1 (9) datum
2016-02-11
diarienummer
2014-658
Dp 5442
SAMRÅDSHANDLING
V 150831
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för fastigheten RUDAN 9 i Limhamn i Malmö
INLEDNING
DETALJPLANENS SYFTE
Syftet med planändringen är att mark som idag är prickad i gällande plan, ska kunna bebyggas med ett 1,5-plans hus längs Tycho Brahegatan. Tomtindelningen behöver även upphävas så att fastigheten blir möjlig att avstycka. Motivet till detta är att gatu- hus är vanligt förekommande i Limhamn och förtätning anses därför vara möjlig på denna plats. Parkeringsplats måste anordnas inom fastigheten.
SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET
Fastigheten Rudan 9 är idag 668 m2 och efter anstyckning skulle ursprungsfastigheten bli 408 m2 och den nya fastigheten 260 m2. Den prickade marken omfattar idag ca 50 m2. Ett mellanrum på minst 3 meter ska lämnas mellan byggnaderna, denna mark ska användas för biluppställning.
Det finns en byggrätt på fastigheten öster om Rudan 9, därav skulle eventuellt den nya planen kunna möjliggöra ett parhus istället för ett mindre hus. Detta alternativ fordrar vidare utredning, exempelvis om fastighetsägaren till Rudan 18 är intresserad av en sådan planändring.
Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen.
PLANHANDLINGAR
Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser och denna planbeskrivning.
PLANFÖRFARANDE
Detaljplanens handläggs med standardförfarande i enlighet med 5 kap 7§ plan- och bygglagen. Förslaget är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens gransk- ningsyttrande och har inte ett betydande intresse för allmänheten.
2 (9) PLANDATA
Orienteringskarta
Gällande detaljplan är PL 1371 och tomtindelning 1280K-485R.
BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Samråd har skett med Länsstyrelsen om denna bedömning.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN
Planområdet ligger inom riksintresse för kustzonen enligt Översiktsplanen för Malmö antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 detta medför vid tillskott av bebyggelse att Malmö kommun antagit riktlinjer som anger +3,0 meter över medelvattennivån som lägsta marknivå för nybyggnad.
ÖVERSIKTSPLAN
Området redovisas i översiktsplanen existerande blandad stadsbebyggelse för områ- det. Den föreslagna användningen bostad är förenligt med detta.
GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
Området är tidigare planlagt. Berörda gällande detaljplaner är Pl 1371. Tomtindel- ningen TI 1280K-485R gäller som fastighetsindelningsbestämmelse.
Gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser upphör att gälla inom planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft.
3 (9)
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
BAKGRUND/HISTORIK
Planområdet ingår i en gatumiljö med äldre gatumiljö med lägre gatuhus.
BEFINTLIG BEBYGGELSE
Tycho Brahegatan kantas av gatuhus på båda sidorna. På Tegnergatan som är beläget ut mot Limhamns torg har flerbostadshusen en hög på upp mot tre våningar. Nedan bild på fastigheten Rudan 9 sett från gatan.
KULTURMILJÖ
VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER
Fastigheten ligger i den äldsta delen av Limhamn, och gällande plan är utformad som en bevarandeplan. Bakgrunden till de prickmarkerade partierna ut mot gatan handlar troligen om att bibehålla områdets karaktär. Gatan är kantad av i princip enbart gamla hus, det är av stor vikt vid förtätning att utformningen av det nya huset görs i stil med de äldre husen så att det passar in i den omgivande miljön.
KULTURMILJÖ
Det är inte klarlagt om Limhamn uppkom under medeltiden eller under det stora fisket på 1800-talet. Under slutet av 1800-talet kom Limhamn att växa till en industri- ort, bland annat genom cementtillverkning. Innan år 1915 var Limhamn en fristående småstad med ca 10 000 invånare. I Limhamn är bebyggelsen mycket varierad med ett flertal villor men även flerbostadshus som uppfördes efter år 1945 enligt Bostadsmiljöer i Malmö, Inventering del 1: 1945-1955.
TOPOGRAFI OCH LANDSKAP
Befintlig vegetation ska sparas i största möjligaste mån för att ta hand om dagvatten- hantering.
4 (9) KOLLEKTIVTRAFIK
Hållplats för stadsbuss finns vid Limhamns torg, ca 250 meter ifrån planområdet.
TRAFIK
Trafikmängden är enligt trafikmätning från år 1993 på Tycho Brahegatan öster om Birger Jarlsgatan 100 motorfordon per dygn. Troligen är trafikmängden mindre idag eftersom Tycho Brahegatan ungefär vid denna tidpunkt stängdes av i riktning mot Kalkbrottsgatan. Angöring till bostadshuset sker med bil och cykel via Tycho Brahegatan.
TEKNISK INFRASTRUKTUR
Fastigheten är ansluten till el-, gas-, vatten- och avloppsledningar ledningar i Tycho Brahegatan.
BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE
I Limhamns centrum längs med Linnegatan och Järnvägsgatan ca 350 meter från planområdet finns kommersiell service. Den närmaste grundskolan är Linnéskolan.
Tegnérs förskola och Järavallens förskola ligger ca 250 meter respektive ca 500 meter från planområdet. Limhamns vårdscentral ligger ca 500 meter från fastigheten.
PLANFÖRSLAG
BEBYGGELSESTRUKTUR
Förslaget till detaljplan möjliggör att rådande förhållanden inom fastigheten bekräftas samt att ett nytt bostadshus möjliggörs.
GRÖNSTRUKTUR OCH PARK
ALLMÄN PARK OCH REKREATION
De grönområden som ligger närmast planområdet är belägna väster om Strandgatan och vid Ribersborgsstrand.
GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK
Befintlig vegetation ska sparas i största möjligaste mån för att ta hand om dagvatten- hantering.
TRAFIK
PARKERING
Det får idag plats 2 bilar på fastigheten Rudan 9. När fastigheten delas upp i två fas- tigheter bedöms 2 p-platser komma att finnas på varje fastighet.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
DAGVATTEN
Planförslaget innebär inga förändringar.
VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP
Fastigheten är ansluten till avlopp- och vattenledningar i Tycho Brahegatan.
5 (9) AVFALLSHANTERING
Avfallshanteringen skall lösas i enlighet med Avfallsplan 2011-2015 för Malmö stad och Burlövs kommun.
VÄRME
År 2009 installerades en gaspanna samt solvärmeanläggning inom fastigheten Rudan 9.
FASTIGHETSSTORLEKAR
Bebyggelsen inom planområdet ska upplevas som småskalig och detaljplanen reglerar att fastigheter får vara som minst 260 m2.
GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas mel- lan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet.
E.on ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1).
TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
En arkeologisk undersökning av området ska beställas och bekostas av byggherre.
Ingrepp i fornlämning regleras i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen.
Nödvändig grundundersökning ska tas fram av byggherre i samband med bebyggan- det av området.
VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall.
I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA utredas.
Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att brandvat- tenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov.
Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Avståndet mellan brandpost och uppställningsplats ska vara max 75 meter. Byggherre ska redovisa att åtkomlig- heten är säkerställd i samband med bygglovansökan.
I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs.
EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
EXPLOATERINGSAVTAL
Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 2013- 05-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal.
6 (9)
Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller elled- ningar bekostas av exploatören.
Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
FASTIGHETSBILDNING
Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom klyvning. Övriga förändring- ar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering. Fastighetsägare ansöker om fastighetsbildning och anläggningsförrättning.
Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare.
Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och led- ningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad.
DETALJPLANENS KONSEKVENSER
MILJÖKONSEKVENSER
STADSBILD
Planförslaget innebär ingen väsentlig förändring av stadsbilden.
RISKER OCH SÄKERHET
Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga med hänsyn till säkerhet och risker. Tillgäng- lighet och insatstid bedöms vara tillgodosedd för räddningstjänsten.
LUFTKVALITET
Planförslaget bedöms inte innebära förändring för luftkvaliteten.
VATTENKVALITET
Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten.
MARKFÖRORENINGAR
Efter en okulär bedömning vid studie av historiska ortofoton inom planområdet görs bedömningen att inga kända föroreningar finns på tomten. Skulle en misstänkt för- orening påträffas vid grävningsarbete ska detta omedelbart anmälas till miljöförval- tingen.
Det har funnits en oljecistern i fastighetens källare, utan avlopp, för uppvärmning av fastigheten. Oljecistern demonterades och bortforslades av Bavida Prenad AB i slutet av 2009.
OMGIVNINGSBULLER
Bullernivåerna uppges vara som högst grön 40-45 dB(A), gul 45-50 dB(A), se kartan nedan. Redovisade bullernivåerna visar att riktvärdena inte överskrids vid fasad.
Bedömningen är om ett ytterligare hus byggs kommer bullervärdena att sänkas från gul 45-50 dB(A)till grön 40-45 dB(A) även mot trädgårdssidan för denna del av fas- tigheten.
7 (9)
Inga större mängder av genomfartstrafik bedöms ske på Tycho Brahegata. Trafik- mängder gällande tung trafik gör utifrån en generell bedömning på 10% av den totala trafikmängden.
Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid nybyggnad av bostäder:
Utomhus 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad Utomhus 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats Inomhus 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå
Inomhus 45 dB(A) maximal ljudnivå nattetid
Stadsbyggnadskontoret tillämpar ovanstående riktvärden med det tillägget att avsteg kan göras från ekvivalentvärdet utomhus på 55 dB(A). Om detta krav inte kan uppnås kan bebyggelsen ändå accepteras om det utanför fönster till minst hälften av bonings- rummen i varje bostad är högst 50 dB(A) ekvivalent och högst 70 dB(A) maximal bullernivå. Av de rum som vetter mot den ljuddämpade sidan ska minst ett rum vara vänt mot en gårdssida. Minst halva gårdsytan måste ha en ekvivalent trafikbullernivå som inte överstiger 50 dB(A). Riktvärdena för trafikbullernivå inomhus och på ute- plats ska alltid innehållas.
En planbestämmelse har införts på plankartan som anger att dessa riktvärden ska klaras och vad som gäller vid avsteg.
KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER
Fastighet Rudan 9 kommer att klyvas och delas upp i två delar varav den ena fastig- heten måste vara minst 260 m2.
8 (9) SAMHÄLLSKONSEKVENSER
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål. Målen ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och bygglagen.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden är 5 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft.
UNDERLAG TILL PLANARBETET
RIKTLINJER FÖR GRÖNYTEFAKTOR
Riktlinjerna är godkända av Stadsbyggnadsnämnden 2014 och beskriver hur arbetet med grönytefaktorn bedrivs.
UTEMILJÖ VID FÖRSKOLOR I MALMÖ
Skriften är ett verktyg för planering, utformning och bygglovgivning av förskolor och har tagits fram i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och övriga berörda förvalt- ningar inom kommunen. I dokumentet berörs bland annat frågor om storlek på yta för lek och utevistelse, bullerskydd och andra kvalitetsfaktorer för förskolor i Malmö.
HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE
Planområdet ingår i karaktären ”xxx” enligt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005).
GRÖNPLAN
Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsun- derlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt.
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog 2012-11-22 bostadspolitiska mål i tio punkter. Planer och program för genomförande ska utgå från dessa mål.
MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2009-2020
Miljöprogrammet fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas.
ENERGISTRATEGI FÖR MALMÖ
Energistrategin är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är samordnat med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits av kom- munfullmäktige.
TILLÄMPNINGSSKRIFT OM TRAFIKBULLER
Dokumentet beskriver vilka krav Malmö stad ställer vid planering och byggande av bostäder och är godkänd av stadsbyggnadsnämnden. Malmö stads tillämpning är till viss del en anpassning av Boverkets allmänna råd 2008:1 om planläggning för bostä- der i bullerutsatta miljöer.
9 (9) TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ
Trafikstrategin, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en målmedveten stra- tegi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö med tre huvudmål:
trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och effektivare transpor- ter.
TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017
Trafikmiljöprogrammet, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande målsätt- ning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassar transportsystem.
FOTGÄNGARPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2018
Fotgängarprogrammet utgör grunden för gångstråksplanen i vilken viktiga stråk för gående pekas ut. Programmet antogs av tekniska nämnden 2012.
PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM
Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i Par- keringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av kommunfullmäktige i september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning.
AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN
Avfallsplanen innehåller mål och strategier för avfallshanteringen.
MEDVERKANDE
Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret.
Josephine Nellerup Emilie Åhgren
Planchef Planhandläggare
