutrymme baserat på riksdagsmannaarvodet och antal mandat räknas fram för lönekostnader. Det framräknade löneutrymmet kan sedan användas under hela mandatperioden. För 2015 beräknades återstående löneutrymme för högt, vilket i sin tur resulterade i för högt uppbokade kostnader. Detta regleras 2016.

Kommunledning

Ett överskott på 2,7 mkr prognostiseras för kommunledningen, vilket är en förbättring jämfört med prognosen i maj som hade ett överskott på 2,0 mkr. Ovan nämnda effekt av vakanser och personalglapp är en viktig förklaring.

Personalavdelningen finansieras genom en andel av personalomkostnadspålägget.

Pålägget blir högre på grund av högre löneökningar än budgeterat, vilket är en annan förklaring till den förbättrade prognosen. Inom IT-enheten kommer ett avtal med AB Solom gällande IT-arbetsplatser och system löpa längre än planerat, vilket ger såväl högre kostnader som intäkter än budgeterat.

Bedömningen kvarstår att kostnaden för den ekonomiska analysen av skolbyggnader blir lägre än budgeterat.

Ett vite på 0,8 mkr kommer att erhållas från systemleverantören Tieto som kompensation för problem som främst drabbat socialnämndens system, varför socialnämnden får vitet tillgodo och har med det i sin prognos.

En förändring för 2016 är tillsättandet av strategiska lokaltjänster inom

kommunledningskontoret. Två tjänster tillträdde under april och ytterligare två under juni. Lokalstrategerna kommer att arbeta övergripande i kommunen och kostnaden kommer därmed delas mellan förvaltningarna. Kommunstyrelsens kostnader för detta liksom intäkterna från övriga förvaltningar saknas i årets budget. Det ger en beräknad avvikelse både på kostnads- och intäktssidan.

Stadsbyggnadsavdelningen

Stadsbyggnadsavdelningen sänker sin prognos något till att landa på budget.

Effektiviseringsprogrammets överskott kvarstår men motverkas av hyra av arbetsbodar för Väsjöprojektet, vilka inte kan aktiveras som del av investeringen. I övrigt har vissa omfördelningar mellan olika verksamheter gjorts, men på totalen kommer avdelningen att hålla sin budget.

(5)

1.1.5 Investeringsprognos

Investeringar Årsbudget Årsprognos Avvikelse

Möbler STB avd + konf.teknik Plan 13

2 200 1 300 900

Investeringsbudget (exkl. exploatering)

Investeringsbudgeten uppgår till 2,2 mkr. Utgifterna beräknas till 1,3 mkr och ett överskott på 0,9 mkr prognostiseras. 0,4 mkr avser inköp av möbler inom

stadsbyggnadsavdelningen. Utöver detta kommer, i enlighet med beslut i kommunstyrelsen 2016-03-21, 0,9 mkr användas som delfinansiering av ny konferensteknik på plan 13 i Turebergshuset. Den totala kostnaden för konferenstekniken är beräknad till 2,7 mkr.

Exploateringsverksamheten

För exploateringsverksamheten uppgår de budgeterade nettoutgifterna till 286 mkr.

Utfallet förväntas bli 112 mkr. Differensen på 174 mkr avser Väsjö-projektet där genomförande i Södersättra förskjuts framåt i tiden med ett halvår på grund av att entreprenören ligger efter i överenskommen tidsplan.

1.1.6 Planerade åtgärder vid eventuella underskott Inget underskott finns.

1.1.7 Eventuell omdisponering av budget Inga omdisponeringar föreligger.

1.2 Nämndens åtaganden

1.2.1 Näringsliv och arbetsmarknad

1.2.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:

Det ska vara lätt för näringslivet att få information från och komma i kontakt med alla förvaltningar i kommunen

Förväntat resultat

Näringslivet upplever att det är enkelt att komma i kontakt med kommunen.

Kommentar

Samtliga planerade handlingsplaner pågår enligt plan, under våren har arbetet med att implementera nya mötesformer med näringslivet kommit igång och fortlöper enligt

(6)

plan. Bland annat har en VD-lunch genomförts. Tillståndsguiden som lanserades under hösten har marknadsförts under våren, bland annat genom olika möten med näringslivet och via sociala medier.

Sollentunas placering i Svenskt näringslivs företagsranking släpps den 20 september, men svaren på enkätundersökningen som ligger som grund för rankingen visar på en i huvudsak positiv utveckling.

På frågan om företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen har Sollentuna förbättrat sitt resultat. Siffrorna för övriga frågor i enkäten visar också på positiva resultat, förutom vad gäller frågorna om konkurrens från kommunens

verksamheter och tillgången till medarbetare med relevant kompetens, där det finns en liten negativ trend jämfört med 2015.

Nämndens åtaganden:

I samverkan med nämnderna revidera näringslivsstrategin

Näringslivsstrategin syftar till att förenkla och förbättra företagens kontakter med kommunen och därmed skapas ett bättre företagsklimat i Sollentuna kommun.

Kommentar

Arbetet pågår enligt plan i samverkan med övriga nämnder.

Byggherrar som verkar i Sollentuna ska vara nöjda med samarbetet med kommunen

Ökat intresse hos byggherrar att starta projekt i Sollentuna.

Kommentar

Byggherreenkäten har följts upp med fördjupade intervjuer med några byggherrar och en åtgärdsplan har tagits fram för hur NKI:t ska öka inför nästa mätning.

Byggherreenkäten genomförs vartannat år, nästa gång hösten 2016. Resultatet beräknas komma i början av 2017.

(7)

1.2.2 Förebyggande insatser och omsorg

1.2.2.1 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Kommunens arbete för ökad trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun kommer samordnas, följas upp och kommuniceras

Genom en effektivare samordning skapa en ökad trygghet och säkerhet i kommunen.

Kommentar

Genom den årliga genomlysningen av den lokala lägesbilden i samverkan med polis och Brandkåren Attunda, enkätundersökningen, ett sammantag av samtliga genomförda dialoger och ett uppföljande trygghetsråd, följer Kommunstyrelsen upp kommunens gemensamma insatser som ligger samordnade under trygghets- och säkerhetsstrategin.

De externa aktörerna har sina egna delar i trygghets och säkerhetsarbetet genom framtagningen av den årliga lägesbilden, samt att stor samverkan vid riktade insatser.

Detta beskrivs bland annat genom polisen och kommunens

samverkansöverenskommelse med medborgarlöften samt genom Brandkåren Attundas handlingsprogram. Vidare kommuniceras samtliga åtaganden, insatser och åtgärder via lokala BRÅ, kommande trygghetsråd samt politiska ledningsgruppen för förebyggande frågor.

Trygghetsdialogmöten är inbokade i Sollentunas olika stadsdelar under hösten 2016. En Trygghetsdag, en samverkan mellan Sollentuna kommun, Polisen och

Räddningstjänsten kommer genomföras den 24 september. E-medborgarveckan genomförs första veckan i oktober, med fokus på ökad användning av e-tjänster och ökad digital delaktighet. En handlingsplan för sanering av klotter i kommunen är under framtagande.

1.2.3 Miljö och samhällsutveckling 1.2.3.1 Arbeta för en god bebyggd miljö Nämndens åtaganden:

Planeringen av en ny översiktsplan ska utgå från trender och erfarenheter från andra kommuner med likartade förutsättningar

Ett bra underlag för den kommande översiktsplanen.

(8)

Kommentar

Utifrån dagens förutsättningar arbetar Sollentuna med att utveckla befintlig översiktsplan och komplettera den med fördjupningar och kompletterande styrdokument. I de kompletterande delarna till översiktsplanen ingår

omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte med andra kommuner, dock sker inget arbete med en helt ny översiktsplan i nuläget.

Under 2016 pågår arbete med bland annat åtgärdsplan för buller. En bullerkartläggning förväntas levereras i september och efter det skickas åtgärdsprogrammet på remiss.

Antagande förväntas vintern 2016/2017.

En rapport "Urban service potential i Sollentuna" har färdigställts och presenterats, framtagandet av en vattenplan pågår enligt plan.

Varje år ska 300-500 bostäder bli inflyttningsklara i kommunen

300 - 500 bostäder är inflyttningsklara Kommentar

Prognosen pekar mot ca 350 inflyttningsklara bostäder under 2016.

Ett långsiktigt miljöprogram ska tas fram

Minskat utsläpp av koldioxidekvivalenter.

Kommentar

"Mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun" är

färdigställt och förväntas antas i kommunfullmäktige den 15 september. Mål, åtaganden och aktiviteter kommer integreras i nämndernas målstyrning enligt ordninarie

verksamhetsplaneringsprocess.

1.2.3.2 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:

Gående och cyklister prioriteras i stadsplanering

Fler invånare väljer cykel som transportsätt före bil

(9)

Kommentar

Pritoritering av gående och cyklister pågår löpande i planeringen. Uppföljning och mått enligt cykelplanen utvecklas under början av 2017.

Mat inom kommunens verksamheter ska vara klimatsmart

Minskad klimatpåverkan från mat från kommunens verksamheter.

Kommentar

Rapporten "Sollentuna mat och klimat", vilken rapporterades till miljöutskottet i februari, innehåller en förstudie om ekonomiska styrmedel för matsvinn och energianvändning.

Rapporten innehåller en kunskapssammanställning om matsvinn och

energieffektivisering i skolkök samt ekonomiska beräkningar över potentialen att spara kostnader genom minskat matsvinn och minskad energiförbrukning. Rapporten

innehåller även förslag till vidare arbete med matsvinn inom Sollentuna kommun.

Matsalskampen är en tävling för alla skolor (åk F-Gymnasiet) i SÖRABregionen för att sätta fokus på matsvinnet, Sollentunas skolor uppmuntras att delta. Sollentuna kommun deltar i Klimatkommunernas projekt.

1.2.4 Kommunikation

1.2.4.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen

2016: Kommunen har kunskap om invånarnas och övriga intressenters behov och önskemål av kontakt och kommunikation med kommunen.

2017:Kommunikationen med invånarna och övriga intressenter har anpassats utifrån invånarnas behov och önskemål.

Kommentar

Utvecklingen av kommunikationen sker kontinuerligt. En målgruppsanalys för kommunens kommunikationsarbete planeras under året. En utbildning för samtliga förvaltningar kring användandet av sociala medier har genomförts och arbetet kommer fortsätta i det löpande kommunikationen.

(10)

Kommunens service ska kännetecknas av gott bemötande, hög tillgänglighet och god återkoppling till kund

Invånare, företagare och andra som vänder sig till kommunen är nöjda med kommunens service och tillgänglighet.

Kommentar

Från och med april 2016 bemannar kontaktcenter receptionen i kommunhuset vilket innebär att invånare och besökare får samma service om de kontakat kommunen via telefon eller fysiskt besök i Turebergshuset.

Ett besökssystem för besökare till medarbetare i Turebergshuset finns på plats och två nya besöksdatorer där invånare kan göra ärenden som kräver dator. En automatisk telefonist som bidrar till att rätt ärende hamnar hos rätt person har införts och en arabisk tolk har beställts och kommer att finnas tillgänglig vissa tider för barnomsorg- och skolfrågor.

Resultatet hittills är en höjning av tillgänglighet och en högre lösningsgrad på entréplan för spontanbesökare än innan kontaktcenter bemannade.

Arbete sker även med att utveckla ytterligare mötesplatser för medborgarservice.

Biblioteket i Sollentuna att starta något som kallas för #MeetSollentuna där de kommer att samordna olika träffar med bland annat föreningslivet och kommunen. Ytterligare diskussioner om utevckling av konceptet fortsätter.

Utveckling av administartiva rutiner och system som syftar till ökad tydlighet och bättre service internt och till politiken pågår också.

Digitala metoder för service, kommunikation och insyn ska utvecklas för att underlätta vardagen för kommunens målgrupper

Ökad tillgänglighet och service av kommunens tjänster Kommentar

Arbetet med Hållbar IT/ Grön IT pågår. Under hösten kommer fortsätter arbetet med att säkerställa att hållbarhetskrav för IT finns med i Upphandlingspolicyn, att krav ställs på hårdvara, mjukvara, tjänster och leverantörer och att kraven är på en bra nivå.

Dessutom under hösten startas aktiviteter runt kommunens utskriftshantering, att minska antalet utskrifter och att Follow-me print används på ett effektivt sätt.

Ett arbete med digitalisering av detaljplaner har pågår.

(11)

En Digitaliseringspolicy har antagits av Kommunfullmäktige, och nämnderna utgår från policyn i framtagande av aktiviteter och handlingsplaner för 2017.

E-arkivets anslutningsprojekt, att steg för steg, ansluta Sollentuna kommuns IT-system har startat. Under 2016 beräknas arbetet kunna omfatta anslutningen av två större IT- system till E-arkivet.

Förstudier har genomförts gällande publicering av kommunarkivets handlingar på externwebben samt tillgängliggöra kommunens diarier på externwebben.

1.3 Sjukfrånvaro

1.3.1 Sjukfrånvaro i %

Nyckeltal Utfall T2 2014 Utfall T2 2015 Utfall T2 2016 Referensvärd e

Sjukfrånvaro i % 3,08 % 3,23 % 3,36 %

Senaste kommentar

Sjukfrånvaron har endast ändrats marginellt jämfört med samma period 2015.

Kommunledningskontoret har klart lägre sjukfrånvaro än kommunen i snitt.

1.4 Uppdrag

1.4.1 Status nämndens egna uppdrag från KF, KS och KSAU

Uppdrag

Datum (beslutat) för

återredovisning till

uppdragsgivare Sta

tus Status Senaste kommentar

Uppdrag att utreda om stiftelsen

Claesrodonationen kan upphöra

KS 2015-06-01 Pågåen de (med avvikel se)

Uppdraget är påbörjat men försenat.

Kommunstyrelsen planeras få uppdraget redovisat i oktober 2016.

(Ekonomiavdelningen) Uppdrag att göra en

översyn av övriga stiftelser i Sollentuna

Uppdraget är framflyttat till att redovisas för KS i oktober (Ekonomiavdelningen)

Uppdrag avseende upplåtelse av verksamhetslokaler i skolor på icke verksamhetstid

KF 2016-10-30 Pågåen de (enligt plan)

Ärendet kommer upp på kultur- och fritidsnämnden den 31 augusti.

Ärendet kommer att återrapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott den 26 september.

(Kommundirektör Kommunjurist o Senior advicer)

Uppdrag om utredning av fastighetsöverlåtande avseende fastigheten Centrum 2

AU 2015-05-25 Pågåen de (med avvikel se)

Uppdraget är vilande i avvaktan på en större utredning kring kommunens fastighetsinnehav.

(Ekonomiavdelningen)

(12)

Uppdrag

Uppdrag att hitta gemensamma former för att tydliggöra information om och

ansökningsförfarandet för föreningsbidrag

Uppdraget samordnas med uppdraget att upprätta ett kommunövergripande styrdokument. Förslag till regler för kommunens bidragsgivning har skickats på remiss till nämnderna (beslut KSAU 30 maj, remissvar senast 3 oktober).

(Ekonomiavdelningen) Kommunstyrelsens

uppdrag att upprätta ett övergripande styrdokument gällande föreningsbidrag

Förslag till regler för kommunens bidragsgivning har skickats på remiss till nämnderna (beslut KSAU 30 maj, remissvar senast 3 oktober).

(Kommundirektör Kommunjurist o Senior advicer)

Uppdrag om långsiktig plan för finansiering av kommande investeringar

KS 2016-02 Pågåen

de (med avvikel se)

Finanspolicyn tas av KF i september.

Policyn framflyttad till oktober Medlemsskap i kommuninvest beslutades i KF 20 juni.

Nya finansiella mål beslutades i samband med budget 2017, plan 2018-2019.

(Ekonomiavdelningen) Uppdrag om varmvatten-

bassäng i Sollentuna kommun

Ännu ej fastställt - beskrivs i nämndberedning en

Pågåen de (enligt plan)

Pågår enligt plan.

(Funktionen för näringsliv och strategisk kommunikation) Uppdrag om skyltning

vid Norrortsleden och E4

KS 2015-09-07 Det utökade uppdraget ska redovisas under hösten 2016

Pågåen de (enligt plan)

Pågår enligt plan (Kommunstyrelsen)

Översyn av inköpsrutiner KS 2017-04 Pågåen de (enligt plan)

Policydokumenten är klara men på grund av för många ärenden i KF i juni flyttades ärendena till hösten. Tidsplan för övriga delar framgå av separat redovisning.

(Ekonomiavdelningen) Boenden för

ensamkommande barn och nyanlända i Sollentuna samt uppdrag att ta fram en integrationsplan

Våren 2016 (12/5 KF)

Pågåen de (med avvikel se)

Under våren har en integrationspolicy tagits fram, vilken behandlades på kommunstyrelsen 2016-09-05.

Förvaltningsövergripande arbete pågår med integrationsplan. Beräknas till KF i jan/feb 2017.

Arbetet med att hitta boende för ensamkommande barn pågår.

Nattvakten i Norrviken är

förhoppningsvis i drift kring februari 2017.

(Kommunstyrelsen) Arbetslivsintroduktionsa

nställningar- slutredovisning

2016-11-14 Pågåen

de (enligt plan)

Slutredovisning till KS sker i november 2016.

(Personalavdelningen)

(13)

Uppdrag

KS ger KLK i uppdrag att med AB Sollentunahem upprätta förslag till avtal om försäljning av kommunala LSS- boenden till bolaget.

2016-09-05 Pågåen

de (med avvikel se)

Skulle har rapporterats september 2016 men kommer senare under 2016 med hänsyn till att uppdraget

påverkas av senare lagda uppdrag från KS.

(Stadsbyggnadsavdelningen) Uppdrag att redovisa

kostnader och målgrupper samt utvärdera effekterna gällande de större marknadsförings- och kommunikationsinsatser na på KLK som införts under denna

mandatperiod, exempelvis bussturer och Fokus Sollentuna.

2016-11-14 KS Pågåen de (enligt plan)

Uppdrag att utreda samordning av stöd- och administrativa resurser.

En utredning genomfördes inom kommunens ledningsgrupp under våren. Utredningen resulterade i ett förslag om att centralisera

kommunens

kommunikationsorganisation och internserviceverksamheten men att övriga berörda verksamheter skulle ligga kvar på förvaltningsnivå.

Detaljplanering för hur

omorganisationen ska genomföras under hösten har påbörjats.

Kommunstyrelsen kommer att få ett ärende under första halva av hösten där den besparing som uppdraget förväntas generera kommer redovisas.

(Administrativa avdelningen) Uppdrag att göra

översyn av

konsultkostnader för att kunna minska dessa (konsultstöd och effekterna på respektive förvaltning).

Utredning pågår enligt plan (Ekonomiavdelningen)

Uppdrag att se över bilinnehav och möjligheter till samordning

Utredning pågår enligt plan (Ekonomiavdelningen)

Uppdrag att se över och komma med förslag på revidering av Regler för bidrag ur

kommunstyrelsens särskilda medel för verksamhets- och arbetsrelaterade resor utomlands-

Internationaliseringsbidr ag.

2016-09-26 Pågåen

de (med avvikel se)

Tjut påbörjat. Uppdraget är försenat och kommer att rapporteras till KS 3 oktober.

(Administrativa avdelningen)

(14)

Uppdrag

Kommunledningskontore t får i uppdrag att:

redovisa samt analysera uppnådda resultat av de arbetsmarknadsåtgärder som Sollentuna kommun genomför idag.Utreda formerna för att införa en aktivitetsgaranti för kommuninvånare med försörjningsstöd.Utreda hur kommunen utvecklar hembesöksverksamhete n hos kommuninvånare med försörjningsstöd.Se över nuvarande riktlinjer för bedömning av försörjningsstöd.

2016-09-05 Pågåen

de (enligt plan)

Kommunstyrelsen ger kommunledningskontore t i uppdrag att:

upphandla erforderligt konsultstöd för att förbereda en försäljning avskol- och

förskolefastigheter i enlighet med tjut 2016- 04-12. Uppdraget ska återrapporteras under andra halvåret 2016.Ansöka om de fastighetsregleringar som fordras för att genomföra försäljningar av de skol- och

förskolefastigheter som behandlas i tjutet.

Kostnaderna

för fastighetsregleringar na tillförs respektive berörd fastighet.

2016-12-05 Pågåen

de (enligt plan)

Pågår enligt plan (Ekonomiavdelningen)

Arbetet bedrivs enligt plan.Konsultstöd har avropats från ramavtal.

(Stadsbyggnadsavdelningen)

Uppdrag om

framtagande av mark för byggnation av

hyresrätter

2016-12 Pågåen

de (enligt plan)

Pågår enligt plan.

(Stadsbyggnadsavdelningen)

Uppdrag till KLK att utreda och formulera förslag på

dokumentation för ägarstyrning

2016-10-03 Pågåen

de (enligt plan)

Utredningen pågår enligt plan (Ekonomiavdelningen)

1.4.1.1 Stadsbyggnads uppdrag

Stadsbyggnadsavdelningens uppdrag rapporteras via bilaga.

1.5 Viktiga avvikelser i nämndens verksamhet

Utöver vad som rapporterats ovan redovisas i detta avsnitt, i den mån det är aktuellt,

(15)

viktiga avvikelser som påverkar eller bedöms kunna påverka nämndens genomförande av den löpande verksamheten.

1.6 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndens verksamhet

Nedan redovisas, i den mån det finns, ej tidigare rapporterade data/resultat och/eller fördjupad analys av tidigare rapporterade data/resultat.

Sollentuna tredje bäst i länet i miljörankning

Sollentuna placerar sig på tredje plats bland kommunerna i Stockholms län när Aktuell Hållbarhet gör sin årliga mätning. I den totala mätningen behåller vi plats 19 från förra året.

Aktuell Hållbarhet gör varje år en kommunrankning där kommuner som jobbar aktivt och framgångsrikt med sitt miljöarbete lyfts fram. I årets rankning ligger Sollentuna på plats 3 av 26 i Stockholms län. I gruppen förortskommuner till storstäderna ligger vi på plats 4 av 38 och i den totala mätningen behåller vi plats 19 av 290. Från 2013 har vi klättrat hela 61 placeringar. Totalt fick vi i år 23,3 poäng av 37 möjliga.

För åttonde året i rad har Miljöaktuellt genomfört en kommunrankning bland Sveriges 290 kommuner med syftet att lyfta fram de kommuner som har kommit långt i sitt miljöarbete. Resultatet baseras på Miljöaktuellts enkät till kommunerna samt uppgifter från andra källor som SKL, Vattenmyndigheterna, Boverket och Ekomatcentrum mfl.

Sollentuna på andra plats i jämställdhetsranking

Sollentuna placerar sig på andra plats i totalrankingen i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Öppna jämförelser Jämställdhet 2016. I rapporten rankas kommuner och landsting/regioner utifrån hur stor skillnad mellan kvinnor och män som nyckeltalen uppvisar - små könsskillnader ger högre ranking. Stockholm rankas på första plats i totalrankingen.

Sollentuna placerar sig på första plats i delrankingen för Arbetsliv/arbetsvillkor och på andra plats i delrankingen Service till invånarna. När det gäller politisk representation rankas dock Sollentuna på plats 225.

Inkomna revisionsrapporter, granskning av kommunstyrelsens jämställdhetsarbete

De förtroendevalda revisorerna har inkommit med revisionsrapporten ”Granskning av kommunens jämställdhetsarbete". Revisorerna bedömer att kommunstyrelsens arbete med jämställdhetsfrågan inte är fullt ut ändamålsenligt i enlighet med CEMR-

deklarationen och svensk lagstiftning. I revisionsrapporten lämnas vissa rekommendationer till kommunen, gällande att utveckla jämställdhets- och konsekvensanalyserna, säkerställa att samtliga nämnder tar fram handlingsplaner avseende jämställdhets- och mångfaldsplanen samt att säkerställa att jämställdhets- och mångfaldsplanen och CEMR-deklarationen är känd inom kommunledningen och alla förvaltningsledningar.

Utifrån rekommendationerna kommer arbete påbörjas genom att genomföra

(16)

utbildningar i analysarbete, säkerställa att samtliga nämnder tar fram handlingsplaner avseende jämställdhets- och mångfaldsplanen till verksamhetsplaneringen inför 2017 samt att genomföra informationsinsatser.

Inkomna revisionsrapporter, gransking av kommustyrelsens arbete med EKO- frågor

De förtroendevalda revisorerna har inkommit med revisionsrapporten ”Granskning av kommunens beredskap gällande etik, korruption och oegentligheter (EKOfrågor)”.

Revisorerna bedömer att kommunstyrelsens arbete med EKOfrågor inte är fullt ut ändamålsenligt och den interna kontrollen avseende EKO-frågor inte i alla delar tillräcklig. I revisionsrapporten lämnas vissa rekommendationer till kommunen, bland annat att nämnderna i större utsträckning belyser EKO-frågorna i sina

internkontrollplaner.

Utifrån rekommendationerna kommer arbete påbörjas på kommunledningskontoret med bland annat en övergripande policy som ger vägledningavseende frågor mot korruption och oegentligheter samt förbättrad information i interna kanaler och vid introduktion av nyanställda. Dessutom sker ett långsiktigt utvecklingsarbete avseende nämndernas riskhantering, där kommunstyrelsen avser att inom ramen för uppsiktsansvaret för nämndernas internkontrollprocess verka för att nämnderna identifierar områden i verksamheten där EKO-risker kan uppträda.

Inkomna revisionsrapporter, granskning av delegationshanteringen De förtroendevalda revisorerna har inkommit med rapporten "Granskning av delegationshanteringen". Granskningen skulle besvara frågan "Säkerställer

kommunstyrelsen och nämnderna att delegationshanteringen sker på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt?" Den sammanfattande bedömningen är att delegationshanteringen i Sollentuna kommun fungerar på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt.

Delegationsordningarna i samtliga nämnder och kommunstyrelsen är aktuella och utgör ett reellt instrument för respektive nämnds/ kommunstyrelsens beslutsfattande.

Det finns i samtliga nämnder och kommunstyrelsen fastställda regler för hur delegationsärendena ska anmälas. Registrering av delegationsbeslut sker i samtliga nämnder på ett korrekt sätt. Kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem. I samtliga nämnder och i kommunstyrelsen har man på ett aktivt sätt genomfört

kontroller av delegationshanteringen både 2015 och i några fall 2016. Dessa kontroller har i vissa fall uppmärksammat mindre brister,

som har åtgärdats.

Inkomna revisionsrapporter, granskning av leasingavtal

De förtroendevalda revisorerna har inkommit med rapporten "Granskning av leasingavtal". Granskningen skulle besvara frågan "Finns det en ändamålsenlig hantering som gör att klassificering och redovisning av hyres- /leasingavtal

överensstämmer med god redovisningssed?" Den sammanfattande bedömningen är att kommunens nuvarande rutiner avseende leasingavtal i huvudsak är tillfredsställande men att den interna kontrollen kan stärkas ytterligare.

I syfte att stärka den interna kontrollen rekommenderas att Sollentuna kommun säkerställer att kommunens instruktioner kring undertecknande avseende leasingavtal efterlevs, tar fram dokumenterade riktlinjer avseende redovisningen av leasingavtal

(17)

samt ser över nuvarande rutin vid bedömning av leasingavtal, där fastställande av operationella leasingavtal inte enbart görs utifrån avtalsperioden utan där

nyttjandeperioden och övriga kriterier beaktas.

Kommande revisionsrapport: Exploateringsverksamheten

Exploateringsverksamheten har under sommaren varit föremål för en revision. PwC har intervjuat och granskat både exploateringsenheten och delar av redovisningsenheten.

Revisionsrapport förväntas under september.

(18)

2 Barn- och ungdomsnämnden

2.1 Ekonomisk uppföljning

2.1.1 Prognos BUN Prognosrapport BUN

BARN- OCH

UNGDOMSNÄMNDEN

Netto 1 562 700 1 022 409 65 1 545 428 17 272

- varav kostnader 1 740 142 1 135 847 65 1 721 427 18 715

- varav intäkter -177 442 -113 438 64 -175 999 -1 443

Netto per

verksamhetsområde

Politisk verksamhet 2 500 1 481 59 2 191 309

Fritidsgårdar 6 700 4 363 65 6 899 -199

Öppen förskola 5 598 2 110 38 6 348 -750

Förskola 425 483 294 218 69 438 392 -12 909

Pedagogisk omsorg 15 681 8 719 56 13 523 2 158

Fritidshem 150 683 98 253 65 144 791 5 892

Förskoleklass 39 187 26 228 67 38 773 414

Grundskola 850 355 545 319 64 830 180 20 176

Barn- och

utbildningskontoret 25 938 17 282 67 25 330 608

Grundsärskola 40 575 24 436 60 39 001 1 574

Prel. kostnader-interna 0 843 0 0 0

KOMMUNALA GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR

Netto 0 -21 074 0 -1 439 1 439

- varav kostnader 1 094 823 680 570 62 1 095 408 -585

- varav intäkter -1 094 823 -701 643 64 -1 096 847 2 024

Netto per

verksamhetsområde

Fritidsgårdar -1 240 -850 69 -983 -257

Öppen förskola -57 -294 512 -128 70

(19)

Förskola 5 315 -998 -19 7 906 -2 591

Fritidshem -37 180 -26 105 70 -37 060 -120

Förskoleklass 3 218 1 216 38 3 580 -362

Grundskola 32 909 4 507 14 29 090 3 819

Grundsärskola -2 965 758 -26 -3 844 879

Övriga verksamheter 0 676 0 0 0

Notera att budgeterade belopp kommer att korrigeras till delårsbokslutet augusti. Detta har ännu ej gjort.

2.1.2 Helårsprognos samt avvikelse mot budget och föregående prognos Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett överskott på 17,3 mnkr (14,2 mnkr föregående månad). Av totala överskottet utgörs 20,9 mnkr av volymavvikelser (15,9 mnkr). Volymavvikelser och övriga avvikelser kommenteras i följande textavsnitt.

Prognosen inom de kommunala förskolorna och skolorna visar ett överskott på 1,4 mnkr (3,0 mnkr) jämfört med budget.

2.1.3 Kommentarer till utfall

Riktvärdet efter åtta månaders verksamhet är ett utfall på 66,7% av årets budget. Barn- och ungdomsnämndens utfall per augusti i proportion till helårsprognosen uppgår till 66,3%.

2.1.4 Kommentarer till prognosavvikelser

Kostnaderna för den politiska verksamheten prognostiseras något lägre än budget.

Främsta orsaken är lägre personalrelaterade kostnader än budgeterat.

Kostnaderna för barn- och utbildningskontoret prognostiseras något lägre än budget.

Orsaken är främst hänförlig till lägre personalrelaterade kostnader än budgeterat. Detta förklaras främst av vakanta tjänster och att pågående rekrytering av chefer inom förvaltningen ännu ej är klar. Kostnaden för detta beräknas slå igenom först kring årsskiftet.

För fritidsgårdar prognostiseras kostnaderna bli ca 0,2 mnkr högre än budget. Detta till följd av icke budgeterad kostnad för extraersättning till Edsbergsskolan för att skapa likvärdighet för fritidsgårdarnas förutsättningar.

Öppen förskola prognostiseras bli ca 0,8 mnkr högre än budget till följd av nytt avtal med familjecentral i Edsberg från och med hösten 2016.

För förskolan prognostiseras en total ökad kostnad jämfört med budget på 12,9 mnkr (8,6 mnkr föregående månad). Av avvikelsen utgörs 14,8 mnkr (11,1 mnkr föregående månad) av volymökningar. Prognosen i förskola har skrivits upp sedan föregående rapportering då utfallet påvisar högre antal barn, främst i åldrarna 1-2 år. Antalet 3-5 åringar har ökat även om totala antalet fortfarande är lägre än budget. Övrig positiv avvikelse om ca 2 mnkr förklaras av ökade barnomsorgsintäkter. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd prognostiseras i linje med budget.

(20)

För pedagogisk omsorg prognostiseras kostnaderna bli 2,2 mnkr (1,4 mnkr föregående månad) lägre än budget. Volymavvikelsen utgörs av 2,9 mnkr, främst färre 1-2 åringar.

För fritidshemmen prognostiseras en totalt lägre kostnad jämfört med budget på 5,9 mnkr (4 mnkr föregående månad). Av totala avvikelsen utgörs 9,2 mnkr av lägre volymer än budgeterat, detta inom alla åldrar. Övrig avvikelse är främst hänförlig till lägre BO-avgiftsintäkter än budgeterat, ca 3 mnkr.

I förskoleklass prognostiseras kostnaderna i nivå med budget. Ingen större volymavvikelse rapporteras.

För grundskola prognostiseras en lägre kostnad än budgeterat, totalt 20,2 mnkr. Av periodens avvikelse utgörs 21,9 mnkr av lägre volymer, dvs totalt färre elever i alla årskurser 1-9, dock en ökning sedan föregående rapportering. Övriga

kostnadsavvikelser har minskat sedan föregående rapportering. Detta främst på grund ombudgeteringen från särskola till barn i behov av särskilt stöd i skola som nu

prognostiserar ett utfall i nivå med budget.

Grundsärskolan prognostiserar ett överskott med 1,6 mnkr (2,8 mnkr föregående månad) vilket i stort sett är hänförligt till volymer.

För kommunala förskolor och grundskolor prognostiseras en positiv budgetavvikelse på ca 1,4 mnkr (3,0 mnkr föregående månad). Avvikelsen sedan föregående rapportering är främst hänförlig till ej fördelade budgeterade kostnader för införandet av Sollentunas skolplattform. Inför månadens uppföljning har vi fokuserat på ett visst antal

verksamheter. Övriga verksamheter bedöms hamna i nivå med föregående månad. Inga större avvikelser har noterats.

Investeringarna beräknas överskrida budget, se separat redogörelse under avsnittet 1.5 nedan.

2.1.5 Investeringsprognos

Investeringar Årsbudget Årsprognos Avvikelse

8 500 13 500 5 000

Investeringsprognosen per augusti uppgår till 13,5 mnkr. Avvikelsen om 5 mnkr beror på att de kommunala förskolorna och skolorna i högre grad köper in datorer istället för att leasa dem. Vidare har viss upprustning av utrustning i skolornas lokaler varit nödvändiga och behov av nya möbler tvingats köpas in under året vilket gjort att investeringarna ökat under året. De ökade kapitalkostnaderna (avskrivning och räntor) finansieras inom skolornas budget. Barn- och ungdomsnämnden hemställer hos

Kommunfullmäktige om att utöka investeringslimiten från 8,5 miljoner kronor till 13,5 miljoner kronor.

2.1.6 Planerade åtgärder vid eventuella underskott

2.1.7 Eventuell omdisponering av budget

I delårsrapporten per augusti 2016 har ombudgeteringar gjorts mellan förskola och grundskola. Ombudgetering avser återläggning till ursprungligen beslutad volymbudget

(21)

och har gjorts på inrådan av kommunledningskontoret. Detta innebär att förskolans kostnader på totalnivå i budget ökar med ca 5,9 mnkr och kostnaderna inom

skolaverksamheten minskar motsvarande. Vidare har ombudgetering skett mellan förskoleklass och grundskola. Denna ombudgetering avser fördelning av kostnader för socioekonomisk tilldelning där allt var budgeterat på grundskola. Detta innebär att förskoleklass budgeterade kostnader ökar med 4,2 mnkr och kostnaderna inom grundskola minskar motsvarande.

2.2 Nämndens åtaganden

2.2.1 Näringsliv och arbetsmarknad

2.2.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:

Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin

Nämndens tjänstemannaorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

Kommentar

När arbetet med revideringen har påbörjats kommer BUK aktivt bidra med sakkunskap.

2.2.2 Utbildning

2.2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras

Det samlade resultatet i åk 9 ska öka till 250 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 8 ska öka till 235 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 7 ska öka till 230 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 6 ska öka till 230 baserat på 16 betyg

Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 ska minst vara 90 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 8 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 7 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 6 ska minst vara 90 % Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 ska minska till 17.

(22)

Kommentar

Sollentunas meritvärde fortsätter att ligga högt i samtliga årskurser. De preliminära målvärdena för det samlade resultatet för läsåret 2015/2016 har uppnåtts för samtliga årskurser. De officiella resultaten publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS i oktober men det preliminära resultatet visa ett meritvärde för årskurs 9 på 250,4, för årskurs 8 på 236,5, för åk 7 på 233,6 och för åk 6 på 237,9.

När det gäller andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen har målvärdet inte uppnåtts. Det preliminära resultatet för åk 9 - 83 procent, åk 8 - 82 procent åk 7 - 83 procent och åk 6 - 87 procent.

För spridningen av resultat mellan pojkar och flickor har målvärdet överträffats och ligger på 15,3.

Kunskapsresultaten för läsåret följs upp vid resultatdialoger med samtliga kommunala enheter och ligger till grund för planering av läsåret 2016/2017.

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan

Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska till 4,4 %.

Kommentar

Målet är uppfyllt. Utfallet på Olweusenkäten 2016 är 4,3%. Det förebyggande arbetet mot kränkande handlingar fortsätter enligt planen för Olweus standard för att uppnå ökad trygghet på skolorna.

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande

Att alla enheter hamnar på minst gult på samtliga kriterier.

Kommentar

Implementering av det nya mätverktyget "Kvalitet i förskolan" från SKL kommer att införas under senare delen av hösten 2016 och verksamheten stämmas av utifrån färgkodningen grön - gul - röd. Utifrån goda mätvärden i andra verktyg är det sannolikt att vi får ett gott utfall även i SKL:s mätverktyg.

90 procent av vårdnadshavarna anger på Våga visa enkäten (kundenkäten) att man är nöjda med förskolans arbete inom läroplansområdet utveckling och lärande, vilket är en ökning från året innan. Målvärdet för att man som vårdnadshavare kan rekommendera sitt bars förskola är överträffat med två procent och ligger på 92 procent i årets

(23)

undersökning.

Interna kompetensutvecklingsinsatser för de aktuella personalgrupperna bedrivs inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) med syfte att höja den pedagogiska

kvaliteten i verksamheten samt att stärka kommunens arbetsgivarmärke inom området.

Barns utveckling och lärande kommer från och med hösten 2016 att dokumenteras i samma lärplattform som grundskolorna har som fungerar kommunikationskanal med vårdnashavarna.

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll

Andelen föräldrar som svarar att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem ska öka till 89% i förskoleklass och 85% i årskurs 2.

Kommentar

Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett förväntat resultat på att andelen

vårdnadshavare i förskoleklass och i årskurs 2 som svarar Våga visa på enkäten att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem skulle öka till 87 procent i

genomsnitt för svarsgruppen.. Under verksamhetsåret har en förändring av

svarsgrupperna genomförts inom Våga visa, för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då Skolinspektionens

"skolenkät" tillkommit. På lågstadiet svarar man nu i åk 3 i stället för åk 2. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett

barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på nedanstående fakta.

91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.

Andelen vårdnadshavare i förskoleklass och årskurs 3 som svarar på Våga visa enkäten att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem har ökat med 2 procent till ett genomsnitt på 85 procent, vilket dock innebär att man inte uppnått målvärdet på 87 procent.

Under våren har även Skolinspektionens "skolenkät" genomförts. Där svarar 82 procent vårdnadshavare i förskoleklass att fritidshemmet har aktiviteter som stimulerar lärande och 96 procent att lek och skapande får stort utrymme på fritidshemmet.

Arbetet med det kollegiala lärandet för fritidshemmets personal har genomförts enligt plan inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) tre till fyra gånger per termin, där kompetensutveckling sker genom föreläsningar och utbyte mellan fritidshemmen.

Arbetet har utgått från läroplanen och det allmänna rådet för fritidshem.

För biträdande rektorer med ansvar för det pedagogiska ledarskapet på fritidshemmet har en studiecirkel genomförts ledd av Ann S Pihlgren. Syftet har varit att stärka ledningsfunktionen. Båda aktiviteterna kommer att fortsätta under läsåret 2016/2017.

(24)

En satsning för 12 anställda pedagoger i kommunens fritidshem, som saknar adekvat högskoleutbildning, har startat våren 2016 där de får ekonomiskt stöd för att genomgå utbildning till fritidslärare på Södertörns högskola

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten

Adekvata och relevanta åtgärder utifrån analys av resultat som ger högre elevresultat.

Kommentar

BUK arbetar enligt det framtagna kvalitetsårshjulet som består av kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhetens resultat och insatta åtgärder.

Struktur är i form av ett årshjul och en gemensam analystrappa för uppföljning av resultat på barn- och utbildningskontoret och enheterna. Dialoger genomförs i samband med att varje termins samlade resultat följs upp och analyseras. I samband med

införandet av den nya skolplattformen under 2016 kommer rutiner och nya administrativa underlag för det systematiska kvalitetsarbetet leda till ytterligare förbättring av den formativa analysen på både enhets- och huvudmannanivå.

I kommunens styr- och uppföljningssystem ska presentationen av utfallet på resultatindikatorerna göras så att avvikelser från de mål som satts upp snabbt kan upptäckas, därför ligger i årshjulet kontinuerliga uppföljningar. Att identifiera avvikelser som är viktiga och analys av dessa resultat måste prioriteras. Att hantera negativa avvikelser har prioritet ett men en analys kan också göras på de indikatorer som har ett förväntat utfall eller där utfallet överträffar det förväntade. I det senare fallet kan det finnas ett stort värde i att identifiera och lära av det vi gjorde bra. Att höja kvaliteten kring analys är ett prioriterat område.

Resurserna ska användas effektivt

Kostnadseffektiva nybyggnationer som inte överstiger 18000 kronor per elev i lokalkostnad.

Kommentar

Ett funktionsprogram är beslutat barn- och ungdomsnämnden. Arbete pågår inom varje specifikt byggprojekt i samarbete med TFK som är byggherre för att hålla

byggkostnaderna på rimlig nivå.

Det finns ett flertal paviljongsuppställningar, tex Töjnaskolan, och byggprojekt, tex Tegelhagen, som blivit dyrare än ursprungligen beräknat från TFK. På grund av detta har prognosen att uppnå det förväntade resultatet om kostnadseffektiva nybyggnationer ändrats.

(25)

2.2.3 Miljö och samhällsutveckling 2.2.3.1 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:

Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser

Förväntat resultat Minskat matsvinn.

Kommentar

Förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser har arbetats fram enligt plan. Ett matsvinnsprojekt har genomförts på en pilotskola under höstterminen 2015 i syfte att minska svinnet samt öka elevers och pedagogers förståelse för

matsvinnets miljöpåverkan. Projektet har utvärderats med gott resultat och ett material har arbetats fram som är tillgängligt för alla enheter i avsikt att involvera fler skolor i arbetet.

Samtliga medarbetare har genomgått kommunens miljöutbildning.

2.2.4 Kommunikation

2.2.4.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka

Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ska öka i åk 5 till 85% och i åk 8 till 68%

Kommentar

Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett förväntat resultat på att andelen elever i årskurs 5 och 8 som svarar Våga visa enkäten att lärarna tar hänsyn till deras åsikter skulle öka till 87 procent. Under verksamhetsåret har en förändring av svarsgrupperna genomförts inom Våga visa för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då Skolinspektionens "skolenkät"

tillkommit. På mellanstadiet svarar man nu i åk 6 istället för åk 5. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på

nedanstående fakta.

(26)

I åk 6 på mellanstadiet uppger 77 procent att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, vilket är 3 procent högre än föregående års mellanstadienivå. Andelen elever i åk 8 är 63 procent vilket är 3 procent lägre än året innan för högstadiets elever. Sammantaget en nivå på ca 70 procent som är en minskning mot föregående år, vilket innebär att målvärdet på 78 procent inte uppnåtts. En ny svarsgrupp har dock tillkommit med elever i åk 3. Här svarar 91 procent att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker. Ett genomsnitt på samtliga elevgrupper landar på 77 procent som i princip är i nivå med målvärdet.

Elevrådsutbildning har genomförts under hösten 2015 för högstadiets elever i samarbete med elevorganisationen SVEA. En översyn av formerna för den formella demokratin för eleverna i grundskolan har inletts.

Ytterligare en enkätundersökning har genomförts under våren, Skoinspektionens

"skolenkät". Här svarar 77 procent elever i åk 5 och 54 procent elever i åk 9 att de är delaktiga i beslut som berör dem, ett genomsnitt på 66 procent.

Medborgardialoger har genomförts med föräldragrupper inför framtagandet av trycksakerna "Du är viktig" samt "Skolresan".

Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov

Gemensam skolplattform på plats i alla kommunala skolor i samband med höstterminen 2016.

Kommentar

Upphandlingen av ny skolplattform är slutförd och implementeringen pågår.

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen

Vid 2017 års slut ska målgruppsanalysen vara en integrerad del i nämndens kommunikationsarbete. Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens kommunikation.

Vid utgången av 2016 ska det förberedande arbetet i form av nämndens deltagande i kommungemensamt arbete avseende målgruppsanalys och sociala medier vara avslutat.

Kommentar

En ny skolplattform har upphandlats och implementeringsarbetet pågår inom förskolan och skolan. Kommunikation med hemmen är en delprocess i arbetet

(27)

2.3 Sjukfrånvaro

2.3.1 Sjukfrånvaro i %

Nyckeltal Utfall T2 2014 Utfall T2 2015 Utfall T2 2016 Referensvärd e

Sjukfrånvaro i % 4,67 % 5,13 % 6,51 %

Senaste kommentar

Den totala sjukfrånvaron totalt inom BUK har ökat något men ligger fortfarande under börvärdet på sju procent för förskola och skola sammantaget. Ett tydligt mönster är att det finns en spridning både mellan enheterna och inom enheterna mellan de olika verksamhetsformerna. Som helhet behöver

sjukfrånvaron minska.

2.4 Uppdrag

2.4.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU

Uppdrag

Datum nämndinlä mning till KLK

Stat us

Sta

tus Senaste kommentar

Uppdrag avseende upplåtelse av

verksamhetslokaler i skolor på icke verksamhetstid

2016-09-15 Ej påb örja d (enl igt pla n)

Frågan hanteras av Kommunledningskontoret.

(Barn- och ungdomsnämnden)

I nämndberedningen till budget 2017 finns ett uppdrag att utvärdera

fritidsgårdsverksamheten. I den preliminära budgeten med verksamhetsplan finns samma utvärdering av fritidsgårdarna med. Barn- och utbildningskontoret har även fått ett uppdrag från barn- ungdomsnämnden att utreda vilken förvaltning som ska vara ansvarig samt vad som kan göras för eleverna över 16 år. Uppdraget att utreda detta ska påbörjas under hösten 2016.

2.5 Viktiga avvikelser i nämndens verksamhet

Utöver vad som rapporterats ovan redovisas i detta avsnitt, i den mån det är aktuellt, viktiga avvikelser som påverkar eller bedöms kunna påverka nämndens genomförande av den löpande verksamheten.

Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kvarstår i till exempel matematik,

naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare. Orsak är bland annat den ökade konkurrensen med andra kommuner om vissa lärarkategorier men även det höga löneläget där andra kommuner erbjuder lärare 5000-6000 kronor mer i månadslön.

(28)

2.6 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndens verksamhet

Nedan redovisas, i den mån det finns, ej tidigare rapporterade data/resultat och/eller fördjupad analys av tidigare rapporterade data/resultat.

För att svara upp mot målsättningen att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde hade barn- och utbildningskontoret satt upp som förväntat resultatet för 2015/2016 att det samlade resultatet i årskurs 9 skulle öka till 250 baserat på 17 betyg. Det preliminära resultatet visar att målen uppnåtts med 250,1. För årskurs 8 sattes målvärdet för det samlade resultatet till 235 baserat på 17 betyg, vilket också uppnåtts preliminärt med 236,5. Målen för årskurs 6 och 7 sattes till 230 baserat på 17 betyg och har överträffats i båda åldersgrupperna; med 233,6 i årskurs 7 och 236,5 i årskurs 6. Sammantaget visar det preliminära resultatet avseende meritvärden att eleverna i Sollentuna kommun fortsätter att nå den högt satta målsättningen.

Målet att alla elever ska nå målen i alla ämnen har dock inte nått den ambitiösa nivå som sattes för läsåret. Målet var att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 skulle vara minst procent. Det preliminära resultatet ligger på 83 procent. För årskurs 8 saknades 3 procent och för årkurs 7 saknades 2 procent för att nå målen på 85 procent. Inte heller årskurs 6 nådde ända fram till att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen var 90 procent som var målställt, utan landade på ett preliminärt resultat på 87 procent.

Målet att minska spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 till 17 överträffades med ett preliminärt resultat på 15,3.

Samtliga officiella siffror publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS i oktober/november 2016.

Mål för det kommande läsåret blir att bibehålla den positiva utvecklingen gällande meritvärden samtidigt som vi ökar andelen som når målen i alla ämnen samt ökar andelen gymnasiebehöriga

I Öppna jämförelsers ranking avseende det sammanvägda resultatet för läsåret 2014/2015 fick Sollentunas kommunala skolor en ranking på plats 17. Det

sammanvägda resultat av både kommunala och fristående skolors resultat fick en lägre placering på plats 28 jämfört med året innan plats 15.

Måttet har förändrats i relation till föregående år. Numera ingår inte resultat i årskurs 6 i det sammanvägda resultatet, eftersom Öppna jämförelser inte längre publicerar ett sammanfattande betygsmått för elever i årskurs 6. Anledningen är att antalet ämnen som elever har läst och fått betyg i varierar. Jämförelser mellan kommuner blir därmed olämpliga. Istället är det faktiska värden och avvikelser från modellberäknade värden för resultat i årskurs 9 som nu utgör det sammanvägda resultatet.

Att måttet har förändrats i relation till föregående år gör att jämförbarheten över tid inte är fullständig. Till och med Öppna jämförelser – Grundskola 2013 användes

Skolverkets SALSA-uppgifter på kommunnivå som modellberäknade värden i det sammanvägda resultatet. Efter att Skolverket slutat ta fram kommunuppgifter i SALSA ingick inga modellberäknade värden i rapporten år 2014. Till Öppna jämförelser – Grundskola 2015 ändrades såväl uppsättningen indikatorer i det sammanvägda resultatet som modellen för att ta hänsyn till elevsammansättningen i kommunerna. Vid