Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Psykisk ohälsa och omvårdnadsbehov hos flyktingbarn och unga vuxna i ett främmande land
Författare:
Handledare: Achraf Daryani
Shadi Hussein
Examinator: Elisabeth Jobs
Emil Hållberg
Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2022
2
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Psykisk ohälsa hos flyktingar är ett globalt problem. Över 34 miljoner flyktingbarn och unga vuxna lämnar sina hem för att överleva och finna ett bättre liv. Många unga flyktingar tvingas uppleva traumatiska upplevelser av krig, förlust av anhöriga och fysiskt eller sexuellt våld. Sjuksköterskan är i sin roll som omvårdnadsexpert vårdgivare av professionellt stöd för psykisk ohälsa och bör besitta en bred kulturell kompetens.
Syfte: Belysa psykisk ohälsa och omvårdnadsbehov hos flyktingbarn och unga vuxna i ett främmande land.
Metod: Allmän litteraturstudie med beskrivande design. Totalt tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderades. Artiklarna har granskats med hjälp av Forsberg & Wengströms granskningsmall och resultaten har analyserats med Fribergs femstegsmodell.
Resultat: Flyktingbarn och unga vuxna uttrycker förekommande psykisk ohälsa i främmande länder.
Resultatet har fördelats och sammanställts i 6 stycken kategorier; ”stigmatisering”, ”rädsla, oro och osäkerhet” ”misstro för sjukvården”, ”positiva faktorer på psykisk hälsa”, ”somatiska symtom” och
”Emotionella reaktioner och trauma”.
Slutsats: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos flyktingbarn och gör dem särskilt utsatta i samhället.
Bland psykiska sjukdomar hos flyktingbarn och unga vuxna finns PTSD, depression och ångestsyndrom som ständigt förekommande diagnoser. Sjuksköterskan bör besitta bred kulturell kompetens och positiv attityd med öppenhet för att kunna bemöta och förstå flyktingbarn och unga vuxnas omvårdnadsbehov i framtiden.
Nyckelord: flyktingbarn, unga vuxna, psykisk ohälsa, omvårdnad.
3 ABSTRACT
Background: Mental illness among the current refugees is a global problem. With more than 34 million refugee children or adolescents leaving everything behind to survive or find a better life. Several of these young refugees are forced to endure traumatic experiences of the war, the loss of loved ones, from escaping and the uncertainty of the asylum process. To increase the understanding of nursing needs for these young people, it is important that health care professionals can be aware and provided help with better cultural awareness.
Purpose: To describe the mental illness and nursing needs of refugee children and adolescents.
Method: A literature overview with descriptive design has been conducted, 10 articles based on qualitative analysis were included. The articles were reviewed and analyzed with keywords that are presented into themes.
Result: Findings show that these young refugees are suffering from different forms of mental illness. The result has been gathered into 6 categories: “stigmatization”, “fear, worrying and uncertainty”, “positive factors on mental health”, “emotional factors and trauma” and “psychosomatic symptoms”.
Conclusion: Mental illness is common among refugee children and make them vulnerable in society.
Various mental disorders such as PTSD, depression and anxiety is frequently described by refugee children and adolescents. Negative views and perception on mental illness from society and themselves forces these young refugees to be in denial about their mental health and not accept the help they need. If the health professionals had better transcultural awareness and a broader understanding of the unmet needs of these young refugees, a greater probability of being able to give the right help follows.
Keywords: refugee children, adolescents, mental illness, nursing needs.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 2
Definitioner ... 5
Barn och unga vuxna ... 5
Flykting ... 5
Asylsökande ... 5
Posttraumatiskt stressyndrom ... 5
Ångest ... 6
Ångestsyndrom ... 6
Depression... 6
Riskfaktor ... 6
INTRODUKTION... 7
Sjuksköterskans ansvar ... 10
Teoretisk referensram ... 10
Problemformulering ... 11
Syfte: ... 11
METOD ... 11
Design ... 11
Sökstrategi ... 12
Bearbetning och analys ... 13
Forskningsetiska överväganden ... 14
RESULTAT ... 14
Stigmatisering ... 14
Rädsla, oro och osäkerhet... 15
Misstro för sjukvården ... 15
Positiva faktorer för psykisk hälsa ... 15
Somatiska symtom ... 16
Emotionella reaktioner och trauma ... 16
DISKUSSION ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Metoddiskussion ... 19
Kliniska implikationer ... 21
Slutsats ... 21
Självständighetsdeklaration ... 21
REFERENSER ... 22
BILAGOR ... 27
5 Definitioner
Barn och unga vuxna
Barn definieras i denna litteraturstudie som en människa från födelsen till myndighetsåldern 18 år. Barn befinner sig i en kontinuerlig tillväxt och utveckling, både ur psykisk och fysisk aspekt. Till den fysiska tillväxten hör bland annat barnets längd och vikt och hur olika kroppsdelar förändras. Den psykiska
utvecklingen innefattar barnets sociala beteende och språk (Nationalencyklopedin, 2021a). Personer mellan 19 och 24 års ålder definieras som unga vuxna (Karolinska Institutet, 2021).
Flykting
Flykting är en person som tvingats lämna sitt hem och sitt land för att inte bli ett offer för väpnade konflikter, hot eller uteslutande av framtidsutsikter. FN-konventionen tar även ställning till människors utsatthet till följd av ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, samt religiös eller politisk uppfattning i sin definition av vad en flykting är (Nationalencyklopedin, 2020b).
Asylsökande
Asylsökande är den person som söker sig till ett land för att beviljas fristad, asyl, men ännu inte fått sin ansökan besvarad. Asylsökande kan ha drabbats av krig och naturkatastrofer som lett till att hemlandet eller platsen där personen är bosatt inte längre är säker. Begreppet som kommer att användas i denna
litteraturstudie är flykting, vilket även inkluderar asylsökande. (Nationalencyklopedin, 2020b).
Ensamkommande barn
Ensamkommande barn är barn under 18 år som sökt asyl utan sina föräldrar eller annan vuxen som ersatt platsen som förälder för dem. Det gäller även de barn som kommit till ett mottagarland och fortfarande inte fått en ställföreträdande som intagit denna roll (Bris, 2017).
Posttraumatiskt stressyndrom
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, innebär en psykisk störning som uppstått i samband med en traumatisk händelse som anses avskiljas från vanliga mänskliga erfarenheter. Den traumatiska händelsen kan
exemplifieras som bevittnande eller konfrontation med dödshot, kroppslig skada, upplevelser av
koncentrationsläger, tortyr, våldtäkt eller misshandel. Den drabbade personen utsätts för intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Symtom som karakteriseras för PTSD är ständig och plågsam återupplevelse av den traumatiska händelsen såsom minnesbilder och mardrömmar, ständigt undvikande tankar, känslor och
6 aktiviteter som har med händelsen att göra och psykisk överspändhet såsom exempelvis
koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, irritabilitet och spänd vaksamhet. Biologiska-, psykologiska- och sociala faktorer kan öka risken för att den normala reaktionen vidare övergår i en psykisk störning
Nationalencyklopedin, 2021c).
Ångest
Ångest är ett tillstånd som präglas av rädsla, spändhet och obehag. Upplevelse av att bröstet och halsen känns trång med samtidiga tryck- och smärtkänslor i mage, huvudet och skakningar i kroppen är några inre- och yttre kroppsliga yttringar på ångest. Denna reaktion försätter människan i position för flykt eller kamp.
Ångest kan vara en normal reaktion vid en händelse men även ett symtom vid psykiska tillstånd eller somatiska symtom. Hot mot trygghet, självkänsla eller förverkligande av behov och ambitioner kan orsaka ångest (Nationalencyklopedin, 2022d).
Ångestsyndrom
Ångest som förekommer med- och utan panikattacker, paniksyndrom respektive generaliserat
ångestsyndrom är ångestsyndrom. Vid ångestsyndrom är ångesten inte bunden till speciella situationer, den är fritt flytande. Vid attacksyndrom är ångesten plötslig, medan den framträder som överdriven oro i stor utsträckning vid generaliserat ångestsyndrom (Nationalencyklopedin, 2022e).
Depression
Depression definieras som nedstämdhet och sänkt grundstämning. Tillståndet kan uppvisas både som lätt och snabbt övergående dysterhet eller djupt och ihållande tungsinne. Vid djup depression sjunker
självförtroende och skuldkänslor för händelser långt tillbaka i tiden kan uppstå. Vidare kan koncentrationssvårigheter, förlust av intresse och engagemang, sömnstörningar, aptitlöshet och självmordstankar utvecklas (Nationalencyklopedin, 2022f).
Riskfaktor
Den epidemiologiska termen riskfaktor innebär en egenskap eller en exponering som ökar risken för att insjukna i en specifik sjukdom. Exempelvis är rökning en riskfaktor för lungcancer, om eliminering av riskfaktorn är möjligt, i detta fall att sluta röka, minskar risken för att drabbas av sjukdomen
(Nationalencyklopedin, 2022g).
7
INTRODUKTION
Enligt Förenta nationernas definition av mänskliga rättigheter beskrivs varje människas rätt till att söka fristad från förföljelse (Nationalencyklopedin, 2020a). Det finns idag 34 miljoner barn på flykt runt om i världen (Unicef, 2020a). Från januari 2020 till juni 2020 ansökte 69,010 stycken barn asyl i Europa, detta var en ökning på 29% för motsvarande period 2019 (Unicef, 2021b).
Samlingsbegreppet psykisk ohälsa innefattar tillstånd av olika svårighetsgrad och varaktighet, begreppet innefattar både psykiatriska tillstånd och vissa psykiska besvär. Inom psykiatriska tillstånd förekommer diagnoser av sjukdomar för psykiska ohälsa, exempelvis depression, ångestsyndrom och bipolär sjukdom.
Dessa diagnoser har olika föreliggande symtom och kan även påverka att funktionsförmågan är nedsatt. Vid psykiska besvär kan exempelvis nedstämdhet, magont, oro eller sömnbesvär framträda. Vid besvär som inträffar i samband med vanliga påfrestningar i livet, kan besvären vara övergående väl när situationen förändras eller individen själv lär sig anpassas. När de psykiska besvären är ihållande och medför
svårigheter kan individen exempelvis uppleva motgångar med att klara av vardagen (Folkhälsomyndigheten, 2021a).
Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos flyktingbarn och gör dem särskilt utsatta i samhället
(Folkhälsomyndigheten, 2019b). I en studie som undersökt psykisk ohälsa hos flyktingbarn som anlänt till Sverige, från olika länder, presenteras följande; i åldrarna 12–15 år har 22% bland flickor och 16% bland pojkar upplevt två psykiska och/eller somatiska besvär mer än en gång i veckan eller nästintill varje dag under de föregående sex månaderna. I åldrarna 16-18 år var statistiken motsvarande 47% bland flickor och 39% bland pojkar (Folkhälsomyndigheten, 2019b). Nyligen sammanställd forskning av Kien, Sommer, Faustmann, Gibson, Schneider, Krczal, Jank, Klerings, Szelag, Kerschner, Brattström, & Gartlehner (2019), redovisar prevalensen för psykisk ohälsa bland unga flyktningar i Europa. Med hjälp av en systematisk översiktsstudie där 47 studier har inkluderats redogörs ett resultat som visar att; ångestsyndrom har en medianprevalens på 15% (16 studier, n=3,859), depression visar en medianprevalens på 20% (19 studier, n=4,150), emotionella- och beteendeproblem visar en medianprevalens på 25,2% (20 studier, n=3,191), posttraumatiskt stressyndrom visar en medianprevalens på 35,3% (27 studier, n=5,852) och
självmordstankar- eller beteende visar en medianprevalens på 5% (4 studier, n=1,184)
Forskning visar att flyktingbarn utsätts för traumatiska upplevelser såväl innan, som under och efter flykten från sitt hemland. De traumatiska upplevelserna kan vara i samband med bevittande av anhörigs död, förföljelse, tortyr, fysiskt och sexuellt våld. I en studie med datainsamling från Uppsalas primärvård, med ensamkommande barn i åldrarna 9–18 år, framkommer det att närmare 80 procent screenats positivt för
8 PTSD (Bris, 2017). Många omständigheter såsom riskfaktorer för sämre levnadsförhållanden, kulturella skillnader från vad barnet är van vid, språk- och ekonomisk utsatthet kan bidra till påfrestning på ett barns utveckling (Folkhälsomyndigheten, 2019b). Till följd av psykisk ohälsa kan barnen få problem som är av allvarlig karaktär, det kan innefatta exempelvis PTSD, trauma, depressioner och självskadebeteenden (Barnombudsmannen, 2021). Enligt Reavell & Fazil (2017) systematiska översikt råder det inget tvivel om att psykiska hälsoproblem också har en negativ inverkan på flyktingbarnets skolresultat. Riskfaktorer som påverkar utvecklingen av psykiska sjukdomar förekommer innan, under och efter flykt. Innan flykten kan förföljelse, traumatiska konflikter och ekonomisk utsatthet påverka utvecklingen. Under flykten kan upplevelser av fysiskt våld och separation från familjemedlemmar förekomma. Efter flykten kan dåliga socioekonomiska förhållanden, såsom social isolering och arbetslöshet bidra till psykisk ohälsa.
Asylsökande kan också påverkas av osäkerhet kring sin asylstatus och frihetsberövning. Samtliga av dessa utgör riskfaktorer för psykiska sjukdomar (World Health Organization, 2016).
Enligt Barnombudsmannen bär många flyktingbarn med sig minnen från händelser de varit med om före flykten och till dess att de kommer till Sverige. Mottagandet av Sverige innebär lång väntan, saknad av förståelse för asylsystemet och en ovisshet om framtiden. Något som kan påverka flyktingbarnen till att utveckla psykisk ohälsa (Bris, 2017). Enligt Socialstyrelsen söker många flyktingar med psykiatriska tillstånd kontakt med primärvården och färre med specialistpsykiatrin. I kulturerna i Mellanöstern, Afrika och Asien finns stigmatisering av personer med psykiska sjukdomar, vilket är en vanlig orsak till att
nyanlända väljer att inte söka sig till specialistpsykiatrin. PTSD är en av de diagnoser som sällan ställs inom primärvården, men ofta misstänks. De med misstänkta symtom remitteras vidare till psykiatrin, vilket av olika skäl är ogynnsamt för patienten. Flyktingar får inte tillräckligt med information på grund av tidsbrist eller med anledning av att de själva inte är mottagliga. Vidare får dessa patienter en låg motivation och dåliga behandlingsföljdsamhet, patienten väljer att avbryta sina behandlingar och uteblir när denne
remitteras till psykiatrin. Det är viktigt att primärvården har förutsättningar, så som kunskap och rutiner, för att upptäcka symtom och beteendeförändringar för tecken på psykisk ohälsa hos dessa patienter. Detta för att ge den vård och omsorg som de har rätt till. Här kan den grundutbildade sjuksköterskan erbjuda stöd- och krissamtal (Socialstyrelsen, 2015a).
I Barnkonventionen artikel 24 presenterar barns rätt till bästa möjlig hälsa, tillgång till hälso-, sjukvård och rehabilitering, vilket även innefattar den psykiska hälsan. Främjandet av barns psykiska hälsa är ett av målen enligt Agenda 2030, vilket är ett globalt mål inom Förenta nationerna, som Sveriges regering verkar för (Bris, 2017). Barnkonventionen blev även svensk lag 1 januari 2020 (Regeringen, 2020). Sveriges hälso- och sjukvårdslag (2017:30) syftar till att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador,
9 här ingår även psykologisk och psykiatrisk vård med inkluderande av asylsökande barn. Detta innebär att barn har rätt till psykisk hälsa och ska få rätt förebyggande, hälsofrämjande, behandlande, rehabiliterande samt palliativ vård i tid (Bris 2017). Barnens rätt i samhället (Bris) fastställer att vård, stöd och behandling i Sverige behöver säkerställas ytterligare, likväl som primärvården och elevhälsan, utifrån organisation-, kompetens- och resursmässig aspekt. På så vis kan flyktingbarns behov identifieras, stödjas och
vidareplaceras inom exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin (Bris, 2017).
Priebe, Giacco & El-Nagib (2016) beskriver att flyktingar kan bära med sig en brist på förtroende för offentliga organisationer på grund av erfarenheter av förföljelse och rädsla för att rapporteras till myndigheter. Sådana erfarenheter kan göra det svårt för dessa individer att lita på ett hälso- och sjukvårdssystem i mottagarlandet och därför återberättas inte känslig information om psykiska
hälsoproblem. Med anledning av sin flyktingstatus kan dessa flyktingar också finna det svårt att samarbeta med och lita på myndigheter. De fruktar ofta att exempelvis vårdgivare kan rapportera dem till
myndigheterna och därmed riskerar de att bli tillbakaskickade till hemlandet. Dessa orsaker kan ha en särskild inverkan på deras vilja att engagera sig i psykiatriska behandlingar. Svårigheter att utveckla förtroende påverkar relationen mellan patient och vårdgivare, det kan också påverka andra relationer som exempelvis till tolkar. Framför allt kan tolkar med samma bakgrund och kultur betraktas med
misstänksamhet. Många patienter rapporterar negativa erfarenheter av tolkledda möten, inklusive känslor av minskad anonymitet och konfidentialitet. Detta kan leda till att patienter undviker att lämna ut
personuppgifter och tankar, till tolken, särskilt de som rör psykisk ohälsa (Priebe et. al., 2016).
Socialstyrelsen (2021b) konstaterar i en nyligen publicerad studie att barn och unga vuxna som
diagnosticerats med depression och ångestsyndrom riskerar långsiktiga konsekvenser. Studien utgjorde en uppföljning av barn 10–17 år och unga vuxna 18–24 år som nydiagnostiserades år 2008. Vid den tidpunkten handlagdes unga vuxna inom primärvården för dessa tillstånd, snarare än inom specialiserad vård, vilket fortfarande idag är det vanliga för barn. Resultatet visade att dessa barn och unga vuxna riskerar svag framtida etablering på arbetsmarknaden, där den huvudsakliga inkomstkällan är sjukpenning, sjuk- eller aktivetsersättning och ekonomiskt bistånd. Studien visar även ökad risk för att begå suicid eller att avlida av andra orsaker. Behovet av förebyggande insatser och efterföljande vård och stöd hos långvarigt sjuka anses förhindra sjukdomstillstånd med utdragna förlopp (Socialstyrelsen, 2021b).
10 Sjuksköterskans ansvar
Enligt Skärsäter & Ali, 2019 har sjuksköterskan, oavsett grundutbildning eller specialistutbildning, i mötet med patienten möjligheter att identifiera individens behov och dennes egna resurser till återhämtning.
Flyktingar är heterogena grupper med olika kulturella bakgrunder. Dessa kulturella skillnader kan påverka deras vilja att söka vård och upptäcka psykisk ohälsa innan det gått för långt. Vissa grupper kan uttrycka övernaturliga förklaringar till sina psykiska tillstånd. Andra grupper tenderar att presentera sina symtom som fysiska- och inte psykiska hälsoproblem. Dessutom kan det finnas en allmän brist på kunskap om psykisk ohälsa i dessa samhällen, vilket kan vara särskilt uppenbart i vissa familjer. Negativa åsikter om psykisk ohälsa kan leda till att många flyktingar är ovilliga att gå utanför sina familjers övertygelser för att söka vård (Priebe et. al., 2016). Sjuksköterskor kommer att möta psykisk ohälsa som ångest, oro och depression, inte enbart inom specialsistpsykiatrin utan i all hälso- och sjukvård. Oavsett var i vårdkedjan som sjuksköterskan arbetar är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera psykisk ohälsa så att patienterna får adekvat hjälp.
Det pedagogiska och holistiska perspektivet som sjuksköterskan arbetar efter bidrar till att patientens omvårdnadsbehov kan uppfyllas samt att måendet förbättras. Med ett arbetssätt som är präglat av
medmänsklighet och empati, kan sjuksköterskan ge stöd för att patienten ska återfå livslust, välbefinnande och på så vis främja hälsa. Sjuksköterskan är i sin roll som omvårdnadsexpert vårdgivare av professionellt stöd för exempelvis psykisk ohälsa (Skärsäter & Ali, 2019).
I studien av Blackmore, Gray, Boyle, Fazel, Ranasinha, Fitzgerald, Misso & Gibson-Helm (2020) som undersökt psykiska tillstånd hos flyktingbarn och unga vuxna framgår det att barnen skattar högt på diagnoserna PTSD, depression och ångest. Resultatet visar på att saknad av åtaganden från hälso- och sjukvård tillsammans med myndigheter för migration, exempelvis att erbjuda tidigt hälsofrämjande av psykisk hälsa, vilket bidrar till att en stor del av flyktingbarn är i riskzon för ogynnsamma förhållanden.
Detta påverkar barnets utbildning, integration i det främmande landet samt potentiellt dennes liv i stort.
Teoretisk referensram
Sence of Coherence av Aaron Antonovsky är den teoretiska referensramen i denna allmänna litteraturstudie.
På svenska översätts teorin till känsla av sammanhang (KASAM) och med denna salutogena modell beskrivs i vilken omfattning människan upplever de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet i livet. KASAM belyser vilken förmåga en människa har till att hantera och anpassa sig i svåra situationer, vilket vidare påverkar hur denna upplever bättre eller sämre hälsa (Langius-Eklöf &
Sundberg, 2019). Enligt Langius-Eklöf & Sundberg (2019) har ett barns uppväxt och dess upplevelse stor inverkan på utveckling av KASAM. De kulturella-, sociala- och historiska sammanhang som barnet befinner sig i spelar roll för hur KASAM utformas. Flyktingbarns utvecklande av en känsla av sammanhang i livet
11 kan därmed vara utsatt. Om sjuksköterskan besitter förståelse för att flyktingbarn har en låg KASAM och hur den kan påverkas under barndomen, kan detta vara av stor betydelse vid omvårdnadsarbetet (Langius- Eklöf & Sundberg, 2019). Med syftet i denna allmänna litteraturstudie strävar författarna efter att belysa de omständigheter som påverkar barn- och unga flyktingars psykiska ohälsa. Detta ramverk och dess
salutogena modell riktar sig till att se vad som förutsätter att individer bevarar en god hälsa trots påverkan från svåra omständigheter. Individen kan med en stark känsla av sammanhang bli motståndskraftig till de faktorer som bidrar till sämre hälsa. Olika färdigheter som inverkar och ger kontroll över situationer medför en förutsättning att bevara och utveckla god hälsa (Antonovsky, 2005). Genom att belysa psykisk ohälsa och omvårdnadsbehov hos flyktingbarn och unga kan djupare förståelse av redan tillgänglig kunskap utvecklas och bemötas med teorin KASAM.
Problemformulering
Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos flyktingbarn och gör dem särskilt utsatta i samhället. Under mitten på år 2020 befann sig 34 miljoner barn av olika skäl på flykt. Främjandet av barns psykiska hälsa är ett av målen enligt Agenda 2030. För att uppnå målen behöver sjuksköterskan som profession få bättre förståelse för hur barns psykiska mående påverkas innan, under och efter flykt. Upplevelser under uppväxten spelar stor roll senare i livet. Dessa kan påverka barns och unga vuxnas olika förmågor och förutsättningar att hantera påfrestande situationer. Kunskap och hantering av omvårdnadsbehov, för flyktingbarn och unga vuxna, är essentiellt för att på bästa sätt ge barn och unga möjlighet att bearbeta de fruktansvärda
omständigheter de utsatts för. Sjuksköterskan kan på så vis främja hälsa och öka kunskapen om det tilltagande behovet hos dessa barn.
Syfte: Syftet är att belysa psykisk ohälsa och omvårdnadsbehov hos flyktingbarn och unga vuxna i ett främmande land.
METOD
Design
Denna uppsats genomfördes som allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Det innefattade en sammanställning av aktuella vetenskapliga studier som framställts inom ett visst område (Forsberg &
Wengström, 2010a). De vetenskapliga kunskaper som framgick har kritiskt granskats och jämförts för att sedan kunna användas i kliniskt arbete och för framtida forskning. Forsberg och Wengström menar att litteraturstudier som saknar kvalitetsgranskningar medför en stor risk för felaktiga slutsatser. Forskning med kvalitativa metod har relevans för dagens hälso- och sjukvård. Genom att sammanställa resultaten kan ny säkrare kunskap framföras. De vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som sökts fram har granskats och
12 analyserats. Vidare har dessa jämförts med varandra för att finna ett resultat. Artiklarna har granskats
systematiskt genom att analysera inklusions- och exklusionskriterier, urval, metod, resultat samt
kvalitetsgranskas (Forsberg & Wengström, 2010b). Denna studie syftar till att presentera resultat från studier i flertalet mottagarländer och tar även hänsyn till presenterad statistik och relevans för Sverige som
mottagarland.
Sökstrategi
För att söka originalartiklar användes databaserna Pubmed, Cinahl, PsycInfo och Scopus eftersom det gav ett brett utbud av vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterier: <12 år gamla artiklar, barn eller unga vuxna på flykt samt asylsökande från 0 till 24 år, publicerade på engelska. Exklusionskriterier: artiklar med deltagare
>24 år, artiklar som ej presenterat tydligt syfte, metod och resultat, artiklar på annat språk än engelska, uteblivet etiskt godkännande samt artiklar publicerade för >12 år sedan. Urvalet togs fram utifrån dessa inklusions- och exklusionskriterier samt matchning i gemensamma sökord. Sökorden som användes var;
refugees, asylum seeker, immigrant nursing, nursing care, perception, experience, interview, mental health, Perception, child, teenagers, youth, adolescent, posttraumatic stress disorder, depression, anxiety, qualitative research, mental disorder.
Resultatet av den preliminära sökningen begränsades med termer från Svensk Medical Subject Heading (MeSH), författarna fann även relaterande artiklar via länkar i befintlig sökning. Vid sökningar i de olika databaserna användes booleska-uttryck såsom ”AND” och ”OR” för att säkerställa specifik sökning med tillhörande MeSH-termer.
Totalt fem olika sökningar gjordes i databasen Pubmed vilket resulterade i totalt 981 artiklar. Artiklar vars titel och sammanfattning tycktes svara mot syftet valdes ut. Totalt 75 sammanfattningar lästes av båda författarna tillsammans och av dessa lästes 20 artiklar i sin helhet. Av de 20 artiklarna blev slutligen 13 stycken preliminärt valda. En sökning gjordes genom Cinahl som resulterade i 119 artiklar. Totalt tio
stycken sammanfattningar tycktes svara på litteraturstudiens syfte men endast tre ansågs passande och lästes i helhet. Av de tre slutliga artiklarna valdes två stycken preliminärt ut. En sökning gjordes genom Cinahl som resulterade i 119 artiklar. Totalt tio stycken sammanfattningar tycktes svara på litteraturstudiens syfte men endast tre lästes i helhet. Av de tre slutliga artiklarna valdes två stycken preliminärt ut. Totalt två olika sökningar gjordes genom PsycInfo vilket resulterade i 499 artiklar. Artiklar vars titel och sammanfattning tycktes svara mot syftet valdes ut. Totalt 45 sammanfattningar lästes av båda författarna tillsammans och av dessa lästes tolv artiklar i sin helhet. Av de tolv artiklarna blev slutligen nio stycken preliminärt valda. En
13 sökning gjordes genom Scoopus som resulterade i 247 artiklar. Totalt 31 stycken sammanfattningar tycktes svara på litteraturstudiens syfte men endast fem lästes i helhet.
Av de fem slutliga artiklarna valdes fyra preliminärt ut. En sammanställning av de olika sökningarna gjordes med hjälp av en översiktstabell, se Bilaga 1.
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Kvalitetsgranskning av totalt 28 artiklarna utfördes enligt granskningsmall av Forsberg & Wengström (2016) där artiklarna först lästes av båda författarna för att sedan säkerställa dess kvalité. Granskningsmallen var utformad i fem delar; syfte, undersökningsgrupp, datainsamlingsmetod, dataanalys och utvärdering.
Vardera del innefattade frågor som exempelvis följande; “Är undersökningsgruppen lämplig?”, “Vilken urvalsmetod användes?”, “Är fältarbetet tydligt beskrivet?”, “Är resultaten trovärdiga?” och “Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?”. Svarsalternativen var antingen “Ja” eller Nej” alternativt med presenterade svar såsom exempelvis “Strategisk urval” eller “Snöbollsurval”. Författarna har sedan diskuterat och bedömt att 28 frågor inräknades i poängsättningen. De artiklar med under 20 poäng
klassificerades som låg kvalitet, artiklar med 20–24 poäng blev medel-hög kvalitet och artiklar som fick 24- 28 har hög kvalitet.
Efter granskning av de valda artiklarna exkluderades 18 artiklar på grund av låg kvalité. Tio artiklar återstod varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod. Artiklarna med mixad metod ansåg vara
nödvändiga för att genomföra litteraturstudien. Fem artiklar bedömdes som medel-hög kvalitet och fem artiklar som hög kvalitet. Alla artiklar i arbetet presenterade ett syfte, metod, resultat samt etisk
godkännande. De artiklar som har inkluderats där mixad metod har använts gavs fokus på att endast analysera den kvalitativa delen i den allmänna litteraturstudien.
Resultatanalys
Denna analys genomfördes med Fribergs femstegsmodell (2017), där 5 olika steg presenterades för framställning av datainsamlingens resultat. De följande stegen är; 1. Läsning av samtliga artiklar gjord av båda författarna individuellt och tillsammans, 2. Identifiera nyckelfynd i varje artikel, 3. Sammanställning av varje artikels resultat (se bilaga 1), 4. Sammanställning av resultatet utifrån likheter och skillnader, 5. Skapa kategorier för de olika artiklarnas resultat. Varje artikel lästes igenom noggrant och flertalet gånger av båda författarna individuellt för att få en uppfattning om vad artikeln handlade om. Sedan gick författarna igenom artikeln tillsammans och letade efter nyckelfynd som svarade till syftet. Alla nyckelfynd som
14 identifierades och hade liknande innebörd placerades tillsammans. Författarna diskuterade tillsammans likheter och skillnader mellan artiklarnas nyckelfynd och bestämde sedan vilken kategori de tillhörde.
När båda författarna var överens om att datamättnad hade uppnåtts, skapades rubriker som passade kategorierna. Artiklarna sammanfattades slutligen i en översiktstabell, se bilaga 2.
Forskningsetiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2010c) är det viktigt att värna om god etik inom vetenskaplig forskning, de menar att intresset för att upptäcka ny kunskap ska övervägas med att individerna som deltar i studierna skyddas etiskt. Därmed har vi, författarna, valt att de artiklar som slutligen valts ut ska innehålla ett etiskt godkännande från en etisk kommitté. Författarna ha valt att endast använda oss av etiskt godkända artiklar i den allmänna littraturstudien då det ansågs öka trovärdigheten. Författarna har varit objektiva gällande huruvida framställning av artiklarna genomförts.
RESULTAT
Resultatet från denna datainsamling redovisas i löpande text under flertalet kategorier, baserat på relevans för studiens syfte och huvudsakliga fynd i datainsamlingen. Resultatet belyser psykisk ohälsa hos
flyktingbarn och unga vuxna, som presenteras genom följande kategorier: stigmatisering, rädsla, oro och osäkerhet, misstro för sjukvården, positiva faktorer för psykisk hälsa, somatiska symtom och emotionella reaktioner. Artiklarna kom från Storbritannien (n=5) (Majumder, O’Reilly, Karim, Vostanis, 2014;
Majumder, 2019; Chase, 2013; Groark, Sclare, Raval, 2010; Lorek, Ehntholt, Nesbitt, Wey, Githinji , Rossor, Wickramasinghe, 2009), USA (n=1) (Betancourt, Speelman, Onyango, & Bolton, 2009),
Svergie (n=2) (Gušic, Maleševic, Etzel Cardeña, Bengtsson, Søndergaard, 2018; Musliu, Vasic, Clausson &
Garmy, 2019), Finland (n=1) (Kohli & Kaukko, 2017) och Danmark (n=1) (Jarlby, Goosen, Derluyn, Vitus, Smith Jervelund, 2018).
Stigmatisering
Flyktingbarn uppvisade att stigmatisering av psykisk ohälsa hade stor påverkan på deras liv både utifrån samhälle och individ (Majumder et al., 2014; Majumder, 2019). Det framgick att en negativ attityd för psykisk ohälsa fanns hos flyktingbarn och unga vuxna dels gentemot andra och även sig själva (Majumder et al., 2014; Majumder, 2019). Föreställningar om att psykisk ohälsa medförde utanförskap fanns och
präglades av en rädsla för att nekas asyl (Majumder 2019). Förnekelse av psykisk ohälsa utifrån tolkningen att det innebär en psykisk störning gjorde att flyktingbarn inte ville söka sjukvård (Majumder, 2019).
Flyktingbarnen upplevde oro för att bli bekräftad som mentalt sjuk med rädsla att bli fängslad,
15 tvångsomhändertagen eller behöva bo på gatan som följd (Majumder 2019). Flyktingbarnen påstod att det fanns en hög nivå av stigmatisering och negativa åsikter från samhället och inom den hemmahörande kulturen om psykiska sjukdomar, vilket hindrade dem från att acceptera och därmed förneka sitt psykiska tillstånd (Majumder et al., 2014; Majumder, 2019). Stigmatisering påverkade flyktingbarnen till att inte vara öppna med sin identitet, att bli stämplad som flykting innebar att de behandlades annorlunda (Gušic et al., 2018).
Rädsla, oro och osäkerhet
Känsla av rädsla var återkommande hos flyktingbarn och unga vuxna i alla studier (Betancourt et al., 2009;
Majumder et al., 2014; Jarlby et al., 2018; Groark et al., 2010; Majumder, 2019; Musliu et al., 2019; Kohli
& Kaukko, 2017; Gušic et al., 2018; Chase, 2013). Flyktingbarnen uttryckte rädsla över vad som kommer hända i framtiden, asylprocessen och situationen de befinn sig i (Majumder et al., 2014; Jarlby et al., 2018;
Goark et al., 2010). Oro för familjens och vänners välmående förekom hos barnen och de unga vuxna (Majumder et al., 2014; Gušic et al., 2018). Flyktingbarnen hade förlorat familjemedlemmar, samhörighet, frihet, tillit, kontroll, säkerhet i mottagarlandet, välfärd, kulturell identitet och känsla av att ha tappat sig själv (Goark et al., 2010). Hot och våld samt osäkerhet i hemlandet bidrog till fortsatt ångest i
mottagarlandet (Goark et al., 2010). Utanförskap medförde rädsla för att bli avvisad och sårad, detta bidrog till att barnen inte vågade skapa relationer, förblev isolerade samt fick försämrad självkänsla (Goark et al., 2010).
Misstro för sjukvården
Misstro och avsaknad av tillit för sjukvården, både i hemland och mottagarland förekom, att inte bli förstådd medförde fientlighet för vården i mottagarland delvis med avseende på kulturskillnader (Majumder et al., 2014). Flyktingaren hade erfarenhet av att inte få hjälp när de sökt vård, samt ett icke humant bemötande, hån och utsatthet vid sjukvård i hemlandet (Majumder et al., 2014). Flyktingbarn som hade upplevt trauma hade ofta misstro för vuxna och auktoriteter (Kohli et al., 2017). Det var viktigt med positiv inställning vid mötet med dessa flyktingar då detta medförde att sjuksköterskor kunde vara öppna och accepterande av flyktingarnas känslor, tankar och beteenden (Kohli et al., 2017). Strävan efter kulturkompetens ansågs vara av stor vikt för förståelse över situationen, där mod, styrka och erfarenhet var viktiga aspekter för att bemöta de behov som fanns hos flyktingbarn och unga vuxna (Kohli et al., 2017).
Positiva faktorer för psykisk hälsa
Erfarenhet av god psykisk hälsa var associerat med känsla av tillhörighet och socialt nätverk, vilket ansågs påverkas av sociala relationer och stöd. God psykisk hälsa förknippades med egenupplevd glädje samt familj
16 och vänners upplevelse av glädje. Känsla av tillhörighet från starka sociala band bidrog till motståndskraft för ohälsa. Olika sätt att glömma eller förtränga vardagliga stressfaktorer som försämrade den psykiska hälsan, såsom att spela fotboll, musik, måla, gå på promenader eller prata med andra människor, bidrog till glädje och att se positiva sidor av livet. Vidare kunde hälsan förbättras genom upplevd glädje, lugn och bättre sömn. Aktiviteter mellan flyktingar och vårdgivare gav positiv effekt på den psykiska hälsan. Helande förekom i samband med tro och utförande av böner samt växtbaserade läkemedel (Jarlby et al., 2018).
Somatiska symtom
Flyktingbarn och unga vuxna upplevde somatiska symtom, såsom bröstsmärta och buksmärta, svaghet, hög hjärtfrekvens, huvudvärk och smärta i hela kroppen utan medicinska orsaker (Betancourt, et al., 2009;
Majumder, 2015; Gušic et al., 2018; Lorek et al., 2009). Flyktingbarn drabbades av aptitlöshet,
sömnsvårigheter sa var tankspridda (Betancourt, et al., 2009; Goark et al., 2010; Lorek et al., 2009). Barnens kulturella bakgrund gjorde att de beskrev sin psykiska ohälsa som fysiska problem (Betancourt, et al., 2009;
Goark et al., 2010).
Emotionella reaktioner och trauma
Flyktingbarn iakttog familjemedlemmar avrättas och tillfångatas vilket ansågs som det mest obehagliga minnet (Majumder et al., 2014; Goark et al., 2010). Fysiskt våld bidrog till traumatiska stress hos
flyktingbarnen (Majumder et al., 2014; Goark et al., 2010). PTSD förekom hos flyktingbarn och unga vuxna i form av hallucinationer (Betancourt, et al., 2009; Lorek et al., 2009; Gušic et al., 2018). Ångest påträffades hos flyktingbarnen (Betancourt et al., 2009; Goark et al., 2010; Majumder et al., 2014). Depression var vanligt förekommande hos flyktingbarn och unga vuxna (Betancourt et al., 2009; Chase, 2013; Goark et al., 2010; Gušic et al., 2018; Lorek et al., 2009). Obehagliga minnen och tankar från tidigare upplevelser bidrog till koncentrationssvårigheter och stress (Betancourt, et al., 2009; Chase, 2013; Goark et al., 2010; Gušic et al., 2018). Minnessvårigheter och aggressionssvårigheter kom som följd av traumatiska upplevelser (Gušic et al., 2018). Känslor som frustration, ilska och nedstämdhet var emotionella reaktioner (Goark et al., 2010).
Ledsamhet, humörsvängningar och extrem sorg drabbade flertalet flyktingbarn (Betancourt et al., 2009).
Lätt till gråt framträdde även hos flyktingbarnen (Lorek et al., 2009). Mardrömmar och sömnsvårigheter utvecklades från traumatiska minnen (Betancourt, et al., 2009; Chase, 2013; Goark et al., 2010; Lorek et al., 2009; Majumder et al., 2014). Flyktingbarnen utvecklade egna försvarsmekanismer för att hantera det som hänt dem (Majumder et al., 2014) Barnen som inte följde strategier för att bearbeta de traumatiska
upplevelserna gav upphov till självmordsförsök eller självskadebeteende (Betancourt, et al., 2009; Chase, 2013; Majumder, 2015).
17
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Enligt forskning som undersökt prevalensen för psykiska sjukdomar hos flyktingbarn finns PTSD,
depression och ångestsyndrom som ständigt förekommande fynd (Blackmore et al., 2020). Resultatet från litteraturstudien visar att flyktingbarn och unga vuxna lider av psykiska ohälsa som uttrycks på olika sätt.
Utifrån den presenterande kategorin Stigmatisering framkom det att de attityder som deltagarna själv uppvisar eller bemötas av från andra, påverkar dem negativt. Det kan innebära att personerna inte är öppna med sin identitet med rädsla för att bemötas annorlunda. Detta styrks av Wiklund Gustin (2015) som menar att stigmatisering mot en viss grupp innebär diskriminering och nedvärdering av gruppen, vilket Wiklund Gustin vidare hävdar kan beskrivas som en psykologisk brännmärkning, vilket slutligen påverkar individen och dennes identitet. I resultatet framkommer det även att flyktingbarnen inte vill söka sjukvård då all psykisk ohälsa tolkas som en psykisk störning och medför stigmatisering. Skärsäter och Ali (2019) menar att det kan vara svårt att uttrycka sitt lidande samt att det är svårt att förmedla det till andra i rädsla om att bli utsatt för stigmatisering.
I kategorin Rädsla, oro och osäkerhet beskrivs hur flyktingbarn och unga vuxna upplever rädsla. Rädslan för framtiden och asylprocesessen som de befinner sig i var förekommande i flera studier. Arwidsson &
Eriksson (2019) styrker att hälsan hos asylsökande påverkas av dessa omständigheter och bidrar framför allt till att ensamkommande är särskilt utsatta ur hälsosynpunkt. I resultatet beskrivs osäkerheten i samband med känslan av att ha tappat sig själv. För sjuksköterskan kan omvårdnaden av psykisk ohälsa innefatta att stärka känslan av att ha kontroll över sitt liv, genom att hantera känslor av meningslöshet och finna strategier för att bearbeta dessa (Skärsäter & Ali, 2019). Forskning visar att psykisk ohälsa hos personer som befinner sig i tonåren eller är unga vuxna, då egenupplevd oro, nedstämdhet och tillstånd som depression förekommer, i kombination med svåra upplevelser eller liknande tillstånd hos föräldrar kan bidra till en dubbel utsatthet.
Detta gäller även för de ensamkommande som inte har något stöd från föräldrar (Bris, 2017).
Misstro och avsaknad av tillit för sjukvården presenterades som en kategori i resultatet. Bris skriver i sin rapport ”En riskgrupp för psykisk ohälsa” att misstro till sjukvården, brist i igenkänning av sin egen psykiska ohälsa och att omgivningen inte uppmärksammar eller agerar på flyktingbarn och unga vuxnas vårdbehov, är potentiella orsaker till liten andel vårdsökande. Dessa behov kan också misstas på grund av olika kulturella bakgrunder mellan vårdgivare och vårdtagare, vilket vidare kan leda till feltolkning av symtom (Bris, 2017).
18 Kategorin Positiva faktorer för psykisk hälsa presenterar att god psykisk hälsa associeras med känsla av tillhörighet och socialt nätverk, som bidrar till motståndskraft för ohälsa. Detta styrks av Bris (2017) som menar att ett välfungerande socialt nätverk präglat av trygghet bidrar till att inte utveckla eller förvärra psykisk ohälsa.
Enligt Aaron Antonovsky kan känsla av sammanhang delas upp i begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I resultatet beskrivs hur dessa flyktingar funnit hanterbarhet i form av socialt nätverk som ger motståndskraft för den ohälsa de bär på. Genom att få göra saker som också ger meningsfullhet, i detta fall där deltagarna bland annat har varit fysiskt aktiva eller utövat en tro kan känslan av sammanhang förstärkas. Begriplighet för de hemska upplevelser som många barn och unga vuxna utsatts för, dels från dem själva och vårdgivare som möter dem, utgör grunden, tillsammans med de övriga begreppen, för hur KASAM utformas ur ett salutogent perspektiv (Langius-Eklöf & Sundberg, 2019). För att flyktingbarn och unga vuxna ska få möjlighet att bearbeta de händelser de bevittnat och hantera de saker de upplevt behöver omgivningen uppmärksammas. Genom att belysa situationen som denna grupp befinner sig i, kan de åtgärder som krävs för att hjälpa dem instiftas. Delvis från sjukvården men även från övriga delar av samhället. Genom att sjuksköterskan identifierar och bemöter de omvårdnadsbehov som framkommer kan flyktingbarn och unga vuxna få möjlighet att utveckla KASAM. Med professionell hjälp från hälso-och sjukvården inom psykisk ohälsa kan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skapas och
implementeras hos dessa individer.
I resultatet nämndes aktiviteter såsom fotboll, musik och att gå promenader som positiva faktorer på stress.
Enligt Skärsäter och Ali (2019) är fysisk aktivitet motverkande för oro, ängslan och stressymptom, där den psykologiska förklaringen till detta är att fysisk aktivitet kan avbryta negativa och destruktiva tankar.
Forskning visar att några faktorer som ökar motståndskraften mot psykisk ohälsa är självständighet, tro på högre makt eller religiositet, skolgång och positiv inställning (Bris, 2017).
I kategorin Somatiska symtom framkommer det att flyktingbarn och unga vuxna upplever somatiska symtom som inte kan förklaras med medicinska orsaker. Vidare beskrivs barnens kulturella bakgrund som förklaring till att psykisk ohälsa tolkades som somatiska symtom. Skärsäter & Ali (2019) styrker att det inte är ovanligt att patienter med psykisk ohälsa upplever somatiska besvär såsom störd sömn, aptitlöshet, smärta i magen, smärta i bröstet, svaghet och obehag.
Kategorin Emotionella reaktioner och trauma beskriver flyktingbarns och unga vuxnas posttraumatiska stress, ångest och depression. Upplevelser av hemska händelser i samband med flykt bidrar till
posttraumatisk stress, ångest och utvecklandet av depression hos barn och unga vuxna. I den allmänna litteraturstudiens resultat var mardrömmar och flashbacks återkommande, vilket är tecken på PTSD, där
19 trauma återupplevs på olika vis (Wiklund Gustin, 2015). Ångest i samband med trauma och PTSD bidrar till att individen utvecklar strategier för att undvika känslor och tankar som påminner om händelserna. Detta kan demonstreras i bland annat koncentrationssvårigheter och aggressionssvårigheter (Skärsäter & Ali, (2015).
Utifrån den prevalens för psykisk ohälsa som finns hos denna grupp och det som är känt gällande de långsiktiga konsekvenser det bär med sig, bör flyktingbarn och unga vuxna som drabbas av ångest och depression få anpassad efterföljande vård i mottagarlandet (Socialstyrelsen, 2021b). Barnkonventionen skyddar barnens rätt till hälso- och sjukvård oavsett fysiska- eller psykiska tillstånd, tillsammans med den globala strävan efter gemensamma mål inom Agenda 2030, bör vidare hänsyn tas till de svårigheter framtidens vuxna bär med sig (Bris, 2017).
Metoddiskussion
Litteraturstudiens design var lämplig då datainsamlingen var genomförbar, dock med flertalet svårigheter utefter studiens syfte och val av kvalité på aktuella artiklar. Användandet av flertalet databaser försåg studien med tillräckligt mycket data. Lämpligheten styrks i att alternativet av studie med kvalitativ metod skulle varit utformad med datainsamling från intervjuer, vilket försvårar genomförbarheten, då intervjuer med flyktingbarn och unga vuxna inom rimlig geografisk räckvidd kan vara svåråtkomlig. Tillstånd för att genomföra studien skulle också fördröja tiden ytterligare. Ämnet i litteraturstudien utformades utifrån intresset för kunskap om flyktingbarns situation gällande psykisk ohälsa. Vidare påbyggdes detta av alla inklusionskriterier såsom definierad ålder 3 månader–24 år, orginalartiklar, flyktingar eller asylsökande samt åtkomliga artiklar publicerade på engelska. För att bredda datainsamlingen, insamla tillräckligt med data och inte påverkas av bekvämlighet gjordes sökningar i flertalet databaser. En svaghet som hör till
datainsamlingen är att en författare förekommer i två olika studier, vilket kan bidra till liknande resultat alternativt viss partiskhet från dennes sida. Exklusionskriterier för sökningen var artiklar med deltagare >24 år, artiklar som ej presenterat tydligt syfte, metod och resultat, artiklar på annat språk än engelska, uteblivet etiskt godkännande samt artiklar publicerade för >12 år sedan. Utifrån dessa inklusions- och
exklusionskriterier blev den allmänna litteraturstudien möjlig att genomföra. Med hänsyn till strävan efter så många artiklar som möjligt, inom rimlig tidsram för arbetet, fick vissa kriterier breddas i syfte att inkludera mer data.
Sökstrategin för detta arbete krävde olika databaser med vetenskapliga publikationer. Studiens syfte krävde många sökningar för att sökresultatet skulle uppfylla de inklusions- och exklusionskriterier som fanns. Detta bidrog till att det var svårt att finna flertalet artiklar som belyste litteraturstudiens syfte och tog mycket tid från arbetet.
20 Detta blev en svaghet som författarna valt att vara uppmärksammade på inför framtida uppsatser. De valda Mesh-termerna som ingick i sökningarna jämfördes och översattas innan de användes, för strävan om att rätt information presenterades.
Analysmetoden där båda författarna läst, översatt och markerat begrepp för tydlig förståelse, samt angivit nyckelfynd för de olika studierna efter genomförd granskningsmall, ansågs lämplig och metodisk. Efter självständig inläsning genomfördes en granskning av vardera artikel utifrån vald granskningsmall av Forgsberg & Wengström (2016). Färdigställda granskningsmallar jämfördes mellan författarna för att undvika missförstånd, enas om kvalitén och öka trovärdigheten för arbetes utförande. Anledningen till att hela artiklar lästes och inte endast abstract var att den etiska kommitténs godkännande tydlig framgick, att det fanns frågor och svar från utförda intervjuer samt att svaren transkriberats och kodats. För att höja litteraturstudiens kvalité var etiska överväganden och ställningstaganden i de olika utvalda artiklarna av prioritet för författarna. Likaväl fick de artiklar som inte helt uppfyllde detta eller enbart till viss del
uppfyllde dessa krav, lägre kvalité och därmed exkluderades (Forsberg & Wengström, 2010d). Det framgick i de utvalda artiklarna på vilket sätt deltagarna tillfrågats och medverkat till studierna. Exempelvis genom i första hand kontakt med vårdnadshavare och sedan i mötet med psykiatriker tillsammans med tolk. Detta ansågs hos författarna av litteraturstudien som en styrka, då det bidrog till etisk avvägning och visad omsorg, för att inte orsaka skada eller men hos deltagarna som försett artiklarna med fakta.
I kvalitetsgranskningen av de två artiklar som hade mixad metod kunde möjligen valet att använda samma granskningsmall som övriga kvalitativa artiklar medföra felaktigheter i bedömningen. Här kan en
granskningsmall som är utformad efter både kvalitativa- och kvantitativa studier möjligtvis bidra till en mer korrekt granskning av kvalitén. Detta framkom hos författarna efter genomförd granskning och ger därmed arbetet en ytterligare svaghet. Syftet med att granska artiklarna utifrån samma granskningsmall var dock att granska dem enligt samma premisser, för att utgå efter att granskningen gjordes likvärdigt för alla artiklar och därmed genomföra en rättfärdig granskning. Den givna poängsättningen för kvalitetsgranskningen medför även risk för påverkan på resultatet. Eftersom poängsättningen genomfördes med en kvalitetsgräns gjord av författarna kan dess tolkning bidra till att resultatet utformats annorlunda, än om kvalitén bedömdes enligt redan givna gränser.
Eftersom inklusionskriteriet för artiklarnas publikationsår var upp till 12 år kan detta ge lägre relevans för nutida problem, dock krävdes detta årsspann för sökningar som besvarade studiens syfte. Då ingen ny påträffande fakta om utvecklingen av psykisk ohälsa, utifrån flyktingars situation, framkom under arbetets gång ansågs litteraturstudiens resultat ändå samtida.
21 Kliniska implikationer
Litteraturstudiens författare anser att psykisk ohälsa hos flyktingbarn och unga är av relevans för både samhällsdebatten och inom sjukvården. Sjukvården kan möta barn och unga som på grund av flykt är i behov av omvårdnad när de anländer till ett mottagarland. Utmaningarna som finns med att identifiera och bemöta dessa individer bör belysas och kräver fler åtaganden inom forskningen. Att se till flyktingbarns och unga vuxnas perspektiv av psykisk ohälsa belyses är högst relevant för att påverka och utveckla den
sjukvård som bedrivs idag. Författarna anser även att den forskning som presenterats fram till idag behöver större stöd och framställning av framtida forskning för att säkerställa och belysa situationen gällande psykisk ohälsa hos flyktingbarn och unga vuxna.
Slutsats
Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos flyktingbarn och gör dem särskilt utsatta i samhället. Bland psykiska sjukdomar hos flyktingbarn och unga vuxna finns PTSD, depression och ångestsyndrom som ständigt förekommande diagnoser. Den psykiska ohälsan uttrycker sig olika för många flyktingbarn och unga vuxna, där obehagliga minnen och flashbacks, oro och rädsla samt somatiska symtom som aptitlöshet och sömnsvårighet var några av dem. Stigmatisering och negativa åsikter från samhället om psykiska sjukdomar, hindrar flyktingar från att acceptera och därmed förneka sitt psykiska tillstånd. Sjuksköterskan bör besitta bred kulturell kompetens och positiv attityd med öppenhet för att kunna bemöta och förstå flyktingbarn och unga vuxnas omvårdnadsbehov i framtiden. Då denna patientgrupp erhåller olika erfarenheter och mest troligen bär på olika syn på psykisk ohälsa bör sjuksköterskan ge vård som är individanpassad och når ut till denna grupp.
Självständighetsdeklaration
Författare Shadi Hussein och författare Emil Hållberg har i detta examensarbete i lika stor omfattning bidragit till alla delar. Examensarbetets syfte och utformning har utförts under noggrant samarbete med tydlig kommunikation mellan båda författarna. Överväganden och alternativ för litteraturstudiens innehåll har framförts mellan båda författarna innan beslut har fattats.
22
REFERENSER
*= resultatartiklar
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur. (s. 28-32).
Arwidsson C., & Eriksson, A., Hälso- och sjukvård till papperslösa och andra utsatta grupper i Sverige. A. &
Wijk, H. (red.) (2019). Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. (Tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur. (s.443-461).
Barnombudsmannen, Psykisk ohälsa vanligaste hälsoproblemet hos nyanlända. Hämtad 27 Maj 2021 från:
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/i-media/nyheter/20171/psykisk-ohalsa-vanligaste- halsoproblemet-hos-nyanlanda-barn/
*Betancourt TS, Speelman L, Onyango G, Bolton P. A qualitative study of mental health problems among children displaced by war in northern Uganda. Transcultural Psychiatry. 2009 Jun;46(2):238-256. DOI:
10.1177/1363461509105815. PMID: 19541749; PMCID: PMC2775515.
Blackmore, R., K., M., Gray, J., A. Boyle, Fazel M., Ranasinha, S., Fitzgerald, G., Misso, M., Gibson-Helm, M. (2020). Systematic Review and Meta-analysis: The Prevalence of Mental Illness in Child and Adolescent Refugees and Asylum Seekers. Elsevier 56 (6) 705-714. doi: https://doi.org/10.1016/j.jaac.2019.11.011
Bris. Rapport: Barn som flytt – en riskgrupp för psykisk ohälsa. Hämtad 19 November 2021 från:
https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/bris-rapport-barn-som-flytt_170914.pdf
*Chase., E. (2013). Security and subjective wellbeing: the experiences of unaccompanied young people seeking asylum in the UK. doi: 10.1111/j.1467-9566.2012.01541.x
Folkhälsomyndigheten, Hur mår nyanlända barn i Sverige? Hämtad 17 November 2021b från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hur-mar-nyanlanda-barn--i- sverige/
Folkhälsomyndigheten, Vad är psykisk hälsa? Hämtad 24 November 2121a från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar- psykisk-halsa/
23 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2010a). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur & Kultur. Stockholm.
(s.9-11).
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2010b). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur & Kultur. Stockholm.
(s.12-15).
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2010c). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur & Kultur. Stockholm.
(s.53-65).
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för littraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur AB. Lund.
Fazel M, Wheeler J, Danesh J. Prevalence of serious mental disorder in 7000 refugees resettled in western countries: a systematic review. Lancet. 2005;365:1309–14.
*Gušic, S., Maleševic, A., Etzel Cardeña, Bengtsson, H., Søndergaard, H., P. (2018). “I Feel Like I do Not Exist:” A Study of Dissociative Experiences Among War-Traumatized Refugee Youth. Doi:
10.1037/tra0000348
*Groark, C., Sclare, I., & Raval, H. (2011). Understanding the experiences and emotional needs of unaccompanied asylum-seeking adolescents in the UK. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 16(3), 421–442. https://doi.org/10.1177/1359104510370405
Karolinska Institutet Svensk Mesh, Unga vuxna. Hämtad 23 december 2021 från:
https://mesh.kib.ki.se/term/D055815/young-adult
Kien, C., Sommer, I., Faustmann, A., Gibson, L., Schneider, M., Krczal, E., Jank, R., Klerings, I., Szelag, M., Kerschner, B., Brattström, P., & Gartlehner, G. (2019). Prevalence of mental disorders in young refugees and asylum seekers in European Countries: a systematic review. European child & adolescent psychiatry, 28(10), 1295–1310. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s00787-018-1215-z
Hoell, A., Kourmpeli, E., Salize, H., Heinz, A., Padberg, F., Habel, U., Bajbouj, M. (2021). Prevalence of depressive symptoms and symptoms of post-traumatic stress disorder among newly arrived refugees and
24 asylum seekers in Germany: Systematic review and meta-analysis. BJPsych Open, 7(3), E93.
doi:10.1192/bjo.2021.54
*Kohli, R. K. S. & Kaukko, M. (2017). The management of Time and Waiting by Unaccompanied Asylum- Seeking Girls in Finland. Journal of Refugee Studies, Fex040 Doi: 10.1093/jrs/fex040
Langius-Eklöf & Sundberg, K. Känsla av sammanhang. A. & Wijk, H. (red.) (2019). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. (S.49-63)
*Lorek, A., Ehntholt , K., Nesbitt ,A., Wey, E., Githinji , C., Rossor, E., Wickramasinghe, R. (2009) The mental and physical health difficulties of children held within a British immigration detention center: a pilot study. Doi: 10.1016/j.chiabu.2008.10.005
*Majunder, P. (2019) Exploring stigma and it’s effect on access to mental health services in unaccompanied refugee children. Doi: 10.1192/bjb.2019.35
*Majumder P., O’Reilly, M., Karim, K., Vostanis, P. (2014). ‘This doctor, I not trust him, I’m not safe’: The perceptions of mental health and services by unaccompanied refugee adolescents. Doi:
10.1177/0020764014537236
*Musliu, E., Vasic, S., Clausson, E. K., & Garmy, P (2019). School Nurses’ Experiences Working With Unaccompanied Refugee Children and Adolescents: A Qualitative Study. Doi:
https://doi.org/10.1177/2377960819843713
Nationalencyklopedin, Barn. Hämtad 24 November 2021a från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/barn
Nationalencyklopedin, Flykting. Hämtad 27 Maj 2021b från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flykting
Nationalencyklopedin, Posttraumatiskt stressyndrom. Hämtad 22 december 2021c från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/posttraumatiskt-stressyndrom
Nationalencyklopedin, Ångest. Hämtad 19 Januari 2021d från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5ngest
25 Nationalencyklopedin, Ångestsyndrom. Hämtad 19 Januari 2021e från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5ngestsyndrom
Nationalencyklopedin, Depression. Hämtad 19 Januari 2021f från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/depression-(2)
Nationalencyklopedin, Riskfaktor. Hämtad 13 januari 2022g från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/riskfaktor
Priebe S, Giacco D, El-Nagib R. Public Health Aspects of Mental Health Among Migrants and Refugees: A Review of the Evidence on Mental Health Care for Refugees, Asylum Seekers and Irregular Migrants in the WHO European Region [Internet]. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe; 2016. (Health Evidence Network Synthesis Report, No. 47.). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK391045/
*Jarlby, F., Goosen, S., Derluyn, I., Vitus, K., & Jervelund, S. S. (2018). What can we learn from unaccompanied refugee adolescents' perspectives on mental health care in exile?. European journal of pediatrics, 177(12), 1767–1774. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s00431-018-3249-0
Reavell, J., & Fazil, Q. (2017). The epidemiology of PTSD and depression in refugee minors who have resettled in developed countries. Journal of mental health (Abingdon, England), 26(1), 74–83. https://doi- org.ezproxy.its.uu.se/10.1080/09638237.2016.1222065
Skärsäter, I., & Ali, L. Psykisk ohälsa. A. & Wijk, H. (red.) (2019). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. (s. 641-669).
Socialstyrelsen, Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter - Ett kunskapsunderlag för primärvården. Hämtad 1 december 2021a från:
https://nylivskraftgenomhastar.se/wp-content/uploads/2016/03/Psykisk-oha%CC%88lsa-hos- asylso%CC%88kande-och-nyanla%CC%88nda-migranter.pdf
Socialstyrelsen, Långsiktiga konsekvenser av att få depression eller ångestsyndrom som ung. Hämtad 20 Januari 2022b från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-12-7721.pdf
26 Unicef, Barn på flykt i Sverige. Hämtad 27 Maj 2021a från:
https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt-i-sverige
Unicef, Latest statistics and graphics on refugee and migrant children. Hämtad 16 november 2021b från:
https://www.unicef.org/eca/emergencies/latest-statistics-and-graphics-refugee-and-migrant-children
World Health Organization, Public health aspects of mental health among migrants and refugees: a review of the evidence on mental health care for refugees, asylum seekers and irregular migrants in the WHO European Region. Hämtad 13 januari 2022 från:
https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0003/317622/HEN-synthesis-report-47.pdf
Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
27
BILAGOR
Bilaga 1. Översiktstabell av databassökning
Databas Sökord Resultat Lästa
abstract
Lästa artiklar
Prelimin ärt utvalda artiklar Pubmed
20/11- 2021
Mental Health AND Refugee AND Child 160 10 3 1
Pubmed 15/11- 2021
Refugee child AND mental health AND depression AND anxiety
29 7 4 1
Pubmed 20/11- 2021
Mental Health AND Refugee AND Child 160 6 3 2
Cinahl 20/11- 2021
Mental health AND Nursing OR Nursing care AND refugee AND child
119 10 3 2
PsycInfo 24/11- 2021
Refugee child* AND Mental health AND Posttramautic stress disorder
Filters applied: Child: birth-18, preschool child:
2-5, child: 6-12, adolecent: 13-18
183 20 6 6
PsycInfo 25/11- 2021
Refugee AND mental disorders
Filters applied: Child: birth-18, preschool child:
2-5, child: 6-12, adolecent: 13-18
316 25 6 3
Pubmed 25/11- 2021
Refugee AND mental health Filters applied: Child: Birth-18
239 12 3 1
28 Pubmed
1/12- 2021
(("qualitative research"[MeSH Terms] OR
"Perception"[MeSH Terms] OR ("qualitative research"[Title/Abstract] OR
"Perception"[Title/Abstract] OR
"Experience"[Title/Abstract] OR
"interview"[Title/Abstract])) AND ("Refugees"[MeSH Terms] OR
("Refugees"[Title/Abstract] OR "asylum seeker"[Title/Abstract] OR
"immigrant"[Title/Abstract])) AND
("Child"[MeSH Terms] OR "adolescent"[MeSH Terms] OR ("Child"[Title/Abstract] OR
"adolescent"[Title/Abstract] OR
"youth"[Title/Abstract] OR
"minor"[Title/Abstract] OR
"teenagers"[Title/Abstract])) AND ("Mental health"[MeSH Terms] OR "mental
disorders"[MeSH Terms] OR ("Mental health"[Title/Abstract] OR "mental disorder"[Title/Abstract] OR
"depression"[Title/Abstract] OR
"anxiety"[Title/Abstract] OR "postraumatic stress disorder"[Title/Abstract]))) AND (2011:2021[pdat])
393 40 10 8
Scoopus 7/12-2021
TITLE-ABS-KEY ( refugees AND child AND interview AND qualitative AND research )
247 31 5 4
29 Bilaga 2. Översiktstabell av granskade artiklar
Författare, år, land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet
Betancourt, T.
S., Speelman, L., Onyango, G., & Bolton, P. (2009).
USA
A
Qualitative Study of Mental Health Problems among Children Displaced by War in Northern Uganda
Att förklara lokala begrepp av psykisk ohälsa samt identifiera psykiska symtom hos barn i åldern 10-17 år som bor i flyktingläger i norra Uganda
Mixad metod.
Kvalitativa intervjumetoder.
15 stycken vuxna och 31 stycken barn under första intervju. 32 stycken vuxna och 25 stycken barn i andra intervjun. Ålder på barnen var 10–17 år.
Resultatet visar nyckelfynd som rädsla, osäkerhet, depression, låg självkänsla, nedstämd, oro, koncentrationssvårighe ter, hopplöshet, minskad aptit, sömnlöshet, humörsvängningar, ointresserad, somatiska symtom; såsom huvudvärk, hög hjärtfrekvens, bröstsmärtor.
Hög
Chase., E.
2013.
Storbritannien
Security and subjective wellbeing:
the
experiences of
unaccompa nied young people seeking asylum in the UK.
Att undersöka hur ensamkommande unga människor som söker asyl i Storbritannien beskriver välbefinnande.
Kvalitativa intervjumetoder.
54 deltagare i åldern 11–23 år.
Rädsla,
identitetsförlust, förlust av kontroll, minskad självkänsla, osäkerhet, oro, låg status, otrygghet, skrämda, sömnproblem, depression, självmordstankar, otillräcklighet, flashbacks, avskildhet, ledsen.
Medelhög
Gušic, S., Maleševic, A., Etzel Cardeña, Bengtsson, H., Søndergaard, H., P., 2018, Sverige.
“I Feel Like I do Not Exist:” A Study of Dissociative Experiences Among War- Traumatized Refugee Youth
Utforska dissociativa upplevelser hos multitraumatisera de krigsdrabbade flyktingbarn
Kvalitativ- och kvantitativ metod.
Semistruktuerade transkriberade intervjuer som kategoriserats och kodats.
40 flyktingbarn och unga vuxna mellan 13-21 år, 19 flickor och 21 pojkar från Afghanistan, Somalia, Mellanöstern och norra Afrika.
Emotionell
dysregulation, negativ själv- och
kroppsuppfattning, depressivt humör och erfarenheter av avskildhet var särskilt relaterade till allvarlig dissociation. Resultaten ger kunskap om erfarenheter relaterade till dissociation i en allvarligt traumatiserad grupp flyktingbarn och unga vuxna.
Hög
