PLAN FÖR
SMÅBARNSFOSTRAN 27.6.2013
DAGHEMMET SESAM
SESAMS FÖRSKOLA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND OCH MÅL 2.1 Verksamhetsidé
2.2 Värdegrund och mål 3. FOSTRARENS ROLL 4. INLÄRNINGSMILJÖN 5. SPRÅKETS BETYDELSE
6. BARNETS SÄTT ATT FUNGERA 6.1 Barnets lek
6.2 Fysisk aktivitet
7. INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR 7.1 Matematisk inriktning
7.2 Naturvetenskaplig inriktning 7.3 Historisk – samhällelig inriktning 7.4 Estetisk inriktning
7.5 Etisk, religions – och åskådningsanknuten inriktning
8. HUR SMÅBARNSFOSTRAN BEAKTAR BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD
9. FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 9.1 Fostringsgemenskap
9.2 Barnets individuella plan för småbarnsfostran och planens utvärdering 9.3 Individuella läroplanen för förskolebarn och utvärdering
10. SAMARBETE INOM OLIKA NÄTVERK 10.1 Elevvården
11. UTVÄRDERING, UTVECKLING OCH UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTAN
1. INLEDNING
Daghemmet och förskolan Sesam öppnades 1.8.2009 och finns i Majstads nybyggda bostadskvarter bakom Arabia köpcentrum. Vår närmiljö växer fram bit för bit och på promenad- och bussavstånd finns tillgång till både parker och naturområden av olika slag.
Vi har plats för ett sextiotal barn uppdelade i fyra grupper där den fjärde gruppen är ämnad för förskolebarn. Barngrupperna kallas Ankare, Roder och Fyrar (fyrarna är i år uppdelade i Sälar och förskola) I samma lokaler finns Arabias kvartersskola med årskurserna 1-2 (en filial till Kottby lågstadieskola). Vår adress är Parisgatan 4 med ingång från innergården. Med kollektivtrafiken tar man sig behändigt till Sesam. Spårvagn 6 och 8 samt ett flertal bussar stannar i närheten.
Personalen på daghemmet Sesam gör hembesök till alla nya barns familjer och med sin kunnighet och positiva inställning bidrar de till att starten blir lyckad. För tillfället görs ej hembesök till förskolebarnens familjer. Vi har kökspersonal som tillreder alla måltider och städpersonal som ser till att våra utrymmen är rena. Vårdpersonalen är mån om att varje barn och familj ska känna sig välkommen och att en öppen famn alltid står till buds.
2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND OCH MÅL 2.1 Verksamhetsidé
Småbarnsfostrans syfte är i främsta hand att främja barnets välbefinnande och att stödja barnet optimalt i dess utveckling till en trygg och harmonisk människa. Daghemmets verksamhet utgår från det enskilda barnet, en kundvänlighet som ligger till grund för barnets bästa och
personalens yrkesskicklighet, där var och ens egen aktivitet, förbindelse och intresse för sitt eget arbete ligger till grund för att upprätthålla en arbetsglädje och ständig utveckling av det. Ett ekologiskt tänkande och hållbar utveckling är även viktiga nyckelord i vår diskussion om värden.
2.2 Värdegrund och mål
Daghemmets övergripande mål är att få barnet att uppleva glädje, lustfylldhet, trygghet och respekt i en mångsidig verksamhet där barnets individuella utveckling tas i beaktande. Detta når vi genom att hjälpa barnet att känna sig delaktig i vardagens alla situationer. Vi vuxna är måna om att varje barn och familj ska känna sig välkomna.
I en stimulerande och positiv uppväxtmiljö känner barnet sig tryggt vilket ger barnet möjlighet att lära sig nya saker och utvecklas i en positiv riktning. Barnet lär sig att visa hänsyn både till varandra och till vuxna. I samråd med föräldrarna förbereder daghemstiden barnet på att med öppna ögon och sinnen gå vidare i livet.
Trygghet är ett brett begrepp som kan ha många betydelser. Personalen på Sesam har tillsammans reflekterat över innebörden av ordet trygghet och hur trygghet i praktiken kan implementeras.
1. Närvarande vuxna: Barnen ska bemötas av både fysiskt och mentalt närvarande vuxna.
Detta innebär att de vuxna är lyhörda, observanta och fokuserade på arbetet i alla situationer.
En närvarande vuxen är mottaglig för barnen, agerar uppmuntrande och ger tid åt barnen genom daglig dialog både enskilt och i grupp.
2. Tydliga regler och struktur: Regler finns till för att trygga barnens fysiska och mentala säkerhet. Reglerna bör vara gemensamma, tydliga och konsekventa. Daghemmet har
gemensamma regler för både inne- och utevistelsen. Struktur inom daghemmet syftar främst på de vuxnas gemensamma spelregler som består bland annat av gemensam ansvarskänsla samt respekt för arbetet, barnen, föräldrarna och arbetskollegerna. Den praktiska strukturen består av en fungerande arbetsturlista, planeringskvällar och regelbundna personalmöten.
Även rutiner vid ut- och ingång bidrar till en fungerande struktur på daghemmet.
3. Rätt till lek, fantasi och harmoni: Harmoni på daghemmet leder till lek och fantasi, samtidigt som lek och fantasi också inger harmoni. På daghemmet och i förskolan Sesam strävar vi till att ge barnet tid, rum och medel för lek. Detta gör vi genom att ha smågruppsverksamhet, olika lekstationer med tillhörande ”lektavla” där barnen väljer sin aktivitet, temalekar, lekar med tillhörande rekvisita (ex. utklädningskläder). Den vuxne fungerar som inspiratör och vägledare samt stöder, uppmuntrar och tröstar vid behov.
3. FOSTRARENS ROLL
En helhetssyn som omfattar vård, fostran och undervisning vägleder fostraren i fostringsarbetet.
Etiken styr fostraren till att använda sin ställning på ett respektfullt och rättvist sätt. Fostrarens roll är krävande, ansvarsfull och bör omfatta en öppen och ärlig växelverkan i förhållandet till barnet.
Den vuxne är en betydelsefull förebild för barnet och påverkar dess uppväxtprocess. Sålunda bör fostraren vara medveten om hur hon/han uppfattar och utvärderar sin egen verksamhet för att kunna växa och utvecklas i sin uppgift och att inse dess påverkan hos det enskilda barnet.
4. INLÄRNINGSMILJÖN
En positiv och trygg atmosfär och inlärningsmiljö främjar barnets utveckling. Vi vill skapa en uppväxtmiljö som är psykiskt och socialt trygg och formas av nära vuxen- och
kompisförhållanden som i sin tur ökar barnets känslomässiga och sociala välmående.
Genom ett barncentrerat tänkande, en emotionell, varm atmosfär, ett uppställande av klara gränser och genom att övervaka verksamheten skapar vi en trygg miljö för barnet som möjliggör inlärning.
Med en hemlik, trivsam och stimulerande inlärningsmiljö samt struktur, ordning och reda, intressant material och olika redskap vill vi ge barnet möjlighet att utveckla sin kreativitet med allt vad det innebär.
5. SPRÅKETS BETYDELSE
Språket spelar en viktig roll när barn börjar intressera sig för omgivningen. Det öppnar helt nya världar för barnet som med hjälp av fantasin kan föreställa sig ting och händelser från förfluten tid, nutid och framtid.
Att stödja barnets språkutveckling är av betydelse då barnet utvecklar sitt språk i samspel med vuxna och andra barn. För att barnet ska få ett rikt språk är det viktigt att uppleva och göra saker tillsammans samt att ge ord för det som händer. Därför ger vardagssituationerna goda möjligheter att stimulera språket. Leken, sagor, rim och ramsor, sång och musik har en speciell betydelse när det gäller att stödja barns språkutveckling. Leken formas efter språket och barnet lär sig att använda språket i kontaktskapande syfte. Barns egna erfarenheter och upplevelser då de får möta ord och begrepp i deras rätta sammanhang är viktiga för språkutvecklingen.
En stimulerande och aktiverande uppväxtmiljö stöder språkets utveckling och uppmuntrar barnet att våga uttrycka sig, använda språket och lär sig att lyssna och förstå.
I daghemmet strävar vi till att använda ett korrekt, nyanserat och rikt språk i samtal med både barn och vuxna. Vi samtalar mycket och strävar ytterligare till att var och en ges möjlighet att få och våga uttrycka sig, bli hörd och sedd. Till vår dagliga verksamhet hör sagor, rim, ramsor, drama, sång, så kallade språkpåsar, samlingar om språkglädje, ”stegvis” samt lek i små och större grupper. Utöver detta använder vi språket i diskussioner och samtal i alla
vardagssituationer så som mat-, tambur- och wc-situationer, aktivitetsstunder, utevistelser, mm.
Under vilostunder får barnen höra sagor och musik av olika karaktär och svårighetsgrad.
Sagoböcker och annan tidskrift finns inom räckhåll för barnen i de flesta rum. Vi vill på detta sätt ge det enskilda barnet möjlighet att berika sin fantasi och sitt intresse för sagovärlden, med allt vad det innebär. Vi har även en lånebokhylla där familjen kan låna hem av daghemmets böcker. Daghemsgrupperna har olika pedagogiska hjälpmedel för att i samarbete med
föräldrarna stöda barnens svenska språkutveckling. Under läsåret 2012-13 kommer alla barn att få stifta bekantskap med bokkassar som språkstöds barnträdgårdsläraren samlat ihop.
Biblioteket kommer att besökas regelbundet och personalen söker ständigt nya metoder och hjälpmedel för att stöda användningen av det svenska språket hos barnen.
6. BARNETS SÄTT ATT FUNGERA
Barnets intresse, nyfikenhet och viljan att vara delaktig och fungera främjar dess utveckling och inlärning. Barnet lär sig nya ting genom samspel med sin omgivning. De dagliga erfarenheter som barnet får tillsammans med andra, i och utanför hemmet, främjar utvecklingen av olika slags kunskaper. Känslan av att vara en av gruppen är viktig för barnet och formar dess sätt att umgås med andra samtidigt som förståelse för sociala relationer växer och självkänslan
utvecklas.
Denna känsla vill vi i daghemmet förmedla och delge det enskilda barnet bl.a. genom positiv uppmärksamhet. Vi stöder även barnet i att få en uppfattning om hur dess eget agerande påverkar dess omgivning, både positivt och negativt. Vi vill ta vara på barnets rika
inlevelseförmåga och spontanitet genom att respektera och förverkliga dess idéer, funderingar och tankar i vår verksamhet.
6.1 Barnets lek
För barnet finns lekens betydelse i själva leken och den är grundformen för att lära för livet. Att leka är för barnet ett naturligt sätt att fungera. Barnet leker inte för att lära sig utan lär sig genom att leka. Med hjälp av leken behandlar barnet sina erfarenheter och bearbetar sina känslor. I leken löser barnet sociala problem som det möter m. h. a. sina tidigare erfarenheter och lär sig förmågan att växelverka. Barnet lär sig bl.a. att verka målmedvetet tillsammans med andra barn och att dela med sig, m.a.o. barnet lär sig att lyssna, diskutera, förhandla, välja, överväga, beakta och respektera olikheter, hjälpa, uttrycka sina åsikter och motivera dem och barnets jaguppfattning stärks.
I de äldre barngrupperna används regelbundet Stegvis – ett pedagogiskt material för utveckling av barns sociala kompetenser och stärker dess självkänsla. Programmet uppmuntrar barnet att arbeta för ökad gemensam trivsel och förebygger mobbning och våld. Materialet består bl.a. av fotoplanscher, rollspel, handdockor och CD-skiva med sånger som handlar om programmets olika teman. Barnen samlas i smågrupper och bearbetar materialet enligt schemat.
6.2 Fysisk aktivitet
Daglig fysisk aktivitet är grunden för barnets välbefinnande och för en sund tillväxt. Rörelse och motion både inomhus och utomhus, enskilt och tillsammans med andra, ger positiva upplevelser, stärker barnets motorik, jagbild och sociala färdigheter. Lika viktig är det att låta kroppen vila och få slappna av.
I daghemmet vill vi ge barnet möjlighet att genom rörelsestunder inom- och utomhus få lära sig rörelsesånger och regellekar. Under utevistelsen uppmuntras barnen till lek och motoriskt utvecklande verksamhet. Barnen får enskilt och i grupp, upptäcka sin egen kropp – lära känna och benämna olika kroppsdelar, bl.a. med hjälp av olika redskap så som bollar, ringar, ärtpåsar,
hopprep. Vi strävar till att undvika tävlingssituationer – alla skall få vara med och känna sig delaktiga utan krav från omgivningen.
Förskolan gymnastiserar en gång i veckan i Kottby lågstadieskola. Där har barnen möjlighet att använda olika redskap. Samtidigt bekantar sig de flesta barnen med sin blivande gymnastiksal.
På vintertid åker förskolebarnen skridskor på Brahekonstisbana. Barnen ges grunden till sunda levnadsvanor bl.a. genom att betona handtvättens betydelse, rätt klädsel vid utevistelse och ett sunt förhållande till vila och avkoppling med t.ex. saga och lugn musik vid dagsvilan. Ett gott bordsskick och övning i att använda alla bestick inger trivsel vid måltiderna och ger finmotorisk träning.
7. INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR
Grundvårdens främsta målsättning är att trygga barnets välbefinnande i sin helhet, att inge barnet trygghetskänsla och ett accepterande av sig själv samt att bereda möjlighet att kunna bygga upp ett förtroende till den vuxne. Ett barn vars grundbehov tillfredställts kan nu rikta sin nyfikenhet till andra barn och vuxna, miljön, verksamheten och inlärningen.
Småbarnsfostrans centrala innehåll bygger vidare på denna helhet och består av nedanstående inriktningar:
7.1 Matematisk inriktning
Barnet får uppleva glädje och nytta av att förstå enkla matematiska begrepp och uttryck i den dagliga verksamheten. De ges möjlighet att upptäcka, jämföra, reflektera kring mängd, antal, volym, relationer och med hjälp av de egna sinnena och material. Vi övar på olika matematiska former, som kvadrat, rektangel, cirkel och trekant. I förskolan används dessutom arbetsböcker.
7.2 Naturvetenskaplig inriktning
Barnet bör få positiva upplevelser av naturen och ges tillfällen till att orientera sig i sin närmiljö och på så sätt vidga sina erfarenheter och kunskaper. Miljöfostran har som målsättning att ge barnet hopp om framtidstro och miljön blir ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten bl.a.
genom utevistelser på gården och utfärder i närmiljön.
I förskolan har vi Mulleverksamhet som bygger på att respektera och lära känna naturen. För att få uppleva de olika årstidsväxlingarna går förskolan till skogen sex gånger på hösten, två
gånger på vintern och fem gånger på våren.
Det ekologiska tänkandet, som bl.a. i daghemmet innebär sortering av avfall, och om den enskilda individens insikt om hans/hennes bidrag till en positiv utveckling för vår natur och miljö, är av stor betydelse.
7.3 Historisk – samhällelig inriktning
Barnet ges möjlighet att bli delaktig i upplevelser om förgångna tider genom att bekanta sig med olika traditioner, som t.ex. högtider och mattraditioner förknippade med dem. Vi gör även besök till olika museer och sevärdheter i närmiljön. Samtidigt ges barnen möjlighet att få uppleva tidsperspektiv och hur vårt samhälle fungerar och ser ut idag.
7.4 Estetisk inriktning
Barnet ges möjlighet att utveckla rytmkänsla och språk, upplevelser av olika stämningar skapa ett intresse för andra länders musik, men också genom musik stärka sin identitet och
självkänsla.
I dramaleken bör barnet ges möjlighet att bearbeta sina känslor, pröva på att leda och att ledas, öva samspel mellan olika individer. I drama integreras sagor, musik, rörelse, rytm och språk.
Då barn skapar och arbetar med olika material bör de ges tillfälle att utveckla fantasi,
kreativitet, initiativförmåga samt att uttrycka sina tankar och känslor i bild. På ett lustfullt sätt övas rörelseförmågan. Främst tränas hand/fingerrörelser och samordning av öga/handrörelser.
Barnet bör också få möjlighet att. komma till insikt om att vi kan olika saker, att alla kan göra något och att alla gör på olika sätt är en viktig del av skapandet och stärker självkänslan.
I år när Helsingfors stad är kulturhuvudstad satsar förskolan på formgivning och design med hjälp av formgivarens skattkista.
7.5 Etisk, Religions- och åskådnings anknuten inriktning
Barnet ges möjlighet att lära sig att acceptera, respektera, tolerera och värdesätta sig själv, andra och sin omgivning, trots olikheter. Viktigt är, att med beaktande av barnets utvecklingsnivå, ge det möjlighet till att förstå skillnaden mellan gott och ont, rätt och fel, sanning och lögn.
Utgångspunkten för den etiska, religions – och åskådningsanknutna inriktningen är att
respektera familjers värderingar och åskådningar. Vi strävar till att barnet växer till en positiv individ med ett gott självförtroende och en öppen syn på livet och att han/hon förstår
innebörden av allas värdefulla människovärde.
8. HUR SMÅBARNSFOSTRAN BEAKTAR BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD Barndomen är ett värdefullt livsskede. Varje barn har rätt till en lycklig och harmonisk barndom samt att bli sett, hört och förstått. Barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling och
inlärning är berättigade till det av sin omgivning. Familjens rätt till stöd och välbefinnande är av största betydelse. Ändamålet med särskilt stöd, är att för barnet trygga en möjlighet till social delaktighet med jämnåriga samt lämplig undervisning, nödvändigt stöd, habilitering och hjälpmedel, stöda en integrering av barnet i barngruppen samt att skapa en trygg miljö för växelverkan och inlärning. I samråd med föräldrarna görs en individuell, skriftlig
habiliteringsplan upp. Vid behov görs även en plan för intensifierat stöd för det enskilda barnet.
Planen uppföljs då regelbundet.
9. FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 9.1 Fostringsgemenskap
Målsättningen med fostringsgemenskapen är att den bör främja en positiv utveckling mellan barnet, dess föräldrar och de vuxna i daghemmet. Då stöds barnets uppväxt, utveckling och inlärning och föräldrarnas känsla av delaktighet i fostran på daghemmet stärks ytterligare.
Fostringsgemenskapen bidrar till att skapa en atmosfär som stöder en jämlik, öppen, ärlig och konstruktiv växelverkan mellan barnets föräldrar och de övriga vuxna kring barnet.
Varje enskild familj har sin egen kultur, sina egna vanor och modeller för samspel och på samma sätt har vi i daghemmet våra egna sätt att verka tillsammans med barnen. En förståelse och respekt för dessa företeelser är en viktig utgångspunkt för en lyckad fostringsgemenskap.
Alla nya familjer, utom förskolebarnens familjer, besöks i sitt hem av en egenvårdare samt av föreståndaren. Genom att bereda tid och rum för varje enskild familj då dagvården inleds, strävar vi till att starten skall bli så betydelsefull och trygg som möjligt för alla parter. Samtalen som förs lägger en god grund för den fortsatta, dagliga och öppna kontakten mellan daghemmet och hemmet.
Föräldrakväll, där verksamhetsåret presenteras, ordnas en gång om året. Föräldrakvällar kan vid behov ordnas oftare. Information och förfrågningar delges föräldrarna även per e-post och brev.
Föräldraföreningen ordnar i samråd med personalen t.ex. jippon för hela familjen.
9.2 Barnets individuella plan för småbarnsfostran och planens utvärdering
En individuell plan görs för det enskilda barnet i samråd med föräldrarna för att stöda och trygga dess helhetsutveckling. Planen följs och utvärderas regelbundet tillsammans med föräldrarna. Syftet med de årliga föräldrasamtalen är att skapa en bild av barnets hela dag i daghemmet och kartlägga barnets utveckling i sin helhet. Samtalen hålls oftare enligt behov och önskemål för att barnet skall ges möjlighet att växa och utvecklas på bästa sätt. De dagliga diskussionerna med barnet och föräldrarna och de korta mötena i tamburen och på gården spelar en väsentlig roll. Samtalen med barnen, samt i viss mån dokumentering av dessa, ger
möjligheten att följa med utvecklingen hos barnet.
Inlärningsplanen för barnens förskoleundervisning (LEOPS) görs upp på hösten i samråd med vårdnadshavarna, barnet och förskolans barnträdgårdslärare. I LEOPS:en beskrivs enskilda mål för förskoleundervisningen för varje barn. Inlärningsplanen utgår från barnets styrkor och mål för växande och utveckling som ställs upp tillsammans med vårdnadshavaren.
Planen utvärderas på våren tillsammans med vårdnadshavarna. En del av planen flyttas i samband med överföringsmöte till skolan för att övergången från förskolan till
nybörjarundervisningen skall bli trygg och lyckad.
10. SAMARBETE INOM OLIKA NÄTVERK
Ett mångsidigt samarbete med olika institutioner spelar en väsentlig roll när det gäller att stöda utvecklingen av det enskilda barnet och utveckla dagvården till det optimala. Daghemmet stöder föräldraskapet och hemmets fostringsarbete och hänvisar vid behov till användning av service- och stödåtgärder samt informerar om där tillhörande verksamhet. Daghemmet samarbetar med de nätverk som betjänar barnet och familjen. Till dessa hör
familjerådgivningen, barnrådgivningen, ambulerande specialbarnträdgårdsläraren, barnskyddet, andra daghem och närliggande skolor och förskolor. Ett samarbete upprätthålls bl.a. även med Palmia, Folkhälsan, Svenska skolan för synskadade, Arcada, Prakticum, BI samt biblioteket i Majstad.
10.1 Elevvård
Elevvårdsarbetet baserar sig på konfidentiellt och ansvarsfullt samarbete mellan hemmet och personalen. Elevvården strävar efter att förebygga och identifiera inlärningssvårigheter och andra svårigheter som kan vara hinder för växande och lärande. Inom elevvården samarbetar man bland annat med social-, undervisnings- och hälsovårdsväsendet samt övriga
samarbetspartners som barnskyddet, rådgivningsbyrån och skolan.
Till elevvårdsgruppen hör förskolans barnträdgårdslärare, daghemmets föreståndare, ambulerande specialbarnträdgårdslärare, skolpsykolog och vid behov en representant för hälsovården. Med skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan övriga sakkunniga delta på elevvårdsgruppens möten, t.ex. barnskyddet, socialarbetare, barnets läkare eller terapeut.
Elevvårdsgruppen träffas en gång per termin. På hösten behandlas bl.a. gruppdynamiska aspekter och oro för vissa förskolebarn. På elevvårdsmöten planeras även stödåtgärder för de förskolebarn som får intensifierat stöd eller särskilt stöd. Vårdnadshavaren meddelas muntligt ifall barnets ärende kommer att behandlas på mötet. Vårdnadshavaren har rätt att delta på mötet endast för den stunden då barnets ärende behandlas.
Under höstens elevvårdsmöte går gruppen igenom vilka barn som rekommenderas att delta i skolberedskapsundersökningen samt fånga upp de barn som behöver stöd innan skolstarten.
Under vårens elevvårdsmöte planeras det stöd som kommer att ges före terminens slut. Ifall något barn deltagit i skolberedskapsundersökningen går skolpsykologen och den ambulerande
specialbarnträdgårdsläraren igenom hur barnet klarat av skolberedskapsundersökningen på vårens möte. Vårdnadshavaren har möjlighet att få resultaten muntligt genom att delta i mötet, i annat fall skickas resultaten hem skriftligt.
Det finns tre olika stödformer:
1. Allmänt stöd: ingår för alla barn
2. Intensifierat stöd: ges då allmänt stöd inte är tillräckligt. Denna stödform är mera långsiktig, mer omfattande, mera systematisk och fokuserar tydligare på det enskilda barnets växande och lärande
3. Särskilt stöd: Ifall intensifierat stöd inte är tillräckligt ges särskilt stöd på basen av ett expertutlåtande
11. UTVÄRDERING, UTVECKLING OCH UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
Utvärdering och uppföljning av den pedagogiska verksamhetens innehåll, arbetssätt, förhållningssätt samt av barnets läroprocess syftar till att synliggöra och utveckla
verksamhetens pedagogiska kvalitet och att ta barns perspektiv. Utvärderingen av barnets fostran och utveckling sker ständigt i de dagliga sysslorna, här och nu, genom observation och diskussion tillsammans med barnet, personalen och föräldrarna.
Vår strävan är att utvärderingen och förverkligandet av verksamheten inom småbarnsfostran sker kontinuerligt och regelbundet. Utvärderingen sker bl.a. vid personalens utvecklingsdagar och planeringskvällar, i utvecklingssamtal mellan personal och förman samt vid föräldrakvällar både muntligt och skriftligt.
