Den svenska gymnasieskolan

(1)

Den svenska gymnasieskolan

- intention och verklighet

Föreläsning den 6 februari 2012

Lars Nohagen, Cesam

2

Tre föreläsningar

Mån 27/2: Att undervisa för förståelse - om att använda bildmässiga förklaringar Mån 6/2: Gymnasieskolan

- intension och verklighet

Mån 13/2: Bedömning och betygsättning - om att ta reda på vad elever kan

(2)

Dagens program



SKOLAN OCH SAMHÄLLET



DAGENS GYMNASIESKOLA



GYMNASIEREFORMEN HÖSTEN 2011

4

Skolan och samhället

(3)

 Globaliseringen

• Ökad rörlighet för människor, produkter och pengar

• Ökad mångfald (pluralism) i många samhällen

 Moderniseringen

• Civiliseringen – vetenskap och rationalitet styr samhällsutvecklingen

• Sekulariseringen - religionen tappar sitt inflytande över samhället

• Individualiseringen – släktbanden minskar i betydelse

• Liberaliseringen – friheten ökar i samhället

• Demokratiseringen – allt fler får möjlighet att påverka samhällsutvecklingen

• Kommersialiseringen – marknadsekonomins utbredning

• Urbaniseringen – vi lever allt tätare tillsammans

 Teknikutvecklingen

• informationsteknik (IT), bioteknik, nanoteknik, mm. sprider sig

• Ska allt som är tekniskt möjligt vara tillåtet?

• Hur påverkas skolan av utvecklingen inom IT?

Några aktuella samhällsprocesser

- hur påverkas skolan?

6

Vilken roll ska skolan

spela i deras liv?

(4)

Vad ingår i skolans samhällsuppdrag?

Så här står det i Skollagen:

Vad ingår i skolans samhällsuppdrag?

arbetskraft

medborgare

människa

”fostran”

Var någonstans i figuren tror du att tyngdpunkten i ditt lärararbete kommer att ligga?

Förbereda för vidare studier och yrkesliv

Ge förutsättningar för personlig utveckling Aktivt deltagande

i samhällslivet

(5)

Hur kan samhället styra skolan?

JURIDISKT EKONOMISKT IDEOLOGISKT

t.ex. skolpeng t.ex. skollag

t.ex. läroplan

regler

mål resurser

10

RIKSDAG och REGERING

STATKOMMUN

utfärdar centrala styrdokument (främst skollag, skolförordningar och läroplaner)

Lgr 11 Lgy 11

FORMULERINGGENOMFÖRANDE

V E R K S A M H E T

lärare och elever genomför detta som undervisning och lärande

SKOLPLAN

SKOLA

tolkar sedan uppdraget, t.ex. i en lokal arbetsplan

Styrningen av skolan

- från riksdag till klassrum

”Deltagande målstyrning”

TOLKNING

Lpfö 98

(6)

11

Dagens gymnasieskola

Hur såg skolan ut på 1950-talet?

(7)

Dagens svenska skolsystem

13

14 1800

1950

2000 1600

1900

Gymnasieskola 1971 Fackskola Yrkesskolor och

fackgymnasier

Lgy 70

Gymnasieskola 1994

Från klosterskola till gymnasieskola

1300

Trivialskola Gymnasium

1649 Skolordning

Realskola Läroverk 1849

Gymnasium

Läroverksstadga1856

Lpf 94

Kloster- och katedralskolor

Mindre reform 2000

Gymnasieskola 2011

Proposition våren 2009:

Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan

1623: Det första gymnasiet i Västerås

Reallinjen tillkommer

Realexamen Studentexamen

1905: Flickor får gå i realskolan

1927: Flickor får tillträde till gymnasiet

1968: Studentexamen försvinner Läroverksstadga1905

För ämbetsmän och präster För borgare Främst prästutbildning

1905: Högre och lägre läroverk Elementarläroverk

Två gymnasieexamen:

Yrkesexamen och högskoleförberedande 1965 års

gymnasiereform

Samlad gymnasieskola

”Gymnasieskola för alla”

Gemensam examen 1994: Stor skolreform

4 år 5-6 år

1953: Allmänna linjen tillkommer

90-t: Kommunalisering och valfrihetsreform

(8)

Hur stor andel av eleverna går i gymnasiet?

År Procent av årskullen

1900 1,5

1930 3,5

1940 6

1950 13

1960

1970 55

1980 79

1990 2000

2010 98 Genomsnittet inom OECD

ligger idag på runt 70 %

Elevutvecklingen 1996 - 2018

16

(9)

Gymnasieskolan – aktuell situation

Läsåret 2010-2011

386 000 elever

37 400 lärare

75 % av dessa har lärarexamen

76 % av eleverna som började gymnasieskolan hösten 2007 fick slutbetyg inom fyra år.

• Nationella program: 83 %

• Fristående skolor: 80 %

• Individuella program: 20 %.

42 % av eleverna som avslutade gymnasieskolan vårterminen 2007 påbörjade en högskoleutbildning inom tre år.

Kommunala gymnasieskolor

294 000

Fristående gymnasieskolor

92 000 76

%

24

%

Hur många elever går på friskolor?

18 Obs! I gruppen fristående skolor ingår även internationella skolor och riksinternatskolor.

Källa: Skolverket

(10)

Av dessa gick 24 % i olika friskolor

El 23 100

Fordon 16 000 Bygg

17 700

Naturbruk 11 500

Hantverk 13 000

Industri 9 200

Energi 4 500

Livsmedel 1 700

Hotell & Restaurang 13 000 Omvårdnad

14 600

Barn & Fritid 12 900 Handel & Administration

17 200

Teknik 20 500

Media 15 400 Estetik 22 200

Samhällsvetenskap 91 700

Naturvetenskap 47 100

Individuella program 24 300

Specialutformade program (idrott, musik mm)

6 400 Inriktning mot vidare studier:

Inriktning mot service och omsorg:

Inriktning mot Industri och hantverk:

Läsåret 2010/11 gick 386 000 elever i den svenska gymnasieskolan.

19

IB 3 200

Waldorf 600

Hur många tjejer går på byggprogrammet?

Könsfördelningen på gymnasieskolan hösten 2010

(11)

Vad kostar gymnasieskolan?

Samhällets kostnader år 2010 ^{Milj. kr} ^%

Undervisning (lärare) 16,5 ⁴⁴

Lokaler 7,5 ²⁰

Administration, mm 6,3 ¹⁷

Läromedel, inkl. bibliotek 3,0 ⁸

Skolmåltider 1,7 ⁵

Skolskjuts 1,3 ⁴

Elevvård 0,6 ²

Totalt 37,2 ¹⁰⁰

Källa: Skolverket Varje gymnasieelev kostar 96 000 kronor per läsår

22

Gymnasiereformen hösten 2011

(12)

Varför gymnasiereformen 2011?

• För många elever hoppade av eller

avslutade gymnasiet utan att ha nått målen.

• Det lokala friutrymmet hade alltför ofta använts för att sänka kraven.

• Eleverna var inte tillräckligt väl förberedda för fortsatta studier eller för yrkeslivet.

Regeringens intentioner med Gy11

24

• Alla ska bli väl förberedda för livet efter gymnasiet – såväl för högskolestudier som för yrkesverksamhet.

• Alla ska nå målen inom tre år. Därför har inträdeskraven höjts samtidigt som fem

introduktionsprogram införts. Så många som möjligt ska få en gymnasieexamen.

• Tydligheten och likvärdighet ska ökas. Därför har mål- och innehållsbeskrivningarna i styrdokumenten blivit tydligare. Alla ska veta vad varje utbildning innehåller och vad man kan efteråt. Likvärdigheten garanteras genom en nationell uppföljning och kvalitetssäkring, t.ex. genom nationella prov.

(13)

Två examina

Högre behörighetskrav till gymnasieskolan

(14)

Fem introduktionsprogram

Läsa in behörighet till gymnasieskolan Läsa in behörighet till ett yrkesprogram För de som helst vill börja jobba För de som är väldigt osäkra på vad de vill bli

För nyanlända invandrarungdomar

Ny programstruktur

6 Högskoleförberedande program:

• Samhällsvetenskaplig

• Humanistisk

• Ekonomisk

• Naturvetenskaplig

• Teknisk

• Estetisk 12 Yrkesprogram:

• Barn & fritid

• Bygg & anläggning

• El & energi

• Fordon & transport

• Handel & administration

• Hantverk

• Hotell & turism

• Industriteknik

• Naturbruk

• Restaurang & livsmedel

• VVS & fastighet

• Vård och omsorg

28

18 nationella program

60 olika inriktningar

(15)

Kärnämnen blir

gymnasiegemensamma ämnen

Ny programstruktur

30 200 p

100 p 100 p

200 p

Alla program omfattar 2 500 p (100 veckor). Det innebär att 1 vecka är 25 poäng

(16)

Programstruktur Samhällsvetenskapsprogrammet

Programstruktur Bygg- och anläggning

(17)

34

Vad krävs för en gymnasieexamen?

(18)

35

Vilka förmågor behövs på högskolan?

Här nedan finns de förmågor som högskolor och universitet lyfte fram vad gäller högskoleförberedelse och vad de anser att blivande studenter behöver ha med sig från gymnasieskolan.

• Högre behörighetskrav till gymnasiet.

• Två examen införs - yrkesexamen och högskoleförberedande examen.

• Förändrad programstruktur.

• Kärnämnen ersätts med gymnasiegemensamma ämnen.

• Kursplaner byter namn till ämnesplaner.

• Historia blir obligatoriskt ämne.

• Mer tid för yrkesämne och mindre för allmänteori på yrkesprogrammen.

• Lärlingsutbildning införs.

• Näringslivet ges mer inflytande över yrkesutbildningen.

• Ny betygsskala (A-F) och ämnesbetyg i stället för kursbetyg.

• Valfriheten stramas upp – lokala varianter begränsas eller avskaffas.

• Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet.

Gymnasiereformen 2011

- en sammanfattning av de viktigaste förändringarna

36