Revisionsplan 2019
1. Revisorernas uppdrag
Kommunrevisorernas uppgifter följer av kommunallag, revisionsreglemente och god revi- sionssed i kommunal verksamhet.
I denna revisionsplan redovisas planerade granskningar år 2019. Förändringar om vad som ska granskas kan komma att ske under året.
Revisorerna granskar och prövar om:
Ø verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt
Ø räkenskaperna är rättvisande
Ø den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig
2. Årlig granskning
Revisionen ska årligen granska all verksamhet i den omfattning som följer av god revi- sionssed. Utgångspunkten för granskningen är de mål och uppdrag som fullmäktige gett kommunstyrelse och nämnder. Granskningen ska ge svar på hur nämnder och styrelser mottar, genomför och återredovisar mål och uppdrag.
Den årliga granskningen sker genom grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårsrapport och årsredovisning.
För att ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning granskar revisorerna årligen all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Med all verksamhet avses styrelsers och nämnders verksamheter som utförs inom deras
verksamhetsområden, såväl i egen regi som av externa utförare.
Granskningen av styrelsens/nämndens styrning och interna kontroll är central, särskilt i situationer där organisation och former för utförande varierar och förändras över tiden.
Delårsrapport och årsredovisning, inklusive den sammanställda redovisningen granskas årligen. Revisorerna bedömer om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin.
Revisionen granskar också kommunens samlade verksamhet i förvaltning och företag ur ett övergripande ägar- och styrperspektiv. Kommunstyrelsens uppsikt är av central betydelse i ägarstyrningen och förvaltningskontrollen och därmed också för revisorernas granskning.
Vår bedömning utifrån uppdraget lämnas i revisionsberättelsen.
Samordnad revision
Samordnad revision mellan kommunförvaltningen och dess företag är ett viktigt instru- ment för ägarens (kommunfullmäktiges) kontroll och uppföljning. Som lekmannarevisorer granskar vi därför även den verksamhet som bedrivs i bolagen. Den samordnade revisio- nen ger förutsättningar att bedöma hur kommunen arbetar med ägarstyrning och förvalt- ningskontroll. Granskningen sker utifrån ett övergripande styrperspektiv där ägardirektiven och kommunstyrelsens uppsikt är viktiga inslag.
Lekmannarevisorns uppgift i de kommunala bolagen är att granska om bolagets verksam- het sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen är tillräcklig samt om anvisningar från årsstämman följs. Gransk- ningen ska ske enligt god sed och resulterar i en granskningsrapport med tillhörande granskningsredogörelse som presenteras för årsstämman via bolagens styrelse. Gransk- ningsrapporten ska även fogas till revisionsberättelsen avseende kommunen.
Risk och väsentlighet
Grunden för uppdraget och den planerade revisionsinriktningen är en risk- och väsentlig- hetsbedömning som revisorerna genomförde i januari-februari 2019. Den tar sin
utgångspunkt i förändringar i omvärlden, den aktuella situationen i Sundsvalls kommun samt iakttagelser från tidigare års granskningar. I bedömningen av granskningar har risker i verksamheterna beaktats.
2.1 Grundläggande granskning
Den grundläggande granskningen syftar till att översiktligt bedöma måluppfyllelsen samt om styrelse och nämnder har en tillräcklig styrning och intern kontroll för att leva upp till mål, beslut och föreskrifter. Revisionen och lekmannarevisionen bedömer styrelse och nämnders struktur för detta och hur den tillämpas i organisation, system och det löpande arbetet. Den grundläggande granskningen genomförs genom olika metoder och
tillvägagångssätt, bland annat dialog med styrelse och nämnder.
Löpande granskning av nämnder
En väsentlig del i den grundläggande granskningen är den granskning som revisorerna gör löpande under året utifrån sitt bevakningsansvar. Revisorerna har fördelat
bevakningsansvaret för nämnderna enligt följande:
Kommunstyrelsen – Rodney Engström, Göte Stenlund
Barn- och utbildningsnämnden – Elisabet Bergström, Lena Brunzell Kultur- och fritidsnämnden – Lena Brunzell, Göte Stenlund
Miljönämnden - Erica Stenberg, Olle Åkerlund
Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration – Olle Åkerlund, Thomas Jäärf
Socialnämnden – Olle Åkerlund, Thomas Jäärf
Stadsbyggnadsnämnden – Göte Stenlund, Erica Stenberg
Lantmäterinämnden – Göte Stenlund, Erica Stenberg Valnämnden – Elisabet Bergström, Erica Stenberg
Överförmyndarnämnden – Elisabet Bergström, Lena Brunzell
I den löpande granskningen tar revisorerna del av grundläggande dokument, t ex:
- mål- och resursplaner
- ekonomi- och verksamhetsrapporter - delårsrapporter och bokslut
- riktlinjer
- beslutsunderlag - protokoll
Under året tar revisorerna även del av den uppföljning som nämnderna gör av anlitade externa utförare samt en avrapportering kring nämndernas och styrelsens interna kontroll.
Möten med nämnderna
Revisorerna träffar nämndernas presidium. Mötena är planerade så att nämnderna på förhand vet vilka frågor som ska behandlas. Nämnderna besvarar frågorna skriftligen till revisorerna innan mötet så att det finns förutsättningar för fördjupade diskussioner under mötet. Årets möten kommer att genomföras under november månad.
Frågorna kommer att skickas till nämnderna i Sundsvalls kommun, vilka ombeds att skicka skriftliga svar till revisionen. Under 2019 planerar revisorerna att behandla följande områden på nämndsmötena. Vid revisorernas majmöte fastställs slutligt vilka frågor som ska behandlas.
Information
Ett sätt att följa verksamheten inom områden som bedöms väsentliga är att bjuda in ansvariga tjänstemän för information på revisionssammanträden. Under 2019 planeras följande att granskas på detta sätt:
Våren 2019
· Lokalstrateg vid kultur- och fritidsförvaltningen (om reparationer och underhåll samt investeringar)
· Lokalstrateg vid barn- och utbildningsförvaltningen (om strategiskt arbete med att optimera tillgång till skollokaler – hur fortgår arbetet och genomförs samverkan med Drakfastigheter)
Hösten 2019
· Ansvarig tjänsteperson för lämnade stöd och bidrag vid kultur- och
fritidsförvaltningen (om krav på lämnade stöd/bidrag och återbetalningskrav när de inte uppfylls)
· Kommundirektör
2.2 Granskning av delårsrapport och årsredovisning
Löpande granskning av nämndernas interna styrning och kontroll kopplat till redovisningsrevisionen
Granskningen av intern kontroll i redovisningsrevisionen syftar till att kontrollera om rutiner och kontroller är tillräckliga för att säkerställa att den löpande redovisningen och
årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel.
I planeringsfasen sker en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys avseende den ekonomiska redovisningen. Med hjälp av analysen inriktas revisionen mot de områden där risken för väsentliga fel är störst.
Utöver denna granskning sker ett antal andra granskningsinsatser t ex:
- Kontroll av väsentliga förändringar i redovisningsprinciperna jämfört med tidigare år
- Analys av konton genom stickprov. Exempel på konton som granskas är:
- konton med stora/oväntade budgetavvikelser eller där risken för fel kan vara stor
- förtroendekänsliga konton (t ex konsultkostnader, representation, resor) - andra väsentliga konton (t ex juridiska konsultationer)
- Översiktlig granskning av skatter och avgifter
- Granskning av att räkenskapsmaterialet uppfyller de krav som ställs i lagstiftning och god sed
Granskning av delårsrapport
Revisionen ska granska en delårsrapport omfattande minst 6 månader och högst 8
månader. Revisionen granskar och bedömer om räkenskaperna ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning samt om delårsrapport och
årsredovisning är upprättade i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed i kommunal verksamhet.
Granskningen inriktas även på att bedöma om resultaten i delårsrapporten är förenliga med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Utgångspunkterna i granskningen är den risk- och väsentlighetsanalys som upprättas i granskningen. Granskningen av
delårsrapporten är översiktlig, till skillnad från den mer omfattande granskningen av årsredovisningen.
Granskningsresultaten vid delårsbokslutet utgör en viktig information inför granskningen av årsbokslutet. Resultatet från granskningen sammanfattas i en rapport från
granskningen och utlåtandet om delårsrapporten som lämnas till fullmäktige.
Granskning av årsredovisning
Granskning av årsredovisningen syftar till att bedöma om årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat och ekonomiska ställning d v s att:
§ tillgångar och skulder existerar och avser kommunen
§ tillgångar och skulder värderats och klassificerats rätt
§ kommunens samtliga tillgångar och skulder redovisats
§ inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt och avser verksamhetsåret
Granskningen syftar även till att bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed i kommunal verksamhet.
Granskningen syftar även till att bedöma om resultaten i årsredovisningen är förenliga med fullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning. Granskningen omfattar:
§ Förvaltningsberättelse och nämndernas verksamhetsberättelser
§ Investeringsredovisning
§ Resultaträkning
§ Balansräkning
§ Kassaflödesanalys
§ Sammanställd redovisning
Utgångspunkterna i granskningen är den risk- och väsentlighetsanalys som upprättas i granskningen av årsbokslutet. Resultatet från granskningen sammanfattas i skriftlig rapport och i den årliga revisionsberättelsen.
2.3 Fördjupade granskningar
I det följande redovisas de granskningsprojekt som prioriterats vid revisorernas planeringsmöte.
Kris- och katastrofberedskap
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det i varje kommun finnas en beredskap för att fullgöra uppgifter då extraordinära händelser i fredstid inträffar. En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver
skyndsamma beslut och insatser av en kommun (t.ex. extrem väderlek eller långvarigt elavbrott). I lagstiftningen regleras bl.a. kommunernas skyldighet att vid behov upprätta en krisledningsnämnd, att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser och kommunernas ansvar för den fredstida krishanteringen i det egna geografiska området. Lagen syftar till att
kommunerna ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid.
Kommunen ansvarar således för att den kommunala verksamheten fungerar så störningsfritt som möjligt. Ansvaret omfattar även de delar som externa entreprenörer utför för kommunens räkning. Kommuner ska verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera risker, förluster, störningar och skador på grund av oförutsedda händelser. Genom god planering ska kommunen förhindra eller minimera negativa konsekvenser för anställda, kommuninvånare, verksamhet, egendom, ekonomi och miljö. Om negativa konsekvenser ändå uppstår ska beredskap finnas för detta.
I händelse av kris eller katastrof är det krisledningsnämnden som ytterst ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
Med utgångspunkt från sin risk- och väsentlighetsanalys har kommunens revisorer beslutat att genomföra en granskning av kommunens kris- och katastrofberedskap.
Syftet med granskningen är att bedöma om krisledningsnämnden säkerställer en tillräcklig kris- och katastrofberedskap.
Uppföljning av tidigare års granskningar
Revisorerna följer upp tidigare genomförda granskningar, i vilka de lämnat rekommendationer eller där revisorerna identifierat förändringar i verksamhet, organisation eller lagstiftning som kan medföra en ökad risk.
I sin risk- och väsentlighetsanalys har revisorerna identifierat att det finns en risk för att fullmäktiges och nämndernas mål inte uppfylls, om rekommendationerna i nedanstående granskningar inte är åtgärdade. Följande granskningar ingår i årets uppföljning:
· Lokaluthyrning och lokalanvändning (2017)
· Kompetensförsörjning (2017)
Syftet med den uppföljande granskningen, är att identifiera och bedöma vilka åtgärder som vidtagits inom revisorernas rekommendationer i respektive granskning.
Omfattande frånvaro i grundskolan
Skolplikten innebär en lagstadgad skyldighet för barn bosatta i Sverige att delta i den verksamhet som anordnas i den obligatoriska skolan. Skolplikten innebär också en rättighet. Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.
Ansvaret för att eleven fullgör sin utbildning är delat. Dels ska elevens vårdnadshavare se till att eleven fullgör sin skolplikt. Dels har hemkommunen, det vill säga den kommun där eleven är bosatt, det yttersta ansvaret för att se till att eleven fullgör sin skolgång. Skolans ansvar när det gäller att förhindra frånvaro är långtgående.
När en elev har omfattande frånvaro, går eleven miste om den utbildning den har rätt till och riskerar att inte nå godkända betyg. Andelen elever i Sundsvall (62 %) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är betydligt lägre än snittet för jämförbara kommuner (71 %) och riket (74 %).
Elever med omfattande skolfrånvaro löper också större risk att hamna i ett långvarigt utanförskap från yrkes- och samhällslivet samt större risk för att drabbas av eller kvarstå i ohälsa.
Mot bakgrund av ovanstående värdering av risk och väsentlighet har revisorerna valt att granska hur barn- och utbildningsnämnden arbetar med att förhindra omfattande frånvaro i grundskolan.
Granskningens syfte är att bedöma om barn- och utbildningsnämnden arbetar på ett ändamålsenligt sätt för att motverka och åtgärda omfattande frånvaro i grundskolan.
Granskningen ska också bedöma om arbetet bedrivs med en tillräcklig intern kontroll.
Minoritetsspråk
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) ska skydda Sveriges nationella minoriteter, stärka deras möjligheter och rättigheter till inflytande och främja minoritetsspråken. Nationella minoriteter och minoritetsspråk ska inte förväxlas med främmande språk och deras kultur är en del av det svenska kulturarvet. Sundsvalls kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska och finska.
Lagen innebär att kommunen ska informera minoriteterna om lagen, ge inflytande till och samråda med företrädare för minoriteterna, skydda/främja alla minoriteters språk och kultur med särskilt med fokus på barn, ge service och erbjuda myndighetskontakt helt/delvis på samiska och finska vid efterfrågan, och på övriga minoritetsspråk om det finns språkkunnig personal samt erbjuda barn- och äldreomsorg helt/delvis på samiska och finska vid efterfrågan.
Den 1 januari 2019 trädde ändringar i kraft i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, skollagen (2010:800) samt socialtjänstlagen (2001:453). Ändringarna i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innebär bland annat att kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Lagen förtydligar att myndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med dem i sådana frågor. Kommunen ska också kunna erbjuda barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken.
Mot bakgrund av de skärpningar som görs i lagen, har kommunrevisorerna i sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat en risk att kommunstyrelsen och kommunens nämnder inte uppfyller sitt ansvar som förvaltningsområde för minoritetsspråk.
Syftet är att bedöma om kommunstyrelsen, socialnämnden samt barn- och
utbildningsnämnden säkerställer att medborgarnas rättigheter avseende minoritetsspråk tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt.
Rutiner för placeringar i familjehem och HVB-hem
Socialnämnden har ett "samhälleligt föräldraansvar" för de barn och ungdomar som placeras i familjehem eller HVB-hem. Lagstiftningen påtalar att socialtjänsten, vilken utgörs av Socialnämnden i Sundsvalls kommun, har ett särskilt ansvar för barns uppväxtvillkor och skydd/stöd.
Bristande tillsyn och uppföljning av placeringar kan medföra stora konsekvenser för de barn och ungdomar som placerats. Det är därför av stor vikt att ansvarig nämnd säkerställer tryggheten och säkerheten för placerade barn och ungdomar.
Kommunens revisorer vill genom en granskning förvissa sig om att socialnämnden har ändamålsenliga former och rutiner för uppföljning av barn och ungdomar som blivit placerade samt förvissar sig om att de har ett gott och tryggt omhändertagande.
Syftet är att bedöma om socialnämnden säkerställer att barn och ungdomar som placeras i familjehem, tillförsäkras möjlighet att utvecklas och växa upp under trygga och goda förhållanden.
Konsthantering
Sundsvalls kommuns system för investeringar, uppföljning och kontroll avseende sin konst är av vikt, då investeringar i konst över tid uppgår till betydande värden. Vidare är det ur ett förtroendeperspektiv viktigt att kommunen har en tillfredsställande kontroll över sin konst.
Kommunens konstinnehav uppgår till ca 3 900 föremål och det bokförda värdet i kommunens räkenskaper var per 2018-12-31 ca 17,8 mkr.
Kommunen ansvarar för befintlig konst, inköp av konst samt för gestaltningsuppdrag vid ny- och ombyggnationer. Vid projektering av kommunala byggnader finns regeln om att 1% av den projekterade byggkostnaden ska gå till konstnärlig gestaltning.
Syftet är att bedöma om kommunstyrelsen samt kultur- och fritidsnämnden säkerställer en ändamålsenlig intern kontroll kring inköp och hantering av kommunens konst.
Strategiskt underhåll av gator, vägar och fastigheter
Sundsvalls kommuns materiella anläggningstillgångar har ett bokfört värde om ca 5 476 miljoner kronor. Av dessa utgör fastigheter/byggnader ett bokfört värde om ca 3 135 miljoner kronor, gator, vägar och parker ca 1089 miljoner kronor, maskiner och inventarier ca 176 miljoner kronor och pågående investeringar ca 763 mkr. Kommunen har således att förvalta och underhålla betydande tillgångsvärden.
För att uppfylla kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning är det av väsentlig betydelse att kommunen har tydliga mål och strategier för hur materiella tillgångar ska underhållas för att undvika kapitalförstöring. Ett eftersatt underhåll riskerar att på sikt innebära allvarliga konsekvenser för kvalitet och säkerhet men även förorsaka höga kostnader för framtida generationer.
Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys för 2019 bedömt det som väsentligt att granska kommunens strategiska arbete med avseende på underhåll av materiella
tillgångar i form av byggnader samt gator och vägar.
Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen och
stadsbyggnadsnämnden säkerställt att det finns tydliga planer och strategier för att säkerställa att ändamålsenliga underhållsåtgärder sätts in i rätt omfattning och i rätt tid.
Upphandling och avtalsefterlevnad
Sundsvalls kommun köper varor och tjänster för stora belopp årligen. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för upphandlingsfrågor och ska organisera
kommunkoncernens verksamhetsstöd för upphandling och inköp så att det stödjer kommunkoncernens behov.1 Upphandling och inköp vid Sundsvalls kommun ingår organisatoriskt under kommunstyrelsen. Enheten sköter Sundsvalls kommuns
upphandlingar av varor och tjänster och publicerar pågående upphandlingar elektroniskt på E-avrop.2
Lagen om offentlig upphandling ställer höga krav på korrekt hantering och på god
beställar- och upphandlingskompetens samt tydliga interna riktlinjer vad gäller former för ramavtal, följsamhet etc.
Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat ett behov av en fördjupad granskning för att bedöma om verksamheten inom kommunens upphandlings- och inköpsfunktion bedrivs ändamålsenligt och med tillräcklig intern kontroll.
Syftet är att bedöma om kommunen har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att upphandling och inköp genomförs i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU).
Vidare är syftet att bedöma om tillräcklig intern kontroll föreligger kopplat till de inköp/upphandlingar som genomförs.
Ytterligare granskningar kan tillkomma.
5 Lekmannarevision
Lekmannarevisorernas uppdrag definieras i aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Uppdraget överensstämmer med det som förtroendevald revisor har, med ett väsentligt undantag, lekmannarevisorerna ska inte granska om
räkenskaperna är rättvisande. Detta åligger den auktoriserade revisorn i bolaget.
Lekmannarevisorns uppgift i de kommunala bolagen är att granska och bedöma huruvida bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen är tillräcklig samt om ägardirektiven följs.
Granskningen ska ske enligt god revisionssed i kommunal verksamhet och resulterar i en granskningsrapport som presenteras för årsstämman via bolagens styrelse.
Granskningsrapporten ska även fogas till revisionsberättelsen till kommunfullmäktige.
Lekmannarevisorerna kommer med utgångspunkt i sin risk- och väsentlighetsbedömning genomföra fördjupade granskningar av de kommunala bolagen.
Lekmannarevisorerna kommer att träffa bolagens ledningar för en fördjupad dialog om bolagets verksamhet under oktober månad, (efter delårsrapport 2), tillsammans med den
1 Inköpsstrategi Sundsvalls kommun, fastställd av kommunfullmäktige 2016-05-30
2 Sundsvalls kommuns hemsida, hämtat 2019-03-22 på adress https://sundsvall.se/naringsliv-och- arbete/upphandling-och-inkop/lamna-anbud-bli-leverantor/
auktoriserade revisorn. Syftet med dialogen är att få ledningens syn på bolagens utveckling och den interna kontrollen i verksamheten.
Lekmannarevisorerna och den auktoriserade revisorn utför sina respektive uppdrag självständigt men samverkar.
I följande tabell framgår vilka som är lekmannarevisorer i respektive bolag:
Bolag Ordinarie Ersättare
Stadsbacken AB Rodney Engström Göte Stenlund
Sundsvalls Energi AB Olle Åkerlund Thomas Jäärf
Korsta Oljelager AB Olle Åkerlund Thomas Jäärf
Sundsvall Elnät AB Olle Åkerlund Thomas Jäärf
ServaNet AB Olle Åkerlund Erica Stenberg
Sundsvall Vatten AB Elisabet Bergström Rodney Engström MittSverige Vatten AB Elisabet Bergström Rodney Engström
REKO Sundsvall AB Elisabet Bergström Rodney Engström
Mitthem AB Göte Stenlund Thomas Jäärf
SKIFU AB Thomas Jäärf Elisabet Bergström
Sundsvalls Hamn AB Thomas Jäärf Lena Brunzell
Sundsvall Oljehamn AB Thomas Jäärf Lena Brunzell
Sundsvall Logistikpark AB Thomas Jäärf Lena Brunzell
Midlanda Fastighets AB Lena Brunzell Thomas Jäärf
Midlanda Flygplats AB Lena Brunzell Thomas Jäärf
Norra Kajen Exploatering AB Erica Stenberg Elisabet Bergström Norra Kajen Holding AB Erica Stenberg Elisabet Bergström Norra Kajen Kvarter; 3 AB, 8 AB, 11
AB
Erica Stenberg Elisabet Bergström Norra Kajen Utveckling AB Erica Stenberg Elisabet Bergström Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Lena Brunzell Elisabet Bergström Scenkonstbolaget AB Elisabet Bergström Lena Brunzell Biogas i Mellansverige AB Rodney Engström
Medelpads Räddningstjänstförbund Göte Stenlund Kommungaranti Skandinavien
Försäkrings AB
Rodney Engström Svenska kommunförsäkring AB Rodney Engström
6 Revisorernas kompetensutveckling
Revisionen medverkar i nätverk/erfarenhetsutbyte med andra kommuner och regioner.
Revisorerna deltar i EYs nationella konferenser för förtroendevalda revisorer i Stockholm i maj.
Sedan flera år sker en årlig konferens med revisorerna i Umeå respektive Luleå kommun.
Revisorerna i Luleå kommun arrangerar årets konferens den i september.
Den ideella föreningen FFR, föreningen förtroendevalda revisorer i kommuner och landsting i mellannorrland, har årliga möten på våren och hösten där revisorerna deltar.
Vårmötet är i april.
7 Kommunikation
En strävan är att granskningsrapporterna ska vara lättillgängliga för såväl förtroendevalda, medborgare samt förvaltningar. När revisorerna fastställt rapporten överlämnas den till styrelsen/nämnden för yttrande. Rapporten skickas också till kommunfullmäktige.
Revisorerna står till förfogande och presenterar gärna granskningsrapporter för de nämnder som omfattas av granskningen.
Revisorerna har årliga överläggningar med kommunfullmäktiges presidium.
Kommunrevisorernas hemsida innehåller revisionsplan, granskningsrapporter, missiv och styrelsens/nämndernas svar på antagna granskningsrapporter.
