Revisionsplan Inledning. 2. Revisorernas uppdrag. Samordnad revision. Kommunrevisionen Sundsvalls kommun

Revisionsplan 2017

1. Inledning

Kommunrevisorernas uppgifter följer av kommunallag, revisionsreglemente och god revi- sionssed i kommunal verksamhet.

I denna revisionsplan redovisas planerade granskningar år 2017. Förändringar om vad som ska granskas kan komma att ske under året.

2. Revisorernas uppdrag

Revisorerna granskar och prövar om:

 verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt

 räkenskaperna är rättvisande

 den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig

För att ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning granskar revisorerna årligen all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Med all verksamhet avses styrelsers och nämnders verksamheter som utförs inom deras

verksamhetsområden, såväl i egen regi som av externa utförare.

Granskningen av styrelsens/nämndens styrning och interna kontroll är central, särskilt i situationer där organisation och former för utförande varierar och förändras över tiden.

Delårsrapport och årsredovisning, inklusive den sammanställda redovisningen granskas årligen. Revisorerna bedömer om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin.

Revisionen granskar också kommunens samlade verksamhet i förvaltning och företag ur ett övergripande ägar- och styrperspektiv. Kommunstyrelsens uppsikt är av central betydelse i ägarstyrningen och förvaltningskontrollen och därmed också för revisorernas granskning.

Vår bedömning utifrån uppdraget lämnas i revisionsberättelsen.

Samordnad revision

Samordnad revision mellan kommunförvaltningen och dess företag är ett viktigt instru- ment för ägarens (kommunfullmäktiges) kontroll och uppföljning. Som lekmannarevisorer granskar vi därför även den verksamhet som bedrivs i bolagen. Den samordnade revisio- nen ger förutsättningar att bedöma hur kommunen arbetar med ägarstyrning och förvalt- ningskontroll. Granskningen sker utifrån ett övergripande styrperspektiv där ägardirektiven och kommunstyrelsens uppsikt är viktiga inslag.

Lekmannarevisorns uppgift i de kommunala bolagen är att granska om bolagets verksam- het sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen är tillräcklig samt om anvisningar från årsstämman följs. Gransk- ningen ska ske enligt god sed och resulterar i en granskningsrapport med tillhörande

granskningsredogörelse som presenteras för årsstämman via bolagens styrelse. Gransk- ningsrapporten ska även fogas till revisionsberättelsen avseende kommunen.

3. Risk och väsentlighet

Grunden för uppdraget och den planerade revisionsinriktningen är en risk- och väsentlig- hetsbedömning som revisorerna genomförde i januari-februari 2017. Den tar sin

utgångspunkt i förändringar i omvärlden, den aktuella situationen i Sundsvalls kommun samt iakttagelser från tidigare års granskningar. I bedömningen av granskningar har risker i verksamheterna beaktats.

4. Granskningar

Revisionen ska årligen granska all verksamhet i den omfattning som följer av god revi- sionssed. Utgångspunkten för granskningen är de mål och uppdrag som fullmäktige gett kommunstyrelse och nämnder. Granskningen ska ge svar på hur nämnder och styrelser mottar, genomför och återredovisar mål och uppdrag.

Den årliga granskningen sker genom såväl grundläggande som fördjupade granskningar.

Grundläggande granskning

Den årliga granskningen bygger på en kombination av olika metoder och tillvägagångssätt med syfte att bedöma om nämnder och styrelser har en tillfredsställande styrning och intern kontroll.

Löpande granskning av nämnder

En väsentlig del i den löpande granskningen är den granskning som revisorerna gör utifrån sitt bevakningsansvar. Revisorerna har fördelat bevakningsansvaret för nämnderna enligt följande:

Kommunstyrelsen – Rodney Engström

Personalnämnden – Olle Åkerlund, Lena Brunzell Lantmäterinämnden – Göte Stenlund, Thomas Jäärf

Barn- och utbildningsnämnden – Elisabet Bergström, Ulf Broman Kultur- och fritidsnämnden – Lena Brunzell, Olle Åkerlund

Miljönämnden - Lena Brunzell, Olle Åkerlund

Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration - Göte Stenlund, Thomas Jäärf

Socialnämnden – Göte Stenlund, Thomas Jäärf

Stadsbyggnadsnämnden – Göte Stenlund, Thomas Jäärf

Överförmyndarnämnden – Elisabet Bergström, Ulf Broman

I den löpande granskningen tar revisorerna del av grundläggande dokument, t ex:

- mål- och resursplaner

- ekonomi- och verksamhetsrapporter - delårsrapporter och bokslut

- riktlinjer

- beslutsunderlag - protokoll

Under året tar revisorerna del av den uppföljning som nämnderna gör av anlitade externa utförare.

Möten med nämnderna

Revisorerna träffar nämnderna. Mötena är planerade så att nämnderna på förhand vet vilka frågor som ska behandlas. Nämnderna besvarar frågorna skriftligen till revisorerna innan mötet så att det finns förutsättningar för fördjupade diskussioner under mötet. Årets möten kommer att genomföras under november månad.

Frågorna kommer att skickas till nämnderna i Sundsvalls kommun, vilka kommer ombes att skicka skriftliga svar till revisionen. Dessa behandlas sedan i revisorsgruppen när mötena med nämnderna planeras. Under 2017 planerar revisorerna att behandla följande områden på nämndsmötena. Vid revisorernas majmöte fastställs vilka frågor som ska behandlas.

Alla nämnder:

 Hur arbetar nämnden med digitalisering och IT-utveckling i verksamheten? Vilka incitament för digitalisering finns?

Kommunstyrelsen

 Hur arbetar styrelsen med beredning av fullmäktiges mål – uppdelning per år?

 När planerar kommunstyrelsen ta initiativ till att ett program med mål och riktlinjer avseende externa utförare att beslutas av kommunfullmäktige?

Barn- och utbildningsnämnden

 Ekonomi

o Vad visar nämndens åtgärdsplan? Är den tidsatt och prissatt? Vilka effekter har man sett? Vilken återrapportering görs till KS/KF?

 Kompetensförsörjning – hur arbetar man med att anställda ska ha tillräcklig utbildning inom förskoleverksamheten?

 Hur arbetar man med jämställdhet både i rekryteringar och i verksamheten?

 IT inom förskola/skola – hur arbetar man med digitalisering?

 Likvärdig skola/livsvillkor

 Integration – hur fortgår arbetet?

 Arbetet med likvärdighet i skolan

Socialnämnden

 LSS och assistansersättning – vilken effekt får restriktivitet hos FK på kommunens ekonomi

 Hur arbetar nämnden med bemanningsfrågor?

o Sedan LOV infördes har man tappat 50% av hemtjänstens verksamhet, men driver verksamheten med samma bemanning

 Socialsekreterare arbetar 80% med 100% lön. Minskning kopplat till sjukskrivningarna?

 KF beslut att erbjuda heltidstjänster i äldreomsorgen – hur ser planen ut och vilka är effekterna?

 Vilka åtgärder har vidtagits och vilka resultat ser man utifrån åtgärdsplanen (ekonomi)?

 Vilket arbete genomförs för att fånga in ”hemmasittare” (ungdomar)? Vad ser man?

 Hur arbetar nämnden med förebyggande arbete kopplat till unga som befinner sig i riskmiljöer eller är på väg in i ett missbruk?

Överförmyndarnämnden

Särskilt möte sker med de samverkande kommunerna tillsammans med nämnden och tjänstemän inför årets slut.

 Införande e-tjänster och byte av verksamhetssystem – hur arbetar nämnden med detta och hur ser tidplanen ut?

 I dialogsamtal 2016 berättade nämnden att man skulle ha fokus på

barnkonventionen under 2017. Hur har arbetet utvecklats och var ligger fokus?

Lantmäterinämnden

 Kompetensförsörjning – hur arbetar nämnden med detta?

 Hur arbetar nämnden med digitalisering?

Miljönämnden

 God miljö och minskad miljöpåverkan – hur arbetar nämnden med uppdraget från KF?

 Hur arbetar nämnden med att söka bidrag till saneringsåtgärder av förorenade områden? Hur används medlen?

 Vad händer kopplat till åtgärdsplan för att förbättra luftkvaliteten i centrala Sundsvall? Hur ser åtgärdsplanen ut?

 Hur fortgår arbetet med byte av verksamhetssystem för ärendehantering?

NAVI (Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration)

 Ökad arbetsbelastning i och med att fler får uppehållstillstånd

 Hur fortgår arbetet med Kom-i-jobb projektet och fullmäktiges mål att ge fler möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden?

 Hur går det med bostadsfrågan? Hur många tar vi emot 2017? Följer detta prognosen?

Socialnämnden

 LSS och assistansersättning – vilken effekt får restriktivitet hos FK på kommunens ekonomi

 Hur arbetar nämnden med bemanningsfrågor?

o Sedan LOV infördes har man tappat 50% av hemtjänstens verksamhet, men driver verksamheten med samma bemanning

 Socialsekreterare arbetar 80% med 100% lön. Minskning kopplat till sjukskrivningarna?

 KF beslut att erbjuda heltidstjänster i äldreomsorgen – hur ser planen ut och vilka är effekterna?

 Vilka åtgärder har vidtagits och vilka resultat ser man utifrån åtgärdsplanen (ekonomi)?

 Vilket arbete genomförs för att fånga in ”hemmasittare” (ungdomar)? Vad ser man?

 Hur arbetar nämnden med förebyggande arbete kopplat till unga som befinner sig i riskmiljöer eller är på väg in i ett missbruk?

Stadsbyggnadsnämnden

 Hur möter nämnden digitaliseringen för att förkorta handläggningstider?

 Landsbygdsprogrammet togs i höstas. Vad händer i nämndens verksamheter kopplat till detta?

 God miljö och minskad miljöpåverkan – hur arbetar nämnden med uppdraget från KF?

 Hur arbetar nämnden med att söka bidrag till saneringsåtgärder av förorenade områden? Hur används medlen?

 Vad händer kopplat till åtgärdsplan för att förbättra luftkvaliteten i centrala Sundsvall? Hur ser åtgärdsplanen ut?

Information

Ett sätt att följa verksamheten inom områden som bedöms väsentliga är att bjuda in ansvariga tjänstemän för information på revisionssammanträden. Under 2017 planeras följande att granskas på detta sätt:

Våren 2017

 Chefen för servicecenter informerar om arbetet vid servicecenter vid sammanträdet i maj.

 Kultur- och fritids förvaltningsdirektör berättar om sitt uppdrag och aktuella frågor samt risker i nämndens verksamheter vid sammanträdet i maj.

 Ansvarig för samhällsplanering och samordning kring samhällsplanering inom kommunen besöker sammanträdet i juni.

 Ny kommundirektör bjuds in till sammanträde.

Hösten 2017

 Bodil Hansson, ordförande i personalnämnden, informerar om nämndens verksamhet vid sammanträdet den 18 augusti.

Löpande granskning av nämndernas interna styrning och kontroll kopplat till redovisningsrevisionen

Granskningen av intern kontroll i redovisningsrevisionen syftar till att kontrollera om rutiner och kontroller är tillräckliga för att säkerställa att den löpande redovisningen och

årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel.

I planeringsfasen sker en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys avseende den ekonomiska redovisningen. Med hjälp av analysen inriktas revisionen mot de områden där risken för väsentliga fel är störst. Utvalda rutiner granskas genom en kombination av analytisk granskning och substansgranskning.

Utöver denna granskning sker ett antal andra granskningsinsatser t ex:

- Kontroll av väsentliga förändringar i redovisningsprinciperna jämfört med tidigare år

- Analys av konton genom stickprov. Exempel på konton som granskas är:

- konton med stora/oväntade budgetavvikelser eller där risken för fel kan vara stor

- förtroendekänsliga konton (t ex konsultkostnader, representation, resor) - andra väsentliga konton (t ex juridiska konsultationer)

- Översiktlig granskning av skatter och avgifter

- Granskning av att räkenskapsmaterialet uppfyller de krav som ställs i lagstiftning och god sed

Granskning av delårsbokslut och delårsrapport

Revisionen ska granska en delårsrapport omfattande minst 6 månader, högst 8 månader, enligt God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Granskningen inriktas på att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med fullmäktiges mål för den

ekonomiska förvaltningen. Granskningen innefattar även kontroller av att kommunens delårsrapport överensstämmer med anvisningarna i lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från rådet för kommunal redovisning.

Granskningsresultaten vid delårsbokslutet utgör en viktig information inför granskningen av årsbokslutet. Resultat från granskningen sammanfattas i en skriftlig presentation och ett underlag för uttalande om delårsrapporten till fullmäktige.

Granskning av årsbokslut och sammanställd redovisning

Granskning av årsredovisningen syftar till att bedöma om årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat och ställning d v s att:

 tillgångar och skulder existerar och avser kommunen

 tillgångar och skulder värderats och klassificerats rätt

 kommunens samtliga tillgångar och skulder redovisats

 inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt och avser

verksamhetsåret

 årsredovisningen är upprättad enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed enligt de regler och anvisningar som finns för kommuner Granskningen syftar även till att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med fullmäktiges beslutade mål med avseende på god ekonomisk hushållning. Granskningen omfattar:

 Förvaltningsberättelse och nämndernas verksamhetsberättelser

 Resultaträkning

 Balansräkning

 Finansieringsanalys

 Investeringsredovisning

 Sammanställd redovisning

Utgångspunkter är den väsentlighets- och riskanalys som upprättas vid granskning av internkontroll. Resultat från granskningen sammanfattas i skriftlig rapport och i det slutliga uttalandet i den årliga revisionsberättelsen.

Fördjupade granskningar

I det följande redovisas de granskningsprojekt som prioriterats vid revisorernas planeringsmöte.

Korruptionsförebyggande arbete

Tjänstemän, politiker och uppdragstagare i kommunal verksamhet utsätts för påverkan av andra och utsätter andra människor för påverkan av olika slag. Dessa kontakter är

nödvändiga inslag i en demokrati. Det är emellertid viktigt att en sådan process går formellt riktigt till och att det finns gränser för hur denna påverkan får se ut.

Den 1 juli 2012 skärptes den svenska mutlagstiftningen. Bestämmelserna om tagande och givande av muta återfinns numera i kap. 10 i brottsbalken. Bland annat straffbeläggs s.k. handel med inflytande. Därigenom omfattas exempelvis att en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet.

En organisation kan åsamkas väsentliga förtroendeskador av eventuella mutbrott eller korruption. Därför är det av stor vikt att de organisationer där mutbrott eller liknande kan förekomma vidtar nödvändiga åtgärder i syfte att minska riskerna. Förtroenderisker i verksamheten kan få stora konsekvenser även om den finansiella konsekvensen är marginell.

De förtroendevalda revisorerna i Sundsvalls kommun har efter genomförd riskanalys valt att granska hur kommunen och dess nämnder samt de kommunala bolagen arbetar med intern kontroll för att minska riskerna för mutor och oegentligheter.

Strategiskt arbete med införande av datalagringsförordningen

Den 25 maj 2018 kommer den nya europeiska dataskyddsförordningen att ersätta den svenska personuppgiftslagen (PUL) och bli lag i Sverige. Förordningen innehåller regler om hur personuppgifter får behandlas av myndigheter. Det nya regelverket kan innebära stora förändringar för den kommunala verksamheten, vilket gör det angeläget med

noggrann planering och förberedelse för anpassning till det nya regelverket. Det finns annars en risk att den enskildes personliga integritet kränks eller att kommunen tvingas betala sanktionsavgifter, om reglerna inte följs.

Mot bakgrund av genomförd risk- och väsentlighetsanalys önskar revisorerna granska kommunens arbete med förberedelse och anpassning inför införandet av den nya dataskyddsförordningen.

Strategiskt arbete med kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är ett samlingsbegrepp för personalförsörjning och

kompetensutveckling. Tillgången till rätt kompetens är en strategisk fråga för kommunen, då den påverkar möjligheten att leva upp till givna uppdrag och lagkrav.

Av mål- och resursplan 2017-2018 med plan för 2019-2020 framgår att kommunen i en nära framtid har en stor utmaning vad gäller kompetensförsörjning med tanke på stora pensionsavgångar. För att möta utmaningen behöver den nyligen framtagna

kompetensförsörjningsplanen genomföras i samarbete mellan de olika verksamheterna internt såväl som med externa parter. Med anledning av detta har kommunens revisorer bedömt det som väsentligt att granska arbetet med kommunens kompetensförsörjning.

Ekonomistyrning

Styrelse och nämnder i Sundsvalls kommun redovisade för 2016 sammantaget en negativ budgetavvikelse för verksamheten som uppgår till -36,8 mkr (f å -90,6 mkr). De största minusposterna redovisade socialnämnden, med en negativ budgetavvikelse på -155,0 mkr (f å -213,8 mkr) samt barn- och utbildningsnämnden med en negativ budgetavvikelse på -54,1 mkr (f å -2,3 mkr). I kommunens årsredovisning för 2016 uttrycks att ”det är av största vikt att kostnadsökningarna, främst inom socialnämndens verksamhetsområde dämpas kraftigt för att kommunens ekonomi inte ska äventyras”.

Kommunrevisionen noterade vid 2016 års granskning att socialnämnden åter redovisade betydande underskott och att även överförmyndarnämnden samt barn- och

utbildningsnämnden redovisade underskott för 2016.

Revisorerna riktade i revisionsberättelsen för 2016 kritik mot socialnämnden och bedömde att nämndens styrning sammantaget inte varit tillräcklig, då nämndens åtgärder under 2016 inte gett tillräckliga effekter i verksamheten som lett till en ekonomi i balans.

Mot bakgrund av de senaste årens ekonomiska resultat samt genomförd risk- och väsentlighetsanalys avser revisorerna granska kommunens ekonomistyrning för socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden.

Arbetet med likvärdighet i skolan

Att skolan inte är likvärdig har uppmärksammats av bl.a. Skolverket och Statskontoret.

Forskningen visar att resurstilldelningen har stor betydelse för grundskolans likvärdighet och elevernas resultat. Betydelsen är allra störst för yngre elever samt för elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Såväl Statskontoret som Skolverket har i studier visat att kommunerna i högre grad beaktar socioekonomiska förhållanden när de fördelar resurser men anpassningen är otillräcklig varför skolan inte är likvärdig. Mot bakgrund av detta skärptes skollagen 2014 för att än tydligare markera att resurser ska styras utifrån elevernas behov och förutsättningar.

Enligt Skolverket finns ingen generell resursfördelningsmodell som kommunerna kan an- vända utan resursfördelningen måste formas av varje kommun för att anpassas till lokala

förutsättningar. Skolans likvärdighet påverkas inte bara av resursernas omfattning utan även av hur de används på varje enskild skola. Forskning och erfarenhet visar att lärarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieresultat. En viktig uppgift för rektor är därför att säkerställa att lärarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. De förtroendevalda revisorerna i Sundsvalls kommun har efter genomförd riskanalys valt att granska hur kommunen arbetar med likvärdighet i skolan.

Intern kontroll vid aktivering och utrangering av materiella anläggningstillgångar.

I kommuners balansräkningar utgörs ofta stora delar av balansomslutningen av materiella anläggningstillgångar och då specifikt byggnader och mark. Sundsvalls kommuns

materiella anläggningstillgångar uppgick per 2016-12-31 till ca 4 800 mkr, vilket motsvarar 41 % av balansomslutningen. Kommunen genomför även investeringar och budgeten för kommunens investeringar enligt MRP 2017 uppgår till 595 mkr och för kommande fyra år ligger snittet per år på ca 450 mkr. De projekt som är aktuella är bland annat sport- och fritidsanläggningar, broar, vägar, infrastruktur, fastigheter i form av för- och grundskolor, särskilda boenden, m m.

Kommuner och landsting har redovisningsmässigt kommunala redovisningslagen och rådet för kommunal redovisnings(RKRs) rekommendationer att följa. RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar behandlar bland annat när tillgångar får aktiveras, när tillgångar ska skrivas av inklusive att tillgångarna ska delas in i betydande komponenter och att

komponentavskrivningar ska göras.

Sundsvalls kommun införde komponentindelning och komponentavskrivningar för materiella anläggningstillgångar 2015 och det tillämpas sedan dess.

Kommunallagens kapitel 6 är tydlig i att det är styrelsen som har ansvaret för att leda och samordna kommunens förvaltning och ha uppsikt över nämnderna. Det åligger styrelsen ett särskilt ansvar att följa de frågor som påverkar kommunens utveckling och den ekonomiska förvaltningen. Nämnderna har inom sitt respektive område att se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt.

Skall styrelsen fullt ut kunna uppfylla de kraven, är det av största vikt att de har en samlad kontroll över de investeringsprojekt som kommunen förbundit sig till samt hur dessa utvecklas.

Avslutas projekt inte i redovisningen när de färdigställts, belastar kostnaderna inte rätt period i redovisningen. En sådan hantering skulle medföra att kostnader skjuts framåt i tiden.

För att upprätthålla en god redovisning och att kostnader belastar rätt period samt redovisas korrekt, är efterlevnad av gällande regelverk för när aktiveringar får och ska göras samt hur uppföljning av gjorda aktivering av projekt genomförs centralt. Härvid är även hur utrangeringar av hela eller delar av komponenter i praktiken genomförs när utbyten görs.

Syftet med denna granskning är att bedöma om det finns en ändamålsenlig intern kontroll i aktivering och utrangering av materiella anläggningstillgångar.

Uppföljning tidigare av granskningar

 Statsbidrag inom flyktingmottagande (2014)

 Anhöriga som ger omsorg till närstående (2014)

 Leverantörsfakturor (2015)

 Behörighet i system (2015)

Ytterligare granskningar kan tillkomma.

5 Lekmannarevision

Lekmannarevisorernas uppdrag definieras i aktiebolagslagen. Det överensstämmer med uppdraget som förtroendevald revisor med ett väsentligt undantag,

lekmannarevisorerna ska inte granska om räkenskaperna är rättvisande. Detta åligger den auktoriserade revisorn i bolaget.

Lekmannarevisorns uppgift i de kommunala bolagen är att granska och bedöma huruvida bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen är tillräcklig samt om ägardirektiven följs.

Granskningen ska ske enligt god sed och resulterar i en granskningsrapport med tillhörande granskningsredogörelse som presenteras för årsstämman via bolagens styrelse. Granskningsrapporten ska även fogas till revisionsberättelsen till

kommunfullmäktige.

Lekmannarevisorerna kommer med utgångspunkt i sin risk- och väsentlighetsbedömning genomföra fördjupade granskningar av de kommunala bolagen.

Lekmannarevisorerna kommer träffa bolagens ledningar för en fördjupad dialog om bolagets verksamhet under oktober månad, (efter delårsrapport 2), tillsammans med den auktoriserade revisorn. Syftet med dialogen är att få ledningens syn på bolagens

utveckling och den interna kontrollen i verksamheten.

Lekmannarevisorerna och den auktoriserade revisorn utför sina respektive uppdrag självständigt men samverkar.

I följande tabell framgår vilka som är lekmannarevisorer i respektive bolag:

Bolag Ordinarie Ersättare

Stadsbacken AB Rodney Engström Ulf Broman

Sundsvalls Energi AB Olle Åkerlund Ulf Broman

REKO Sundsvall AB Olle Åkerlund Ulf Broman

Korsta Oljelager AB Olle Åkerlund Ulf Broman

Sundsvall Elnät AB Ulf Broman Olle Åkerlund

ServaNet AB Ulf Broman Olle Åkerlund

Sundsvall Vatten AB Elisabet Bergström Rodney Engström MittSverige Vatten AB Elisabet Bergström Rodney Engström Medelpads Räddningstjänstförbund Göte Stenlund

Mitthem AB Göte Stenlund Thomas Jäärf

Kvarter 1 AB resp 2 AB Göte Stenlund Thomas Jäärf

SKIFU AB Thomas Jäärf Elisabet Bergström

Sundsvalls Hamn AB Thomas Jäärf Lena Brunzell

Sundsvall Oljehamn AB Thomas Jäärf Lena Brunzell

Sundsvall Logistikpark AB Thomas Jäärf Lena Brunzell Midlanda Fastighets AB Lena Brunzell Thomas Jäärf Midlanda Flygplats AB Lena Brunzell Thomas Jäärf Norra Kajen Exploatering AB Olle Åkerlund Elisabet Bergström Norra Kajen Holding AB Olle Åkerlund Elisabet Bergström Norra Kajen Kvarter; 3 AB, 8 AB, 11

AB

Olle Åkerlund Elisabet Bergström Norra Kajen Utveckling AB Olle Åkerlund Elisabet Bergström Kommungaranti Skandinavien

Försäkrings AB

Ulf Broman

Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Lena Brunzell Elisabet Bergström Scenkonstbolaget AB Elisabet Bergström Ulf Broman

Biogas i Mellansverige AB Rodney Engström Ulf Broman

6 Revisorernas kompetensutveckling

Revisionen medverkar i nätverk/erfarenhetsutbyte med andra kommuner och landsting.

Revisorerna deltar i EYs nationella konferenser för förtroendevalda revisorer i Stockholm den 9 maj.

Sedan flera år sker en årlig konferens med revisorerna i Umeå respektive Luleå kommun.

Revisorerna i Umeå kommun arrangerar årets konferens den 20 september.

Den ideella föreningen FFR, föreningen förtroendevalda revisorer i kommuner och landsting i mellannorrland, har årliga möten på våren och hösten där revisorerna deltar.

Vårmötet är 10-11 maj i Sundsvall.

7 Kommunikation

En strävan är att granskningsrapporterna ska vara lättillgängliga för såväl förtroendevalda medborgare och de förvaltningarna. När revisorerna fastställt rapporten överlämnas den

till nämnden för kännedom eller yttrande. Revisorerna står till förfogande och presenterar gärna granskningsrapporter för de nämnder som omfattas av granskningen.

Rapporten skickas till kommunfullmäktige.

Revisorerna har årliga överläggningar med kommunfullmäktiges presidium.

Kommunens hemsida är under utveckling. Revisorerna kommer under året att se över vilken information som ska publiceras på hemsidan, då informationen hittills varit summarisk.