Appendix till Finansiell stabilitetsrapport 2018:1, diagram (pdf | 928,1 kB)

(1)

Finansiell stabilitet 2018:1 Diagramappendix

23 maj 2018

(2)

2

FINANSIELLA MARKNADER

Finansiella marknader

Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Procent

Anm. För Sverige, Euroområdet och Japan saknas BNP-utfall för första kvartalet 2018, utfallet för kvartal fyra 2017 används därför.

Källa: Macrobond

Diagram A2. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning

Procent

Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade 2018-05-14 , streckade linjer 2017-11-10.

Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A3. 10-åriga statsobligationsräntor

Procent

07 09 11 13 15 17 19

-1 0 1 2 3 4 5 6

Storbritannien Tyskland

USA Sverige

Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis variera.

Källa: Macrobond

Diagram A4. 3-månaders FX-swapräntor Räntepunkter

Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor.

Källor: Bloomberg och Riksbanken 0

20 40 60 80 100

08 10 12 14 16 18

USA Euroområdet Japan Sverige

-100 -50 0 50 100 150

11 13 15 17 19

USD EUR

(3)

Diagram A5. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100

00 04 08 12 16 20

0 50 100 150 200 250 300

STOXX Europe 600 (Europa) S&P500 (USA)

OMXS30 (Sverige)

Källa: Macrobond

Diagram A6. Förväntad volatilitet på obligations- och aktiemarknaden Index

07 09 11 13 15 17 19

0 20 40 60 80 100

0 100 200 300 400 500

MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster skala)

Källa: Thomson Reuters

Diagram A7. Ränta på företagsobligationer Räntepunkter

Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande ränteswap.

Källa: Bloomberg

Diagram A8. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden

Räntepunkter

14 15 16 17 18

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Företagsobligationer Säkerställda obligationer

Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta.

Källa: Riksbanken 0

200 400 600 800 1000

13 14 15 16 17 18

USD högre kreditvärdighet USD lägre kreditvärdighet EUR högre kreditvärdighet EUR lägre kreditvärdighet

(4)

4

FINANSIELLA MARKNADER

Diagram A9. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter

13 14 15 16 17 18

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Spanien Frankrike

Italien Storbritannien

Tyskland Sverige

Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land.

Källor: Markit och Riksbanken

Diagram A10. Emissioner i SEK på den svenska marknaden för företagsobligationer

Genomsnitt per månad, miljarder kronor

Anm. Inklusive medium term notes. En del obligationer saknar ett kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av företagen.

Källa: Dealogic

Diagram A11. Svenska fondflöden Miljarder kronor

Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 2014.

Källor: Fondbolagens förening och Macrobond

Diagram A12. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Procent

Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp.

Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken 0

2 4 6 8 10 12 14

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet

-30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60

13 14 15 16 17 18

Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfond Aktiefonder

Hedgefonder

Penningmarknadsfonder Övriga fonder

0 1 2 3 4 5 6 7

13 14 15 16 17 18

Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer

(5)

Diagram A13. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress)

07 09 11 13 15 17 19

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

Aktiemarknaden

Penningmarknaden Valutamarknaden

Obligationsmarknaden Stressindex

Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och Bonthron (2013), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 2013:1. Sveriges riksbank. Senaste observationen avser 2018-04-18.

Källor: Bloomberg och Riksbanken

Diagram A14. Europeiskt stressindex Rankning (0=låg stress,1=hög stress)

07 09 11 13 15 17 19

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

Aktiemarknaden Penningmarknaden

Valutamarknaden Finansiella intermediärer

Obligationsmarknaden Stressindex

Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicators of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, mars 2012, ECB.

Källa: ECB

Diagram A15. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland Procent

13 14 15 16 17 18

0 5 10 15 20

Spanien Portugal

Italien Irland

Grekland Frankrike

Källa: Macrobond

Diagram A16. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 2013 = 100, USD per lokal valuta

13 14 15 16 17 18 19

0 20 40 60 80 100 120

Sydafrika Turkiet

Ryssland Indonesien

Indien Brasilien

Källa: Macrobond

(6)

6

DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE

De svenska bankkoncernernas låntagare

Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige Procent

05 07 09 11 13 15 17

0 5 10 15 20

Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Den årliga procentuella förändringen (röd linje) är inte justerad för omklassificeringar samt köpta och sålda lån.

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A18. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring

06 08 10 12 14 16 18

0 5 10 15 20 25

Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med småhus som säkerhet Total

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Total utlåning (blå linje) är inte justerad för omklassificeringar samt köpta och sålda lån.

Diagram A19. Hushållens skuldkvot i Sverige Procent av disponibel inkomst

Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos.

Diagram A20. Hushållens skulder i Sverige Procent av BNP

80 85 90 95 00 05 10 15

40 50 60 70 80 90 100

(7)

Diagram A21. Hushållens sparande i Sverige Procent av disponibel inkomst

80 85 90 95 00 05 10 15

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

Eget finansiellt sparande Eget sparande Totalt sparande

Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt sparande och nettoinvesteringar i bostäder.

Diagram A22. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Procent

06 08 10 12 14 16 18

0 1 2 3 4 5 6 7

> 3 månader - <= 1 år Genomsnittlig bolåneränta

> 5 år

=< 3 månader

Källa: SCB

Diagram A23. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige Procent, andel bolån

06 08 10 12 14 16 18

0 20 40 60 80 100

Rörlig Bunden

Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.

Källa: SCB

Diagram A24. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige Procent, andel bolån

98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18

0 20 40 60 80 100

Rörlig Bunden

Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde.

Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader.

Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader.

Källa: SCB

(8)

8

Diagram A25. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2000 = 100

86 91 96 01 06 11 16

0 50 100 150 200 250 300

Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus.

Diagram A26. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal

03 05 07 09 11 13 15 17

-100 -50 0 50 100

Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser.

Källa: SEB

Diagram A27. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring

03 05 07 09 11 13 15 17

-5 0 5 10 15 20

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).

Källa: SCB

Diagram A28. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige Procent

06 08 10 12 14 16 18

0 1 2 3 4 5 6

>3 år - <= 5 år

>1 år - <= 3 år

<= 3 mån

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI).

Källa: SCB

(9)

Diagram A29. Finansieringsvillkor för icke-finansiella företag i Sverige Nettotal

08 10 12 14 16 18

-40 -35 -30 -25 -20 -15 -10 -5 0

Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre eller mycket sämre än normalt.

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram A30. Bankernas bedömning om utlåning till icke-finansiella företag i Sverige

Nettotal

06 08 10 12 14 16 18

-100 -50 0 50 100

Nästkommande fyra kvartal Nästkommande kvartal Nuvarande kvartal

Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden.

Källa: ALMI låneindikator Diagram A31. Icke-finansiella företags skulder i Sverige

Procent av BNP

00 04 08 12 16

0 20 40 60 80 100

Finansiering via monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering

Anm. Marknadsfinansiering avser certifikat och obligationer.

Diagram A32. Skuldkvot för hushåll med bolån Procent av nettoinkomst

Källor: Riksbanken 0

50 100 150 200 250 300 350 400

10 11 12 13 14 15 16 17

Median Medelvärde

(10)

10

Diagram A33. Skuldkvot för hushåll med bolån i olika inkomstgrupper Procent av nettoinkomst

Anm. Staplarna anger medianvärdena, medan romberna anger medelvärdena. Den höga skuldkvoten i den lägsta inkomstgruppen bör tolkas med viss försiktighet eftersom denna grupp bland annat inkluderar hushåll som har väldigt varierande inkomster.

Källa: Riksbanken

Diagram A34. Förändring i bolåneskuld Procent av hushåll med bolån

Anm. Data är från september i respektive år. Återbetalningstiden avser den tid det skulle ta för en individ att återbetala sina lån, givet den skuldförändring som observeras mellan tidsperioderna. Avser endast bolån.

Källor: Riksbanken

Diagram A35. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige Procent

84 89 94 99 04 09 14

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag.

Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken 0

100 200 300 400 500 600

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2010 2013 2016 2017

0 10 20 30 40 50 60 70

Minskad skuld Oförändrad skuld Ökad skuld

2011 2013 2016 2017

(11)

Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna

Diagram A36. De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor

10 12 14 16 18

-150 -100 -50 0 50 100 150 200 250

Kostnader

Räntenetto Provisionsnetto

Övriga intäkter Resultat före kreditförluster

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

Diagram A37. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent

09 11 13 15 17

-2 0 2 4 6 8 10 12 14

Europeiska banker De svenska storbankerna

Anm. Oviktat genomsnitt justerad för engångsposter. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 2016:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Diagram A38. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent

09 11 13 15 17

-0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4

Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 2016:2.

Källor: SNL Financial och Riksbanken

Diagram A39. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent

09 11 13 15 17

45 50 55 60 65 70 75

Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 2016:2.

(12)

12

UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA

Diagram A40. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor

08 10 12 14 16 18

-4 0 4 8 12 16 20

Övriga länder Baltikum

Finland

Norge Danmark Sverige

Anm. Kategorin "övriga länder" avser dels övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapporterig.

Diagram A41. Osäkra fordringar som andel av total utlåning Rullande fyra kvartal, procent

09 11 13 15 17

0 2 4 6 8 10

De svenska storbankerna Europeiska banker

Anm. Oviktat genomsnitt. De röda staplarna avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 2016:2.

Källa: SNL Financial

Diagram A42. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor

04 06 08 10 12 14 16

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Svenska bolån Övrig utlåning, Sverige

Icke-finansiella företag, Sverige Utlåning utomlands

Källa: SCB

Diagram A43. De svenska storbankernas utlåning per geografi Miljarder kronor

11 12 13 14 15 16 17

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000

Övriga länder

Storbritannien De baltiska länderna

Norge

Danmark Finland

Sverige

(13)

Diagram A44. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i de svenska storbankerna

Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser

91 96 01 06 11 16

-20 0 20 40 60 80 100 120 140

Kreditförluster Resultat före kreditförluster

Diagram A45. Utlåning i förhållande till inlåning för europeiska banker December 2017, procent

Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen.

Diagram A46. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar

Procent

09 11 13 15 17

0 5 10 15 20 25

Kärnprimärkapital/Totala tillgångar

Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp

Anm. Viktat genomsnitt.

Diagram A47. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III

Procent

Nordea SHB SEB Swedbank

0 5 10 15 20 25

mar-18 dec-17 sep-17 jun-17

RJD2

Källa: Bankernas delårsrapporter

0 50 100 150 200

Crédit Agricole HSBC Credit Suisse UBS Commerzbank Barclays RBS Raiffeisen Bank Erste Group Bank KBC BNP Paribas UniCredit BBVA Société Générale Danske Bank Lloyds Banco Santander BPCE Intesa Sanpaolo Nordea SEB DNB Swedbank Handelsbanken

(14)

14

Diagram A48. De svenska storbankernas bruttosoliditet Procent

Nordea Handelsbanken SEB Swedbank

0 1 2 3 4 5 6

mar-18 dec-17 sep-17 jun-17 mar-17 dec-16

RJD2

Diagram A49. Bruttosoliditet för europeiska banker December 2017, procent

Anm. Avser bankernas rapporterade bruttosoliditet.

Diagram A50. Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent

Diagram A51. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent

1900 1920 1940 1960 1980 2000

0 5 10 15 20 25 30

Eget kapital i relation till totala tillgångar

Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122005, November 2005, SCB och Riksbanken

0 2 4 6 8

Société Générale Danske Bank Crédit Agricole Barclays BNP Handelsbanken UBS Lloyds Banco Santander Commerzbank BPCE SEB Swedbank Nordea Credit Suisse RBS UniCredit HSBC Raiffeisen KBC Intesa Sanpaolo BBVA Erste bank DNB

11.1

20.8 5,2

6,9 -2,5

0 5 10 15 20 25

Kärnprimär- kapitalrelation,

2011

Förändring av kärnprimär-

kapital

Förändring av genom- snittliga riskvikter

Förändring av totala tillgångar

Kärnprimär- kapitalrelation,

2017

(15)

Diagram A52. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 2017, procent

Anm. Diagrammet visar bankkoncernernas samtliga tillgångar, både inom och utom landet. Den skuggade delen av den röda stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP.

Källor: Eurostat, Swiss Bankers Association, Swiss national bank, Swiss Statistics, bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Diagram A53. LCR per valuta och bank December 2017, procent

SHB Swedbank Nordea SEB

0 100 200 300 400 500

LCR EUR LCR USD LCR

RJD2

Källa: Bankernas resultatrapporter

Diagram A54. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR per valuta Procent

dec-17 jan-18 feb-18 mar-18

0 50 100 150 200 250 300 350

LCR, övriga LCR SEK

LCR EUR LCR USD LCR, Total

RJD2

Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Diagram A55. De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor Procent

apr-17 jul-17 okt-17 jan-18 apr-18

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Lägsta observation

Genomsnitt dagliga observationer, alla banker Högsta observation

Källa: Riksbanken

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Bulgarien Rumänien Ungern Litauen Polen Slovakien Slovenien Lettland Estland Kroatien Irland Tjeckien Grekland Italien Malta Medel Finland Luxemburg Tyskland Portugal Österrike Belgien Danmark Spanien Storbritannien Frankrike Sverige Nederländerna Cypern Schweiz

(16)

16

Diagram A56. De svenska storbankernas genomsnittliga NSFR Procent

14 15 16 17

0 20 40 60 80 100 120

Anm. De svenska storbankerna rapporterar varje månad sin NSFR till Riksbanken.

Källa: Riksbanken

Diagram A57. Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent

14 15 16 17

0 20 40 60 80 100 120

Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker.

Källa: Riksbanken

Diagram A58. Riksbankens strukturella likviditetsmått, europeiska banker

December 2017, procent

Anm. De blå staplarna visar ett urval av europeiska banker.

Källor: Liquidatum och Riksbanken

Diagram A59. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar mot Europa

Miljarder amerikanska dollar

okt-15 apr-16 okt-16 apr-17 okt-17

0 50 100 150 200 250 300

Övriga Europa Euroområdet

Sverige

Anm. Avser prime money market funds.

Källor: Investment Company Institute och Riksbanken

0 0.5 1 1.5

Handelsbanken NordeaSEB Swedbank Medel

(17)

Diagram A60. Storbankens totala finansiering per skuldtyp Miljarder kronor

12 13 14 15 16 17

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

Interbanknetto

Certifikat (CD/CP) Icke-säkerställda obligationer

Säkerställda obligationer Inlåning

Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå.

Diagram A61. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag

Miljarder kronor

07 09 11 13 15 17

1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500

Svenska kronor Utländsk valuta

Anm. Storbankernas utländska dotterbolag inkluderas inte i diagrammet.

Diagram A62. Storbankernas totala finansiering per valuta Procent

02 04 06 08 10 12 14 16 18

0 20 40 60 80 100

Övriga GBP NOK DKK USD EUR SEK

Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå.

Diagram A63. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor

06 08 10 12 14 16

0 100 200 300 400 500 600 700

Övriga

Utländska investerare Offentlig sektor ink. AP-fonderna Svenska försäkringsbolag Svenska fonder Svenska banker

(18)

18

Diagram A64. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav

Miljarder kronor

07 09 11 13 15 17

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

De svenska storbankerna exkl. de svenska storbankerna De 15 största motparterna, Övriga motparter

Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret.

Källa: Riksbanken