• No results found

08.2 2017-2263 BUN-1 Bilaga_ Riktlinje för insyn i fristående skolor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "08.2 2017-2263 BUN-1 Bilaga_ Riktlinje för insyn i fristående skolor"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Dnr 2017/2263 BUN-1

Diariekod: Diariekod: 609

Riktlinje för insyn i fristående skolor

I Sollentuna kommun finns 18 fristående skolenheter med totalt cirka 3 000 elever inskrivna.

Sollentuna kommun har inte tillsyn av enskilda huvudmäns verksamheter, förutom för fristående förskolor, fritidshem som inte tillhör en skolenhet samt annan pedagogisk verksamhet som drivs i enskild regi.1

Det är viktigt att tydliggöra att till skillnad från tillsyn, ger inte insyn kommunen en rätt att göra påpekanden eller begära förändringar i verksamheten genom till exempel förelägganden.

Det ena förfarandet är tillsyn, vilket är en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Med tillsyn avses att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäcks vid granskningen.

Skolinspektionen har tillsyn över fristående grundskolor och

grundsärskolor. Kommunen har däremot tillsyn över förskola och fritidshem som inte tillhör en skolenhet samt annan pedagogisk verksamhet som drivs i enskild regi.

Det andra förfarandet är insyn, vilket är ett något som den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till för att kommunen ska kunna tillgodogöra sina skyldigheter enligt skollagen och även för att tillgodose allmänhetens behov av insyn. I samband med att skollag (2010:800) trädde i kraft ändrades regleringen avseende insyn av fristående verksamheter och den tidigare regleringen, att kommunens bidrag till den fristående skolan skulle bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov, togs bort. Därför saknas numera skäl för kommunen att t.ex. ta del av en

1 Se 26 kap. 4 § skollagen.

(2)

fristående skolas räkenskaper för att kunna göra en rättvis bedömning av skolans bidragsbehov.

Skollagen (2010:800) innebar att de fristående skolorna blev en del av skolväsendet och regleringen är numera i stort densamma för alla

huvudmän. Alla huvudmän ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras. De fristående skolorna står under statlig tillsyn och omfattas av Skolverkets nationella uppföljning och utvärdering. Mot den bakgrunden ansåg lagstiftaren att det inte längre fanns något motiv för att reglera att fristående skolor skulle delta i lägeskommunens uppföljning och utvärdering.

Barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna avser med detta dokument att förtydliga hur kommunens rätt till insyn i fristående skolor ska utnyttjas.

Rätten till insyn syftar till att säkerställa att kommunen får sådan insyn att kommunen kan uppfylla sitt övergripande ansvar för att elever i kommunen erbjuds utbildning. För att ta det ansvaret behöver kommunen hålla sig informerad om hur verksamheten utvecklas. Ett annat viktigt syfte med insynen är att försäkra sig om att allmänheten har insyn i verksamheten.

Reglering och dess innebörd

Enligt 26 kap. 3 § skollagen (2010:800) är det Skolinspektionen som har tillsynsansvaret över bl.a. fristående grundskolor. Inom den myndighetens tillsyn ska enskilda huvudmän när dess verksamhet står under tillsyn på begäran av tillsynsmyndigheten lämna upplysningar, handlingar och annat material som behövs för tillsynen. Av förarbetena till skollagen framgår att det exempelvis kan vara uppgifter om skolans ekonomi.2

Av 10 kap. 41 § skollagen framgår avseende grundskolan att: ”Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i

verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn.” Andra skolformer regleras på motsvarande sätt i skollagen.3. Med insyn i verksamheten avses att kommunen fortlöpande ska kunna hålla sig informerad om hur

2 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 897.

3 Jmf. 9 kap. 22 § skollagen (förskolan) och 11 kap. 40 § skollagen (grundsärskolan).

(3)

verksamheten vid den fristående skolan utvecklas4, dels för att kunna planera sin egen verksamhet, dels för att säkerställa kommunens skyldighet att se till att skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. För att kommunen ska kunna fullgöra denna skyldighet krävs att kommunen får tillräckligt med information inom rimlig tid.5

Insynsrätten innebär således att kommunen kan informera sig om de

fristående skolornas kunskapsresultat, fördelning av undervisningstid mellan årskurser, inriktningar m.m. för att kunna säkerställa elevernas skolgång vid eventuell nedläggning.6

Bestämmelserna ska också säkerställa allmänhetens behov av information om den fristående skolan, t.ex. vid skolval. Kommunerna ska få den information som krävs för att de ska kunna fullgöra sin

informationsskyldighet till vårdnadshavare och elever om vilken utbildning som finns att tillgå inom kommunen. Kommunen kan dock inte med stöd av sin insynsrätt ta del av en fristående skolas ekonomiska förhållanden.7 Däremot finns det möjlighet att i efterhand kontrollera räkenskaperna enligt årsredovisningslagen och ta del av den enskilda huvudmannens

årsredovisning och balansräkning.

Som ovan nämnt innebär rätten till insyn endast en öppenhet, inte någon rätt för kommunen att göra påpekande/förelägganden gentemot den fristående skolan. Däremot ska kommunen kunna utöva sin insynsrätt genom besök i skolan eller genom att ta del av vissa handlingar.8

Kommunens insyn

Det är viktigt att insynsrätten utövas så att den inte onödigtvis ökar den administrativa bördan för de fristående skolorna. En omfattande

informationsutlämning skulle kunna innebära betydande kostnader för fristående skolor, inte minst mindre sådana.9

4 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 746.

5 10 kap. 41 § skollagen samt prop. 2013/14:112, Villkor för fristående skolor m.m., s. 82.

6 Prop. 2013/14:112, Villkor för fristående skolor m.m., s. 81.

7 Ibid.

8 Ibid.

9 Ibid., s. 64.

(4)

Branschråd

Idag finns ett branschråd, genom vilket nämndens ordförande och

förvaltningschef vid regelbundna träffar hämtar in åsikter och synpunkter från representanter för de fristående skolorna i kommunen. Här finns möjlighet att föra dialog kring gemensamma utmaningar och åtaganden.

Brukarenkät/våga visa

Våga Visa är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan fem kommuner i Stockholmsområdet: Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby.

Metoden omfattar tre delar:

observationer,

kundenkät i förskola, grundskola och gymnasium,

självvärdering genomförd av verksamhetens pedagogiska personal.

Våga Visa är en del i kommunens utvärdering och bidrar till att utveckla verksamheten. Syftet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i

respektive kommun.

Våga Visa:

baseras på läroplaner för förskola och skola

utgår från ett barn- och elevperspektiv

stödjer det systematiska kvalitetsarbetet

jämför kommunernas förskolor och skolor

sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling

Resultatredovisning

Barn- och utbildningskontoret samlar årligen in elevresultat från de fristående skolorna i enkätform. I enkäten får friskolorna i kommunen redogöra för verksamhetens resultat i nationella prov, meritvärden, behörighet samt hur stor andel av eleverna som når målen i alla ämnen.

Ovan beskrivna förfarande anser barn- och utbildningskontoret inte genererar en onödigt ökad administrativ börda för de fristående skolorna.

(5)

Utvecklingsområden

De områden inom vilka kommunen främst bör utnyttja sin insynsrätt är enligt Skolinspektionen:

 Den kvantitativa och kvalitativa utvecklingen av verksamheten Den kvalitativa utvecklingen av verksamheten fångar kommunen idag genom den enkät som går ut till de fristående skolorna där de rapporterar resultat och måluppfyllelse. När det gäller den kvantitativa utvecklingen, planerad expansion eller neddragning, skulle dialogen kunna stärkas. Det kan ske genom en årlig genomgång med de fristående skolorna i samband med framtagandet av lokalresursplanen där de ges möjlighet att redogöra för kommande förändringar i organisationen.

 Allmänhetens intresse av information (kunskap, trygghet och studiero etc.)

När det gäller allmänhetens intresse av information så deltar de fristående skolorna i Våga visa-undersökningen. Resultatet publiceras på kommunens hemsida. Kunskapsresultaten redovisas årligen i samband med barn- och utbildningskontorets enkät till de fristående som resulterar i en rapport till nämnden.

 Skolpliktsbevakning (underrätta hemkommunen vid ogiltig frånvaro samt när en elev börjar och slutar)

Utveckla och förtydliga vilka åtaganden de fristående har gentemot hemkommunen för att säkerställa skolplikten.

 Verksamhetens stabilitet (uppgifter från Bolagsverket, Skatteverket, UC)

Kommunen har inte rätt att granska den fristående skolans interna dokument som ingår i den löpande bokföringen under ett verksamhetsår. Däremot kan uppgifter årligen inhämtas från Bolagsverket, Skatteverket och UC. Vid signaler om ekonomisk instabilitet så bjuds den fristående skolan in till ett

(6)

möte för att diskutera vilka framtidsprognoser den enskilda huvudmannen gör.

Kompletteringar i insynen från och med 2018

Kommunen har idag en god dialog och insyn genom den uppföljning som görs. Kommunens insyn ska även fortsättningsvis vila på en god

kommunikation och dialog med de fristående enheterna för att på så vis ha en beredskap för enskilda huvudmäns och dess fristående skolors eventuella förändrade förutsättningar att bedriva skolverksamhet. Detta för att

kommunen ska kunna planera sin egen skolorganisation, lokaltillgång med mera.

Den nuvarande insynen kompletteras från och med 2018 med följande åtgärder som syftar till att stärka den kommunala insynen:

 Årlig dialog med de fristående skolorna kring deras framtida planering inför antagandet av lokalresursplanen, för att säkerställa rätt dimensionering av det totala antalet skolplatser i kommunen.

 Årlig beställning av kreditupplysning och årsredovisning samt annan relevant information på de bolag som är verksamma inom

kommunen för att följa utvecklingen av bolagens ekonomiska status och i tid kunna planera om en verksamhet står inför neddragning eller nedläggning.

 Skolpliktsbevakning. Förtydliga rapporteringsskyldigheten till hemkommunen vid betydande frånvaro för att kommunens ska kunna säkerställa att skolpliktiga elever fullgör sin skolgång och vid behov förelägga elevernas vårdnadshavare att fullgöra sina

skyldigheter.

Fredrik Casparsson

References

Related documents

Det andra förfarandet är insyn , vilket är ett något som den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till för att kommunen ska kunna tillgodogöra

Den kommun där en enskild bedriver en pedagogisk omsorg, som erbjuds istället för förskola eller fritidshem, ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om

Fullständigt ifylld ansökan om att godkännas för att bedriva fristående förskola ska tillsammans med bilagor lämnas till Barn- och utbildningssektorn.. Barn- och

offentlighets- och sekretesslagen som innebär att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar

I andra stycket finns formuleringen ” … kan anmälas till rätten av den misstänkte eller hans eller hennes försvarare, när undersökningsledaren har slutfört den utredning som

nasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Samrådet ska doku- menteras. Under föredragningen har framgått att

Bedömningen blev densamma beträffande bestämmelsen i artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig- heterna, när det gäller rätten att inte bli dömd

Genom att använda Skolverkets analysverktyg SALSA har författarna på ett rättvist sätt kunnat jämföra effektiviteten mellan friskolor och kommunala skolor med hänsyn