SEPTEMBER 2020 SKÖVDE KOMMUN DAGVATTENUTREDNING HUMLEVÄGEN, SKÖVDE 5:250

SKÖVDE KOMMUN

DAGVATTENUTREDNING

HUMLEVÄGEN, SKÖVDE 5:250

SEPTEMBER 2020 SKÖVDE KOMMUN

DAGVATTENUTREDNING

HUMLEVÄGEN, SKÖVDE 5:250

ADRESS COWI AB

Solna Strandväg 74 171 54 Solna

TEL 010 850 23 00 FAX 010 850 23 10 WWW cowi.se

PROJEKTNR. DOKUMENTNR.

A203563 A203563-60-10-UTR-002

VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND

2.0 2020-09-07 Dagvattenutredning Kristina Lundgren,

Jakob Malm Hanna Lundquist Rebecka Jenryd

INNEHÅLL

1 Inledning 7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Uppdragsbeskrivning 7

1.3 Underlag 8

2 Förutsättningar 9

2.1 Fördröjningskrav 9

2.2 Reningskrav 9

2.3 Lämpliga ytor för LOD 10

2.4 Planområdets föreslagna utformning 10

3 Befintliga förhållanden 12

3.1 Områdesbeskrivning 12

3.2 Hydrogeologi, geotekniska förhållanden och

markmiljö 12

3.3 Natur- och kulturintressen 13

3.4 Recipient 13

3.5 Befintliga avrinningsförhållanden 14 3.6 Befintligt dag-, spill- och dricksvattensystem 16

3.7 Övriga ledningssystem 18

4 Dimensionering och fördröjningsbehov 20

4.1 Kapacitetsbedömning 21

4.2 Dimensionerande flöden och fördröjningsbehov 23

5 Konsekvenser av skyfall 26

5.1 Extrem nederbörd 26

5.2 Hantering av skyfall och översvämningsrisker 27

6 Föreslagen dagvattenhantering 29

6.1 Förslag för dagvattenhantering 29

6.2 Beskrivning av föreslagna lösningar 32

7 Rening av dagvatten 38

7.1 Föroreningsberäkning 38

7.2 Påverkan på recipient 40

8 Kostnadsbedömning 41

9 Slutsatser och rekommendationer 42

10 Fortsatt arbete 43

11 Referenser 44

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Skövde kommun ska ta fram en detaljplan för Humlevägen (Skövde 5:250) med ambitionen att skapa ett mindre testområde för bostäder med tydligt

hållbarhetsperspektiv. Planområdet är ca 2,6 ha stort och består i dagsläget av grönytor och ett skogsparti i områdets östra del. Planområdet ligger ca 1,5 km öster om Skövde centrum och ska bebyggas med bostäder (Figur 1).

Skogspartiet ska behållas i så stor utsträckning som möjligt.

Figur 1. Översiktskarta som visar planområdet i gult.

1.2 Uppdragsbeskrivning

COWI Sverige AB har fått i uppdrag av Skövde kommun att ta fram en dagvattenutredning till Detaljplan för Humlevägen (Skövde 5:250).

Dagvattenutredningen syftar till att klargöra hur dagvattenhanteringen ska utformas och hur risker vid skyfall kan hanteras. Ambitionen är att anlägga öppna lösningar och en del av utredningsarbetet innefattar därmed att undersöka vilka delar av området där sådana lösningar lämpar sig bäst.

Utredningen ska genomsyras av tre hållbarhetspelare: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Parallellt utförs en skyfallsutredning som innefattar både detaljplanen och uppströmsliggande områden. En översiktlig skyfallsanalys endast för detaljplanen kommer också att redovisas i denna dagvattenutredning.

I denna utredning används koordinatsystem SWEREF99 13 30 och höjdsystem RH2000.

1.3 Underlag

Följande underlag ligger till grund för utredningen:

›

Grundkarta

›

Höjdkurvor och markmodell för planområdet

›

Framkomlighetsanalys, ritning

›

Plankarta Humlevägen samråd 2020-03-20

›

Skiss Humlevägen 2 (erhållen i slutet av april)

›

Humlevägen Dricks-, Dag- & Spillvatten dwg (erhållet 7/5 2020)

›

Skyfallskartering Skövde, Norconsult 2018.

›

Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun, Skövde kommun (2011)

›

Levande gaturum – en handbok i Blågröna system, Edge (2019)

›

Geoteknisk undersökning Eriksdal, AB Jacobson & Widmark (1987)

›

Geoteknisk undersökning Kv Humlan 1 mm, BGAB Bygg- och Geokonsult BA (2007)

›

Geoteknisk undersökning Tomt vid Eriksdalsgatan, BGAB Bygg- och Geokonsult BA (2007)

›

MUR (marktekniks undersökningsrapport) – förhandskopia, BohusGeo, 2020-05-13

›

Länsstyrelsens geodatabas

›

SCALGO Live

›

Ledningsunderlag från ledningskollen.se

2 Förutsättningar

Kommunens dagvattenriktlinjer syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen: Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag genom att uppmuntra till hållbar dagvattenhantering (Skövde kommun, 2011). De lokala målen som anges är:

›

Vattenbalansen och grundvattennivåer får inte allvarligt förändras

›

Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt

›

Tillförsel av föroreningar till recipienterna ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt

›

Dagvatten ska ses som en resurs vid kommunens byggande

›

Byggnader och anläggningar samt natur- och kulturmiljöer ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten

›

Inläckage av dagvatten till spillvattennätet som bl.a. orsakar bräddningar ska minskas

I dagvattenriktlinjerna anges även flera förslag på åtgärder för att minska mängden dagvatten från ett område. Exempelvis platt- och stensättning med genomsläppliga fogar, gröna tak, öppna diken och översilningsytor.

2.1 Fördröjningskrav

Dagvattensystemet ska dimensioneras efter ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25. Flödet vid befintlig situation från ett 10-årsregn utan klimatfaktor utgör utloppskravet. Dagvattnet ska alltså fördröjas till den grad så att

dagvattenflödet från området inte ökar jämfört med befintlig situation.

Utöver detta generella krav ska befintlig dagvattenlednings kapacitet undersökas eftersom området i dagsläget sannolikt inte belastar ledningen i någon större omfattning. Därmed kan tänkas att strängare utloppskrav och därmed fördröjningskrav sätts för att säkerställa att befintlig ledning klarar flödet.

2.2 Reningskrav

I dagvattenriktlinjerna står att tillförsel av föroreningar till recipient ska

begränsas i så stor utsträckning som möjligt och att för ett bostadsområde krävs viss behandling om recipienten är mycket känslig. Ambitionen bör vara att använda bästa tillgängliga teknik och försöka reducera föroreningarna så nära källan som möjligt. Detta särskilt med tanke på områdets hållbarhetsprofil.

Miljökvalitetsnormerna (MKN) för recipient är viktiga att ta hänsyn till så att dagvattnet inte bidrar till en försämring av recipientens vattenkvalitet (mer om dessa kan läsas i avsnitt 3.4). För att säkerställa detta föreslås att reningen av

dagvatten siktar mot samma nivåer som i dagsläget, eller längre om så är möjligt. Detta resonemang baseras på Weserdomen från EU-domstolen (meddelades 1 juli 2015, mål C461/13) gällande hur MKN ska tolkas och tillämpas i tillståndsärenden. EU-domstolen fann att medlemsstaterna (med förbehåll för att undantag kan beviljas) är skyldiga att inte meddela tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när

uppnåendet av god ekologisk status eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras. I domen tolkar EU-domstolen begreppet ”en

försämring" som en försämring till en lägre klass för en enskild kvalitetsfaktor (exempelvis från god till måttlig), även om inte den sammanvägda statusen försämras. Vidare anser domstolen att för en kvalitetsfaktor som redan befinner sig i lägsta klassen innebär varje försämring av denna en försämring av status.

2.3 Lämpliga ytor för LOD

Ett antal aspekter bör beaktas vid val av ytor för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD):

• Topografi, det vill säga vattnets naturliga rinnvägar och lågpunkter inom planområdet.

• Infiltrationsmöjligheter; vilket beror på markens genomsläpplighet och avstånd ner till grundvattnet, (infiltration vid ytliga

grundvattenförhållanden riskerar leda till långvariga översvämningar).

• Infrastrukturella hinder, exempelvis rörledningar och kablar.

2.4 Planområdets föreslagna utformning

Planområdet planeras bebyggas med bostäder i områdets västra del medan skogspartiet och grönytor behålls i öster (se Figur 2). På västra sidan av Östra leden kommer befintlig bullervall att förstärkas. I områdets södra del planeras en samlingslokal. Ambitionen är att fördröja dagvatten inom kvartersmarken (grått i Figur 2). Två ytor inom kvartersmarken är dock öronmärka för att säkerställa framkomlighet för utryckningsfordon och avfallshämtning (ses i rött i Figur 2).

Inom kvartersområdet planeras också en odlingsyta och ytor för lek/utegym.

Var dessa placeras är inte bestämt utan kan planeras tillsammans med

dagvattenhanteringen för att öka möjligheter till användning av dagvatten som en resurs och hantering av skyfall. Befintligt förslag för placering av denna yta ses i Figur 2 och anges som "mindre hårdgjord gårdsyta" då det är sannolikt att denna yta kommer att hållas mer grön än övriga gårdsytor.

Figur 2. Karta som visar den planerade framtida markanvändningen.

3 Befintliga förhållanden

3.1 Områdesbeskrivning

Planområdet är ca 2,6 ha stort och består i dagsläget av öppna gräsytor i öster och ett skogsparti i öster (Figur 3). Skövde kommun äger all mark inom planområdet. Planområdet angränsar i väster till befintlig bostadsbebyggelse, i söder till en parkeringsyta samt Östergatan, i öst till Östra Leden och i norr till jordbruksmark (Figur 3). Mellan området och jordbruksmarken i norr går ett djupt dike som rinner österut och kulverteras under Östra leden (se

dagvattenledning i grönt från diket i Figur 3).

Figur 3. Översiktskarta över planområdet (vit gräns).

3.2 Hydrogeologi, geotekniska förhållanden och markmiljö

Enligt SGUs jordartskarta består marken i planområdet av glacial lera med undantag av ett mindre område i västra delen som består av silt (Figur 4). Detta bekräftas också av en markteknisk undersökningsrapport från undersökningar i planområdet utförda i april 2020 (Bohusgeo). Enligt rapporten överlagras ett 2-3 meter mäktigt lerlager av ett tunnare (1-2 meter) lager med silt inom planområdet. Enligt länsstyrelsens miljödatabas finns det inga kända markföroreningar inom planområdet.

Figur 4. Utsnitt från SGUs jordarskarta över planområdet (streckat i vitt).

Vid undersökningstillfället låg grundvattennivån mellan 2 och 3,2 meter under markytan (Bohusgeo, 2020).

3.3 Natur- och kulturintressen

Det finns inga kända natur- och kulturintressen inom området enligt naturvårdsverkets naturvårdsregister eller skogsstyrelsens karta "skogens pärlor". Skogspartiet i sig har dock ett värde i att det är blandad skog och att det även i framtiden kan bidra med grönska och avskärmning mot Östra leden för de boende i området. Det är därmed önskvärt att behålla så stor del av skogsområdet som möjligt.

3.4 Recipient

Planområdet ligger inom Svesåns avrinningsområde. Svesån är ett 13 kilometer långt vattendrag som enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är en vattenförekomst med måttlig ekologisk status och som ej heller uppnår god kemisk status. Dock är Svesåns kemiska status "ej klassad" utan de överallt överstigande föroreningarna kvicksilver och bromerad difenyleter. Den måttliga ekologiska statusen beror främst på övergödning samt det morfologiska

tillståndet i vattendraget, där närheten till Skövde centralort gör att delar av vattendraget har förändrats till följd av fördjupningar, kanalisering, rensningar, stenskoningar och muddringar.

Svesån mynnar i Ömboån som i sin tur har sitt utlopp i vattendraget Ösan.

Vattenförekomsten Svesån har ID WA94765693 i VISS. Miljökvalitetsnorm (MKN) för Svesån är God ekologisk status till 2027 och god kemisk status (med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter).

I enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har MKN fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten. Direktivets bestämmelser anger att försämring av yt-, grund-, och kustvatten inte får ske och dessa bestämmelser är bindande för medlemsstaterna. Normerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk och syftar till att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln har varit att normen god status ska uppnås för alla vattenförekomster till år 2015. Många vattendrag har dock bedömts ej ha tillräckligt hög status och har då fått en tidsfrist till 2021 eller 2027.

En miljökvalitetsnorm baseras på vattnets en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ytvattenförekomster bedöms var sjätte år utifrån ekologisk status/potential och kemisk status.

Figur 5. Enligt nuvarande förhållanden är vattendraget Svesån (se ljusblå linje) primär recipient för dagvatten som avrinner från planområdet (ungefärlig placering, röd prick).

Utklipp från VISS Vattenkarta.

3.5 Befintliga avrinningsförhållanden

Planområde sluttar idag från +124 m i nordväst till +121 m i sydost (RH2000). I kanten till skogsområdet finns i dagsläget en lågpunkt men denna planeras att fyllas ut i framtiden (Figur 6). Det finns även en liten höjdrygg i området norra del (Figur 6). Höjdmässigt skiljer det alltså cirka fyra meter mellan planområdets västliga delar ner till Östervägen som utgör områdets östliga avgränsning. Det

N

innebär en påfallande sluttning åt ost där majoriteten av ytavrinnande dagvatten under befintliga förhållanden snabbt ansamlas längs östervägen.

Figur 6. Lågpunkt (i orange) som är tänkt att fyllas ut i framtiden samt streckad orange linje som visar höjdrygg i områdets norra del. Modifierad skiss från Skövde kommun (vit gräns motsvarar tidigare utbredning av planområdet).

Genom analys i Scalgo Live har rinnvägar för ytavrinning i planområdets närhet studerats (SCALGO Live är ett webbaserat beräkningsverktyg som använder höjddata för att analyser rinnvägar och översvämningsytor, läs mer i avsnitt 5).

Avrinningen i riktning mot planområdet sker huvudsakligen via tre stråk. Dels rinner ytvatten från sydväst in mot planområdet utmed Timboholmsvägen (Figur 7). Detta vatten ansamlas i en lågpunkt söder om korsningen mellan

Timboholmsvägen och Östergatan och rinner inte in till planområdet (denna översvämningsyta kan ses i avsnitt 5.1 och i Skyfallsutredningen som utförs parallellt med denna utredning). Vatten rinner också från norr i riktning mot planområdet till en bäckravin som avvattnas i en trumma (1 m diameter) under Östervägen nära planområdets nordöstra hörn (se dike i Figur 7). Inte heller detta vatten når alltså planområdet. Den huvudsakliga rinnvägen in i

planområdet från omgivande mark går via bostadsområdet väster om planområdet (se avrinningsområde i Figur 7). Ytavrinnande dagvatten rinner mot försänkningen i planområdets centrum (Figur 6) och förväntas därifrån spridas mot det låglänta området utmed Östergatan.

Ytavrinningen inom planområdet sker i huvudsak i ostlig riktning mot Östergatan som utgör planområdets östliga avgränsning (se Figur 7). Längs med Östergatan rinner vattnet i diken vidare norrut för att sedermera ansluta till vattendraget Svesån. Viss avrinning inom planområdet sker även direkt norrut då det finns en höjdrygg i den norra halvan av planområdet (se Figur 6 och Figur 7).

Huvuddelen av ytavrinnande dagvatten inom planområdet fångas alltså upp i diket längs Östergatan, möjligen efter liten omväg i ledning då det finns en kupolbrunn i anslutning till parkeringen öster om planområdet (se röd punkt i Figur 7). I diket har ledningen "punkterats" för att avlasta ledningen och tillåta tillfällig översvämning (se Figur 8). Från denna potentiella översvämningsyta leds dagvattnet vidare i två stråk norrut. Antingen leds vattnet i samma dike och ansluter till dike norr om planområdet eller så leds vattnet under bullervall till vägdike (Figur 7). Mindre mängder dagvatten från planområdet kan även tänkas

hamna i dagvattenbrunnar längs Östergatans södra sträckning, söder om planområdet.

Enligt länsstyrelsens geodatabas finns det inga anmälda dikningsföretag inom eller i närheten av planområdet.

Figur 7. Karta som visar ytavrinningen inom och strax utanför planområdet (ljusblå pilar) samt avrinningsområdet till den röda punkten vid skyfall. Blå punkt visar

översvämningsyta som bildas vid punktering av ledning (se Figur 8). Norr om området ses befintligt dike.

Figur 8. "Punktering" av ledning öster om planområdet. Antagligen för att avlasta ledningen och tillåta tillfällig översvämning i diket.

3.6 Befintligt dag-, spill- och dricksvattensystem

Endast två VA-ledningar korsar området; en dagvattenledning i glasfiber av

Översvämningsyta Ledning under bullervall

dimension 250 mm i områdets östra del (Figur 9). Dagvattenledningen har fyra nedstigningsbrunnar och mynnar i vägdike vid Östergatan. Den sista sträckan av dagvattenledningen, ungefär från planområdets kant, har dimension 400 mm (glasfiber). Dagvattenledningen tar främst emot vatten från Eriksdal 1, sydväst om planområdet (beskrivs vidare i avsnitt 4.1) men även vatten från

planområdet rinner sannolikt in till ledning vid parkeringen öster om planområdet. En rännstensbrunn har observerats på parkeringen söder om planområdet och det är sannolikt att dagvattnet från denna yta belastar befintlig ledning i planområdet södra del.

Under Östergatan går även kulvert som låter vatten rinna in till grönytorna öster om Östergatan. Inga kända kapacitetsproblem finns på dagvattensystemet i området enligt kommunen. Mer om detta i avsnitt 4.1.

Figur 9. Karta som visar befintliga VA-ledningar inom och runt planområdet.

Utöver detta finns en ledning från en rännstensbrunn på vändplanen i planområdets nordvästra del (Figur 10) med utlopp till diket i norr. Det finns även en ledning (Figur 11) vars utlopp sker i områdets nordvästra hörn

(dimension 200 mm), vars inlopp är okänt. Båda dessa måste tas hänsyn till vid byggnation och ledningen med okänt inlopp bör undersökas vidare.

300 mm 1% lutning

400 mm 2% lutning

Figur 10. Ungefärlig dragning för ledning (i grönt) från rännstensbrunn vid vändplanen väster om planområdet.

Figur 11. Okänd ledning med utlopp i planområdets nordvästra del.

3.7 Övriga ledningssystem

Flera ledningar går igenom planområdet. Från väst ner mot södra delen av området går opto- och tele-ledningar (se grönt och ljusgrönt i Figur 2). I kanten av planerad kvartersmark går i öst-västlig riktning en signalledning och en högspänningsledning. I områdets södra del går även en elledning. De flesta ledningar går i kanten av området och genom de delar som planeras at behållas som skog. Opto- och teleledning i öster ska flyttas västerut och kommer därefter inte att beröra bebyggelsen.

Figur 12. Karta som visar övriga ledningssystem i och runt planområdet.

4 Dimensionering och fördröjningsbehov

Flödesberäkningar för att uppskatta dagvattenavrinningen har utförts med rationella metoden. Den matematiska formel som beskriver den rationella metoden ges av Ekvation 1 nedan (från P110, Svenskt Vatten, 2016).

𝑞_𝑑𝑖𝑚= 𝐴 ∙ 𝜑 ∙ 𝑖(𝑡_𝑟) ∙ 𝑘𝑓 (ekvation 1)

qdim = dimensionerande flöde [l/s]

A = Avrinningsområdets (ytans) area [ha]

φ = Avrinningskoefficient [-]

i(tr) = Dimensionerande regnintensitet [l/s・ha]

tr =regnets varaktighet, som är rationella metoden är lika med områdets

koncentrationstid, tc [minuter]

kf = Klimatfaktor [-]

Avrinningskoefficienten anger hur stor del av nederbörden som avrinner från en yta. Avrinningskoefficienten multiplicerat med den totala arean benämns som reducerad area.

Före exploatering används klimatfaktor 1 och efter exploatering 1,25.

Koncentrations/rinntiden avser den tid det tar för hela området att bidra till flödet i beräkningspunkten.

Val av regnintensitet, se ekvation 2.

i(tr) = 190 ∙ √ų ∙ ^{𝑙𝑛 (𝑡𝑟)}

𝑡_𝑟 ^0,92 + 2 (ekvation 2)

där

i(tr) = dimensionerande regnintensitet [l/s・ha]

tr = regnets varaktighet (koncentrationstid) [minuter]

Å = återkomsttid [månader]

4.1 Kapacitetsbedömning

I dagsläget avrinner majoriteten av planområdet till dagvattenledningen som går tvärs igenom områdets södra del. Dagvatten från planområdet ansluter idag till ledningens östra del vars dimension är 400 mm (se Figur 14) men det kunde vara önskvärt att ansluta tidigare på ledningen så att grävarbete i skogspartiet kunde undvikas. För att kunna bestämma vilket utflöde som eventuellt kan ske till befintlig ledning i områdets södra del krävs en bedömning av ledningens kapacitet.

Ledningen är i glasfiber, lades 2018 och har dimension 300 mm (innerdiameter) och lutning på ca 1 %. Utifrån Colebrook-diagram i Svenskt Vattens P110 uppskattas ledningens maximala kapacitet vid fylld ledning vara mellan 120 och 125 l/s (med antagandet att k=0,2).

Enligt uppgift från kommunen (Annika Holmén, VA-chef) så tar ledningen emot vatten från delar av fastigheten Eriksdal 1 (se Figur 13). Hur stor del är ej känt då det inte finns någon dokumentation om ledningssystemet inom Eriksdal 1.

Därmed kommer belastningen på ledningen från området att approximeras av avrinningsområdet till ledningens början (se Figur 14) som i sin tur

approximeras av avrinningsområdet till en översvämningsyta inom Eriksdal 1 enligt SCALGO Live (läs mer om programmet i avsnitt 5). Analysen i SCALGO Live gjordes för 14 mm regn vilket motsvarar ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter, vilket uppskattas motsvara områdets rinntid (enligt rationella metoden väljs varaktighet baserat på rinntid).

Figur 13. Kartutsnitt från kommunen som visar fastigheten Eriksdal 1 (till vänster) som delvis avvattnas till dagvattenledningen i planområdets södra del.

Figur 14. Avrinningsområdet för översvämningsyta inom Eriksdal 1 enligt SCALGO Live (14 mm regn, vilket motsvarar ett 10-årsregn för rinntid 10 minuter). Detta approximeras som avrinningsområdet till befintlig dagvattenledning. Röd punkt indikerar ungefärligt läge för översvämningsytan. Orange ring indikerar var avrinningen från planområdet ansluter till befintlig ledning i dagsläget.

Avrinningsområdet till ledningen är ca 1,5 ha stort och består till stor del av hårdgjorda ytor men har även en del gröna ytor på innergården. Enligt SCALGO Lives uppskattning är ca 60 % av ytan hårdgjord. Den antagna

markanvändningen och uppskattade avrinningskoefficienter ses i Tabell 1.

Tabell 1. Markanvändning, avrinningskoefficient och resulterande reducerad area för avrinningsområdet till befintlig dagvattenledning från Eriksdal 1.

Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient (-) Reducerad area (ha)

Tak och asfalt 0,9 0,85 0,77

Grönytor 0,6 0,1 0,06

Totalt 1,5 0,55 0,83

Dimensionerande flöde från avrinningsområdet (Eriksdal 1) vid 10-årsregn beräknades enligt ekvation 1 med klimatfaktor 1,25, uppskattad rinntid 10 minuter och reducerad area enligt Tabell 1 ovan. Dimensionerande flöde blev då 235 l/s vilket är nästa dubbelt mot dagvattenledningens uppskattade kapacitet vid fylld ledning. Då det inte finns några kända problem för ledningen är det sannolikt att avrinningsområdet har överskattats eller så räcker kapaciteten för trycklinje i marknivå och därmed har inga problem visat sig. Detta innebär dock att det inte är lämpligt att ansluta planområdets dagvatten tidigare på ledningen

4.2 Dimensionerande flöden och fördröjningsbehov

Planområdet har delats in i fyra olika delavrinningsområden för befintlig situation och tre delområden för framtida situation. Områdena ses i Figur 15 och för framtida situation så slås "söder" och "mitten" ihop.

Tre stycken utsläppspunkter för dagvatten från området antas finnas i framtiden: Norr till dike, Mitten (inklusive söder) till befintlig ledning och

Bullervallsområdet mot befintliga diken längs med Östergatan (se Figur 15). Det är alltså till dessa punkter som dagvattnet efter rening och fördröjning ska ledas. Valda utsläppspunkter är baserade på befintliga avrinningsstråk som ska bevaras då höjdsättningen inte planeras ändras i särskilt stor omfattning.

Figur 15. Delavrinningsområden vid befintlig situation samt avrinningspilar som visar huvudsakliga avrinningsriktningen. Röda punkter visar de tre planerade

utsläppspunkterna.

Befintlig och framtida markanvändning och reducerad area ses i Tabell 2 för respektive delområde. Framtida markanvändning illustrerades även i Figur 2 i avsnitt 2.4. Rinntider för respektive delområde uppskattades både före och efter exploatering utifrån Mannings formel. Resulterande tider ses i Tabell 3.

Utflödeskrav utgörs av dimensionerande flöde från planområdet till respektive utsläppspunkt vid 10-årsregn.

Norr

Mitten

Bullervall

Söder

Tabell 2. Planområdets markanvändning före och efter exploatering (indelat i delområden) tillsammans med avrinningskoefficient och beräknad reducerad area.

Markanvändning Area [ha] Avrinnings-

koefficient [-]

Reducerad area [ha]

Norr - befintligt

Gräsyta 0,69 0,1 0,07

Skog 0,08 0,1 0,01

Väg 0,02 0,8 0,02

Totalt 0,79 0,1 0,09

Norr - framtida

Gräsyta 0,25 0,1 0,03

Skog 0,08 0,1 0,01

Takyta 0,12 0,9 0,11

Parkering 0,07 0,8 0,06

Väg 0,02 0,8 0,02

Gårdsyta (asfalt) 0,25 0,8 0,20

Totalt 0,79 0,5 0,41

Mitten - befintligt

Gräsyta 0,88 0,1 0,09

Skog 0,33 0,1 0,03

Totalt 1,21 0,1 0,12

Mitten – framtida*

Skog 0,40 0,1 0,04

Takyta 0,25 0,9 0,23

Gårdsyta (mindre hårdgjord) 0,10 0,2 0,02

Gårdsyta (asfalt) 0,54 0,8 0,43

Totalt 1,30 0,6 0,72

Bullervall – befintligt / framtida

Gräsyta 0,50 0,1 0,05

Väg 0,02 0,8 0,02

Totalt 0,52 0,1 0,07

*Inkluderar både mitten och söder som illustreras i Figur 15.

Tabell 3. Dimensionerande flöde och rinntid före och efter exploatering samt erforderlig fördröjningsvolym för att inte öka flödet. Befintligt flöde utgör utflödeskrav efter exploatering och har fetmarkerats.

Rinntid (min) qdim(l/s) Norr

Befintligt 30 11

Framtida 10 118

Erforderlig fördröjningsvolym (m³) 94

Mitten

Befintligt 20 14

Framtida* 10 205

Erforderlig fördröjningsvolym (m³) 183

Bullervall

Befintligt 10 15

Framtida 10 19

Erforderlig fördröjningsvolym (m³) 3

Totalt fördröjningsbehov för hela planområdet

280 m³

*Mitten – framtida inkluderar även delområde "söder" som ses i Figur 15.

Med klimatfaktor 1, uppskattad rinntid om 30 minuter samt angiven reducerad area i Tabell 2 beräknades det dimensionerande flödet från planområdet till diket i norr vid befintlig situation till 11 l/s enligt ekvation 1 (se Tabell 3). Med

klimatfaktor 1,25 och rinntid 10 minuter erhölls dimensionerande flöde 118 l/s efter exploatering för delområde norr (se Tabell 3). Då detta är större än befintligt flöde krävs fördröjning. Fördröjningsbehovet för att inte öka utflödet beräknades genom tid-area metoden (enligt P110). Denna metod går ut på att studera skillnaden (tillika volymbehovet) mellan in- och utflöde över tid och sedan välja den största volym som uppstår som dimensionerande. Denna volym beräknades till 94 m³ (Tabell 3).

För delområde Mitten belastar området idag tilltänkt utsläppspunkt med 14 l/s och i framtiden väntas 205 l/s (Tabell 3). Ökningen beror främst på att andelen hårdgjorda ytor ökar markant samt att avrinningsområdet till punkten ökar (delområde "söder" föreslås också ledas till denna punkt i framtiden). För att inte öka flödet krävs en fördröjningsvolym på 183 m³.

För delområde Bullervall ökar flödet endast på grund av klimatfaktorn vilket gör att flödet endast ökar från 15 l/s till 19 l/s och fördröjningsbehovet blir då 3 m³ (Tabell 3).

5 Konsekvenser av skyfall

5.1 Extrem nederbörd

För att se hur planområdets föreslagna bebyggelse klarar ett skyfall har en analys i SCALGO Live utförts. SCALGO Live är ett webbaserat beräkningsverktyg som används för att kartlägga, förstå och förebygga översvämningar. Verktygets terrängmodell baseras på den nationella höjdmodellen från Lantmäteriet med en upplösning på 2x2 m. En begränsning i programmet är att det inte tar hänsyn till någon tidsaspekt eller ledningssystem och trummor. Kända trummor i närheten av området och de planerade byggnaderna har dock lagts till.

För att analysen ska vara jämförbar med tidigare skyfallskartering och

skyfallsutredningen, gjordes analysen för 100-årsregn som faller på 30 minuter vilket motsvarar nederbördsvolymen 44 mm. I MSB:s vägledning för

skyfallskartering uppskattas att 60 - 75 % av ett 100-årsregn avrinner ytligt vid skyfall, beroende på andel hårdgjorda ytor med ledningsnät och andel

genomsläppliga ytor (MSB, 2017). Därmed antogs att 60 % avrinner och med klimatfaktor 1,25 gav det 33 mm, som användes för analysen. Resultatet av analysen ses i Figur 16.

Figur 16. Skyfallsanalys med framtida bebyggelse. Röda ring indikerar översvämningsytor som planområdet bidrar till (både i dagsläget och vid framtida bebyggelse).

Resultatet visar att inga översvämningsytor bildas inom planområdet (Figur 16).

Likt vid befintlig situation rinner vattnet till parkeringsytan öster om

planområdet samt norrut till grönområde och dike utanför planområdet (se röda ringar i Figur 16). Resultatet ses även i större format i bilaga 1.

5.2 Hantering av skyfall och översvämningsrisker

Eftersom den planerade bebyggelsen inte kommer att hindra vattnets väg till befintliga översvämningsytor i öster och norr så skapas inga instängda ytor (ses på att inga översvämningsytor skapas inom planområdet i Figur 16). Analysen är dock baserad på befintliga marknivåer och det är därför viktigt att säkra rinnstråk behålls även efter exploatering, när markytan sannolikt kommer planas ut en del. Vatten från majoriteten av området behöver kunna rinna ytligt från nordväst till sydöst mellan byggnaderna, mot det huvudsakliga rinnstråket i områdets södra del (se Figur 16). Vatten från områdets norra del måste istället ha säkra rinnstråk mellan planerade byggnader till befintligt dike i norr.

Det huvudsakliga rinnstråket i söder kan skålas något men då östra halvan stråket sammanfaller med läget för befintlig dagvattenledning kan endast en lätt

skålning skapas eftersom det annars kan bli problem med täckning för

ledningen. Den västra halvan av stråket tillåter mer kreativitet och möjlighet att skapa ett våtmarksstråk/biofilter genom att tillåta ett svackdike att fyllas med lämplig växtlighet (se exempel i Figur 17).

Figur 17. Foto på växtfyllt svackdike vid väg (foto:Milford).

Höjdsättningen ska generellt följa de principer som anges i Svenskt vattens publikation P105 (Figur 18). Så långt det är möjligt ska marknivån inom planområdet vara högre än omkringliggande mark. Viktigast är att marken närmast hus ska slutta från byggnaden så att de skyddas mot översvämning.

Färdigt golv ska vara minst 0,3 m över marknivån i förbindelsepunkt för VA ledningar. Förbindelsepunkten påverkar därmed också höjdsättningen av huset.

Det är även viktigt att vatten kan avrinna ordentligt från gårdsytor där utryckningsfordon kan tänkas behöva komma fram.

Figur 18. Sektion med föreslagna marklutningar (Svenskt Vatten P105, 2011).

6 Föreslagen dagvattenhantering

6.1 Förslag för dagvattenhantering

Föreslagen dagvattenhantering utgår från följande principer baserat på Skövde kommuns riktlinjer:

›

Rent och smutsigt dagvatten bör inte blandas

›

Hantering så nära källan som möjligt

›

Hantera dagvattnet som en resurs

›

Utnyttja befintliga rinnstråk och höjdsättning

Enligt den geotekniska undersökningen består marken inom planområdet av finkorniga jordarter med låg genomsläpplighet det vill säga låg

infiltrationshastighet. Det lokala omhändertagandet av dagvatten bör därför inriktas på fördröjning snarare än infiltration. Lämpliga ytor för fördröjning har baserats på principerna ovan samt med hänsyn till befintliga ledningar.

Eftersom att området ska ha en hållbarhetsprofil föreslås att gröna tak anläggs och gårdsytor utformas med genomsläppliga fogar. Det skulle i så fall innebära att avrinningskoefficienten för gårdsytor och tak ändras, vilket påverkar fördröjningsbehovet. Om gröna tak anläggs på hälften av takytorna skulle en fördröjningsvolym om 240 m³ krävas istället för 280 m³ eftersom

avrinningskoefficienten minskar från 0,9 till ca 0,3(Tabell 4). Om gårdsytor utformas med genomsläppliga fogar, viss del grusyta eller grönytor, går det att minska fördröjningsbehovet ytterligare ner mot mellan 180-250 m³ beroende på om avrinningskoefficienten antas minskar till 0,4 eller 0,7 från 0,8. Om både gröna tak (50%) och genomsläpplig beläggning används så kan

fördröjningsvolymen minskas ned mot 140 m³ (Tabell 4).

En minskad avrinning skulle även påverka föroreningsbelastningen positivt då mindre mängd förorenat dagvatten uppstår totalt.

Tabell 4. Erforderlig fördröjningsvolym för området baserat på olika åtgärder.

Kompletterande åtgärd Fördröjningsvolym (m³) Kommentar

Ingen 280 Avrinningskoefficienter enligt

Tabell 1 i avsnitt 4.2.

Gröna tak på 50% av takytorna

240 Innebär att takytornas

avrinningskoefficient reduceras från 0,9 till 0,3

Genomsläpplig beläggning (stensatt yta med

grusfogar)

250 Innebär att gårdsytornas

avrinningskoefficient reduceras från 0,8 till 0,7

Genomsläpplig beläggning (grusväg)

180 Innebär att gårdsytornas

avrinningskoefficient reduceras till 0,8 till 0,4

Gröna tak på 50% av takytorna + genomsläpplig beläggning (grusväg)

140 Innebär att takytornas

avrinningskoefficient reduceras från 0,9 till 0,3 och att

gårdsytornas

avrinningskoefficient reduceras till 0,8 till 0,4

Eftersom det inte är bestämt om gröna tak eller någon typ av genomsläpplig beläggning kommer att användas så redovisas föreslagen dagvattenhantering utifrån att 280 m³ behöver fördröjas. Föreslagen dagvattenhantering, inklusive utsläppspunkter och rinnpilar illustreras i Figur 20 och i större format i Bilaga 2.

För att fördröja 280 m³ krävs ca 520 m² växtbäddar enligt beräkningar för standard-växtbäddar i StormTac (se kommande avsnitt 7 för detaljer om reningen). Dessa 520 m² växtbäddar ska anläggas på kvartersmark, varav ca 180 m² krävs i områdets norra del för att säkra fördröjningen och ca 340 m² krävs i områdets södra del. Fördröjningsvolym antas dels skapas genom att växtbädden är nedsänkt (här antaget ca 250 mm), dels genom att

filtermaterialet har en porositet på ca 25 % (tjocklek har här antagits till 450 mm) och slutligen genom att makadamlagret har en porositet på ca 40% (och här en tjocklek på ca 250 mm). Standarddimensioner och uppbyggnad av växtbädd ses i Figur 19.

Figur 19. Standardutformning av växtbädd i StormTac.

Avrinning från tak föreslås ledas via utkastare till växtbädd för rening och därefter i ledning mot föreslagen utsläppspunkt i öster eller norr. Växtbäddarna kan även kombineras med dagvattencistern för att samla regnvatten att vattna med inom kvarteret, se avsnitt 6.2.3.

Parkeringen kommer att ha områdets mest förorenade dagvatten och det är viktigt att detta inte blandas direkt med dagvatten från det övriga området innan rening. Därför föreslås att dagvatten från parkeringen avleds till

växtbäddar som läggs i kanten mellan rader av parkeringsrutor för rening och fördröjning innan avledning i ledning mot förbindelsepunkt (se foto på sådan växtbädd i Figur 26 i avsnitt 6.2.1).

Ytan i området sydvästra del, som planeras användas för lek/odling, föreslås skålas något för att skapa en multifunktionell yta som kan omhänderta avrinning som kommer västerifrån vid skyfall (se Figur 20). Detta för att skydda ny

bebyggelse från potentiell översvämning. Istället för en skålad yta kan även lätt skålade diken (så kallade svackdiken) användas i kanten mot väster för

avskärning av inkommande flöde. Övrig hantering av skyfall föreslås lösas genom att skapa säkra rinnstråk och följa de principer som anger i Svenskt Vattens P105 (2011).

Hantering av dagvatten från bullervallsområdet (bestående av bullervall och Östergatan bredvid vallen, ses i Figur 15 i avsnitt 4.2) föreslås fortsatt ske via befintliga vägdiken. Fördröjningsbehovet på grund av klimatförändringarna uppgår till ca 3 m³ vilket med stor marginal ryms i befintliga diken.

För områdets allra sydligaste del kommer höjdsättningen behöva justeras så att vatten från området där samlingslokalen planeras kan rinna mot utsläppspunkt 2 (se Figur 20). Utsläpp i denna punkt innebär att skogspartiet kommer att störas vid grävarbete för ledningsdragning och det vore därmed önskvärt att kunna ansluta tidigare på befintlig ledning (mer västerut). Men befintlig ledning bedöms ha begränsad kapacitet enligt översiktliga beräkningar i denna

utredning och för att kunna ansluta tidigare (och därmed undvika grävarbete i skogspartiet) skulle en fördjupad kapacitetsbedömning behöva utföras. Om ytterligare insatser än 520 m² växtbäddar görs finns dock möjligheten att strypa flödet mer (se minskade fördröjningsbehov i Tabell 4) och därmed eventuell möjliggöra anslutning tidigare på ledningen.

Figur 20. Föreslagen dagvattenhantering som visar rinnvägar och huvudsakligt rinnstråk, ungefärligt ytbehov för växtbäddar och förslag till deras placering. Föreslagna

utsläppspunkter är markerade med röda prickar.

6.2 Beskrivning av föreslagna lösningar

Nedan beskrivs de lösningar som förordas för dagvattenhanteringen inom planområdet.

6.2.1 Gröna tak

Ett grönt tak, det vill säga ett tak med vegetation, kan hjälpa till att reducera mängden dagvatten som bildas eftersom takets avrinningskoefficient sänks. De kan utformas på många olika sätt och kan därmed bidra med flera positiva effekter utöver dagvattenhantering, bl.a. öka biologisk mångfald, isolera mot Yta för

odling/lek

Samlingslokal

typ av vegetation som önskas på taket krävs olika substratdjup. Minsta djup för ett tak med sedum är 30 mm medan ett tak med örter och gräs, liknande en äng, kräver runt 100 mm (Pettersson Skog et al., 2017). Ett djupare substrat minskar behovet av gödsling, vilket annars tenderar att öka mängder

näringsämnen, zink och kvicksilver i avrinningen från ett grönt tak.

Underhåll av ett grönt tak innefattar att vid behov ta bort grenar eller liknande, laga kala fläckar samt eventuellt bevattna och gödsla taket (Lindfors et al., 2014). Det är därför viktigt att det går att nå taket på ett säkert sätt.

Figur 21. Foto på grönt sedumtak. Källa: Haninge kommun.

6.2.2 Genomsläpplig beläggning

Istället för att använda asfalt på gårdsytor kan genomsläpplig beläggning vara ett alternativ. Det finns olika typer, bland annat: vanligt grus,

hålstensbeläggning, stensättning med genomsläppliga fogar, genomsläpplig asfalt (SVOA, 2017a). Genom att välja en beläggning som har högre genomsläpplighet minskar avrinningen från ytan, vilket i sin tur minskar fördröjningsbehovet. Förutom en minskning i avrinning och ett visst estetiskt värde så sker även viss rening, upp mot 50-90 % av partikelbundna och lösta föroreningar (SVOA, 2017a). Reningskapaciteten beror på materialet och dess genomsläpplighet och bärlager. Därmed minskar kapaciteten med tiden då genomsläppligheten minskar.

Genomsläpplig beläggning passar särskilt på ytor som främst ska användas för gångtrafik men går även utmärkt att anlägga på ytor med högre belastning om bärlager och eventuellt även förstärkningslager anläggs i botten (SVOA, 2017a).

Beroende på beläggningstyp behövs olika typ av underhåll. Om

hålstensbeläggning med gräs har anlagts krävs viss gräsklippning och om grus har lagts så krävs ogräsrensning (SVOA, 2017a). Genomsläpplig asfalt behöver högtryckspolning och vakuumsugning och rent generellt krävs ibland byte av fogmaterial som satt igen eller lagning om någon yta gått sönder.

Under vintern finns risk för isbildning som kan minska infiltrationskapaciteten och reningseffekten. Sandning bör inte ske med nollfraktion då det riskerar att täppa igen hålrummen i beläggningen. Även saltning kan påverka

infiltrationskapaciteten negativt då det försämrar markstrukturen och kan leda till igenslamning. Snöröjning kan också behöva ske särskilt varsamt för att inte förstöra beläggning med genomsläppliga fogar.

Figur 22. Exempel på hur genomsläpplig beläggning kan nyttjas. (Foto: Dreitseitl/Ramböll, Göteborg stad, 2017)

6.2.3 Dagvattencistern

Ett utmärkt sätt att behandla dagvattnet som en resurs är att använda det för bevattning. Då odlingsytor planeras i området föreslås att takytor intill dessa avvattnas med utkastare till dagvattencisterner (se exempelutformning i Figur 23 och Figur 24). Uppsamling av dagvatten på detta sätt gör det möjligt för boende att själva utnyttja vattnet och är en klassisk, enkel lösning som tillåter bevattning av odlingar även när bevattningsförbud råder.

Underhåll består främst i att kontrollera cisternernas skick med jämna

mellanrum och eventuellt rengöra dem vid behov. Det går även att kombinera dagvattencistern med andra lösningar, t.ex. växtbädd (se Figur 23). Viktigt är att det finns ett säkert sätt för cisternen att brädda om den skulle bli full.

Figur 23. Dagvattencistern och stadsodling (Nacka kommun, 2017).

Figur 24. Klassisk regnvattentunna, foto från VA Syd (2020).

6.2.1 Växtbäddar

En växtbädd (även kallad biofilter eller "rain garden") efterliknar naturens sätt att fördröja och rena dagvatten och liknar i mångt och mycket en vanlig rabatt.

Vatten leds in i växtbädden genom öppning i kantsten, via brunn med sandfång, eller direkt från stuprör (se Figur 25 och Figur 26). Sedan renas dagvattnet via växtupptag och infiltration genom sandbaserad växtjord till underliggande lager av makadam (Lindfors, et al., 2014; SVOA, 2019). I detta makadammagasin anläggs utlopp till ledning. En extra volym för fördröjning vid skyfall kan skapas genom upphöjda kanter eller genom att sänka ner växtbädden. Det är viktigt att det vid inloppet finns ett erosionsskydd, t.ex. i form av stenar, och någon typ av bräddavlopp/översvämningsskydd. Viktigt är också att tänka på framkomlighet.

Ett staket eller kant runt växtbädden gör det exempelvis lättare för synskadade att upptäcka bädden med käpp (SVOA, 2019).

En växtbädd bidrar med grönska och ger stora möjligheter till att skapa ökad biologisk mångfald genom att välja en blandning av växter. Växterna bör dock trivas med periodvis torka om vattning mellan regn ska minimeras. Det går även att anlägga s.k. insektshotell för att förstärka den biologiska mångfalden.

Figur 25 Växtbädd vid utkastare och i kombination med refug med öppning för inflöde av vatten (Nacka kommun, 2017).

Figur 26. Foton på växtbäddar vid parkeringsplats i Köpenhamn (foto: Mikaela Nordenberg, COWI)

Underhåll består i att vattna regelbundet när växtbädden etableras och därefter vid behov (SVOA, 2019). Liksom en vanlig rabatt kräver växtbädden tillsyn för att se hur växtligheten utvecklas och om ytterligare planteringar behövs eller om ogräs eller döda växtdelar behöver tas bort. Vidare krävs regelbunden kontroll av inlopp och bräddavlopp som ska hållas fria från växtmaterial, snö och is som annars kan stoppa flödet. Om det saltas inom området under vintern och detta hamnar i växtbäddarna kan detta leda till att reningen av metaller

försämras och i extremfall kan höga salthalter vara toxiskt för växterna vilket kan leda till att växtjorden behöver bytas ut. De översta 5–10 cm av jorden kan också med tiden bli igensatt vilket gör att genomsläppligheten minskar och därmed kan denna del av jorden behöva luckras upp eller bytas ut. Genom att byta ut jorden reduceras risken för frisättning av fastlagda föroreningar som är en risk om jorden luckras upp.

6.2.2 Multifunktionell yta

Multifunktionella ytor är utmärkta för att omhänderta flöden vid skyfall och undvika skador vid extrem nederbörd. De kan utformas på många olika sätt, både med grönytor och hårdgjorda ytor (se exempel i Figur 27). Utlopp läggs i lågpunkt och stryps så att det vid regn bildas tillfälliga vattenspeglar (SVOA, 2017b).

Skötsel av gräsklädda multifunktionella ytor innefattar att gräs slås minst en gång per säsong och att skrymmande växtlighet, så som träd och buskar, inte tillåts växa på ytan (detta för att säkerställa att tillräcklig fördörjningsvolym för vatten finns) (SVOA, 2017b).

Figur 27. Exempel på multifunktionella ytor (Uppsala Vatten, u.å)

7 Rening av dagvatten

7.1 Föroreningsberäkning

Föroreningsberäkningarna har genomförts med dagvatten- och

recipientmodellen StormTac (version v20.2.2). StormTac är en statisk modell framtagen för att modellera bland annat föroreningsbelastning, avskiljning av föroreningar, samlad påverkan på recipient samt för dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. Med endast markanvändningsarealer och årsmedelnederbörd som indata kan modellen beräkna de mängder av föroreningar som transporteras av dagvatten.

För att beräkna dagvattnets halter och mängder av näringsämnen och

föroreningar utnyttjar modellen schablonhalter. Endast mätvärden som baseras på långvarig (oftast flera år, ibland flera månader) flödesproportionell

provtagning används som underlag till schablondata, och uppdateras

kontinuerligt. StormTac är dock inget exakt beräkningsverktyg och bör endast användas för att få en generell bild av hur föroreningssituationen kan se ut.

Årsmedelnederbörden 652 mm/år har använts som indata för nederbörden (från SMHI:s station Skövde, stationsnummer 83230). För befintlig situation har markanvändningen klassats som gräsyta respektive skogsmark och lokalgata efter rening i öppet dike. För framtida situation har flerfamiljshusområde, lokalgata efter rening i öppet dike, gräsyta och skogsmark använts, se Tabell 5.

Flerfamiljshusområde definieras i StormTac som "Område med

flerfamiljshusbebyggelse, inkluderande all markanvändning inom ett normalt flerfamiljshusområde, t.ex. lokalgator, vägdiken, tak, uppfartsvägar, mindre parkeringar och gräsmattor." (StormTac, 2020).

Som rening har växtbäddar modellerats. För att uppnå fördröjningsbehovet om 281 m³ uppskattas att ca 520 m² växtbäddar behöver anläggas.

Reningsresultatet efter rening i växtbäddar ses i Tabell 6.

Tabell 5. Markanvändning och klassning i StormTac vid befintlig och framtida situation.

Markanvändning Area [ha] Klassning i StormTac

Befintligt

Gräs 2,07 Gräsyta

Skog 0,50 Skogsmark

Väg 0,04 Lokalgata efter rening

i öppet dike

Totalt 2,61

Framtid

Takyta / Gårdsytor / Grönyta intill kvartersmark

1,59 Flerfamiljshusområde

Väg 0,04 Lokalgata efter rening

i öppet dike

Bullervall 0,5 Gräsyta

Skogsmark 0,48 Skogsmark

Totalt 2,61

Tabell 6. Föroreningsbelastning (kg/år) för befintlig situation, framtida situation och framtida situation med rening. Röda celler indikerar att mängderna är högre än vid befintlig situation, gula indikerar att mängden är ungefär lika stor (skillnad <10%) och grön indikerar att mängden minskat jämfört med befintlig situation.

Ämne Befintligt Framtid

utan rening

Framtid med rening (520 m² växtbädd)

Fosfor (P) 0,46 1,2 0,33

Kväve (N) 4,2 9,8 4,3

Bly (Pb) 0,013 0,07 0,011

Koppar (Cu) 0,042 0,15 0,036

Zink (Zn) 0,081 0,49 0,062

Kadmium (Cd) 0,00062 0,0032 0,00064

Krom (Cr) 0,0084 0,056 0,02

Nickel (Ni) 0,0077 0,048 0,013

Suspenderat

material (SS) ^{110 360 83}

Bens(a)Pyren (BaP) 0,000022 0,00023 0,000026

Utan någon rening skulle föroreningsmängderna för samtliga ämnen från planområdet öka jämfört med befintlig situation (se Tabell 6). Om 520 m² växtbäddar anläggs reduceras nivåerna med mellan 70-85 % ned till nivåer som i de flesta fall motsvarar befintlig situation eller lägre. För krom, nickel och bens(a)pyren räcker dock inte reningen för att nå befintliga nivåer.

För att säkerställa fullgod rening föreslås att reningsinsatser fokuseras till de områden som sannolikt är mest förorenade, exempelvis parkeringsytor.

Ytterligare rening kan även åstadkommas genom att använda fler av de lösningar som beskrevs i avsnitt 6.2. Gröna tak, genomsläpplig beläggning och dagvattencisterner för lokal användning av dagvatten minimerar avrinningen vilket ger en lägre totalbelastning till recipient. Dessutom sker viss rening i både gröna tak och genomsläpplig beläggning.

7.2 Påverkan på recipient

Om ca 520 m² växtbäddar anläggs utan andra åtgärder finns det en risk att planen påverkar recipienten negativt med hänsyn till ökade mängder krom, nickel och benso(a)pyren. För att minimera denna risk krävs dels att åtgärder fokuseras där föroreningsbelastningen förväntas vara hög (parkeringsytor och andra körytor) och dels att även andra insatser görs. Exempelvis kan

genomsläpplig beläggning ge upp till 50-90 % avskiljning av partikelbundna och lösta föroreningar (SVOA, 2017a).

Ovan beräkningar baseras endast på schablonvärden och ger bara en

fingervisning om att åtgärderna bör motsvara en god insats. Implementeringen är därmed viktig. Detta beskrevs djupare i avsnitt 6.

8 Kostnadsbedömning

Enligt en rapport från 2016 för Stockholm Stad kostar en nedsänkt växtbädd ca 1400 kr/m² (WRS, 2016). Samma rapport angav att växtbäddar av liknande konstruktion som ses i Figur 23 har en något högre anläggningskostnad på ca 2400-4000 kr/m². Den totala kostnaden för planområdet, under antagande om Stockholmspriser från 2016, skulle då landa på mellan 728 000 – 2 080 000 kr.

Kostnad för skötsel kan antas motsvara kostanden för att sköta en

perennplantering, vilket i Stockholm 2016 var ca 25 kr/m² och år (WRS, 2016).

Det ger för 520 m² växtbäddar en årlig driftkostnad om 13 000 kr.

Samma rapport anger att genomsläpplig beläggning kostar mellan

500-850 kr/m² beroende på typ (WRS, 2016). Lika så varierar kostnaden för gröna tak beroende på typ. För ett extensivt tak, som oftast har en tjocklek mellan 30-120 mm och nyttjar främst sedum-växter, örter och gräs, ligger kostnaden för material och anläggning någonstans runt 530-820 kr/m² (WRS, 2016). För jämförelse anges i rapporten att falsad plåt, som är vanligt på

flerfamiljfastigheter, kostar mellan 600-1200 kr/m² för material och anläggning.

Kostnad för konstruktion av den multifunktionella ytan kommer främst från markarbeten. Enligt VISS är investeringskostnaden ca 700 kr/m³ för en torrdamm, som är en helt gräsklädd, skålad yta (VISS, 2020). Ytan inom planområdet behöver inte kunna hålla någon särskilt volym då det inte är nödvändigt att fördröja skyfall från väster utan endast stoppa upp och leda om.

Det är därmed svårt att avgöra hur stor kostnaden kan tänkas bli.

Skötselkostnaden kan uppskattas motsvara skötsel av en gräsmatta som i Stockholm är ca 2 kr/m²och år (WRS, 2016).

9 Slutsatser och rekommendationer

Denna utredning kan sammanfattas med följande punkter:

›

Exploatering av området innebär ökade flöden och föroreningsmängder jämfört med dagsläget. Det krävs därför insatser för att inte öka flödet vid dimensionerande regn och för att inte riskera att påverka recipienten negativt och riskera att MKN inte uppnås.

›

För att fördröja flödet till motsvarande befintlig nivå vid ett 10-årsregn krävs en fördröjningsvolym på totalt ca 280 m³ varav 3 m³ behöver inrymmas i vägdiken vid bullervallen. Resterande 277 m³ föreslås skapas genom att anlägga (nedsänkta) växtbäddar.

›

För att fördröja dagvattnet krävs ca 520 m² växtbäddar vilket ger en god rening men den når inte befintliga värden för krom, nickel och

benso(a)pyren.

›

För att lyckas minska belastningen ner mot befintliga nivåer för samtliga föroreningar och därmed vara säker på att recipient inte påverkas negativt, krävs att biofiltren framförallt placeras på parkeringen, där områdets smutsigaste dagvatten förväntas, samt att fler åtgärder görs (se nästa punkt).

›

För att ge ännu bättre rening och ett lägre fördröjningsbehov kan följande åtgärder införas: gröna tak, genomsläpplig beläggning och lokalt

användande av dagvattnet för bevattning genom uppsamling i cisterner.

›

För att omhänderta större regn än motsvarande 10-årsregn samt skyfall inom planområdet föreslås att marken höjdsätts så att säkra rinnstråk skapas som inte riskerar att översvämma bebyggelse. Samtliga växtbäddar bör ha bräddfunktion.

›

För att omhänderta flöde från områden väster om planområdet vid skyfall föreslås att en multifunktionell yta skapas i områdets sydvästra del. Ett alternativ är att anlägga svackdiken i kanten mot väster för att leda om vattnet mot det huvudsakliga rinnstråket i den södra kanten av

kvartersmarken.

›

Tre stycken utsläppspunkter föreslås. En i norr, en i öster och en till vägdike vid bullervall. Det vore önskvärt att ansluta längre västerut på befintlig ledning (gällande förbindelsepunkt som nu är öster om planområdet) men detta kräver att befintlig ledningskapacitet undersöks närmare då denna utrednings beräkningar tyder på att kapaciteten är begränsad och att ledningen är på gränsen till underdimensionerad.

10 Fortsatt arbete

Fortsatt arbete bör innefatta att beskriva och rita dagvattenhanteringen i närmare detalj. Det är viktigt att föreslagna rinnvägar och dagvattenhantering säkerställs vid höjdsättningen av området. Detta är även av stor vikt för att området ska klara skyfall på ett bra sätt.

För att undvika grävningsarbete i befintligt skogsparti föreslås att placering av förbindelsepunkt fortsatt diskuteras. För att kunna ansluta tidigare på befintlig ledning måste dess kapacitet undersökas närmare.

11 Referenser

Göteborg stad (2017). Göteborg när det regnar: en exempel- och inspirationsbok för god dagvattenhantering.

Lindfors, T., Bodin-Sköld, H., Larm, T., 2014. Grågröna systemlösningar för hållbara städer: Inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2017). Vägledning för skyfallskartering: Tips för genomförande och exempel på användning.

Tillgänglig: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28389.pdf. [2020-06-04]

Nacka kommun (2017). Riktlinjer och principlösningar för dagvattenhantering på kvartersmark och allmän plats.

Pettersson Skog, A., Malmberg, J., Emilsson, T., Jägerhök, T., Capener, C., 2017. Grönatakhandboken: Växtbädd och vegetation. Tillgänlig:

http://gronatakhandboken.se/wp-

content/uploads/2017/02/Gronatakhandboken-Vaxtbadd-och-Vegetation.pdf.

[2020-06-04]

Svenskt Vatten, (2016). Avledning av dag-, drän- och spillvatten – Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem, Publikation P110.

Stockholm Vatten och Avfall (2019). Nedsänkt växtbädd. Tillgänglig:

https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/nvb.pdf

Stockholm vatten och avfall (SVOA) (2017a). Genomsläpplig beläggning.

Tillgänglig

https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/gb.pdf [2020-06-09]

Stockholm vatten och Avfall (SVOA) (2017b). Överdämningsytor/torra dammar.

Tillgänglig:

http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/overdamni ng_h.pdf [2020-06-09]

StormTac (2020). Guide StormTac Web.

Uppsala Vatten (u.å). Dagvattenhantering, en exempelsamling. Tillgänglig:

https://www.uppsalavatten.se/globalassets/dokument/om-oss/verksamhet-och- drift/dagvatten_exempelsamling.pdf [2020-06-09]

Vinnova (2014). Grågröna systemlösningar för hållbara städer. Inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer.

VA Syd (2020). Regnvattentunna av trä. Tillgänglig:

https://platsforvattnet.vasyd.se/inspiration/en-regnvattentunna-ar-vacker-i-

VISS (2020). Torr damm. Tillgänglig:

https://viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasureType.aspx?measureTypeEUI D=VISSMEASURETYPE001011 [2020-06-12]

WRS (2016). Kostnadsberäkningar av exempellösningar för dagvatten.

Stockholms Stad. Tillgänglig:

https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1862528 [2020-06-12]

Bilaga 1 – Skyfallsanalys Humlevägen med framtida bebyggelse

Bilaga 2 – Dagvattenhantering Humlevägen