Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Tjörnarps förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem 2011/2012

Skola och fritidshem – Tjörnarp

Trygghetsplan

Trygga elever i Höörs kommun

Tjörnarps förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem

2011/2012

Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan

Innehållsförteckning

Kommunens beslut och styrning s. 2

Uppföljning och utvärdering s. 2

Den nationella styrningen s. 3

Diskrimineringslag s. 3

Vision för Tjörnarps förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem s. 4

Plan mot kränkande behandling s. 4

Kränkande behandling, skollagens definition s. 4

Målsättning s. 4

Målinriktat arbete s. 4

Förebygga och förhindra s. 4

Handlingsplan - riskanalys s. 7

Handlingsplan vid upptäckt av kränkande behandling s. 8

Uppföljning/Utvärdering s. 11

Likabehandlingsplan s. 12

Målsättning s. 12

Diskrimineringsförbud s. 12

Diskriminering s. 12

Målinriktat arbete s. 12

Främjande insatser s. 12

Förebygga och förhindra s. 13

Handlingsplan vid upptäckt av trakasserier s. 16

Uppföljning/Utvärdering s. 18

Kommunens beslut och styrning

Barn- och utbildningsnämnden tog beslut den 22 juni om ett program kallat ”en trygg skola i Höörs kommun”. Detta program var ett svar på en intern revisionsrapport (2009- 03-04) som granskade kommunens grundskolors arbete med att förebygga kränkande behandling, diskriminering, hot och våld. Den interna revisionsrapporten framhöll att det försiggår ett bra och engagerat arbete mot kränkande behandling. De flesta elever trivs och känner sig trygga. Rapporten anser dock att den samlade bilden är oklar och att det finns elever som känner sig utsatta för kränkande behandling.

Revisionsrapporten gör vissa rekommendationer till förbättringsområden. Det är att skärpa kraven på arbetet mot kränkande behandling genom att tillse att de planer som finns uppfyller lagstiftningens krav. Ett annat förbättringsområde var en mer

systematisk rapportering till den politiska ledningen avseende förekomsten av kränkande behandling.

BUN:s program ”en trygg skola i Höörs kommun” använder skola som ett

samlingsbegrepp för samtliga verksamheter inom BUN:s sektor. Programmet innehåller två åtgärder för att åstadkomma en trygg skola för barn, elever och vuxenstuderande i Höörs kommun.

1. Kompetensutveckling för all personal som innehåller de förändrade kraven i lagstiftningen och vilka krav det ställer på skolor, förskolor och verksamheters arbete.

2. Varje skola, förskola och verksamhet ska upprätta en plan som innehåller dels en årlig plan mot kränkande behandling och dels en årlig likabehandlingsplan.

Uppföljning och utvärdering

Insatsernas effekt och resultaten av arbetet kommer att följas upp och utvärderas på följande sätt enligt programmet.

1. Rektorn har ansvaret att löpande följa upp insatserna på respektive skola och årligen sammanfatta insatserna och dess effekt i nästa års trygghetsplan. På de skolor där det förekommer kränkande behandling kommer fokusgrupper¹ av elever och personal att intervjuas för att nämnden ska få en tydligare bild av arbetet och som ett underlag för nämndens prioriteringar.

2. Nämnden kommer också att kontinuerligt få en samlad rapportering över den incident- och tillbudsrapportering som görs ute på skolorna av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

1 Systematiserade gruppintervjuer, utvärderingsmetod

Den nationella styrningen

Målinriktat arbete

Skollagen (2010:800) 6 kap

6 § står det att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild

verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

I 7 § står det att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

I 8 § står det vidare att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En

redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

De olika regelverk som berörs är:



Diskrimineringslag (2008:567)



Skollag (2010:800)



Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling



Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och

förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, (SKOLFS 2009:38).

Diskrimineringslag (2008:567)

Lagens ändamål

1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I den 4 § står det vad diskriminering avser.

I läroplanen (Lgr11) för grundskolan, förskolklass och fritidshem Normer och Värden anges bl.a.

- att den som arbetar i skolan ska motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper

- och ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Ytterligare konkretion av skollag och läroplan (redovisas nedan) har skett i

lagstiftningen vilket tydliggör målsättningen om ”nolltolerans” och de nationella kraven på huvudman och skolors arbete mot kränkande behandling, trakasserier och

diskriminering.

Vision för Tjörnarps förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem

I våra verksamheter bedriver vi ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Vårt mål är att vi har en trygg skola, en skola där elever och personal trivs och dit alla går med glädje. Alla behandlar varandra med respekt. Alla vuxna som är i skolan, arbetar eller besökande föräldrar, ska ta ett aktivt ansvar för elevernas fostran. Trygghetsplanen ska vara ett levande dokument i

den meningen att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten.

Plan mot kränkande behandling

Bestämmelserna i Skollagens kapitel 6, kränkande behandling, trädde i kraft den 1 juli 2011.

Kränkande behandling, skollagens definition

Kränkande behandling definieras i 6 kap. Skollagen som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet.

Målsättning

Målsättningen är att samtliga barn, elever och vuxenstuderande ska känna sig trygga i skolor och verksamheter i Höörs kommun.

Målinriktat arbete (Skollagen 6 kap. § 6)

Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Förebygga och förhindra (Skollagen kap. 6, § 7)

På Tjörnarps grundskola, grundsärskola och fritidshem arbetar vi förebyggande genom:

 Att handlingsplanen görs känd för föräldrar och elever varje höst. Den finns på skolans hemsida och kan också fås i pappersform på skolans expedition.

 Trygghetsråd, där vuxna ingår.

 Glädjespridare, en elevgrupp med vuxenstöd som arbetar för att uppmuntra och sprida glädje till sina kompisar.

 kompissamtal eller liknande.

 samtal om barns rättigheter, i det dagliga arbetet och t.ex. på FN-dagen.

 Vi vill under året ha information eller fortbildning för all personal på t.ex. en AP-träff kring bl. a Salamancadeklarationen.

 Etik och empati i det vardagliga arbetet i alla grupper.

 Att vi har rastvakter. Vi kommer också vid ett par tillfällen i månaden

erbjuda aktiviteter under en del raster som t.ex. glädjespridarna eller elevråd står för.

 Vi har elevråd vid minst två tillfällen per termin. På elevrådet ska punkten skolgården/skolgårdsaktivitet finnas med.

 Värderings- och samarbetsövningar.

 Gemensamma årskursblandade aktiviteter, även mellan grundskola/grundsärskola.

 att hjälpa eleverna att lösa konflikter.

 Att vi alla är lyhörda och tar tag i konflikter innan de har blivit för stora.

 Enkäter, både månadsenkäter och trivselenkäter (se nedan), och samtal angående elevernas trivsel.

 sociogram (se nedan).

 riskanalys (se nedan).

Glädjespridarna

På Tjörnarps skola kommer vi att bilda en elevgrupp som kallas glädjespridarna. De får ansöka om att vara med och de kommer med hjälp av vuxna ur trygghetsrådet göra saker för att uppmuntra och sprida glädje till sina kompisar.

Trivselenkäter

Vi gör återkommande anonyma trivselenkäter tillsammans med eleverna minst 1 gång per läsår. Upptäcker vi något anmärkningsvärt på enkäterna arbetar vi med den aktuella gruppen och gör sedan uppföljning med ny enkät.

Månadsenkät

Vi gör även en mindre återkommande enkät varje månad (ca den 25:e). I den får eleverna svara på några trivselfrågor och de har även möjlighet att önska samtal med någon vuxen på skolan som de har förtroende för. Den vuxne som barnet samtalar med gör sedan bedömningen om det behövs uppföljningssamtal eller ej. Samtalstillfället dokumenteras.

Sociogram

Vi gör sociogram i alla grupper inför klasskonferenserna varje termin. En pedagog träffar alla elever enskilt och de får svara på följande frågeställningar:

 Vem vill du leka med?

 Vem leker du med?

 Vem vill du arbeta med?

 Vem arbetar du med?

Resultaten sammanställs av Trygghetsrådet och diskuteras med rektor och respektive klasslärare vid klasskonferenserna. Eventuella åtgärder vidtas.

Riskanalys

En gång vartannat år gör vi en riskanalys. Alla elever på skolan träffar enskilt en vuxen och tittar på bilder från skolområdet, inomhus- och utomhusbilder. Utifrån dessa bilder får eleverna frågor om:

 var det är risk för bråk,

 var det är risk för skador och

 var skolans ”bästa-bra-ställen” finns.

Eleverna ger dessutom poäng på de olika områdena efter en fyrgradig skala: 0= ingen risk, 1=liten risk, 2=mellanrisk, 3=hög risk.

De elever som sätter höga värden får kommentera vad det är som gör att de upplever högre risker. Alla områden redovisas i stapeldiagram. Personalen kan efter denna riskanalys, som tydligt visar elevernas egna åsikter om hur de upplever skolmiljön, diskutera tillsammans vad som bör förbättras och hur det ska gå till. Analysen visar också var eleverna trivs bäst på skolgården.

Diskussion pågår om att eventuellt göra riskanalysen i någon annan form som inte är så tidskrävande.

Handlingsplan - riskanalys

Mål

 Minimera risker på skolans område/lokaler mot mobbning, tillbud, skador, kränkningar, våld och hot.

 Skapa trygghet för alla elever så att de känner att de vistas i en positiv miljö.

Det gäller såväl i elevernas utemiljö i leken under rasterna, all utomhusvistelse som i all verksamhet i lokalerna inomhus.

 Vi ska alla främja de positiva ”bästa – bra - ställena”.

Hur

 Trygghetsrådet diskuterar mer utsatta ställen i ute- och inomhusmiljön som sedan fotograferas.

 Den enskilda eleven diskuterar tillsammans med en pedagog de olika

fotografierna och gör en bedömning om var det kan finnas större risk för olika tillbud samt var det är bra att vara.

 All berörd personal informeras om riskanalysen.

 Större bevakning av områden där det kan vara risk för tillbud. Rutinplan ska upprättas för riskområdena, t.ex. går rastvakterna en extrarunda i de

områden som har visat sig vara mer riskfyllda.

 Vi främjar ”bästa-bra-ställena” genom att de äldre eleverna erbjuder gemensamma rastaktiviteter för alla eleverna.

 Personalen är tydlig med skolområdets gränser.

Utvärdering

 Utvärdering ska ske kontinuerligt vid elevråd, klassråd, skolråd och personalsammankomster.

 Trivselenkät och månadsenkät.

Reviderad

2007-02-20, 2007-12-17, 2008-06-10, 2009-08-17, 2009-11-05, 2010-11-17, 2011-09 , 2012-02-04

Handlingsplan vid upptäckt av kränkande behandling (Skollagen 6§

10, 15)

Vad är kränkande behandling?

Kränkande behandling omfattar all form av kränkning av en annan individ.

Observera att definitionen av kränkande behandling alltid utgår från den enskilde som känner sig kränkt. Det är således alltid en subjektiv känsla som är grunden för om en kränkning ägt rum.

Kränkande behandling kan vara t ex:

 hån, ovänlighet eller förolämpningar

 förtal (att tala illa om någon)

 medvetet sabotage

 göra miner eller behandla någon som luft

 sexuella trakasserier

 rasism

 text och bild t ex klotter, lappar, e-post, sms och mms

Vad är mobbning?

Mobbning är när någon eller några systematiskt trakasserar en annan person fysiskt eller psykiskt. Mobbning betyder att man utesluts ur kamratkretsen, blir illa behandlad och förtrycks. Mobbning är ingen engångsföreteelse, utan en systematisk kränkning av en person.

Det är inte mobbning när två, fysiskt och psykiskt, ungefär lika starka personer grälar eller slåss. För att kalla det mobbning bör det vara en viss obalans i styrkeförhållandet.

(Dan Olweus)

Föräldrar, det är viktigt att vara uppmärksam på tecken hos barnen. De nedanstående punkterna kan vara tecken på mobbning.

 Barnet kan bli tystare.

 Barnet berättar inte vad som händer i skolan.

På Tjörnarps grundskola, grundsärskola, fritidshem och

förskoleklass råder ett absolut förbud för all personal att kränka

barn och elever.

 Kompisar följer inte med hem.

 Barnet slutar umgås med barndomskompisar.

 Barnet vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma.

 Barnet får en helt ny umgängeskrets, ofta på en annan ort än skolan eller den plats barnet blir mobbat på.

 Återkommande huvudvärk eller annan värk.

 Vredesutbrott.

 Sämre aptit.

 Mardrömmar.

 Blåmärken och andra skador.

 Saker försvinner som t.ex. mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder.

 Sämre studieresultat.

Handlingsplan elev – elev

Vid misstänkt kränkning/mobbning ska Trygghetsrådet:

 samtala med den kränkte eleven.

 samtala med inblandade och samla information om fallet.

 samtala med den/de som kränkt, avtala åtgärder och uppföljning.

 kontakta hemmen, samtal med föräldrarna separat och ev. tillsammans med elevvårdspersonal.

 följa områdets detaljerade handlingsplan och fallet ska dokumenteras.

Detaljerad handlingsplan

Vid misstänkt mobbning/kränkning ska Trygghetsrådet:

 samtala med eleven som upplever mobbningen/kränkningen.

 samla in information om fallet från personal och elever.

 prata enskilt med den som kränkt och på ett sådant vis att de inblandade inte hinner samråda.

 bestämma vad de/den som kränkt ska göra åt situationen.

 kontakta hemmen.

 dokumentera ärendet (datum, namn på inblandade, åtgärd, uppföljning).

 hålla uppföljningssamtal för att se om det skett en positiv förändring eller inte.

Visar det sig att Trygghetsrådet inte kommer tillrätta med problemen ska:

 skolledningen informeras.

 skolsköterska och kurator eventuellt kopplas in.

 skolledningen initiera en träff med berörda parter.

 handlingsplan upprättas (av rektor) och arkiveras.

Trygghetsrådet bör tänka på:

För att kunna agera är det viktigt att ha tillräckligt med underlag, frågeställningarna är:

 Vilka är det som kränker/mobbar? Finns det medlöpare?

 Vad är det egentligen som har hänt? Samla in all fakta om kränkningen/mobbningen.

Handlingsplan vuxen – elev

 Rektor informeras.

 Rektor samtalar med den kränkte eleven.

 Rektor samtalar med den vuxne.

 Rektor samtalar med vuxen och elev tillsammans med föräldrar, avtalar åtgärder och uppföljning.

Det är mycket viktigt att arbetet med varje fall av mobbning dokumenteras. Viktigt är också att alla inblandade iakttar absolut sekretess. I händelse av att ovanstående åtgärder inte hjälper kan en följd bli anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och/eller polis.

Uppföljning/Utvärdering

Handlingsplanens insatser för att förebygga och förhindra kränkande behandling följs upp och utvärderas årligen. Det görs på konferenser då vi analyserar hur insatserna genomförts och med vilket resultat. Uppföljning och utvärdering av målet sker också på skolråd, elevråd, klassråd, föräldramöten, utvecklingssamtal, trygghetsrådsträffar och genom trivsel- och månadsenkäter.

Uppföljning och utvärdering av läsåret 2010/11:

Vi har i stort sätt följt de förebyggande insatserna vi beslutat oss för. Handlingsplanen har blivit känd för föräldrarna genom i huvudsak föräldramöten och på skolrådet. Den finns på skolans hemsida och även på skolans expedition. Eleverna har fått information om trygghetsplanen i sina respektive klasser.

Friendsteamet har gjort trivselenkäter en gång per termin och månadsenkäter i slutet av månaden. Sociogram har gjorts inför klasskonferenserna. Ingen riskanalys har gjorts i år. Informationen som kommit fram på trivselenkäter och sociogram har kommit klasslärare och rektor till del på klasskonferenser. Vi har haft kamratstödarträffar under läsåret och även vuxengruppsträffar. Vi har inte haft någon utbildning av kamratstödjare under läsåret.

Alla grupper har haft någon form av kompissamtal under läsåret. Även filmvisning om kompisrelationer har förekommit i någon grupp.

Vi har samtalat om barns rättigheter, bland annat i samband med den temadag vi hade i anslutning till FN-dagen. Vi har även haft hälsotemadag om Afrika där många

diskussioner hölls.

Varje skoldag genomsyras av samtal om etik och empati. År 5-6 deltog i en

uppsatstävling om ”Vänskap i framtiden”. Vi har också haft temadag om FN där tema

”Vänskap” ingick.

Vi har ett schemalagt rastvaktssystem. Tack vare att vi har flera assistenter på skolan finns det ofta flera vuxna ute samtidigt. Rastvakterna syns tydligt i reflexvästarna. Vi har inte haft organiserade aktiviteter på rasterna.

Vi har haft elevråd vid två tillfällen per termin. En representant från elevrådet har sedan varit med och fört fram elevrådets ärenden på skolrådet.

Någon grupp har haft värderings- och samarbetsövningar varje vecka under hösten.

Andra grupper har haft det vid behov. ”Varje dag är en samarbetsövning.”

Vi hjälper eleverna dagligen att lösa konflikter genom samtal. Vi är lyhörda och tar i konflikter så de inte blir så stora.

Vi har haft flertalet gemensamma aktiviteter under året som gått, bl.a. FN-vecka,

Vi har blivit bättre och bättre på att anpassa/planera alternativa aktiviteter för de barn som har behov av det.

Likabehandlingsplan

Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009 då lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla.

Målsättning ( § 1, 5)

Lagen har som syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.

Diskrimineringsförbud (§ 5)

Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen får inte diskriminera något barn eller någon elev.

Diskriminering (§ 4)

Följande former av diskriminering finns enligt lagen.

1. Direkt diskriminering. Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas om missgynnandet har samband med någon av

diskrimineringsgrunderna.

2. Indirekt diskriminering. Att någon missgynnas genom tillämpning av en

bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan missgynna personer utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.

3. Trakasserier. Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

4. Sexuella trakasserier. Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Målinriktat arbete

En utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Främjande insatser

Målet för Tjörnarps grundskola, grundsärskola och fritidshem är att motverka all form av diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter.

Det främjande arbetet enligt § 16 handlar om att hitta och stärka de positiva

förutsättningarna för likabehandling. Det kan också handla om att skaffa sig specifik

kunskap om diskrimineringsgrunderna som t.ex. funktionsnedsättningar, genusperspektiv mm.

På Tjörnarps grundskola, grundsärskola och fritidshem har vi en humanitär

människosyn och vi arbetar dagligen för att alla ska känna sig accepterade trots våra olikheter. Vi är alla lika mycket värda oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.

Funktionshinder

På Tjörnarps skola finns både grundskola och grundsärskola. Vi arbetar tillsammans, har lokaler i samma huskropp, har gemensamma raster och äter tillsammans i

matsalen. Grundsärskolans elever integreras i grundskolan vissa stunder. Vi arbetar också tillsammans i tvärgrupper vid t.ex. temadagar. Då vi har det vardagliga mötet mellan grundskoleelever och grundsärskoleelever skapar det naturlig förståelse och acceptans för varandra. Tack vare vår särskoleverksamhet har vi också mycket kunskap om funktionshinder. De elever som går på Tjörnarps skola har från början lärt sig att det finns både grundskoleelever och särskoleelever på skolan och alla har en naturlig roll på skolan, vilket främjar förståelse för varandras olikheter. Även på Tjörnarps fritidshem är en del av särskoleeleverna integrerade i den dagliga verksamheten. En viktig förutsättning för att denna integration ska fungera i praktiken är att pedagogerna arbetar tillsammans oavsett om de arbetar i grundskolan, grundsärskolan eller på fritidshemmet.

Religion

På Tjörnarps skola finns det elever som representerar flera olika

religioner/trosuppfattningar. Det tycker vi berikar skolan. Det är viktigt att vi har förståelse för varandras religioner och vi vill lära oss mer i första hand om de religioner och trosuppfattningar som är representerade på skolan. Vi kommer att arbeta för att upptäcka både likheter och olikheter i varandras religioner.

Kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning

På Tjörnarps skola behöver vi öka kunskapen ytterligare kring diskriminerings- grunderna. Vi tänker fortbilda oss genom föreläsningar, diskussioner och litteratur.

Förebygga och förhindra (Skollagen 6 kap. § 7)

Mål

 Alla elever känner sig välkomna, trygga, respekterade för den dem är och känner gemenskap.

Hur

 Alla vuxna är goda, positiva förebilder som är lyhörda och lyssnar in eleverna så att de snabbt kan agera då de upplever något som inte är bra.

 Riskanalys görs enligt planen mot kränkande behandling.

 Enkäter som arbetas fram av Trygghetsrådet.

 Trygghetsråd och glädjespridare.

 Temaarbete om likheter och olikheter.

 Litteratur, diskussioner och föreläsningar för personalen för att öka kunskapen ytterligare kring diskrimineringsgrunderna.

 Vi fångar elevernas vardagliga funderingar om de fem

diskrimineringsgrunderna och förklarar så objektivt som möjligt.

Kön

 Alla vuxna är uppmärksamma på hur de bemöter pojkar och flickor.

 Pedagogerna går in i varandras grupper för att hjälpa varandra att analysera bemötandet.

 Vi gör rollekar, 4-hörnsövningar om könsroller och t.ex. ”pojk- och flickleksaker”.

Etnisk tillhörighet

 Pedagogerna informerar om olika kulturer genom diskussioner, filmer och litteratur.

Religion eller annan trosuppfattning

 Vi diskuterar med eleverna vilka olika religioner som finns. Vi använder oss av litteratur och filmer. Vi är uppmärksamma på de vinklingar som media, litteratur och filmer kan ha på de olika religionerna och hur vi kan informera eleverna så objektivt som möjligt.

 Under läsåret kommer vi under en temadag fördjupa oss i de fem världsreligionerna.

Funktionshinder

 Vi arbetar med de främjande insatser vi redan gör med anledning av att Tjörnarps skola har både grundskola och grundsärskola.

 Temaarbete om handikapp.

 Inför schemabrytande aktiviteter som t.ex. temadagar, friluftsdagar osv. visar vi speciell hänsyn till de elever som inte klarar av aktiviteter som avviker mot den vanliga skoldagen. Vi planerar då alternativa aktiviteter som eleven mår bra av och har förutsättningar att kunna delta i. Likabehandling behöver inte betyda att alla ska göra samma sak. Likabehandling måste ske utifrån de olika elevernas behov.

Sexuell läggning

 Vi pratar om hur olika familjestrukturer kan se ut.

 I samband med att vi pratar om människokroppen informerar vi om olika sexuella läggningar.

 När barnen använder ord som bög, homo etc. pratar vi med dem om vad orden har för innebörd samt hur och när de används.

Utvärdering

 Individuella samtal med eleverna, gruppsamtal, trivsel- och månadsenkäter, elevråd och trygghetsråd.

Handlingsplan vid upptäckt av trakasserier (Skollagen 6 kap. § 10)

Handlingsplan elev – elev

Vid misstänkta trakasserier ska Trygghetsrådet:

 samtala med den trakasserade eleven.

 samtala med inblandade och samla information om fallet.

 samtala med de som trakasserat, avtala åtgärder och uppföljning.

 kontakta hemmen, samtal med föräldrarna separat och ev. tillsammans med elevvårdspersonal.

 följa områdets detaljerade handlingsplan och fallet ska dokumenteras.

Detaljerad handlingsplan

Vid misstänkta trakasserier ska Trygghetsrådet:

 samtala med eleven som upplever trakasseringen.

 samla in information om fallet från personal och elever.

 prata enskilt med den som trakasserat och på ett sådant vis att de inblandade inte hinner samråda.

 bestämma vad den som trakasserat ska göra åt situationen.

 kontakta hemmen.

 dokumentera ärendet (datum, namn på inblandade, åtgärd, uppföljning).

 hålla uppföljningssamtal för att se om det skett en positiv förändring eller inte.

Visar det sig att Trygghetsrådet inte kommer tillrätta med problemen ska:

 skolledningen informeras.

 skolsköterska och kurator eventuellt kopplas in.

 skolledningen initiera en träff med berörda parter.

 handlingsplan upprättas (av rektor) och arkiveras.

Trygghetsrådet bör tänka på:

För att kunna agera är det viktigt att ha tillräckligt med underlag, frågeställningarna är:

 Vilka är det som trakasserar? Finns det medlöpare?

 Vad är det egentligen som har hänt? Samla in all fakta om trakasseringen.

Handlingsplan vuxen – elev

 Rektor informeras.

 Rektor samtalar med den trakasserade eleven.

 Rektor samtalar med den vuxne.

 Rektor samtalar med vuxen och elev tillsammans med föräldrar, avtalar åtgärder och uppföljning.

Det är mycket viktigt att arbetet med varje fall av trakasserier dokumenteras. Viktigt är också att alla inblandade iakttar absolut sekretess. I händelse av att ovanstående

åtgärder inte hjälper kan en följd bli anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och/eller polis.

Uppföljning/Utvärdering

Handlingsplanens planerade åtgärder följs upp och utvärderas årligen på

personalkonferenser. Uppföljning och utvärdering av målet sker också på skolråd, klassråd, föräldramöten, utvecklingssamtal, kamratstödjarträffar, elevråd och genom trivsel- och månadsenkäter.

Uppföljning och utvärdering av läsåret 2010/11:

Vi vuxna på skolan försöker vara positiva förebilder för eleverna. Friendsteamet har arbetat med enkäter och sociogram (se även utvärdering s.11) Vi har arbetat med temaarbete om likheter och olikheter under våra olika temaarbeten om FN-dagen och Afrika. Vi har sett film om genus från skolverket. Några i personalen har varit på föreläsning om ”problemskapande beteende”. Vi försöker ta till vara på elevernas vardagliga funderingar utifrån de fem diskrimineringsgrunderna.

Kön:

* Vi försöker vara uppmärksamma på hur vi bemöter pojkar och flickor men vi måste arbete med det ständigt.

* Vi har inte varit inne i varandras grupper för att se hur vi bemöter pojkar respektive flickor.

* Vi har haft 4-hörnsövningar vid några tillfällen.

Etnisk tillhörighet:

* Diskussioner om etnisk tillhörighet har skett inom SO-undervisningen.

* Filmvisning om bl a ”Min familj” har visats i samband med FN-temadag.

Religion:

* De äldre eleverna tittar varje vecka på ”Lilla löpsedeln” där det ofta kommer upp olika religionsuppfattningar.

Funktionshinder:

* Tack vare det vardagliga mötet mellan grundskoleelever och grundsärskoleelever fortlöper vårt arbete för att skapa förståelse och acceptans för varandra olikheter.

* Vi har inte haft temaarbete om handikapp under läsåret.

* Inför de temabrytande aktiviteterna ser vi över om aktiviteten passar alla och ordnar alternativ vid behov.

Sexuell läggning:

* Någon grupp har pratat om olika familjestrukturer. Framför allt sker det då det kommer upp naturligt.

* Vi har inte informerat om olika sexuella läggningar i samband med undervisning om människokroppen.

* Vi har diskuterat ord som bög eller homo i klasserna. I huvudsak har det gjorts när situationer uppstått. Diskussion har också förts i en föräldragrupp då problemet tillfälligt var större i deras barns grupp. Klassläraren upplevde att det blev mycket bättre när problemet lyftes i föräldragruppen också.

2011-11-17 2012-02-04