"Dagarna är inte bara en transportsträcka till nästa stora händelse, det är idag vi lever också"

"Dagarna är inte bara en transportsträcka till nästa stora händelse, det är idag vi lever

också"

En intervjustudie med personer som strävar mot downshifting

Frida Danielsson

Sociologi, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Kristina Johansson som under studiens gång handlett mig och mitt arbete i rätt riktning. Kristina har varit flexibel och tillgänglig för att svara på frågor och funderingar. Hon har även peppat mig att tänka annorlunda och att våga välja andra tillvägagångssätt. Jag känner även stor tacksamhet till de människor som valt att ställa upp i min studie. Utan deras vilja att berätta deras erfarenheter och livshistoria hade inte studien varit genomförbar. Det är även tack vare deras insikt i ämnet som studien blivit färdigställd med gott resultat. Deras livshistoria har varit en stor inspirationskälla för mig och jag kommer alltid att bära med mig den.

Varmt tack!

Frida Danielsson, Juni 2020.

Sammanfattning

Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod. En förfrågan på olika facebook-grupper bidrog till ett målinriktat urval vilket resulterade i att samtliga intervjupersoner har relevans i ämnet. Eftersom sociologi kan definieras som vetenskapliga studier av samhället samt mänskligt liv är det därför relevant att undersöka fenomenet downshifting närmare (Giddens & Sutton, 2013). Syftet med studien är att utifrån intervjudeltagarnas berättelser beskriva och analysera downshiftning som ett sociologiskt fenomen.

De frågeställningar som använts för att besvara syftet är:

1. Vad uttrycker intervjudeltagarna att de valt bort i önskan att leva ett enklare liv?

2. Vad menar intervjudeltagarna att ett enklare liv bereder plats för?

3. Hur kan strävan mot downshiftning som intervjudeltagarna beskriver förstås med hjälp av Fromms begrepp ägandets och varandets livsformer?

4. Hur kan intervjudeltagarnas möjligheter att downshifta analyseras utifrån ett klassperspektiv?

I resultatet framgår att intervjudeltagarna valt att prioritera ned saker som konsumtion, arbete, boendesituation samt digital downshifting för att komma undan intryck som de inte säger sig behöva. Istället bereder de plats för sociala relationer, eget välmående och intressen. Dessa saker hör ihop genom att lägga mindre tid på en sak, frigör tid att lägga på andra saker. Hur intervjudeltagarna väljer att prioritera sin tid varierar där intressen och vad personen vill åstadkomma med sitt liv avgör. Med Fromms (2003) teoretiska begrepp ägandets och varandets livsform framkommer att intervjupersonerna ställer sig kritiskt till samhället och vad gäller betydelse av klass används Bourdieus (1993) teori om kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital.

Nyckelord: Ekorrhjul, arbete, konsumtion, frihet, frivillig enkelhet.

Abstract

The study is a qualitative study with interviews as a data collection method. A request from different facebook groups contributed to a targeted selection, which resulted in all interviewees having relevance in the subject. As sociology can be defined as scientific studies of society and human life, it is therefore relevant to investigate the phenomenon of downshifting more closely (Giddens & Sutton, 2013). The purpose of the study is to describe and analyze downshifting as a sociological phenomenon from the interviewees' stories.

The questions used to answer the purpose are:

1. What do the interviewees express that they have chosen to live a simpler life?

2. What do the interviewees think that a simpler life prepares for?

3. How can the pursuit of downshifting that the interview participants describe can be understood with the help of Fromm's concept of ownership and being?

4. How can the interview participants' opportunities to downshift be analyzed from a class perspective?

The results show that the interview participants chose to prioritize things like consumption, work, housing situation and digital downshifting in order to avoid the impression they do not say they need. Instead, they prepare space for social relationships, personal well-being and interests. These things come together by spending less time on one thing, freeing up time on other things. How the interviewees choose to prioritize their time varies where the interests and what the person wants to achieve with their life determines. With Fromm's (2003) theoretical concepts of life form and ownership, it emerges that the interviewees are critical of society and in terms of the importance of class Bourdieu's (1993) theory of cultural, economic, social and symbolic capital is used.

Keywords: Squirrel wheels, work, consumption, freedom, voluntary simplicity.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 3

1.3 Disposition ... 4

2. Teoretiskt ramverk ... 5

2.1 Tidigare forskning ... 5

2.2 Ägandets och varandets livsformer ... 7

2.2.1 Ägandets livsform ... 7

2.2.2 Varandets livsform ... 8

2.2.3 Den nya människan ... 9

2.3 Betydelsen av klass ... 10

3. Metod ... 12

3.1 Metodval ... 12

3.2 Avgränsningar och urval ... 13

3.3 Intervjuguide och intervjugenomförandet ... 14

3.4 Presentation av intervjudeltagarna ... 16

3.5 Analys ... 16

3.6 Forskningsetik ... 17

3.6.1 Studiens tillförlitlighet och äkthet ... 18

4. Resultat ... 20

4.1 Vad intervjupersonerna säger sig ha valt bort ... 20

4.1.1 Downshiftad konsumtion ... 20

4.1.2 Downshiftad arbetsliv ... 23

4.1.3 Downshiftad boendesituation ... 25

4.1.4 Digital downshifting ... 27

4.2 Vad intervjupersonerna menar att ett enklare liv bereder plats för ... 28

4.2.1 Tid för sociala relationer ... 28

4.2.2 Tid för återhämtning, vila och intressen ... 30

5. Diskussion ... 33

5.1 Vad intervjupersonerna säger sig valt bort ... 33

5.2 Vad intervjupersonerna menar att enklare liv bereder plats för ... 34

5.3 Hur kan strävan mot downshifting som intervjudeltagarna beskriver förstås med hjälp av Fromms begrepp ägandets och varandets livsformar? ... 35

5.4 Hur kan intervjudeltagarnas möjligheter till downshifting analyseras utifrån ett klassperspektiv? ... 37

5.4.1 Avslutande reflektioner och förslag till vidare forskning ... 39

6. Referenser ... 41

7. Bilagor ... 42

7.1 Intervjuguide ... 42

1

1. Inledning

I föreliggande kapitel så framgår en introduktion där avsnittet innehåller dels bakgrund, dels syfte och forskningsfrågor som ligger till grund för denna studie. Avslutningsvis kan en läsa disposition över de kapitel som studien innehåller i sin helhet.

1.1 Bakgrund

I en artikel på Regeringens hemsida kan en läsa att alla människor som kan arbeta ska vara i arbete. Det är nödvändigt för att de ska fortsätta bidra till den gemensamma välfärden och att alla ska få frihet genom deras lön (Finansdepartementet, 2019). De menar att den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället, är arbete. I västvärlden och i Sverige finns en tradition att genom lönearbete ger människorna tillbaka till samhället. I Sverige innehåller en normal arbetsvecka 40 timmar, vilket innebär 100 procent i arbetstid – något som hör till normen i samhället. Arbetet kan vara starkt sammankopplat med självkänslan hos människorna och är viktigt utifrån dessa aspekter; pengar, aktivitetsnivå, omväxling, tidsstruktur, sociala kontakter, och personlig identitet (Giddens & Sutton, 2013). Arbete ger också människorna den ekonomiska möjligheten till konsumtion, vilket är betydelsefullt både för människorna men även för samhället och välfärden. Chansen att konsumera tycks aldrig ta slut för den med ekonomiska förutsättningar.

Arbetslinjen är ett väl använt ord i Sverige. Arbetslinjen är ett grundantagande att arbete skänker livet mening, det gör människor friska, det bidrar till integration i samhället och motverkar exempelvis arbetslöshetsrelaterad fattigdom (Paulsen, 2017). Vidare menar Paulsen (2017) att arbetsmarknaden även präglas av en ojämn fördelning av mening, när vissa arbeten och uppgifter aldrig skulle väljas bortom den ekonomiska nöden. Andra människor skulle betala för att få ett annat slags arbete och för att få uträtta dem. Den andel av människor som uppger att de skulle fortsätta arbeta om de var ekonomiskt oberoende har i vissa mätningar varit uppemot 50 procent men har även minskat till cirka 30 procent (Paulsen, 2017). Även om dessa mätningar inte är gjorda i Sverige så kan en anta slutsatsen vore liknande här, att de flesta inte vill behålla deras arbete ifall det inte var beroende av lönen. Vidare menar Paulson (2017) att de flesta skulle göra något som omfattas av arbetsbegreppet även om de var ekonomiskt fria.

Det finns en tydlig koppling mellan just arbete och psykisk ohälsa, där mycket tyder på att ohälsa är relaterat till arbete. Arbetarna tycks utsättas för långvarig stress med stor arbetsbörda, dålig respons på arbetet som utförts och bristfälligt socialt stöd. Det kan även vara den psykiska

2

arbetsmiljön, exempelvis relationen till kollegor, bristande ledarskap, omorganisering och teknikanvändning (Hjärnfonden, 2017). I dagens samhälle känner sig många människor sjuka psykiskt (Hjärnfonden, 2017). Sedan 2010 har långtidssjukskrivningarna ökat med 80 procent i Sverige. Psykisk ohälsa står för närmare 60 procent av denna ökning. 74 200 svenskar var sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa år 2016. 76 procent av dessa var kvinnor (Hjärnfonden, 2017). Det talas därför om en ny folkhälsosjukdom som ökar kraftigt i samhället, den psykiska ohälsan. Där faktorer som arbetsrelaterad stress, för lite tid för återhämtning, höga krav och personliga relationer ligger till grund för detta (Hjärnfonden, 2017). Trots att ökningen att drabbas av utmattningssyndrom sker för både kvinnor och män, är kvinnor överrepresenterade i statistiken. Där det stressfyllda samhället och kraven inom arbetslivet gör att ohälsan växer för allt fler människor. I en artikel i Hjärnfonden (2017) presenterar de en undersökning där 76 procent av patienter på en stressmottagning, angav att stressen berodde på arbetsrelaterade och privata faktorer och 20 procent var stressade enbart på grund av arbetesrelaterade faktorer. Fyra procent angav att det endast var privata faktorer som låg bakom stressen.

Parallellt med den växande ohälsan har intresset för fenomenet downshifting (i studien används även begreppet frivillig enkelhet synonymt) ökat. I Sverige syns det exempelvis genom de böcker, podcast, artiklar och serier som utgivs som berör ämnet. Böckerna som kommit vill inspirera läsaren men kan även avslöja ett och annat tips på hur en kan gå tillväga för att börja sin egen downshift-resa. I en artikel från tidningen Land skriver Rådne (2019) om Oskar och Maribel Lindberg, ett par som valt att lämna ekorrhjulet tillsammans med sina tre barn.

Ekorrhjulet innebär att människor stressar genom en vardag fylld med åtaganden gällande livet i sin helhet. Familjen Lindberg blev ekonomiskt fria efter sex år av målmedvetet sparande och kunde därefter lämna ekorrhjulet. De arbetar fortfarande men nu av den anledningen att det är roligt och lustfyllt, uppger de i artikeln (Rådne, 2019). En annan artikel som beskriver en sådan typ av resa är ingenjören Anders Gustavsson som valde att leva i enkelhet, tillsammans med sin familj (Ridou, 2020). I artikeln kan en läsa att familjen hade ”allt”, ett stort hus, husvagn, solresor under loven, cykeltävlingar uppbokade, men Anders kände att tillvaron var själlös.

Även här kapades onödiga utgifter och efter en tid flyttade familjen till en gård i Småland där de blev boende i några år, med djurhållning och odling. Efter ungefär två år kände Anders att ingenjörsyrket kallade på honom och han ville tillbaka, och kände att han fått pausen i ekorrhjulet som han behövde. Anders uppger i artikeln att han bär med sig en frihetskänsla

3

gällande livet. Familjen fortsätter leva i enkelhet inom vissa områden och använder idag gården som sommarstuga (Ridou, 2020).

Ett annat exempel på hur fenomenet kan te sig, är Mandelmanns gård som sänds på TV4. Där vi får följa ett par som är självförsörjande och visar upp hur deras liv fungerar på deras gård, med bland djur, odling och matlagning (TV4, 2017). I en artikel på SVT.se skriver Åsa Svennebäck (2019) att det finns en ökad trend för downshifting och menar att det kan vara en reaktion på samhällets stress och trängsel. Människor söker sig tillbaka till naturen, likt 1970talets ”gröna våg” då allt fler människor valde att flytta till landsbygd från storstäder samt då friluftsliv och vandring var mode (Svennebäck, 2019). SVT.se publicerade även en artikel skriven av Julia Hedlund (2019) om ett projekt där Umeå Universitet ska forska om fenomenet downshifting under tre år, med start från hösten 2019. I artikeln uttrycker forskarna att de människor som väljer downshifting ofta är unga högpresterande personer, har stressrelaterade problem, inte sällan heller egna företagare och med ett intresse för hållbarhet (Hedlund, 2019).

Fenomenet downshifting är av artiklarna att döma något som handlar om att lämna ekorrhjulet och fenomenet får utrymme i media och väcker intresse. De som downshiftar verkar välja en annan typ av livsstil än normen, ett annat sätt att leva. Därför är det intressant att studera fenomenet downshifting, då en grupp människor har valt att, eller strävar efter att, downshifta.

De verkar se på arbete och konsumtion på alternativa sätt än vad normen i samhället gör. Jag vill gå vidare, längre än tidningsartiklarna, för att förstå fenomenet. Fenomenet verkar innebära olika för olika människor och alla människor kan göra sin egen variant som passar deras liv.

Downshifting verkar vara ett växande fenomen och intresserar även mig. Av anledning till det togs beslut om att studera och skapa en ökad förståelse för fenomenet downshifting. Det verkar finnas ett kunskapsgap gällande vad frivillig enkelhet innebär. Gruppen människor som strävar efter att leva i frivillig enkelhet försöker frigöra tid och ge välmåendet mer plats i livet verkar bli större och större, därför är det sociologiskt intressant då det kan tolkas som kritik till samhället.

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med studien är att utifrån intervjudeltagarnas berättelser beskriva och analysera downshiftning som ett sociologiskt fenomen.

De frågeställningar som använts för att besvara syftet är:

1. Vad uttrycker intervjudeltagarna att de valt bort i önskan att leva ett enklare liv?

4

2. Vad menar intervjudeltagarna att ett enklare liv bereder plats för?

3. Hur kan strävan mot downshifting som intervjudeltagarna beskriver förstås med hjälp av Fromm begrepp ägandets och varandets livsformer?

4. Hur kan intervjudeltagarnas möjligheter att downshifta analyseras utifrån ett klassperspektiv?

1.3 Disposition

I det inledande kapitlet har ämnet till studien presenterats genom en kort bakgrund, samt att studiens syfte och forskningsfrågor har presenterats. Det andra kapitlet anger tidigare forskning samt det teoretiska ramverket för studien. I kapitel tre beskrivs forskningsprocessen genom metodval, intervjugenomförande, forskningsetik samt studiens tillförlitlighet och äkthet. I kapitel fyra redogörs resultatet av empirin. Under det femte kapitlet redogörs diskussion och resultatet analyseras utifrån de forskningsfrågor som ligger till grund för studien. Diskussionen avslutas med reflektioner och förslag till vidare forskning.

5

2. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel presenteras först tidigare forskning i form av två artiklar gällande meningen och lycka i livet. Sedan följer studiens teoretiska ramverk som inkluderar teori om de två begreppen;

ägandet och varandets livsform, samt en klassteori som innefattar kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital.

2.1 Tidigare forskning

Downshifting är ett relativt nytt fenomen vilket innebar en svårighet att hitta forskning på olika databaser, men efter att jag utökade min sökning så kunde viss forskning kopplat till ämnet hittas. Databasen som användes var Web of Science, varför den användes var för att det fanns erfarenhet kring den databasen av mig som forskare. Tidigare forskningen är två litteraturstudier på makronivå och används som stöd till studien. Forskningen nämner på olika sätt downshifting och minimalism, men kopplat till andra saker än vad denna studie fokuserar. Det är ett relativt nytt fenomen och tidigare forskning är begränsad, speciellt forskning som tar hänsyn till intervjudeltagarnas berättelser och upplevelser om downshifting som ett sociologiskt fenomen.

I och med att den tidigare forskningen inte täkt denna aspekt, så är det av relevans att undersöka saken vidare.

Meningen med livet genom downshifting är dock något som tidigare studerats av Neil Levy som är filosof inom allmän etik vid ett universitet i Australien. I artikeln ”Downshifting and meaning in life” av Levy (2005) beskrivs begreppet downshifting ”minska på arbetstimmarna, byter arbete, arbetar hemifrån eller slutar arbeta helt för att få tid över till andra meningsfulla saker i livet”. I artikeln nämner han några olika teoretiker och filosofer som också gett sin syn på meningen med livet, filosofer som Richard Taylor, David Wiggins, John Kekes och Susan Wolf. De har alla teorier om hur mening i livet kan uppnås och Levy (2005) tar dessa teorier i beaktande då han studerar downshifting vidare. Författaren menar att mening kan upplevas på två sätt; mening och högklassig mening (superlative meaning) och fokus ligger på att förklara dessa. Skillnaden mellan mening och högklassig mening, är att mening innebär det som upplevs genom familjen, vänner och natur (Levy, 2005). Högklassig mening är det människor känner genom arbete och projekt. Det problematiska i studien är att downshiftare i vissa fall väljer att inte arbeta, vilket Levy (2005) anser gör att de endast känner mening. Levys (2005) studie påvisar att genom att arbeta färre timmar, så kan människor få utrymme för mer glädje och mindre stress vilket gör att livet känns mer meningsfullt till viss utsträckning. Mening återfinns exempelvis i mindre projekt eller inom ideella föreningar och på så sätt känna mening i livet

6

trots att en ”saktat ned” eller downshiftat. Mening i livet konstateras hittas i flera olika aspekter, i denna artikel presenteras strategin för att downshifta vilket innebär att lämna stressfulla arbeten och fokusera på att utveckla självet och lägga mer tid på familj och vänner, menar Levy (2005). Vidare beskriver författaren att för att känna högklassig mening så behöver en lönearbeta, för att känna att en bidrar till samhället. Han avslutar med att konstatera att högklassig mening inte kan bli köpt, det uppnås genom hälsa och genom strukturerat arbete.

I en annan artikel ”Minimalist life orientations as a dialogical tool for happiness” har Jennifer E. Hausen (2018) studerat om vägen från materialist till minimalist är vägen till lycka. Hausen (2018) är en psykolog och hennes forskningsintresse är inom välmående och normer, hon är forskare vid Universitetet i Luxemburg. I artikeln presenterar hon en litteraturöversikt sedan ifrågasätter hon konsumtion och materialister på makronivå. Av hennes översikt framgår att materialisterna inte verkar vara lyckliga. Därför vill hon med artikeln lägga fram ett förslag på att känna lycka och välmående genom minimalism. Hon förklarar minimalism som en alternativ livsstil och förslag till hur en själv kan gå tillväga för att bli minimalist. Hon använder en teori om Dialogical Self Theory (DST), vilket presenterar vägen från materialist till minimalist och studerar huruvida övergången är ett steg för att bli lycklig. Hon jämför dessa två mot varandra för att se vilket sätt människor blir lyckliga genom. Hausen (2018) menar att minimalism är frivillig enkelhet. De personer som väljer detta återvinner, återanvänder och gör hållbara val vilket skapar en lycklig vardag. Det framkommer även att minimalism är en viktig, nödvändig del för miljö och får vår jord samt för vårt individuella välmående. Av sitt resultat fann hon, att de som konsumerar i större utsträckning är mer negativ till miljön och har fler negativa beteenden för miljön, än de som konsumerar mindre. Hennes resultat visade att genom minimalism blir en lyckligare och uppnår mer välmående i livet. Det krävs dock motivation hos människan för att göra denna förändring och resa, att gå från att vara materialist till minimalist.

Det är ”enklare” att vara materialist, det är enkelt att tro på reklam som exempelvis ger intrycket av att en kan bli lyckligare av att köpa en produkt. Samt att tro att en får status genom att äga och konsumera. Att genomskåda detta kan därför vara svårt, eftersom vi ständigt är utsatta för reklam och dylikt.

Artiklarna (Levy, 2005; Hausen, 2018) försöker på en mer övergriplig nivå och med hjälp av olika teorier, undersöka om downshifting spelar in på människors känsla av mening och minimalism. Trots att Levy (2005) och Hausen (2018) närmar sig ämnet på ytan så lämnas ett kunskapsgap vad gäller det individuella perspektiv som studeras i denna studie. De båda

7

artiklarna är relevanta i förhållande till denna studie, främst Hausens (2018) artikel vilken betonar liknande slutsatser som Fromm (2003) gör i sin teori om de två livsformerna som presenteras nedan.

2.2 Ägandets och varandets livsformer

Studiens teoretiska ramverk utgörs i huvudsak av Erich Fromm (1900–1980) teorier om ägandet och varandets livsformer. Fromms (2003) huvudsyfte med boken som presenterar teorin, är att analysera dessa två olika livsformer på djupet bidra till att läsaren förstår det alternativa livsformer, som han förklarar som den ”nya människan”. Dessa begrepp har hjälpt mig fördjupa min förståelse och har använts för att förstå intervjupersonernas livsval och deras erfarenheter. Intervjupersonerna, likt vad teoretikern menar, strävar efter en förändring i deras situation och på många sätt stödjer teorin det intervjupersonerna strävar efter, exempelvis att ta sig ur ägandets livsform och fokusera mer på varandets livsform. Fromm (2003) är kritisk till nutidens samhälle och menar att mänsklighetens överlevande inte bara förutsätter nödvändiga förändringar i samhället, utan även en radikal förändring av människans livsattityder och personliga förhållningssätt. Han drar de två livsformerna till sin spets och menar att människor idag endast lever i ägandets livsform vilket han vill ändra på genom den ”nya människan”.

2.2.1 Ägandets livsform

Ägandets natur innebär att allt som har betydelse inom denna livsform är människors förvärv av egendom och ens rätt att behålla det en har förvärvat. Fromm (2003) menar att det samhälle vi lever i präglas av den strävan att äga och att göra oss en förtjänst. De flesta människor betraktar ägandeformen som det naturliga sättet att leva, kanske till och med det enda sättet att leva.

Fromm (2003:54) har en gång uttryckt ”man är vad man har och vad man konsumerar” och han menar att nutidens konsumtion är både på gott och ont. Konsumtion lindrar oro, eftersom tillfredställelsen över tidigare inköp mattas av måste människor ständigt fortsätta konsumera.

Fromm (2003) menar att likt ett spädbarn som stoppar saker i munnen för att ta det i sin besittning, vill människor äga hela världen och i och med detta kommer viljan att konsumera.

Vårt viktigaste föremål för vår egendomskänsla är, enligt Fromm, vårt jag, vilket innefattar saker som; vår kropp, vårt namn, vår sociala ställning samt våra ägodelar (inklusive vår kunskap). Den inre bild vi har av oss själva är den uppfattning vi vill att andra människor ska få om oss. Vårt jag är därför det föremål som är grunden för vår identitetskänsla. Förutom vårt

8

jag så kan vi äga andra föremål, i vårt nuvarande samhälle betonas förbrukning, inte bevarande och vår konsumtion har blivit ”slit-och-släng”-konsumtion. Vare sig människor konsumerar en klänning, apparat eller bil så tröttar en på den och vill rensa för att göra plats för en nyare och bättre modell. Konsumtionscirkeln är i någon mening: förvärv → temporärt innehav och bruk

→ utrangering (eller ifall det är möjligt förmånligt utbyte mot en nyare modell) → nyförvärv.

Fromm (2003) menar att dagens motto skulle kunna vara ”Det som är nytt är vackert”, istället för förr, när mottot var ”det som är gammalt är vackert”. Förr höll en troget fast vid det en ägde och vårdade och använda allting en ägde så länge det var brukbart.

Genom att äga kommer ägandets livsform och människor måste med makt skydda deras ägodelar, för att förhindra att de förlorar. Fromm (2003) menar att inom denna livsform finns inget levande förhållande mellan människan och det denne besitter, både egendomen och människan har blivit till föremål. Människan äger egendomen, men egendomen äger även människan. Fromm (2003) menar att ägandets livsform kretsar kring egendom och vinst och utestänger andra människor. Inställningen driver människan till en längtan av makt eller snarare behov av makt. Inom denna livsform ligger lyckan att inneha ett övertag över andra, att ha makt och förmåga att besegra, röva och döda. Bilen exempelvis, är inte endast ett bruksföremål, utan även en statussymbol, likt en utbyggnad av människans makt – och främst ett tillskott av människans självkänsla. När en köpt ett nytt föremål, så har människan även utökat sin identitet.

Tankar, vanor och åsikter är också en form av egendom, Fromm (2003) menar exempelvis att om något händer som gör att något av de delarna rubbas eller försvinner så störs människan trygghetskänsla. Människan är rädd för ekonomiska förändringar, tjuvar, för sjukdom och död, rädd för utveckling och rädd för frihet samt förändring. Vidare känns oro om att tappa makt inom ägandets livsform, att inte kunna skydda sina ägodelar. Fromm (2003) ställer sig frågande till vem dessa människor är om allt skulle gå förlorat?

2.2.2 Varandets livsform

Den andra av de två livsformerna är varandet, som är en motsats av ägandets livsform. Fromm (2003) menar att det enda sättet att komma i varandets livsform är att minska på ägandets livsform. Inom varandets livsform så kan en inte känna sig otrygg att förlora något, eftersom

”jag är den jag är” och inte vad jag har, det är inget som kan tas ifrån människan (Fromm, 2003:141). Detta skiljer sig ifrån ägandets livsform där livet fylls av mer ängslan och oro.

Vidare menar han att vi sällan ser något om varandets livsform. Ifall vi slutar söka trygghet, identitet och att klänga oss fast vid våra tillhörigheter så framkommer chans att bara vara, i

9

varandets livsform. De flesta människor känner att det är svårt att ge upp ägandeinriktningen och de flesta känner mer till ägandets livsform (Fromm, 2003). I varandets livsform ligger lyckan att ge, dela med sig av sig själv och att älska.

Varandets livsform kräver oberoende, frihet och ett kritiskt förnuft samt aktivitet. Aktiviteten är varandets viktigaste kännetecken och specifikt den inre aktivitet, det produktiva användandet av våra mänskliga krafter (Fromm, 2003). Människor är öppna för att förnya sig, vara intresserad och att ta sig ur jagets isolerade fängelse. Vara aktiv kan innebära att kunna ge uttryck för sin förmåga, sina talanger samt självsförmögenheter som varje enskild människa är begåvad med, i varierande grad. Det betyder att genom denna livsform så är det viktigt att förnya sig, lära sig, att växa och att vara intresserad och ”ha lust” att ge. Ett tecken av inre aktivitet är produktiv aktivitet, produktiva människor ger liv åt allt som de rör vid, både hos andra människor och hos föremål. Fromm (2003) uttrycker att vara passiv går inte ihop med att befinna sig i denna livsform.

Inom denna livsform finns en önskan hos människor att ge, utan att få någonting tillbaka.

Exempelvis vid blodgivning – människor offrar sig för någon annan utan att få något tillbaka, de människorna riskerar sin hälsa för att rädda någon annan. Dessa uttryck återfinns hos människor som verkligen älskar, dom har viljan. Fromm (2003) menar att äkta kärlek ökar förmågan att älska och ge åt andra. Människor har en önskan om att uppleva samhörighet och det är en utav människosläktets största drivkrafter. Det mänskliga behovet av gemenskap upplevs på många olika sätt, i olika grupperingar och olika stora sammansättningar av människor som en kan känna tillhörighet till.

2.2.3 Den nya människan

Fromm (2003) menar att den ”nya människan” behöver sluta göda det ekonomiska systemet och göra att konsumtionen blir mer ”sund”. Han förespråkar att samhället ska förflytta sig från ägandets mot varandets livsform och genom det bli nya människor. Han menar att samhället måste radikalt ändras då den sunda ekonomin görs till priset av osunda människor. Fromm (2003) ställer sig även frågan vem som ska bestämma vilka behov som är sunda och osunda gällande konsumtion. Sund konsumtion kan bara förekomma när ett stigande antal människor vill ändra sina konsumtionsmönster och livsstil. Detta kan endast möjliggörs genom att människor erbjuds en bättre konsumtion än de är vana vid. Denna förändring görs inte över ett dygn, utan det är en långsam uppfostringsprocess som tar tid. Den nya människan är en radikal

10

förändring, något som Fromm (2003) menar behövs. Han förespråkare vidare om hur politiskt förtroendevalda ska vara med och bestämma över vad som är sund konsumtion och exempelvis vilka livs- eller läkemedel som är bra eller dåliga.

Fromm (2003) menar att om den nya människan ska få plats så behövs förändring i samhället och det kan vara förändringar som exemplifieras nedan:

• Att människan är villig att ge upp ägandet för att helt och hållet vara.

• Känna trygghet och identitet för den människan själv är, och grunda sin tro på vad en är. Grunda tryggheten i behovet av mänskliga relationer, sympati, kärlek och solidaritet med världen.

• Vara fullt närvarande.

• Glädjas och dela med sig, inte samla och lägga på hög och utnyttja andra med makt.

• Utveckla förmågan att älska och utveckla fantasin.

2.3 Betydelsen av klass

Betydelsen av samhällsklass har studerats i många år, främst i förhållande till människans yrke och människans förhållande till produktionsmedel. Att äga eller inte äga (Giddens & Sutton, 2013). Pierre Bourdieu (1993) menar vidare att en inte kan nöja sig med att dela upp människorna i förhållande till produktionsmedel eller sociala grupper baserat på yrke, i analysen måste en ta hänsyn för varje människa av kött och blod. På senare tid studeras klass även med hjälp av människors livsstil och konsumtionsmönster (Giddens & Sutton, 2013). I studien används Bourdieus (1993) teori som ett verktyg för att förstå möjligheter till downshifting utifrån ett klassperspektiv. Å ena sidan grundas downshifting i en klassfråga eftersom de människor som är mindre bemedlade kanske lever på liknande sätt men inte av samma valfrihet.

Å andra sidan så måste människorna uppnått en viss standard innan de har möjlighet att välja frivillig enkelhet och att ”växla ned” sin situation. Bourdieu (1993) menar att individuella skillnader förespråkades i dagens samhälle före yrke, exempelvis hur en klär sig, vad en äter, hur en tar hand om sin kropp och vad en gör när en kopplar av. Vidare förklarar Bourdieu (1993) att livsstilsval är en viktig indikator på klass. Han identifierar fyra former av kapital som har betydelse för klasspositionerna; kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital.

11

Kulturellt kapital innefattar saker som utbildning, konsumtion och fritidsaktiviteter. Kulturellt kapital innefattar främst utbildningsnivå, vilket bidrar till människans klassposition. Här ingår det ekonomiska kapitalet för att kunna förvärva sig den konsumtion som eftersträvas för kulturellt kapital. Inom ekonomiskt kapital så får människorna hjälp av ”behovshandlare” (som säljer både symboliska och verkliga produkter) vilket innebär hjälp av annonsörer, marknadsförare, personliga tränare. Allt som försöker påverka den kulturella smakinriktningen och livsstilsval av konsumenten. Med socialt kapital menar Bourdieu (1993) människornas nätverk; deras vänner, familjeband och kontakter. Det kan tolkas som de grupper som människan inkluderas i genom sina varaktiga kontakter. Det sociala nätverket har en viktig funktion inom dagens sociologi (Giddens & Sutton, 2013). Slutligen presenteras symboliskt kapital vilket innefattar att människan har ett ”gott rykte” och kan också tolkas som social status. Det speglar sig genom hur folk bemöter indvider.

Bourdieu (1993) menar att dessa kapital är länkade till varandra. Det betyder att om en har ett utav kapitalen så har en enklare att ”få” de övriga (Giddens & Sutton, 2013). Bourdieu (1993) ger exempel på en kvinna som tjänar mycket pengar, alltså har ekonomiskt kapital, så har hon råd att exempelvis sätta sina barn i privatskola där de över tid förvärvar sig kunskap om exempelvis konst och kultur. På så sätt får barnen kulturellt kapital. Att kvinnan har ekonomiskt kapital gör att familj kan träffa andra förmögna familjer och genom det erhålla större socialt kapital. Ett annat exempel är hur en kvinna som har ett stort socialt nätverk snabbare kan avancera på sin arbetsplats och på så sätt vinna både ekonomiskt och symboliskt kapital.

12

3. Metod

I detta kapitel presenteras vilka metodval som ligger till grund för studien. Här redogörs även vilka avgränsningar och urval som gjorts samt intervjuns genomförande, samt en presentation av intervjudeltagarna. I kapitlet framgår även vilken analysmetod som används samt studiens tillförlitlighet och äkthet.

3.1 Metodval

Eftersom intresset låg i att studera människors erfarenheter gällande fenomenet downshifting, samt hur de gått tillväga för att sträva mot en sådan resa användes en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning har blivit allt vanligare, ansaten används för att uttyda och förstå fenomen (Nyberg

& Tidström, 2016). Patel & Davidson (2011) menar att kvalitativa studier genererar en djupgående kunskap om intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser, därför ansågs metoden mer passande än en kvantitativ ansats. Patel & Davidson (2011) belyser vidare att kvalitativa studier handlar om att nå förståelse genom tolkande analyser. Att få ett generaliserbart resultat är inte vad som fokuseras i kvalitativa studier (Patel & Davidson, 2011).

För att söka intervjupersonernas erfarenhet och upplevelser ansågs enskilda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod lämplig. En semistrukturerad intervjuguide upprättades med några övergripande frågor ställdes och detta ansågs passande till studien. Fördelen med enskilda intervjuer är att intervjupersonerna inte påverka varandra och jag som forskare kunde tolka och redogöra deltagarnas svar på ett tillförlitligt sätt (Bryman, 2008).

För att redogöra forskningens ansats används abduktiv strategi, vilket Bryman (2008) och (Patel

& Davidson, 2011) menar är en blandning mellan deduktiv och induktiv strategi. Deduktiva strategin innebär att resultatet och slutsatser analyseras med utgångspunkt i redan befintliga teorier. I detta fall är det inte en lämplig strategi eftersom det finns lite tidigare forskning inom downshifting. Samt att det är svårt att testa teori i kvalitativ forskning. Den induktiva strategin förknippas vanligtvis med den kvalitativa ansatsen, men eftersom jag tolkat materialet i förhållande till teoretiska begrepp, är ansatsen inte förenligt med det induktiva. Induktiv strategi är även teorigenererande vilket inte skett till fullo i denna studie, om än den fördjupade förståelsen om downshifting kan verka teorigenererande i viss utrsträckning. Vidare förklarar Bryman (2008) att en studie sällan är enbart deduktiv eller induktiv.

Studien tar således avstamp i abduktiv strategi och denna ansats tolkar relationen mellan teori och forskningspraxis som är relaterat till ett induktivt strategi, där beskrivningar fokuseras av

13

den sociala verklighet har sin grund i människors upplevelser och tolkningar av denna verklighet (Bryman, 2008). Vidare stöds den abduktiva strategin i studien genom att jag som forskare grundar en teoretisk förståelse av den sociala verklighet som beskrivits av intervjupersonerna (Patel & Davidson, 2011). Jag har studerat det perspektiv som formulerats genom intervjudeltagarna och deras redogörelser. Genom detta tillvägagångssätt kunde jag presentera en samhällsvetenskaplig redogörelse av den sociala verklighet som återger intervjupersonernas perspektiv.

3.2 Avgränsningar och urval

Intervjupersonerna rekryterades med hjälp av olika Facebook-forum, vilka var ”Downshifting Sweden”, ”Bortom ekorrhjulet – när, var och hur?” samt ”Köpfritt 2020 (fd 2019)”. Det fanns en tanke om att personer med sådant intresse kunde hittas i dessa forum. I mitt utskick med information om studien, där jag efterfrågade personer som hade erfarenhet av downshifting ställdes ett kriterium. Kriteriet var att de skulle ha påbörjat en downshift-resa (stort eller smått) och de människor som kände sig ”träffade” kunde därmed återkoppla om de ville berätta mer om sina erfarenheter kring detta. Därmed är det intervjupersonerna själva som har fått avgöra om deras liv kan förklaras i termer av downshifting, inte jag som forskare. Tio personer svarade på utskicket och ville ingå i studien. Intervjupersonerna upplever sig relatera till ämnet, även om deras olika erfarenheter skiljer sig och de har kommit olika lång i sin strävan mot downshifting.

Urvalet kallas ett målinriktat urval (Bryman, 2008). Vem som valdes ut av de som visat intresse för studien var de som kunde bli intervjuad först så det blev lite ”först till kvarn” kan jag känna i efterhand eftersom tio personer som svarade på förfrågan. Ännu ett urval gjordes parallellt av en person som hörts via mediekanal. Hon berättade i media om sina erfarenheter inom ämnet och kändes därför passande till studien, efter att jag sökt upp henne så hon tackade ja till förfrågan. Denna kontakt innebar således ytterligare målinriktat urval, något som är vanligt för att bredda urvalet (Bryman, 2008). Personen som tillfrågades kände att hon hade relevans i ämnet och bidrog till att åtta personer intervjuades för studien, av totalt elva som var intresserade. Det uppstod en känsla av tacksamhet av att så många visade intresse för min studie.

Åldersspannet på intervjudeltagarna var ungefär 27–50 år.

I takt med att materialet samlats in och analyserats gjordes bedömningen att tillräckligt material erhållits för att svara upp mot studiens syfte och forskningsfrågor. De intervjupersoner som

14

medverkat hade tillhandahållit tillräckligt material för studien och av den anledningen landande urvalsstorleken där. Efter att jag gjort den bedömningen så återkopplade jag till de personer som skulle bli intervjuade längre fram tiden. Jag var noga med att skriva min tacksamhet för att de visat intresse att medverka i studien, men att jag fått ihop nog med material och därför inte kommer intervjua dem.

I studien var det inte nödvändigt att ha några geografiska avgränsningar dels för att ett urval skedde via dessa forum och dels för att intervjuerna skedde över videolänk. Det visade sig även att avgränsningar inte behövdes göras eftersom det inträffade en pandemi (covid-19), vilket hade lett till att jag hade fått ställa om till digitala metoder i vilket fall. Jag blev positivt överraskad av hur många som faktiskt svarade på min förfrågan och som ville ställa upp på intervju, något som kan ha att göra med att människor som gjort dessa val gärna vill berätta om det och sprida den kunskap de erhållit kring ämnet.

3.3 Intervjuguide och intervjugenomförandet

Intervjuguiden (se Bilaga 1) formades i takt med att jag läste på om fenomenet på nätet och förstod att det kan ha att göra med saker som arbete, konsumtion, miljö och intressen och därför blev det fokusområden till guiden. Guiden innehöll sju övergripande frågor och underfrågor kopplat till dem. Frågorna som ställdes var öppna frågor där intervjupersonen kunde svara fritt (Bryman, 2008). Ett antal underfrågor fanns redo, men alla underfrågor ställdes inte utan löpande urval gjordes beroende på intervjupersonerna och vad de ville berätta. Vidare så gick många frågor ihop och när intervjupersonerna berättade så nämnde de i många fall delar av underfrågorna, vilket gjorde att jag kunde hålla mig till de sju övergripande frågorna.

Utgångsläget för studien var att hålla intervjuerna över nätet, då det fanns en tanke om att deltagarna skulle vara spridda i landet. Min tanke visade sig vara korrekt och intervjuerna skedde av de faktorerna över digitala plattformar - fyra över videolänk och fyra över telefonsamtal. Att hålla intervjuerna över telefon och därmed inte se kroppsspråk eller gester var till denna studie inte viktigt. Även om det var bra att använda videolänk så var det inte betydande i just denna studie då det inte var något känslosamt som studerades. Även den person som rekryterades från en mediekanal och bor inom samma län som mig, hölls intervjun via telefon med anledning av covid-19. Trots att det hade funnits möjlighet i hennes fall att utföra intervjun face-to-face. Intervjuerna var 35-55 minuter långa inspelningar, detta var något som upplevdes lagom då jag vid slutet av intervjun ansåg att jag fått bra information av

15

intervjupersonen. Intervjupersonerna satt i deras hemmiljö och hade tagit sig tid för att utföra intervjun utan nämnvärda störningsmoment, något som Bryman (2008) rekommenderar. Att spela in intervjun underlättade senare i forskningsprocessen då transkribering och kodning av intervjuerna utfördes. Att spela in underlättade inte bara att veta exakt vad intervjupersonerna sa, utan även hur de sa (Bryman, 2008). Att spela in bidrog också att jag som intervjuare kunde fokusera på att vara närvarande och vara en bra lyssnare.

För att få djupgående intervjuer med bra material gjordes även en reflexiv tolkning vid intervjutillfället. Begreppet reflexivitet innebär att det är ett samspel mellan hanteringen av de berättelser som intervjupersonerna gör och tolkningen som intervjuaren gör. Det innebär att kritiska tolkningar gjordes på olika nivåer gällande språk, maktaspekter och teoretiska antaganden (Thomsson, 2010). Vid intervjuns start presenterade jag som forskare mig själv och vem jag är. Detta är även i enlighet med vad Thomsson (2010) förklarar är viktigt vid reflexiva intervjuer, likt denna. Vid reflexiva intervjuer är det viktigt att bjuda på sig själv för att ett bättre samtal. Även om intervjupersonens berättelse fokuserats så finns utrymme att dela med sig om detaljer från intervjuaren egna liv. Detta bidrar även till att intervjuaren verkar mer mänsklig (Thomsson, 2010). Det grundade sig i reflektion från min sida som intervjuare då det kändes viktigt för mig, eftersom jag antog att intervjupersonerna skulle dela med sig av stora delar av sitt eget liv. En tanke som infann sig innan intervjuerna från min sida, var att eftersom intervjupersonerna skulle dela med sig av sitt liv så ingående, vill personen veta till vem en berättar det för. Jag berättade att studien grundade sig i mitt eget intresse för fenomenet, vilket kan ha bidragit till ett en vi-känsla infann sig under intervjutillfällena.

Under intervjuerna fördes minnesanteckningar gällande respektive intervjuperson, något som både Bryman (2008) och Ejvegård (2009) förespråkar. Minnesanteckningarna innehöll saker som jag ville fråga mer om, ifall det fanns någon ”lös tråd” i berättelsen. Jag antecknade löpande och det kunde vara saker som nuvarande arbetssituation, deras intressen och prioriteringar, samt känslor som uppstod gällande deras berättelser. Den stora fördelen med de semistrukturerade intervjuerna var att intervjupersonerna har haft stor frihet att utforma svaren och lyfta det i deras upplevelser som de ansåg relevant i relation till studiens syfte. Den semistrukturerade intervjumetoden bidrog till den samtalsliknande intervju som eftersträvades för att lyfta intervjupersonernas erfarenheter kring fenomenet. Bryman (2008) menar att semistrukturerad intervjumetod är mer flexibel och genererar fylligare svar än exempelvis strukturerade intervjuer. I slutet av intervjun ställdes även en fråga om intervjupersonen önskade att tillägga

16

något, vilket uppskattades av intervjupersonerna. Stämningen under intervjutillfället upplevdes lättsam och god under samtliga intervjuer.

3.4 Presentation av intervjudeltagarna

Nedan följer en kort presentation av alla åtta intervjudeltagare. Alla namn är figurerade och på det sättet anonyma.

Anna, i femtioårsåldern, är ensamstående med två barn, är utbildad civilingenjör och konstruktör. Hon hyr lägenhet i en stad. Hon arbetar deltid i nuläget.

Bella, 38 år, bor tillsammans med sin familj som består av make och två barn. De har flyttat från hus till central hyreslägenhet. Bella arbetar halvtid inom transport.

Cicci, i femtioårsåldern, är ensamstående och bor tillsammans med sina hundar i hus. Hon är utbildad civilekonom, är nu tjänstledig sedan fem år tillbaka.

Dora, 27 år, hon hyr ett torp, där hon bor med sin hund. Dora har en naturbruksutbildning och har därefter vidareutbildat sig till agrotekniker. Hon arbetar heltid idag.

Eva, 34 år, är utbildad socionom. Eva och hennes sambo sa upp sig för att resa runt i varmare länder i en husbil, en resa som de fortfarande är på.

Fanny är i 45 års ålder, som bor själv permanent i ett hus utan el och rinnande vatten. Hon arbetar både inom äldreomsorgen och inom kök, samt att hon arbetar som butikspersonal. Hon arbetar periodvis upp emot 120-130 procent, men är ledig i andra perioder.

Gerd, i trettioårsåldern, gift och bor i hus i skogen tillsammans med sin make och deras son.

Hon studerade psykologi och har en inriktning som personalvetare men har idag bytt bransch och startat eget företag inom hennes intresseområde. Hon planerar att arbeta 50-60 procent.

Henny, 40 år och har studerat civilingenjör och arbetar idag utomlands, hon bor tillsammans med sin man i en villa. Hon arbetar heltid.

3.5 Analys

Det tematiska angreppssättet är det konkreta verktyget för studien. Tematiskt angreppssätt innebär att transkriptionerna i text bearbetades flertalet gånger för att upptäcka likheter, skillnader och kategorier mellan intervjupersonernas svar och ordval, i enlighet med Brymans (2008) rekommendationer. Genom att kategoriseringen utfördes så kunde ord analyseras med

17

varandra och samband som ansågs betydelsefulla till studiens syfte kunde upptäckas. Utav dessa kategoriseringar och teman upprättades resultatet i studien. I studien resulterades det i rubriker efter kategoriseringen ”vad intervjupersonerna valt bort” och ”vad de säger att frivillig enkelhet gett plats för” och teman med underrubriker under dessa.

Den analysmetod som användes som inspiration för studien är narrativ analys. Att narrativ analysmetod valdes grundades i att jag letade intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser i relation till studiens syfte, metoden har hjälp mig förstå mitt material mer djupgående. Genom narrativ analys framhålls den upplevelse som människor finner i berättarrollen av sin egen livshistoria och vad som sker kring dem. Fokus flyttas således från ”vad hände egentligen”, till

”hur skapar människor mening i det som hände?”, vilket skiljer sig från övriga analysmetoder som inte berör det emotionella. Narrativ analys redogör inte enbart människornas livsspann, utan rör även beskrivningar gällande olika händelser och de kopplingar som finns mellan dessa (Bryman, 2008).

3.6 Forskningsetik

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer presenterades vid intervjuns start. Principerna innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Bryman, 2008). Informationskravet innebär att forskaren ska informera intervjudeltagaren om studiens syfte, samt att deltagaren har rätt att avbryta sin medverkan när den vill, utan att ange skäl varför. I utskicket med förfrågan som skickades fanns information om studien principerna.

Vid intervjutillfället upprepades detta samt att frågan ställdes ifall det undrade om något gällande studien. Med samtyckeskravet säkerställs att intervjudeltagarna deltar av egen vilja, jag som forskare (eller andra) får inte tvinga intervjupersonen att medverka mot dennes vilja.

Då de själva kontaktat mig efter utskicket med förfrågan och uppgett att det vill vara med är de således inte under tvång. Konfidentialietskravet innebär att intervjupersonerna är anonyma, både under och efter projektet och deras uppgifter kommer att behandlas och förvaras därefter.

Vilket har skett genom att filer hanteras bakom digitala lås, samt att namnen är anonymiserade i studien. Nyttjandekravet förklaras att de uppgifter som intervjupersonen lämnat till forskaren, ska endast användas till studiens syfte och till detta forskningsändamål och inget annat. Vilket även är förklarat till intervjupersonerna och det har efterföljts under hela projektet.

Information gavs till intervjudeltagarna om att forskningen följer principerna under hela forskningens gång. Därefter ställdes även förfrågan gällande att spela in intervjun vilket

18

samtliga intervjupersoner godkände (Bryman, 2008). Eftersom studien är en kvalitativ ansats användes kriterierna tillförlitlighet och äkthet för att säkerställa studiens kvalitet som presenteras nedan.

3.6.1 Studiens tillförlitlighet och äkthet

Patel & Davidson (2003) redogör skillnader vid bedömning mellan kvantitativa och kvalitativa studier och författarna menar att begreppen reliabilitet och validitet kan innebära varierad betydelse, beroende på vilket angreppssätt vilken studien tar avstamp i. Detta är något som Bryman (2008) belyser på liknande sätt och föreslår ett antal begrepp som kan användas vid kvalitetsbedömning för kvalitativa studier. Dessa står för kvalitativa studiers tillförlitlighet och äkthet. Tillförlitligheten delas upp i fyra kriterier vilka är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2008).

Det första kriteriet vilket är trovärdighet, motsvarar intern validitet. Den sociala verklighet som studerats vid kvalitativa studier, likt denna studie, uppfattas olika för alla människor. För att hålla en trovärdighet genom studien så trycker Bryman (2008) på att hålla sig till de rådande reglerna för forskning. Samt att forskaren rapporterar resultaten till de människor vars sociala verklighet har blivit studerad. I detta fall kommer den färdiga studien skickats till intervjupersonerna. Även Ejvegård (2009) betonar ett sådant upplägg och att forskaren ska säkerställa att tolkningen av intervjupersonens berättelse är på ett trovärdigt sätt. Det kan även tänkas att trovärdigheten ökade i och med att intervjuerna skedde enskilt och inte i grupp, intervjupersonerna har därför inte påverkats av varandra. För att eftersträva trovärdigheten på ytterligare sätt ställdes i slutet av intervjuguiden en öppen fråga om intervjupersonerna ville tillägga något som de ansåg var väsentligt. Vidare eftersträvades trovärdigheten genom att intervjuguiden har varit densamma för respektive intervjudeltagare, något som ger liknande svar som går att jämföra mellan varandra på ett bra sätt (Ejvegård, 2009).

Det andra kriteriet är överförbarhet, vilket motsvarar extern validitet. Inom kvantitativ forskning innebär att ha fokus på det unika och meningen hos eller betydelsen på det som har studerats. Därför är det viktigt att uppnå djup snarare än bredd inom det valda ämnet (Bryman, 2008). Med överförbarheten kan utomstående som läser studien ges möjlighet att bedöma huruvida resultatet är applicerbart på andra situationer. Med hjälp av den intervjuguide och de samtalsliknande intervjuerna har fylliga beskrivningar och djup eftersträvats av intervjupersonernas berättelser. Vidare kan det tänkas att om det funnits mer erfarenhet hos

19

forskaren beträffande intervjuer så kanske intervjuerna genererat än djupare material. Studiens trovärdighet kan dock ha minskats då intervjupersonerna alla varit samma kön, det hade varit intressant om resultaten blivit samma om båda könen hade deltagit.

Det tredje kriteriet är pålitlighet, som kan jämföras med reliabilitet och innebär att forskaren redogör en fullständigt och tillgänglig redovisning alla faser av forskningsprocessen. Det innebär en redovisning av exempelvis forskningsfrågor, val av intervjupersoner och beslut rörande analysen av data och så vidare (Bryman, 2008). Detta eftersträvades i denna studie genom att jag redogjorde stegvis tillvägagångssätten under metodkapitlet. Granskning har skett av handledare och opponenter och uppkomna synpunkter har tagits i beaktande. Genom att synpunkter har tagits i beaktande och att metodkapitlet innehåller redogörelse för alla steg så kan det stärka studiens pålitlighet.

Det fjärde kriteriet, som är möjlighet att styrka och konfirmera. Detta kan jämföras med kvantitativa studiers objektivitet. Vilket enligt Bryman (2008) innebär att forskare utgår från att det inte finns någon helt och fullständig objektivitet i samhällelig forskning, likt denna studies.

För att kunna styrka och konfirmera försöker jag som forskare att säkerställa att jag agerat i god tro. Detta eftersträvades genom att inga egna värderingar eller teoretisk inriktning låtit bestämma studiens riktning eller studiens slutsats. Att det fanns ett grundintresse och en förkunskap inom ämnet av forskaren ska därför inte ha påverkat studiens syfte eller resultat.

För att komplettera dessa fyra kriterier som ingår i studiens tillförlitlighet så används äkthet, vilket innefattar att det som framställs i studien är en rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp människor som studerats, i enlighet med Bryman (2008).

Förutom att det säkerställs att studien visar en rättvis bild så bidrog äktheten till att säkerställa ett antal mer generella frågor som rör forskningspolitiska konsekvenser i allmänhet. Exempelvis frågor gällande ontologisk samt pedagogisk autenticitet; hjälper det intervjupersonerna att få en bättre förståelse av deras sociala miljö. Samt att det tas hänsyn till om undersökningen bidragit till att intervjupersonerna får en bättre uppfattning om hur andra i samma miljö upplever saker och ting.

20

4. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet på en deskriptiv nivå från de genomförda intervjuerna. Först presenteras vad intervjupersonerna säger sig valt bort, vilket delas upp i underkapitel;

konsumtion, arbete, boendesituation och digital downshifting. I nästkommande rubrik presenteras vad frivillig enkelhet har gett dem plats för vilket kategoriseras i underrubrikerna;

tid för sociala relationer, tid för vila och intressen.

4.1 Vad intervjupersonerna säger sig ha valt bort

4.1.1 Downshiftad konsumtion

Intervjupersonerna argumenterar främst att minskad konsumtion är möjligt i och med att de gör medvetna val om hur de spenderar deras tid, pengar och mående. Genom att de är medvetna om deras konsumtion och att de aktivt försöker minska konsumtionen, så kan de i vissa fall arbeta mindre. Efter att intervjupersonerna reducerat sin konsumtion är de inte tvingade att arbeta på samma sätt. Av resultatet kan jag tyda att minskad konsumtion är det som lägger grund för strävan mot downshifting.

Bella tänker konsumtion i tid. En strategi för att minska sin konsumtion som Bella beskriver handlar om att tänka i banor som ”hur många timmar måste jag arbeta för att köpa det, eller det” vilket gör att hon oftast väljer bort produkten. Även Cicci förklarar att hon har en strategi för att minska konsumtionen, att hon tänker i tid och hur mycket en produkt kostar ”äter” av den tid hon har möjlighet att leva utan inkomst. Intervjupersonerna har uppkommit med olika strategier för att göra genomtänkta köp när de väl behöver göra köp och beskriver att dessa strategier oftast slutar med att de inte köper produkten då de ”förhandlar bort” behovet med sig själv med hjälp av deras strategier. Bella och Anna nämner också att de köper kvalitet istället för kvantitet, andra intervjupersoner nämner också att de handlar mycket på andrahandsmarknaden. Att de handlar kvalitét istället för kvantitet kan innebära att de köper hållbara saker och material, intervjupersonerna nämner detta speciellt gällande kläder.

Intervjupersonerna har blivit konsumtionskritisk på ett sätt och handlar endast det nödvändigaste. Alla dessa strategier som intervjupersonerna förklarar har en gemensam nämnare som är att undvika onödig och överflödig konsumtion. Argumenten för minskad konsumtion är många, men främst åberopas miljöskäl och de ekonomiska fördelarna. Samt att de förespråkar att andrahandsmarknaden innehåller ett stort och bra utbud.

21

Även Henny förklarar att hon varit konsumtionskritisk i många år. Hon uppskattar att hennes privatkonsumtion är lägre jämfört med andra i hennes ålder och inkomstnivå. Hennes strategi för att inte konsumera är att ha kassabok som ger henne koll på varenda utgift. Hon går inte ut och äter i annat fall än uppskattningsvis tre gånger om året på finare restaurang och tar ofta med sig kaffe och fika om de ska på en dagstur.

Dora förklarar att mycket handlar om konsumtion, att visa upp för omgivningen vad man köpt och att man har ett bra jobb så en kan konsumera. Hon menar att samhället är uppbyggt på det sättet att normen är att konsumera och att visa upp sakerna. Dora förklarar det enligt:

”Men, där jag bor så handlar det väldigt mycket om konsumtion, alla vill visa upp när dom har köpt en ny båt, ny bil, nytt redskap till trädgården och så. Visar upp att jag är ganska

”upptagen” och vilar ju aldrig, men nu gör jag det litegrann så här och... Att det är väldigt uppbyggt så, accepterat och status i att jobba och konsumera”. -Dora

Citatet ovan kan tolkas som en sorts konsumtions- och statushets som råder i samhället. Det är enligt normen att spendera pengar om det finns pengar, i någon mån. Det alla intervjupersonerna är överens om är att de strävar mot konsumtionshetsen olika sätt och av olika anledningar, dels miljö, dels ekonomiska aspekter, dels för att frigöra tid. Men för Cicci så har hon, likt Dora och fler av intervjupersonerna, minskat ned på sin konsumtion och på så vis gått ”emot strömmen”.

Cicci förklarar:

”Jag värdesätter tid så mycket mer än konsumtion. Det är det som hela tiden väger över, för att jag vet att allt man konsumerar så är det mindre tid kvar, i och med att resurserna är begränsade ändå liksom. Ju mer jag konsumerar så tar det av min, den tiden som jag kommer kunna leva så här.” -Cicci

Intervjupersonen Cicci nämner hur hon tidigare köpte sportutrustningar, böcker och så vidare men att hon idag är bättre på att undvika det och istället låna saker om det finns ett behov. Dora konsumerar inte alls på samma sätt som hon gjorde innan hon började sin downshiftresa. Hon försöker även att sälja av saker som hon inte använder för att få mer utrymme istället för en massa onödiga prylar. Eva förklarar att hon inte känner av den statushets som kanske många andra i samhället känner av och ger följande exempel:

”Jag går inte och köper en ny iPhone bara för att det har kommit ut en ny, utan jag gör det när min telefon inte fungerar. Då kan jag köpa en ny telefon. Jag har kvar en bil som är 20 år

22

gammal, den rullar fortfarande, den är ful, men och det finns skavanker men den funkar för det som jag är ute efter. Jag behöver inte köpa en bil för 200.000. Jag tror att det är mycket, den här statushetsen som vissa säkert känner, den känner jag inte.”- Eva

Med statushetsen menar Eva, att många eftersträvar att ha en fin bil. Det Eva och de andra intervjupersonerna har gemensamt är att de förespråkar att det inte är prylar eller att konsumera, som är viktigt. Det är inte viktigt för dom att följa konsumtionshetsen, och statushetsen som kanske innebär att ha det senaste av produkterna. Eva fortsätter med att hon kan se en klänning eller så och känna att hon verkligen vill ha den, men då använder hon sin strategi för att se om behovet är ”äkta”. Strategin hon använder är frågor till sig själv för att bekräfta om behovet är

”äkta” dvs att det är ett behov eller om det är en impuls. Hon uttrycker att hon ofta kommer fram till att hon ”villhöver” produkten snarare än behöver, vilket oftast slutar med att hon inte köper produkten i slutändan,

Gerd är den intervjuperson som säger sig ha svårast när det gäller konsumtion, hon tänker både på inköpet men även hur hon ska återvinna eller hur hon ska minimalisera hemmet i förhållande till hennes konsumtion. Hon har nämligen resonerat ett steg längre, hon säger sig har svårt att göra sig av med saker på ett klimatsmart sätt. Hon resonerar att andrahandsmarknaden består av fler personer som skänker än som köper kläder, för exempel. Därför har hon svårt när hon själv ska rensa eftersom hon inte vill skänka till organisationer då hon resonerar att det finns ett överflöd där. Hon tänker sin konsumtion i vidare bredd och djup än andra intervjupersoner.

Hennes minskade konsumtion är även kopplat till det faktum att familjen bor på 50 kvadrat.

Gerd resonerar vidare att hon tänker på klimatet mycket och att hon vill göra sin ”del” och bidra till ett bättre klimat och väljer därför bort konsumtion:

” …det kommer komma en tid när det inte är så bra som vi har det nu, att vi lever ju i en slags värld som lever på tillväxt. Och jag kan inte vara med på det, för jag tror inte på det. Vi har en planet, ett jordklot, och vi kan inte leva som att vi hade sju, det finns inte sju. Och för mig är det orimligt, att leva därefter. Så därför kände jag att jag måste leva på ett hållbart sätt, både för mig själv men också för planeten.” - Gerd

För Gerd är miljöhotet ett faktum och hon agerar i den mån hon kan. Även Fanny uppger att hon valt bort konsumtion, då hon i yrkeslivet inom kök sett hur mycket matsvinn det blir. Hon gillar inte att se på hur mat kastas och ser en utmaning att minska på svinn, även gällande andra saker. Fanny har valt bort konsumtion men unnar sig ändå saker om hon behöver, men för henne

23

handlar det om att köpa det som verkligen behövs och inte onödiga saker. Exempelvis skyddskläder för att vara ute i skogen är en sak som köps nytt, medan motorsåg gärna köps begagnat. Fanny berättar att i hennes hem är det mycket äldre saker, allt från bönmalare, prydnader och möbler. Hon gillar att sakerna har karaktär och gillar därför inte att köpa nytt.

4.1.2 Downshiftad arbetsliv

Något som intervjupersonerna nämner är arbete, vilket är ett tydligt tema i deras strävan om att downshifta. Arbete påverkar intervjupersonernas livsstil i hög grad och det är även arbete som i många fall lägger grund till hur mycket en kan konsumera. Intervjupersonerna återkommer till det faktum att de i olika grad, har minskat sitt beroende till arbetsmarknaden, främst då de reducerat sin konsumtion. Beroende på hur långt de kommit i sin strävan efter att downshifta så planerar de för att bli mindre beroende av arbete på olika sätt. En del handlar om hur mycket de vill arbeta genom olika upplägg, en del om vad de ska arbeta med. De olika uppläggen kan vara lägre tjänstgöringsgrad eller att arbeta periodvis, således har intervjupersonerna lagt arbete på olika sätt. Vissa intervjudeltagare resonerar att de inte vill arbeta mer, än vad de behöver. Att intervjupersonerna valt att arbeta mindre är ett aktivt val av dem. De intervjupersoner som har en universitetsutbildning menar att de gett dom bättre förutsättningar i form av lön. Lönen har i vissa fall gett utrymme till sparande och i andra fall möjlighet till lägre tjänstgöring. Anna uppger att hon har en lägre tjänstgöringsgrad, något som möjliggjorts genom studier:

”…jag har ju pluggat till civilingenjör, så jag får ju ändå en okej lön så att jag får ju ändå en bättre lön på 80 procent än vad jag fick på 100 procent arbete, innan jag pluggade”. - Anna Likt Anna är det fler intervjupersoner, förutom Bella och Fanny, som har en

universitetsutbildning som de ansåg var bra lönemässigt då det möjliggör valmöjlighet samt ger utrymme för att arbeta deltid. Anna säger sig även välja bort en karriär på så vis genom att hoppa mellan tjänster och avancera, då det inte är något hon prioriterar. Hon stannar hellre på den arbetsplats hon har nu för att arbeta deltid. Något som kan ha och göra med hur mycket arbetstid en avser att lägga på arbetet. Bella har gått från att arbetat heltid inom storkök till att köra post-transport, hon arbetar nu cirka 20 timmar i veckan och är nöjd med det. Hon uppger även att hon skulle kunna tänka sig längre tjänstgöringsgrad eftersom hon inte känner behov att arbeta mer än så. Hon uppger att hon inte orkat med länge till i den takt hon höll innan hon reviderade sin arbetssituation.