TEM ® 2006
Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2006
Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige
Inklusive åren 1997-2005
INNEHÅLL
Definition 3Källor 3
Genomförande 4
Utveckling turismen i Sverige 2006 5
RESULTAT TURISMEN I SVERIGE 2006
Inledning 10
Omsättning totalt och per kategori 10 Omsättning fördelad på branscher 11
Skatteintäkter 11
Övernattningar/besök 12
Sysselsättning 13
Omsättning total turism i Sverige 14
Källor 15
Övergripande kritik 16
© RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt.
Överträdelse beivras.
DEFINITION AV TURISM
Alla beräkningar är gjorda för att följa ”Turismens begreppsnyckel”, utgiven av Turistdelegationen.
Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993.
Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen.
Grunddefinitionen är följande:
Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.
Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande:
Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar).
”Turismens begreppsnyckel” fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas.
Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter.
Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande
Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län.
Indelningen, kombinerad med basdefinitionen ”utanför ordinarie bostadsort”, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort.
Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till.
Utresande turism/regional shopping
Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och
sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer.
För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik.
Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik.
KÄLLOR
För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från:
SCB inkvarteringsstatistik
Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser.
Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar.
SCB Handelsstatistik
Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren.
Rese- och TuristDataBasen, TDB
®TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDBav Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen.
Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm.
Övrigt
Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar.
Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik).
GENOMFÖRANDE
För området har vi ställt i ordning en ”Anläggningssammanställning”. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande:
Övernattningar/besök
De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg.
Utlägg/utläggsmönster
Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms.
Sysselsättning/Skatteintäkter
För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB.
TuristEkonomiska Modellen, TEM
®Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB.
UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006
De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av
omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden.
De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten.
• Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd
• Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige
• Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd
• Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn
• Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd
• Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd
• Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren
• Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn
• Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september
• Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen.
Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande:
• 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder
• 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades
• Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur
• 11 sep 2001 Terrordåden i USA
• 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter.
Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre.
För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion.
Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner.
Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi.
Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser.
SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE
Övernattningsresor i Sverige
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong.
Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet.
Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har
övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter.
Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år.
Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR
0 20 40 60 80 100 120 140 160
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Dagresa över 10 mil i Sverige
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket.
Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor)
0 5 10 15 20 25 30 35
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE
Övernattningsresor i Sverige
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare
boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre.
Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat.
Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR
0 4 8 12 16 20 24
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Dagresa i Sverige över 10 mil
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas.
Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor)
0 4 8 12 16
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
TRENDER
De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004- 2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande:
• Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd
• Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester)
• Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra
• Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet.
Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal.
2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904 - 7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808 - 4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098 - 29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933 - 10,4 % Totalt övernattningar (TDB)
av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384 - 3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner
av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474 - 10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen.
Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %.
Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %.
KONSUMTION
Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande.
Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige
0 20 40 60 80 100 120
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER
Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien.
NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM
- 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Norge Ty skland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan
Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan.
Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan.
Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan.
15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring
NÄTTER från 2005
1 Norge 1 040 495 + 3,7 %
2 Tyskland 962 526 + 2,9 %
3 Danmark 712 983 + 2,7 %
4 Storbritannien 602 512 - 1,3 %
5 USA 412 122 - 2,1 %
6 Finland 349 669 0,0 %
7 Nederländerna 252 755 + 13,1 %
8 Italien 213 635 - 3,3 %
9 Frankrike 186 768 - 0,9 %
10 Ryssland 168 014 + 26,8 %
11 Spanien 159 173 + 10,8 %
12 Japan 111 773 - 2,8 %
13 Schweiz 108 976 - 0,6 %
14 Polen 106 253 + 50,7 %
15 Kina 99 943 + 42,6 %
Källa: SCB/Nutek.
RESULTAT TURISMEN I SVERIGE 2006
INLEDNING
Alla fakta som ligger till grund för detta resultat är framtaget enligt ”Turismens begreppsnyckel”. Denna är framtagen av Turistdelegationen och är en svensk anpassning till den definition som är antagen i FN.
Definitionen innebär att turismen i ett svenskt län delas upp i tre olika former:
• Inresande och regional turism
• Regional shopping och dagresor under 10 mil
• Ut- och genomresande turism
Med inresande och regional turism avses den del av turismkonsumtionen som hamnar på resmålen. Detta innebär att denna rapport medtagit alla övernattningar utanför egna bostaden och som inryms i
”Turismens begreppsnyckel”, samt dagresor över 10 mil enkel väg. Med regional shopping avses de som reser kortare än 10 mil men ändå till en annan kommun för att handla, se vidare avsnittet ”Definition”.
Ut- och genomresande, d v s fjärrtrafik med flyg, buss och tåg, researrangörer, resebyråer, mm kan härledas direkt från regional omsättningsstatistik via SCB. Regional shopping kan beräknas med hjälp av SCB resvaneundersökning (RVU) och SCB’s regionala omsättningsstatistik.
Avsikten med denna rapport är att alla regioner skall kunna ha ett jämförande material med hela Sverige, se sin marknadsandel av inresande turism.
OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI
(i miljoner kr)
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Hotell 15 717 17 831 19 602 18 451 21 235 20 635 23 862 26 138 30 293 32 065
Varav affär 11 265 12 429 13 416 12 421 14 155 12 485 14 158 15 627 19 284 19 630
fritid 4 451 5 402 6 186 6 030 7 080 8 150 9 703 10 512 11 010 12 434
Stugbyar 1 077 1 041 1 204 1 333 1 414 1 647 1 602 1 500 1 641 1 736 Camping 2 520 2 249 2 722 3 055 3 368 3 986 4 404 4 054 4 372 5 719
Vandrarhem 286 299 321 351 360 771 832 890 997 1 074
Stuga/Rum 3 561 2 881 3 393 3 335 3 452 4 260 4 068 4 564 3 176 2 895 Släkt/vänner 9 766 10 298 9 376 10 254 10 950 16 606 16 954 18 165 16 670 15 830 Fritidshus 3 438 3 506 3 040 3 240 3 372 4 556 5 352 5 543 5 067 5 629 Övr övernattn. 4 061 3 557 3 678 2 210 3 470 3 410 3 536 3 161 4 870 2 784 Dagresa, affär 4 075 3 845 3 636 2 760 3 288 2 761 3 095 3 027 2 873 2 152 Dagresa, fritid 8 975 8 354 7 453 6 928 8 862 11 963 12 294 12 139 8 963 9 709 TOTALT 53 475 53 859 54 426 51 881 59 770 70 595 75 999 79 182 78 923 79 592
Under kategorin ”Övrig övernattning” ingår flera kategorier. Anledningen till att dessa samlats under detta namn är att TDB (TuristDataBasen) redovisat på detta sätt för att få tillräckligt stora baser. För Sverige avser detta bland annat vild camping och boendeanläggningar som inte rapporterar sin beläggning till SCB. Eftersom flera enklare boendeformer finns i denna kategori blir förändringarna stora mellan åren, främst beroende på sommarvädret respektive år.
En annan viktig förklaring är camping. Under denna rubrik visar vi statistiken från SCR. Där beräknas dock säsongscamping med ett fast nyckeltal varje år oavsett hur mycket platsen nyttjas. Detta innebär att siffrorna från SCR blir för låga en vädermässigt bra sommar och för höga en vädermässigt dålig sommar.
Differensen för detta hamnar i denna rapport på ”Övrig övernattning”.
OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER
(i miljoner kr)
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Logi 12 247 13 197 14 058 13 516 14 895 15 878 18 190 18 994 22 174 22 690 Livsmedel 7 317 6 735 6 678 6 311 6 915 9 563 9 873 9 634 9 305 8 505 Restaurang 9 974 11 024 10 523 10 255 11 938 13 017 14 763 15 941 14 838 16 922 Transport 9 276 8 833 9 427 8 263 9 761 9 627 9 872 10 220 10 836 9 562 Shopping 10 554 10 751 10 047 9 790 11 745 17 347 16 850 18 104 16 212 16 279 Aktivitet 4 107 3 319 3 692 3 745 4 517 5 163 6 450 6 288 5 557 5 634 TOTALT 53 475 53 859 54 426 51 881 59 770 70 595 75 999 79 182 78 923 79 592 Under 90-talet hade logi den högsta andelen av omsättningen, oftast med restaurang på andra plats. De senaste åren har shopping fått en ökad betydelse och var också största bransch 2002. 2006 är det ökningar för restaurang och minskning för livsmedel, där tydligen fler väljer att slippa laga mat under semestern och väljer istället att gå på restaurang.
OMSÄTTNING I MILJONER KR PÅ DESTINATIONER
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Den totala omsättningen på svenska destinationer har på 10 år ökat med, i genomsnitt, 4 % per år.
Förändringarna mellan åren visar också en koppling till sommarvädret respektive år, se sidan 5. Sommaren 2000 var en av de regnigaste genom tiderna och detta märks på omsättningen i diagrammet. De fina somrarna 2001-03 visas också med omsättningsökningar över genomsnittet.
SKATTEINTÄKTER
Skatteintäkter redovisas inte för Sverige eftersom det inte ger en bra bild för kommuner och landsting i olika regioner. Ett bra resultat för en enskild kommun kan bara fås vid mätning av denna. Det bör dock beaktas att skatteuttagen för turismen tillhör de högsta i Sverige jämfört med andra näringsgrenar. Detta beror på skatteuttag för transporter (främst bensin), alkohol och andra skattepålagor.
Enligt en beräkning av Skatteverket går 57,9 % av den totala turismomsättningen tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter. Denna andel är något lägre i storstäder, men samtidigt något högre för glesbygd. Ett viktigt tillskott i statskassan är den moms på varor och tjänster som utländska besökare bidrar med i samband med sin konsumtion i Sverige.
ÖVERNATTNINGAR/BESÖK
(i 1 000-tal)
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Hotell 18 867 20 052 20 708 21 265 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260
varav affär 10 832 11 167 11 516 11 663 11 252 10 828 10 472 10 516 11 310 12 246
fritid 8 035 8 885 9 192 9 602 10 412 10 213 10 627 11 030 11 626 12 014
Stugbyar 3 473 3 357 3 345 3 462 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 Camping 13 550 12 999 14 713 13 951 14 836 15 946 17 138 15 591 16 435 17 542 Vandrarhem 1 039 1 089 1 089 1 132 1 160 2 203 2 248 2 282 2 374 2 557 Stuga/Rum 16 409 12 746 13 963 12 126 12 069 12 870 12 632 12 609 8 725 7 348 Kommersiella 53 338 50 243 53 818 51 936 53 263 55 803 56 758 55 289 53 688 55 110 Släkt/vänner 65 987 63 960 57 522 55 428 63 661 82 617 81 904 80 374 76 820 72 282 Fritidshus 34 726 32 762 26 206 24 088 26 979 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 Övr övernattn 16 713 12 934 13 327 7 293 11 087 10 060 8 459 7 421 9 878 6 996 Övriga 117 426 109 656 97 055 86 809 101 727 123 251 127 792 121 802 116 502 109 543
Övernattning 170 764 159 899 150 873 138 745 154 990 179 054 184 550 177 091 170 190 164 653 Dagresa, affär 13 104 13 538 10 918 10 222 10 025 12 380 12 431 11 128 8 402 8 277 Dagresa, fritid 26 242 24 937 21 478 19 353 24 893 31 236 29 625 28 698 21 809 20 657 Under ”Övrig övernattning” ligger flera boendekategorier. Några av dessa kan vara av kommersiell art och därmed ligga under den övre sammanställningen. De flesta bedöms dock vara icke kommersiella som fri camping och gruppboende i skolor, mm, samt den andel av campingen som nämnts ovan.
Minskningen för hotell 2002 och den stora ökningen för vandrarhem beror på att ett stort antal hotell klassats om, av SCB, från hotell till vandrarhem (ca 150 stycken). SCB har inrättat en ny boendekategori kallad ”SoL” för stugor och lägenheter som hyrs ut via bokningsorganisationer av olika slag. Detta innebär att en del anläggningar flyttats från ”Stugby” till ”SoL” och ”Stugby” visar därför en minskning 2003-05 som därmed inte är en följd av minskat antal övernattningar.
JÄMFÖRELSE OMSÄTTNING (milj kr) - ÖVERNATTNINGAR (1000-tal)
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
Ho tell Stugbyar Camping Vandrarhem Stuga/Rum Släkt/vänner Fritidshus Övr ö vernattn
Omsättning Övernattningar
Mest övernattningar görs i egna fritidshus och hos släkt och vänner och trots att dessa svarar för mer än fyra gånger fler övernattningar än på hotell har hotellgästerna en total konsumtion som är betydligt högre. Drygt 24 miljoner övernattningar på hotell ger 32 miljarder i omsättning eftersom varje gäst spenderade 1 322:- per person och dygn under 2006.
SYSSELSÄTTNING
Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknat till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre.
Ny redovisning av sysselsättning.
Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och ibland lokalt anpassade tal. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002.
1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006
Livsmedel 3 600 3 400 3 100 3 300 4 900 4 300 4 300 4 100 3 900 3 400 Restaurang 11 800 10 800 10 200 11 300 12 900 17 600 19 300 20 200 18 300 20 300 Transport 3 100 3 200 2 600 3 000 3 100 3 600 3 600 3 600 3 700 3 200 Shopping 5 900 5 300 5 000 5 800 8 900 9 500 8 900 9 300 8 100 7 900 Aktivitet 4 900 5 200 5 100 5 900 7 600 8 200 9 900 9 400 8 100 7 900 Logi 18 900 19 400 18 100 19 000 25 500 26 100 28 400 28 500 30 800 30 100 TOTALT 48 200 47 400 44 100 48 200 62 900
Helårsarbeten , ny metod 69 300 74 400 75 100 72 800 72 900 Årsarbeten 57 840 56 880 52 920 57 840 75 840
Observera att logi (hotell, campingplatser, mm) och restauranger svarar för 65 % av sysselsättningen som genereras av besökarnas konsumtion trots att dessa två branscher bara svarar för 44 % av omsättningen.
Resultatet ger inte ge en verklig bild av förändringarna i sysselsättningen utan bara vad omsättningen ger underlag för. Det kan också betyda att företagens vinster blir högre eller lägre.
JÄMFÖRELSE OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet
Omsättning Sysselsatta
Vid jämförelse mellan omsättning för respektive bransch och vilken sysselsättning detta ger erhålls fakta på vilka branscher som är sysselsättningsintensiva, se även ”Sysselsättning”. Om staplarna är lika stora innebär detta en miljon i omsättning per anställd. De sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd är logi, restaurang och aktivitet. Minst sysselsättningsintensiv är transport, främst beroende på att 80 % av alla resor sker med bil, där bensinförsäljning har mycket hög omsättning per anställd.
OMSÄTTNING TOTAL TURISM I SVERIGE
Enligt nationalräkenskaperna för svensk turism 2005 hade turismen en omsättning på 191 miljarder kronor enligt Nutek/SCB. Det resultat som här redovisas visar en omsättning på 78,9 miljarder kronor för 2005.
Var hamnar då resterande 112,1 miljarder kronor?
Det vi här redovisat är den konsumtion som hamnar på respektive destination, men besökarna spenderar också mycket på själva resan till sitt resmål, både inköp före resan (relaterat till resan), reskostnad (flyg- /buss-/tågbiljetter och bensin) och utlägg under resan till resmålet (främst bensin och restaurang). Utlägg för detta kartläggs för svenska resenärer i TDB. Resultatet av detta är följande för de redovisade åren:
(i miljoner kr) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg hemma/på väg 29 175 27 524 24 023 23 588 26 779 32 646 33 275 32 168 25 963 27 584 Denna omsättning hamnar också på destinationer, men det kan inte särredovisas var den hamnar. Ett exempel är att Siljan och södra Dalarna har stora intäkter av resenärer som är på väg till Dalafjällen (Idre och Sälen). Resultatet visar en stor minskning för 2005 och detta torde dels bero på minskat resande och dels på avregleringen av tåg- och flygtrafik som inneburit lägre reskostnad.
När konsumtion på svenska destinationer för 2005, 78,9 miljarder, slås ihop med konsumtion före och under resan, 26 miljarder, saknas fortfarande 86,1 miljarder till totalomsättningen 191 miljarder 2005 enligt följande uppställning:
Konsumtion på svenska destinationer 78,9 miljarder Utlägg före och under resa till svenska destinationer 26,0 miljarder
ÖVRIGT 86,1 miljarder
TOTAL TURISMOMSÄTTNING SVERIGE 191,0 miljarder kronor
”Övrigt” svarar för 45 % av hela turismomsättningen. Detta ”Övrigt” avser främst följande konsumtion:
• Utländska besökares utlägg för resor i Sverige
• Svenska resenärers resor till utlandet där delar av konsumtionen hamnar i företag med verksamhet i Sverige, exempelvis researrangörer (Fritidsresor, Vingresor, Apollo med flera), resebyråer, flygbolag, rederier och många andra
• Gränshandel, främst norska inköp i län som gränsar till Norge
• Utländska dagbesök i Sverige, främst affärsresenärer
• Utländska övernattningar i fritidshus som ägs av utländska medborgare. Detta avser främst danska och tyska i södra Sverige, samt norska i västra och norra Sverige.
SYSSELSÄTTNING
Enligt nationalräkenskaperna, framtagna SCB/Nutek, var det 138 166 personer sysselsatta inom den totala svenska turismen 2005 på årsbasis. Om omsättningen divideras med antal sysselsatta innebär detta en omsättning per anställd på 1,4 miljoner kronor. Om samma beräkning görs för den konsumtion som hamnar på destinationer enligt denna rapport blir omsättning per anställd 1,1 miljoner kronor. Skillnaden beror på att företag under ”Övrigt” ovan har en betydligt högre omsättning per anställd, exempelvis SAS med drygt två miljoner per anställd.
OMSÄTTNING PER ANSTÄLLD
Turism på svenska destinationer 1 084 000:-
Total svensk turism 1 382 400:-
Detaljhandel 2 061 000:-
Fordonsindustrin 3 300 000:-
Läkemedelsindustrin 4 700 000:-
KÄLLOR - KÄLLKRITIK
STATISTISKA CENTRALBYRÅN, SCB
SCB levererar inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar, vandrarhem och förmedlade stugor/lägenheter (SoL), på uppdrag av Nutek. Vidare har SCB sysselsättnings- och omsättningsstatistik för handeln och övriga branscher som påverkas av rese- och turistindustrin.
I grunden har SCB ett anläggningsregister där alla anläggningar som lämnar statistik finns angivna. Alla hotell, med minst 5 rum eller 8 bäddar, skall lämna statistik för varje enskild natt på: Antal uthyrda rum, rummen fördelade på målgrupperna affärs-, konferens-, grupp- och fritidsresenärer, antal övernattande samt vilken nationalitet dessa har, fördelat på 29 marknader. Stugby och vandrarhem redovisar antal gäster och nationalitet per natt.
KRITIK: Svarsfrekvensen ligger normalt på över 90 %. De anläggningar som inte svarar vägs in i resultatet utifrån att de har samma beläggningsgrad som motsvarande anläggningar i omgivningen. Totalt sett är felmarginalerna enbart enstaka procent för antalet övernattningar. Fördelning på nationalitet kan ge större felmarginaler, bland annat beroende på att en dansk researrangör som bokar 50 rum kan anges som danska övernattningar trots att resenärerna kanske är japaner.
För att beräkna sysselsättning har begreppet omsättning per årsverke använts. Detta är framtaget av SCB utifrån handelsomsättnings- och sysselsättningsstatistik i olika branscher. Resurs AB har, i samarbete med SCB, tagit fram omsättning/årsverke för de branscher som påverkas av rese- och turistindustrin såväl på riket som för olika regioner i Sverige.
Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utarbetat en metod för att redovisa sysselsättningen i form av omsättning per anställd. För alla branscher har det utarbetats regionala fakta och i många fall även per kommun. Denna metod ger en mer rättvisande bild av den totala sysselsättningen.
TURISTDATABASEN, TDB
TDB är en marknadsundersökning som pågått i sexton år, se ”Definition”. Här finns bland annat uppgifter på samtliga övernattningar i alla boendeformer, dagbesök över 10 mil, vilka utlägg besökarna har före resan, under resan och på besöksmålet. Vidare på vilka branscher besökaren lägger sina pengar på besöksmålet.
KRITIK: Svarsfrekvensen är mycket hög och ungefär hälften av de tillfrågade har rest en eller flera gånger den senaste perioden. Basen är på riksnivå mycket hög och tål även regional uppdelning i många fall.
Nedbrytning kan dock inte ske hur långt som helst, fördelat på 30 regioner och 20 olika ”celler” kan antalet svarande i många fall bli för få. Resurs AB har varit noga med att kontrollera att tillräckligt många svarande har funnits i ”basen” för att felmarginalen skall understiga 10 %.
PROBLEM: Ofta förekommer definitionsproblem. Den som tillfrågas vet exempelvis inte alltid vilket län eller kommun han/hon varit i, t ex vid övernattning i husvagn vid rastplats eller i fritidsbåt ute i
skärgården. Vidare finns problem med boendeformen exempelvis att skilja på campingstuga och stugby.
Observera att inga utländska besök ingår i TDB, förutom släkt/vänner
.
ÖVERGRIPANDE KRITIK
Vi har försökt kartlägga alla besök förutom utländska dagbesökare. Denna kategori har tenderat att öka de senaste åren, främst för gränshandel från Norge, men också via flyg enligt Luftfartsverket. Det senare avser främst besök från de nordiska och några nordeuropeiska länder, främst Tyskland och England. Det finns även en kategori utländska övernattningar i Sverige av utlänningar som äger fritidshus i Sverige och här saknas övergripande kunskap om volymer på detta.
Fakta om utländska besökares utlägg, och vilka branscher dessa hamnar på, saknas helt. I detta resultat har vi förutsatt att utländska besökare spenderar sina pengar på samma sätt som svenska resenärer.
Besökare från vissa länder, t ex USA, spenderar betydligt mer, men å andra sidan finns nationaliteter som spenderar mindre. Totalt sett bedömer vi att det totala resultatet inte förändras nämnvärt när nämnda fakta finns att tillgå, däremot kan vissa nationaliteter spendera såväl högre som lägre.
Nyligen gjorda undersökningar visar att skillnaden i dygnskonsumtion mellan utländska och svenska resenärer är mycket liten. Vissa undersökningar pekar på att utländska resenärer spenderar mindre än svenskar i genomsnittligt dygnsutlägg.
Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på förfrågan från flera regionala turistorganisationer
14 februari 2007
© RESURS AB
INFRA CITY/UPPLANDS-VÄSBY • TEL 08-555 410 30 • FAX 08-590 717 81 • resurs@resursab.se
