Man noterar hur många som är friska i vardera gruppen efter 9 veckor. Hur analyserar man dessa data?

(1)

– 1 –

Man vill veta om lamm som är ute på bete med modern är friskare än lamm som fötts upp med nappflaska. Man delar därför

slumpmässigt in nyfödda lamm i två

grupper, där den ena gruppen får gå ute på bete med modern och den andra föds upp med nappflaska.

Man noterar hur många som är friska i vardera gruppen efter 9 veckor.

Hur analyserar man dessa data?

(2)

– 2 –

Man vill även jämföra olika typer av

betesmark: berg, dal och sumpmark. Man delar slumpmässigt in lammen i tre

grupper, och släpper ut grupperna på respektive betesmark med sina mödrar.

Man noterar hur många som är friska i var och en av de tre gruppen efter 9 veckor.

(3)

– 3 –

Vissa fårraser får ofta tvillingar. Man väljer ut en grupp tackor som alla har fått

tvillingar. Sedan väljer man slumpmässigt ut den ena tvillingen för flaskuppfödning och skickar ut den andra med mamman på bete.

Man noterar för samtliga lamm om de är friska eller ej efter 9 veckor.

(4)

– 4 –

Man vill veta vilken effekt olika typer av betesmark — berg, dal och sumpmark — har på lammens tillväxt. Man delar

slumpmässigt in lammen i tre grupper, och släpper ut grupperna på respektive

betesmark med sina mödrar.

Man väger alla lammen när de föds och efter 9 veckor, och noterar viktökningen.

(5)

– 5 –

Man vill dessutom veta vilka typer av

betesmark som skiljer sig åt i sin effekt på lammens tillväxt. Man samlar in data på samma vis som i det föregående exemplet.

Hur analyserar man dessa data för att besvara frågan?

(6)

– 6 –

Man vill veta om dal och sumpmark skiljer sig åt i sin effekt på lammens tillväxt. Man samlar in data på samma vis som i de två föregående exemplen.

Hur analyserar man dessa data för att besvara frågan?

(7)

– 7 –

Man har tillgång till lamm (plus tackor) av fyra olika raser: tre gutefår, tre ryafår, tre oxford down och tre värmländska skogsfår.

Rasen kan spela roll för tillväxttakten, varför man fördelar lammen och deras

mödrar på de olika betesmarken på sådant vis att varje ras betar varje typ av

betesmark. Dessutom slumpar man vilket lamm av en viss ras som ska vara i vilken betesmark. Frågan är den samma som ovan:

vilken effekt har olika typer av betesmark på lammens tillväxt?

(8)

– 8 –

Om varje får i en fårflock vet man följande:

ålder, kroppsvikt, hälsotillstånd (helt

simpelt klassificerat som antingen ”frisk”

eller ”sjuk”) och ras (gutefår, ryafår, oxford down eller värmländskt skogsfår).

Hur kan man med hjälp av dessa data ta reda på om det finns ett signifikant

samband mellan

a) Vikt och hälsotillstånd?

b) Vikt och ålder?

c) Ras och vikt?

d) Ras och hälsotillstånd?

På

(9)

– 9 –

I en annan studie är man intresserad av effekten av att ge lammen kraftfoder som komplement till betet. Man ger därför en grupp lamm kraftfoder; man håller noga reda på hur mycket varje lamm äter.

Dessutom noterar man hur mycket kraftfoder varje lamm har ätit.

(10)

– 10 –

I kraftfoderstudien misstänker man att lammets viktökning efter 9 veckor även beror på moderns vikt. Denna effekt är man i och för sig inte intresserad av, men den kan ju störa resultatet av

undersökningen, i synnerhet om det skulle finnas ett samband mellan moderns vikt och hur mycket kraftfoder lammet äter.

Man vill därför ”korrigera för” moderns vikt, och sedan säga något om kraftfodrets effekt på lammens vikt.

Man väger både mödrar och lamm efter

lammens födelse, och som förut väger man alla lammen efter 9 veckor, och noterar hur mycket kraftfoder varje lamm har ätit.

(11)

– 11 –

Man väljer ut en grupp tackor som alla har fått tvillingar. Sedan väljer man

slumpmässigt ut den ena tvillingen för

flaskuppfödning och skickar ut den andra med mamman på bete.