❙❙ Inspektionerna av specialistutbild- ningens kvalitet, som startades som pi- lotförsök 1989, har sedan 1993 funnit en mera formaliserad form i och med till- komsten av SPUR-stiftelsen. Utöver de båda läkarorganisationerna ingår där även en representant för tillsynsfunktio- nen, dvs Socialstyrelsen.
SPUR-stiftelsen har till sitt förfogan- de ett råd inom Läkarförbundet – SPUR- rådet – med förtroendevalda represen- tanter för de stora specialiteterna samt underläkarna och Svenska Läkaresäll- skapet. I denna förtroendevalda krets på- går ett fortlöpande arbete för att finslipa inspektionsverksamheten.
– Formen för inspektionerna har i sto- ra drag behållits men i delar utvecklats under åren, säger Bernhard Grewin. Han pekar på att det för närvarande pågår ett utvecklingsarbete för att finna modeller som kan underlätta även för små specia- liteter att genomföra inspektioner.
– Likaså arbetar vi med att finna for- mer som är mer anpassade för allmän- medicinens villkor – vi har kanske drygt 900 vårdcentraler i landet – och även där måste vi finna nya flexibla modeller för SPUR-processen.
Egen utvärdering
– Rådet är även i färd med en kvalitetsut- värdering av den egna verksamheten, be- rättar Bernhard Grewin. Vi har just fär- digställt en enkät som vi kommer att skicka ut sex månader efter inspektion till alla inspekterade enheter för att höra hur man uppfattade inspektionen och hur den har påverkat utbildningsklimatet.
För ett av huvudmålen med SPUR- inspektionerna är givetvis att erbjuda ett instrument för kliniker och vårdcentraler att successivt förbättra sin specialistut- bildning:
– Vi anser att SPUR-inspektioner är inget som man bara ska utföra en gång – ambitionen är att man ska göra det unge- fär vart femte år. En förnyad inspektion ger möjlighet att jämföra och se om man lyckats förbättra sin utbildningsmiljö, säger Bernhard Grewin.
Han betonar också den betydelse in-
spektionerna har för vårdenheternas re- krytering av läkare:
– Vi vet att många unga läkare – med dagens arbetsmarknad – idag kan välja på ett helt annat sätt än tidigare, och då tittar de på om en klinik eller vårdcentral är SPUR-inspekterad, för det ser man som ett tecken på att där månar man om sin utbildnings- och arbetsmiljö.
För det finns ett samband, anser Bernhard Grewin, mellan utbildnings- miljön och arbetsmiljön:
– Den samlade bedömningen av struktur och process för specialistutbild- ningen vid en enhet ger en bild av utbild- ningsklimatet och utbildningsmiljön vid kliniken. Det ger också en bild av arbets- miljön för de unga läkarna, och en belys- ning av den frågan kan påverka även ar- betsmiljön för övriga läkare. Det är yt- terligare ett viktigt skäl för SPUR-verk- samheten – inspektionerna är ett stöd i det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet.
Kollegial procedur
Bernhard Grewin betonar inspektions- verksamhetens kollegiala karaktär:
– Det speciella med SPUR är att det är en kollegial dialog där särskilt utbil- dade inspektörer från en specialitet be- söker en klinik inom sin egen specialitet för utvärdering av specialistutbildning- ens struktur och process.
– Vilka villkor och förutsättningar kan arbetsgivaren, kliniken, erbjuda de unga läkarna? Det handlar alltså inte om en extern inspektion av specialistutbild- ningens resultat.
– Det handlar inte heller om en kolle- gial dialog enbart mellan inspektörerna och verksamhetsledningen utan med alla kolleger, dvs med studierektorn, handle- dare, ST-läkare och andra läkare. Alla skall komma till tals och ge sin syn på hur det fungerar och vad de tror att man måste göra för att utveckla utbildnings- miljön, betonar Grewin.
Fler bör komma med
Det sker omkring 100 SPUR-inspektio- ner varje år, men Bernhard Grewin ser gärna att verksamheten växer:
– Det är viktigt att få gamla inspekte- rade specialiteter att vakna till liv igen, men också att engagera de specialiteter som inte har kommit igång ännu.
– Tyvärr har det de senaste åren myc- ket kommit att bli en resursfråga hos de specialiteter som inspekterats tidigare – en fråga om att få tid att hinna med, mot bakgrund av de effektivitetskrav och det höga tempot vi har i vården, säger Gre- win.
– Detta är väldigt olyckligt, för SPUR-inspektionerna kan erbjuda pre- cis det som vi vill ha i vården, nämligen tid för reflektion. Det är även ett argu- ment i det fortsatta arbetet på hemma- plan, att kräva den tid och de resurser som behövs för en god utbildningsmiljö.
Det professionella ansvaret
Bernhard Grewin ser SPUR-inspektio- nerna som ytterligare ett exempel på det ansvar som läkarkåren är beredd att ta på sig för den egna verksamhetens kvalitet och utveckling:
– Vi har som profession ett ansvar för kvaliteten i alla delar av vår utbildning.
Det är bara vi själva som kan ställa kra- ven på kvaliteten och ta initiativ till att utveckla den. Välutbildade läkare resul- terar i bra sjukvård för våra patienter - och det är det som är vårt mål, understry- ker Bernhard Grewin.
Uno Käärik redaktionssekreterare, Läkartidningen
5016 Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙Volym 98
»Varför ska vi SPUR-inspektera?«
SPUR-rådets ordförande ger svar
SPUR-rådet är i färd med en kvalitetsut- värdering av den egna verksamheten, berättar rådets ordförande Bernhard Grewin.
Det professionella ansvaret för utbildningskvaliteten, ett stöd för kli- nikernas och vårdcentralernas rekrytering, ett instrument för att ut- veckla vårdens arbetsmiljö - det är tre viktiga argument för Läkarför- bundets och Läkaresällskapets SPUR-verksamhet, anser förbundets ordförande Bernhard Grewin, tillika ordförande för SPUR-rådet.
Specialistutbildningsrådet
Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙ Volym 98 5017 Tabell II. Anestesi. Resultat av inspektioner genomförda under 2000-2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Uddevalla 2 2 2 2 3 2 0 Två sjukhus som tillsammans har en bred verksamhet. ST läkarna
sjukhus tjänstgör på bägge sjukhusen. Fördelen med detta är att ST läkaren
Uddevalla får erfarenhet från två »kulturer«. Nackdelen är en viss splittring.
00-10-23 Det finns ett stort engagemang för ST-utbildningen på bägge sjuk-
husen.
Norra Älvsborgs 2 2 3 2 3 3 0
Länssjukhus Trollhättan 00-10-24
Skaraborgs 2 2 2 3 3 3 0 Litet sjukhus med relativt bred verksamhet. Flera specialister per
sjukhus ST-läkare. Detta ger möjlighet till en bra basutbildning. Utbildningen
Lidköping måste fullföljas på läns- resp regionsjukhus.
00-10-24
Skaraborgs 2 1 1 1 2 1 0 Länssjukhus med omfattande bred och allsidig verksamhet. Kliniken
sjukhus har ett stort intresse för ST utbildning men en tung klinisk arbets-
Kärnsjukhuset börda med för få specialister i förhållande till antal ST-läkare och
i Skövde anestesier gör att utbildningen skulle kunna förbättras.
00-10-25
Borås lasarett 3 3 3 3 3 2 1 Länssjukhus med bred och allsidig verksamhet. Mycket gott utbild-
00-10-26 ningsklimat där alla handledare har handledarutbildning. Speciellt
för utbildningen är god träning i prehospital sjukvård.
Tabell III. Barnmedicin. Resultat av inspektioner genomförda under 2000.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Blekinge- 3 3 3 2 3 2 1 Mycket goda förutsättningar för utbildning av barnläkare. Fullgod
sjukhuset bredd på verksamheten, hög kompetens på läkarstaben och gott
Karlskrona utbildningsklimat. Smärre skönhetsfläckar drar ned scoren från fulla
00-11-27 19 till mycket goda 17 poäng.
Östersunds 2 2 3 2 2 2 0 Liten länsklinik med vissa bemanningsproblem. Delar av utbildning-
sjukhus en sker kontraktsenligt på regionklinik. Bra ST-utbildning med
00-12-14 tanke på begränsat patientunderlag. Positiv entusiasm inför fram-
tiden.
Universitets- 3 2 2 3 2 3 1 Kliniken ger en bra specialistutbildning och utbildningsklimatet är
sjukhuset i gott. Patientunderlaget kan dock utnyttjas bättre.
Linköping 01-09-18
Central- 3 2 3 2 3 2 0 Välfungerande barnklinik på länsnivå med allsidig verksamhet med-
sjukhuset i förande en bra ST-utbildning under handledning. Utbildningens
Karlstad kvalitet god men p g a täta jourer kontinuitetsbrist i utbildningen.
01-09-27 Ökat antal läkare i primärjouren, t ex genom deltagande av sidout-
bildande ST-läkare och (ST-/andra) läkare i öppenvård och habili- tering, skulle förbättra kontinuiteten. Övergripande planering av ST-utbildningen kan också leda till ytterligare förbättring.
Tabell IV. Dermatologi och venereologi. Resultat av inspektioner genomförda under 2000.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Sundsvalls 2 3 3 3 3 2 0 Klinik med god stämning, välfungerande organisation och gott ut-
sjukhus bildningsklimat.
00-11-24
Rapport från 2000–2001 års SPUR-inspektion
➨
Annons
Annons
Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙ Volym 98 5019 Tabell I. Allmänmedicin. Resultat av inspektioner genomförda under 2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Kungsgärdets 2 3 3 2 3 2 1 God utbildningsmiljö med goda ambitioner. Vissa brister i bredden
husläkar- av den allmänmedicinska verksamheten. Sidoutbildningen är idag
mottagning det största hindret för optimal specialistutbildning.
01-04-06
Boo vårdcentral 2 3 2 2 2 2 1 God utbildning om finansieringen följer ST-läkaren och om dialogen
Saltsjö-Boo med sidoutbildningsklinikerna ökas.
01-05-18
Tabell V. Endokrinologi. Resultat av inspektioner genomförda under 2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Sahlgrenska 2 3 1 2 3 3 1 Verksamheten utmärks av mycket stor forskningsaktivitet och av
Universitets- positivt mycket engagerat utbildningsklimat. En komplicerande
sjukhuset faktor är att endokrinologi och diabetologi administrativt hör till olika
01-03-07 sektioner. Det finns en betydande förbättringspotential främst vad
gäller verksamhet, lokaler/utrustning samt tjänstgöringens innehåll.
Tabell VII. Hematologi. Resultat av inspektioner genomförda under 2000.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Karolinska 3 3 2 2 3 3 1 Gott utbildningsklimat och goda förutsättningar att ge en allsidig
Sjukhuset utbildning i hematologi. Vissa förbättringar kan ske avseende
Stockholm lokaler och organisation. Mycket stora möjligheter till forskning.
00-09-27
Länssjukhuset 2 2 2 2 3 3 0 Kliniken har ett gott utbildningsklimat. Den kan med kompletterande
Halmstad tjänstgöring vid universitetsklinik ge en god och fullständig specia-
00-09-27 listutbildning i hematologi.
Tabell VIII. Infektion. Resultat av inspektioner genomförda under 2000-2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Region- 3 3 2 3 3 3 1 Sjukhuset är ett regionsjukhus med högspecialiserad vård.
sjukhuset i Specialistutbildningen är väl organiserad och utbildningsklimatet
Örebro är mycket gott. Vid kliniken pågår forskningsverksamhet.
00-12-11
Östersunds 2 1 3 2 2 2 0 Strukturen motsvarar ett länssjukhus med begränsat patientunder-
sjukhus lag. Utbildningsklimatet är gott men handledningen och undervis-
01-02-05 ningen behöver vidareutvecklas.
Falu lasarett 2 2 3 2 3 3 0 Strukturen motsvarar ett länssjukhus. Infektionskliniken har ett stort
01-04-10 patientunderlag och utbildningsklimatet är mycket gott. Huvuddelen
av utbildningen kan genomföras vid sjukhuset.
Uddevalla 2 3 3 2 3 3 0 Strukturen motsvarar i allt väsentligt ett länssjukhus. Infektionsklini-
Sjukhus ken har ett relativt stort patientunderlag och utbildningsklimatet är
01-05-28 mycket gott.
Utbildningen bör kompletteras med tjänstgöring vid regionsjukhus och viss del av randutbildningen måste också förläggas till närlig- gande parsjukhus/regionsjukhus.
5020 Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙Volym 98
Specialistutbildningsrådet
Tabell X. Kardiologi. Resultat av inspektioner genomförda under 2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Region- 3 2 2 3 2 3 1 En regionklinik med i det närmaste komplett kardiologisk verksam-
sjukhuset i het, utmärkta lokaler och med god bemanning, bra arbetsklimat och
Örebro som kan ge ST-läkarna en utbildning som uppfyller målbeskriv-
01-01-18 ningens krav. Ambition att komma till rätta med de brister som idag
finns i handledningen av ST-läkarna.
SU/Östra 3 2 2 2 2 3 1 En god och allsidig utbildning erbjuds och kan vad gäller de verk-
Göteborg samheter som saknas erbjuda rotationstjänstgöring med SU/Sahl-
01-02-06 grenska vad avser invasiv elektrofysiologi, PTCA och bypass-kirur-
gi. Väl sammanhållna lokaler med modern utrustning och fackbiblio- tek i omedelbar närhet. Flera ST-doktorer saknar eget skrivbord.
Bra arbetsklimat och mycket gott forskningsklimat. Utbildning kan erbjudas som uppfyller målbeskrivningens krav.
Universitets- 3 2 2 3 2 3 1 Kliniken utmärks av en bred kardiologisk verksamhet som genom-
sjukhuset i syras av ett stort intresse och engagemang i utbildningsfrågor. Det
Linköping föreligger en god och mångsidig klinisk och vetenskaplig kompe-
01-02-08 tens. Klimatet är öppet. Endast enstaka strukturrelaterade brister
föreligger.
Länssjukhuset 2 2 3 3 2 3 0 Utbildningen vid den kardiologiska sektionen vid medicinkliniken är
i Kalmar omfattande och väl organiserad och utbildningsklimatet är mycket
01-02-21 positivt. Endast väldefinierade delar av specialistutbildningen i
kardiologi förläggs till regionsjukhuset. Koronarangiografi finns sedan år 2000. Läkarbrist omöjliggör organiserade självstudier på arbetstid och handledarutbildningen ännu ej fullständig.
Norrlands 3 2 3 2 2 3 1 Strukturella förutsättningar finns för att genomföra en fullgod specia-
Universitets- listutbildning. Vad avser de olika delmomenten i processen saknas
Umeå vissa komponenter som handledarutbildning, arbetstid avsatt för
01-02-22 handledning samt ST-utbildning i grupp respektive enskilt.
SU/Sahlgrenska 3 2 1 2 2 3 1 Kliniken har utomordentligt goda förutsättningar till en fullständig
Göteborg specialistutbildning både kliniskt och vetenskapligt, men borde ta
01-02-26 bättre vara på dessa möjligheter än vad som f n är fallet med endast
en ST-läkare och i stort sett avsaknad av egna arbetsplatser för underläkarna.
Huddinge 3 2 2 3 3 2 1 Allsidig verksamhet med mycket goda förutsättningar för såväl
Universitets- klinisk som interventionell kardiologiutbildning i en positiv miljö.
sjukhus Förbättringar behövs beträffande uppföljning av individuell
Stockholm studieplan, tillgång till rimliga lokaler.
01-03-12
Falu lasarett 3 3 2 2 2 2 0 Kardiologiska kliniken ger en mycket bra specialistutbild-ning. Bra
01-03-12 läkarstab och god stämning på kliniken. Intressant med fysiologisk
verksamhet och PCI helt inom klinikens ram. Lokaler är under för- bättring, arbetsrummen kan dock ytterligare förbättras. Handled- ningen är god, teoretiska utbildningen kan förbättras, liksom att fri- göra tid för ST-läkarna för egen inlärning.
Akademiska 3 2 3 2 2 2 1 Verksamhetsområdet har en bred klinisk kardiologi från läns-
sjukhuset sjukvård till regionsjukvård. Ett gott utbildningsklimat och hög kom-
Uppsala petens ger förutsättningar för en mycket god specialistutbildning. I
01-03-28 processen behöver utbildningen kvalitetssäkras med utvecklings-
samtal samt kvalitetskontroller. Invasiv kardiologisk utbildning är idag väsentlig och det förväntas ett ökande behov av kompetenta PTCA-operatörer. Denna utbildning är dock begränsad genom att verksamheten till stor del handläggs genom radiologi. Om dessa frågor hanteras borde specialistutbildningen kunna bli föredömlig.
Danderyds 3 2 2 2 2 2 1 En väl fungerande kardiologsektion som ger en fullständig och bra
sjukhus specialistutbildning med bra utbildningsklimat. En klar förändring till
01-03-18 det positiva har skett sedan senaste SPUR-inspektionen -98. Kom-
pletterande utbildning behövs vid annat universitetssjukhus avseen- de arytmi och PCI-verksamhet. Sektionen ger goda möjligheter till specialistutbildning inom kardiologi.
Karolinska 3 2 3 2 2 3 1 Kliniken erbjuder mycket goda möjligheter till specialistutbildning
Sjukhuset inom kardiologi.
Stockholm 01-03-26
Södersjukhuset 3 2 2 2 2 3 1 Kliniken erbjuder mycket goda möjligheter till specialistutbildning i
Stockholm kardiologi.
01-03-14
Universitets- 2 2 3 1 2 3 1 Kliniken erbjuder goda möjligheter till ST-utbildning i kardiologi. För
sjukhuset att skapa optimala förhållanden behövs dock en översyn av ST-lä-
MAS Malmö karnas arbetssituation samt bättre möjligheter till utbildning inom
01-03-29 ekokardiografi, pacemakerbehandling samt invasiva ingrepp.
Universitets- 3 2 3 3 2 3 1 Kliniken erbjuder utomordentliga möjligheter till specialistutbildning
sjukhuset i Lund inom kardiologi.
01-04-04 ➨
Annons
Annons
5022 Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙Volym 98
Specialistutbildningsrådet
Tabell IX. Internmedicin. Resultat av inspektioner genomförda under 2000-2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Kungälvs 3 2 2 2 3 3 0 Kliniken erbjuder en bra utbildning med fokus på den breda intern-
sjukhus medicinen och goda möjligheter till fördjupning. Påtagligt är det fina
00-11-27 arbetsklimatet och den positiva attityden till läkare under utbildning.
De brister som finns står till stor del utanför klinikledningens möjlig- heter att påverka.
Central- 3 3 2 3 3 3 0 Medicinkliniken i Växjö har en väl genomtänkt strategi för sin ST-ut-
lasarettet i bildning. Alla ST-läkare erbjuds dubbelspecialitet med mycket god
Växjö både bred baskunskap och fördjupning. Utbildningsklimatet är säll-
00-12-07 synt bra och en god satsning har gjorts på extern utbildning.
Skellefteå 3 2 3 2 3 3 0 Kliniken erbjuder mycket goda möjligheter till ST-utbildning i intern-
lasarett medicin. Verksamheten är bred, läkarstaben har hög kompetens
01-01-31 och utbildningsfrågor är prioriterade vid kliniken. Möjligheterna till
forskning och utvecklingsarbete är unika för att gälla ett länsdels- sjukhus. Handledningen fungerar mycket bra. Ett välutvecklat samarbete med Regionsjukhuset i Umeå är ett ytterligare plus.
Tabell VI. Gynekologi. Resultat av inspektioner genomförda under 2000-2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Sjukhuset i 2 2 2 3 3 3 0 Kliniken är en väl fungerande och väl utrustad klinik med stor och
Varberg varierad verksamhet relevant för specialiteten. Utbildningsklimatet
00-11-23 är mycket positivt. Avsaknad av barnklinik nödvändiggör sidout-
bildning i riskobstetrik på annan ort. Tjänstgöring inom gyn onkologi måste göras på annan ort. Utvecklingsarbete och distansforskning är på gång. Helhetsbedömningen är att Varbergs kvinnoklinik är mycket väl ägnad att bedriva specialistutbildning.
Karlskoga 2 3 2 2 3 2 0 Den utbildning som sker på kvinnokliniken utgör tillsammans med
lasarett utbildningen på regionsjukhus en god möjlighet att uppnå specia-
00-11-24 listkunskaper i professionen. Utbildningsklimatet vid kliniken är
mycket gott.
Universitets- 3 2 3 2 2 2 1 Stort och varierat patientmaterial. Högt kvalificerad och hårt arbe-
sjukhuset MAS tande läkarstab med god sammanhållning. För närvarande för få
Malmö ST-läkare/vik underläkare, vilket ger för mycket »learning by doing«.
01-03-29 Positiv ledning och bättre struktur för ST-utbildningen på väg.
Central- 3 2 2 3 3 2 1 Kliniken kan ge en god och fullständig specialistutbildning. Genom
lasarettet en bred klinisk verksamhet och målinriktad satsning på ST-utbild-
Västerås ning erbjuds goda utbildningsmöjligheter, vilka också gynnas av ett
01-04-12 mycket positivt utbildningsklimat.
Västerviks 2 3 2 3 3 2 0 Kvinnokliniken i Västervik har mycket goda förutsättningar att ge-
sjukhus nomföra utbildning av ST-läkare med uppfyllande av målbeskriv-
01-05-14 ningens krav förutsatt att viss kompletterande utbildning i onkologi
och obstetrik vid regionsjukhus genomförs.
Falu lasarett 3 2 2 2 2 3 1 En klinik med verksamhet på länssjukhusnivå. Kliniken är välfunge-
Falun rande och det råder ett mycket gott klimat för ST-utbildning.
01-05-15
Tabell XI. Klinisk kemi. Resultat av inspektioner genomförda under 2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Norrlands 3 3 3 3 3 3 1 En avdelning med allsidig verksamhet med stora patientprovvoly-
Universitets- mer och ett gott utbildningsklimat. Detta borgar för en god och all-
sjukhus sidig specialistutbildning i klinisk kemi vid Norrlands Universitets-
Umeå sjukhus.
01-02-14
Huddinge 3 3 3 3 3 3 1 En avdelning med allsidig verksamhet med stora patientprovvoly-
Universitets- mer och ett gott utbildningsklimat. Detta borgar för en god och all-
sjukhus sidig specialistutbildning i klinisk kemi vid Huddinge Universitets-
01-02-16 sjukhus.
Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙ Volym 98 5023 Tabell XII. Klin neurofysiologi. Resultat av inspektioner genomförda under 2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Karolinska 3 2 3 2 3 3 1 Kliniken uppfyller med god marginal kraven på ST-utbildning. Till-
Sjukhuset gången på specialister/handledare är f n något ansträngd. Efter ge-
Stockholm nomgång av tjänstgöringens uppläggning rekommenderar vi att
01-01-22 man vid den konkreta planläggningen av ST-utbildningen lägger in
tidsdefinierade tjänstgöringsperioder under handledning inom specialområden, som epilepsimonitorering, funktionell imaging, sömnutredning etc. Vi finner att utbildningsklimatet är tillfredsstäl- lande och att möjligheter till forskning och utvecklingsarbete är god.
Universitets- 3 3 3 3 3 3 1 Kliniken erbjuder en fullständig ST-utbildning teoretiskt och kliniskt.
sjukhuset i Utbildningen är föredömligt planerad och genomförd i en positiv
Lund anda. Moderna ändamålsenliga lokaler med nyanskaffad digital
01-09-20 apparatur.
Tabell XIII. Ortopedi. Resultat av inspektioner genomförda under 2000-2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Vrinnevi- 3 3 3 2 2 3 1 Kliniken har många överläkare och mångsidigt sektionerad verk-
sjukhuset samhet. Utbildningsklimatet är gott. Utbildningen är av hög klass
Norrköping och man håller på att strukturera och dokumentera den enligt kra-
00-10-26 ven. Kliniken fyller väl de fordringar som finns för ST-utbildning.
Karolinska 2 3 3 3 3 3 1 Kliniken kan erbjuda en allsidig specialistutbildning på regionnivå
Sjukhuset med utomordentligt goda möjligheter till vetenskapligt arbete under
Stockholm särskilda veckor men ej under normal arbetstid. Efter årsskiftet
00-11-01 kommer man att ha bättre möjligheter till kirurgisk träning av
rutinfall. Teoretiskt har man sedan något år kommit väl igång med formaliserad utbildning. Strukturerade ST-kontrakt och utbild- ningsprogram finns. Handkirurgi är idag centraliserat för hela Stor-- Stockholm och kan inte längre erbjudas på KS.
Huddinge 2 2 3 1 1 2 1 Kliniken har en stor arbetsbörda och har den senaste tiden haft
Universitets- stora personalförändringar. ST-utbildningen behöver en tydligare
sjukhus struktur utifrån målbeskrivning och utbildningspärm, samt en bättre
01-05-07 användning av handledarna. Utbildningsklimatet är ändå relativt gott
och möjlighet att gå kurser är god.
Tabell XV. Plastikkirurgi. Resultat av inspektioner genomförda under 2000-2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Akademiska 2 2 1 2 2 3 1 Universitetsklinik med goda möjligheter för allround ST-utbildning.
sjukhuset ST-kontrakt upprättas, men planerad rotation mellan olika verksam-
Uppsala hetsområden fungerar inte alltid p g a den kliniska vardagen. Kon-
00-11-24 trakterad »utombys« rotation finns för craniofaciell och estetisk
kirurgi. Den teoretiska specialistutbildningen är föredömlig. Forsk- ningsmöjligheterna är bra, men »inkörsportar« och incitament tycks saknas, och flera ST-läkare är inte engagerade i forskning.
Universitets- 2 2 2 1 3 2 1 Universitetsklinik som både har resurser och visar intresse för god
sjukhuset MAS ST-utbildning. Utmärkta möjligheter till forsknings- och utveck-
Malmö lingsarbete. Utbildningsklimatet är gott, även om det naturligtvis
01-03-09 finns utrymme för ytterligare förbättringar, t ex om utbildningen
redan från starten planeras tydligare, mer reflekterat och med bättre genomförd rotation både inom kliniken och till den plastikkirurgiska verksamheten i Lund.
Norrlands 1 0 2 1 2 2 1 Universitetsklinik med ambitioner för en god ST-utbildning som för
Universitets- en god ST-utbildning som för närvarande inte kan uppfylla kraven
sjukhus Umeå för en god utbildning p g a uttalad brist på erfarna specialister.
01-10-01
5024 Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙Volym 98
Specialistutbildningsrådet
Tabell XIV. Patologi och Cytologi.Resultat av inspektioner genomförda under 2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Universitets- 3 2 3 3 3 2 1 Avdelningen har mycket goda möjligheter att ge en allsidig och
sjukhuset i mycket bra specialistutbildning i enlighet med specialistföreningar-
Linköping nas målbeskrivningar. Utbildningen är tydligt strukturerad och väl
01-01-09 genomtänkt såväl praktiskt som teoretiskt. Utbildande handledare
finns, utbildningsplaner utgående från målbeskrivningarna används och följs upp och dokumenteras av verksamhetschef. Forsknings- möjligheterna dock begränsade.
Huddinge 3 2 3 1 2 2 1 Avdelningen har goda strukturella möjligheter att ge en allsidig och
Universitets- bra specialistutbildning. Den måste dock organiseras på ett bättre
sjukhus sätt för att möjliggöra kombination med forskning och subspeciali-
01-02-01 sering – utan att väsentliga brister i förhållande till målbeskrivningar-
na uppstår. En »patologi-ST-skola« planeras, där utbildningspro- cessen avseende teoretisk och praktisk träning samt handledning ser ut att vara väl strukturerad.
Karolinska 3 2 2 2 2 2 1 Den organisatoriskt sammanslagna kliniken vid Karolinska sjukhu-
Sjukhuset set och Danderyds sjukhus erbjuder en mycket bred och allsidig
Stockholm specialistutbildning, med viss planerad komplettering av subspecia-
01-03-12 liteter på annan närbelägen klinik. Specialiststaben är något under-
dimensionerad i förhållande till arbetsbelastning och antalet ST-lä- kare. Kliniken genomgår en välbehövlig lokalmässig upprustning på Karolinska sjukhuset.
Universitets- 3 2 3 2 2 3 1 Avdelningen har goda möjligheter att ge allsidig specialistutbildning
sjukhuset MAS i enlighet med målbeskrivningarna. Utbildade handledare finns,
Malmö utbildningsplaner utifrån målbeskrivningarna används och följs
01-03-01 upp med regelbundna handledarsamtal och utvecklingssamtal med
verksamhetschef. Forskningsmöjligheter finns, men tidsbrist be- gränsar dessa i nuläget.
SU/ 3 3 2 2 3 3 1 Kliniken är Sveriges största med väldimensionerad personalstab
Sahlgrenska och en fullständig ST-utbildning kan erbjudas. Lokaler genomgår nu
Göteborg en omfattande renovering och blir därefter adekvata för antalet ST-
01-04-02 läkare som planeras. Lokalt upprättad utbildningsplan skiljer sig
något från specialistföreningarnas. Individuella ST-kontrakt finns inte men planeras. Utbildningsklimatet upplevs som mycket gott.
Forskningsmöjligheter för ST- läkare finns och forskning upp- muntras.
Universitets- 3 2 1 1 3 3 1 Avdelningen har goda möjligheter att ge en allsidig och mycket bra
sjukhuset specialistutbildning anpassat efter specialistföreningarnas målbe-
i Lund skrivningar. Utbildningen måste dock organiseras på ett bättre sätt
01-02-13 för att möjliggöra kombination med forskning och viss subspeciali-
sering vilket krävs på en universitetssjukhusavdelning, utan att väsentliga kliniska brister uppstår.
Norrlands 3 2 3 1 2 2 1 En bred och allsidig specialistutbildning kan erbjudas, med mindre
Universitets- komplement på annan klinik. Forskarutbildning och klinisk tjänst-
sjukhus göring kan kombineras på ett gynnsamt sätt. Det finns läkar-
Umeå vakanser, men detta kompenseras till del av avdelningens goda ut-
01-01-29 bildningsklimat. Tjänstgöringens uppläggning uppvisar vissa brister
avseende handledning/regelbundna uppföljningar, men det finns en tydlig intention att åtgärda detta.
Akademiska 3 2 2 1 2 2 1 Avdelningen har möjlighet att ge allsidig specialistutbildning i enlig-
sjukhuset het med målbeskrivningarna i klinisk patologi och klinisk cytologi.
Uppsala Utbildningen måste organiseras på ett bättre sätt för att möjliggöra
01-03-19 kombination med forskning och viss subspecialisering utan att vä-
sentliga kliniska brister uppstår.
Regionsjukhuset 2 1 3 3 3 3 1 Inspektion avseende utbildningens process och forskning kan göras
i Örebro endast preliminärt då ST-läkare saknas och är baserad på samtal
01-04-05 med verksamhetschef, specialistläkare och tillfälligt sidoutbildande
ST-läkare. Avdelningen är ny och modern och en komplett utbild- ning med sidoutbildning kan erbjudas. Man önskar anställa en eller flera ST-läkare samt att arbeta med dessa enligt den nationellt fram- tagna utbildningsplanen. En underdimensionerad läkarstab kan uppvägas av ett mycket gynnsamt utbildningsklimat. Nytillsatt pro- fessur öppnar goda möjligheter till forskning.
➨
Annons
Annons
5026 Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙Volym 98
Specialistutbildningsrådet
Tabell XVI. Psykiatri. Resultat av inspektioner genomförda under 2000-2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Ljungby lasarett 2 2 2 2 3 2 0 Kliniken kan genom planerad tjänstgöringsrotation mellan Ljungby
01-01-05 och Växjö ge en allsidig specialistutbildning i psykiatri under förut-
sättning att man vidmakthåller tillräcklig obligatorisk bredd. Utbild- ningsklimatet är mycket gott. Den teoretiska utbildningen förutsätter en hög ambition att gå SK-kurser och andra kurser m m på annan ort.
Västerviks 2 2 2 2 3 3 1 Ett välorganiserat länssjukhus med mycket goda möjligheter till ut-
sjukhus bildning och att utveckla en gedigen klinisk kompetens i en trygg
01-01-13 och stabil arbetsmiljö.
Universitets- 2 1 2 2 1 3 1 Universitetsklinik med mycket stor potential att agera lok i fråga
sjukhuset MAS om utbildning och forskning. Vi bedömer att man har ett antal klara
(Sydvästra utvecklingsområden vad gäller ST-utbildning och är förvånade över
Skånes sjuk- att man i de utgivna framtidsvisionerna inte själva tagit upp detta. Vi
vårdsomr) upplever att det finns bedtydande spänningar i vad gäller ledarskap
01-06-05 och organisation som innebär att man trots mycket goda förutsätt-
ningar och ambitioner får mycket anmärkningsvärt låga poäng.
Sjukhuset 2 3 3 2 3 3 1 Mindre slutenvårdsklinik som i kombination med sidoutbildning på
i Varberg annan ort förmedlar mycket god specialistutbildning. Vissa brister
01-09-06 beträffande psykiatrisk öppenvård (som drivs i primärvårdens regi)
men helhetsintrycket är mycket gott. Framför allt är inspektorerna imponerade av den goda kollegialiteten och den stora generositet som råder gentemot alla underläkare.
Tabell XVII. ÖNH. Resultat av inspektioner genomförda under 2000–2001.
Struktur Process
A B C D E F G
Sjukhus, Utrust- Utbild- Teo-
datum för Verk- Läkar- ning, Organi- nings- retisk Forsk-
inspektion samhet stab lokaler sation klimat utbildn ning Kommentar
Länssjukhuset 2 2 3 2 2 3 0 ÖNH-kliniken i Gävle erbjuder fullständig specialistutbildning med
i Gävle ordnad sidoutbildning. Mycket positivt utbildningsklimat.
00-10-25
Region- 3 3 2 2 3 3 1 En klinik med ett mycket positivt utbildningsklimat, som ger en all-
sjukhuset sidig och fullständig specialistutbildning inom ÖNH.
Örebro 00-11-23
Umeå 3 2 2 2 3 3 1 Kliniken har alla förutsättningar för en allsidig och god ST-utbildning.
Universitets- En viss brist på specialistkompetenta läkare liksom möjlig subopti-
jukhus mal utrymme på operation och vårdavdelning ger dock en del far-
Umeå hågor om utbildningskapaciteten.
00-12-09
Blekinge- Kliniken har ett positivt utbildningsklimat med intresserad medar-
sjukhuset betarstab och fastlagd utbildningsplan. En fastare struktur bör dock
Karlskrona eftersträvas. Verksamheten är av länssjukhuskaraktär och bör kom-
01-01-17 pletteras med tjänstgöring vid universitetsklinik till vilket positiv in-
ställning råder.
Central- 2 2 3 2 3 2 1 Mycket gott utbildningsklimat med möjlighet att deltaga i FoU-arbete
lasarettet på kliniken. Bibliotek och formaliserad utbildning behöver förstärkas.
i Växjö Något knapphändigt underlag för operativ träning.
01-01-22
Central- 2 2 3 1 2 1 0 Förutsättningar för att kliniken skall bli en utmärkt utbildningsplats
sjukhuset för ST-läkare finns. Patientmaterialet är tillräckligt varierande. Alla
i Karlstad lokaler är utmärkta och utrustningen är mycket god. En fastare
01-03-12 organiserad handledning krävs. Två ST-läkare i ÖNH förefaller opti-
malt med tanke på klinikens bemanning.
Universitets- 2 3 2 2 2 3 1 God utbildnings- och forskningsmiljö. Handledarfunktionen ej fullt
sjukhuset MAS utvecklad.
Malmö 01-03-15
SU/ 3 3 2 2 3 3 1 Kliniken erbjuder mycket goda möjligheter till ST-utbildning. Med
Sahlgrenska nuvarande personalbrist är emellertid samarbetet med Mölndal en
Göteborg nödvändighet för att erbjuda en allsidig utbildning. En utomordentlig
01-04-04 studiemiljö, men en läkarstab med vakanser och många ST-läkare
kräver en genomtänkt schemaläggning. Upprustning av vissa loka- ler skulle kunna förbättra arbetsmiljön.
Kärnsjukhuset 2 2 1 1 2 3 1 Kliniken präglas av en positiv inställning till utvecklings-arbete och
Skövde undervisning men den senare är dåligt strukturerad. Läggs mer
01-04-24 arbete på strukturen kommer kliniken att kunna ge en mycket god
specialistutbildning.
❙❙ Under den femåriga utbildningen till specialist utvecklas medicinsk kompe- tens, färdigheter, värderingar och förmå- ga till kommunikation. En förutsättning för ett bra slutresultat är bra handledning och att utbildningens struktur och pro- cess är ändamålsenliga. I vissa länder, bl a i Storbritannien, tillåts allmänläkare handleda blivande specialister endast om arbetsplatsen uppfyller fastställda kriterier på utbildningskvalitet och handledaren genomgår extern gransk- ning med jämna mellanrum [1].
I Sverige har sedan cirka ett decenni- um många enheter inom slutenvård och primärvård SPUR-inspekterats, vilket innebär frivillig extern granskning av en kliniks eller vårdcentrals förutsättningar att bedriva specialistutbildning [2]. In- spektionen utförs av erfarna och för än- damålet utbildade läkare. Tillsammans med verksamhetschef, handledare och ST-läkare analyserar och bedömer de ut- bildningsmiljön i syfte att stimulera till förbättringar av utbildningens struktur (ändamålsenliga resurser) och process (innehåll och utbildningsklimat). Där- med bör också resultatet – läkarnas kom-
petens – bli bättre. Poängbedömningen av alla SPUR-granskningar publiceras i Läkartidningen [3].
Grunden för SPUR-granskning är an- tagandet att inspektion medför förbätt- rad utbildning av blivande specialister i allmänmedicin. Någon analys av effek- terna eller huruvida tillvägagångssättet vid den nu tillämpade SPUR-modellen är tillämplig för primärvården med dess stora antal vårdcentraler har inte gjorts.
Vi vill här diskutera en enkätunder- sökning riktad till verksamhetschefer och utbildningsansvariga vid vårdcen- traler angående effekterna av SPUR-in- spektion [4]. Vi föreslår en modifiering av den nuvarande SPUR-modellen för att den bättre skall passa till primärvår- dens struktur.
Enkät till 14 inspekterade vårdcentraler Verksamhetschefer eller utbildningsan- svariga vid de fjorton vårdcentraler som genomgick SPUR-inspektion under åren 1999 och 2000 erhöll i april 2001 ett frågeformulär med åtta ja/nej-frågor [4]. Svar inkom från samtliga vårdcen- traler. Från två vårdcentraler kom svar även från utbildningsläkare. Enkätsva- ren skickades in anonymt.
Alla de 16 uppgiftslämnarna uppfat- tade att inspektören hade satt sig väl in i vårdcentralens förhållanden och att den slutgiltiga rapporten inklusive poängbe- dömningen gav en korrekt och rättvis bild. Nästan alla (14 st) ansåg inspektio- nen vara värd arbetet och kostnaden.
Man rekommenderar SPUR-inspektion till andra vårdcentraler (15 st).
När det gällde konkreta effekter på utbildningskvaliteten varierade svaren.
De flesta (11 st) angav att strukturen på utbildningen hade påverkats positivt, framför allt vad gällde målbeskrivning-
Läkartidningen ❙Nr 45 ❙2001 ❙ Volym 98 5027
