Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Cancerdrabbade patienters upplevelse av att skatta sin smärta - En litteraturstudie
Författare Handledare
Elvira Hafdelin Klara Juremalm
Afsaneh Roshanai
Examinator
Pranee Lundberg
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
VT 2018
Sammanfattning
Bakgrund: Cancersmärta är både akut och långvarig vilket påverkar de drabbade fysiskt, psykiskt och existentiellt. Som sjuksköterska är det av stor vikt att identifiera och värdera smärta med olika smärtskattningsinstrument.
Syfte: Att undersöka cancerdrabbade patienters upplevelse av att skatta sin smärta med smärtskattningsinstrument.
Metod: En litteraturstudie med utvalda artiklar från databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus.
Elva kvalitativa originalartiklar som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna inkluderades.
Resultat: Patienter upplevde att smärtskattningsskalor till största del var lätta att använda och förstå sig på, dock upplevde patienterna vissa skattningsinstrument som förvirrande. Flertalet patienter upplevde att det är lättare att beskriva sin smärta med egna ord istället för att
använda en skala. Många upplevde även att de inte blev tagna på allvar av vårdpersonal vid smärtskattning.
Slutsats: Cancersmärta är komplext och en individuell typ av smärta. Patienter upplevde olika smärtskattningsskalor på olika sätt. Ansvarig sjuksköterska bör ha möjligheten att erbjuda flera typer av skalor för att kunna behandla smärtan på ett adekvat sätt.
Nyckelord: Smärtskattning, cancerpatienter, upplevelser, cancersmärta
Abstract
Background: Cancer pain causes both acute and long-term pain and affects patients both physically, psychologically and existentially. As a nurse it's important to identify and assess pain with different pain measurements.
Aim: To examine how cancer patients experience pain using pain measurement tools.
Method: A literature study was used with articles from the databases Pubmed, Cinahl and Scopus. Eleven qualitative original articles who met the studies inclusion- and exclusion criteria were included.
Results: Patients mostly experienced the pain measurement tools to be easy to use and understand. Some patients experienced the measurement tool as confusing and preferred to describe their pain with own words instead of using a scale. Many patients felt that they were not being taken seriously by the staff when they measure their pain.
Conclusion: Cancer pain is a complex and individual type of pain. Patients experienced various pain measurement tools differently. Therefore the nurse in charge should have the ability to offer different types of measurement tools to be able to treat the pain adequately.
Keywords: Pain measurement, cancer patients, experience, cancer pain
Innehållsförteckning
BAKGRUND...5
Cancerrelaterad smärta ...5
Smärta och orsaker ...5
Smärtskattningsinstrument ...6
Upplevelse av smärta ...8
Teoretisk referensram ...8
Problemformulering ... 9
Syfte ... 10
METOD ... 10
Design ... 10
Sökstrategi ... 10
Urval ... 12
Bearbetning och analys ... 12
Kvalitetsanalys ... 12
Resultatanalys ... 13
Forskningsetiska överväganden ... 13
RESULTAT ... 13
Upplevelse av smärtskattningsinstrument ... 14
Upplevelsen att uttrycka sin smärta ... 15
Patienternas upplevelse av vårdpersonalens betydelse ... 16
DISKUSSION ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Upplevelse av smärtskattningsinstrument ... 17
Upplevelsen att uttrycka sin smärta ... 19
Patienternas upplevelse av vårdpersonalens betydelse ... 20
Metoddiskussion ... 22
Kliniska implikationer ... 23
Slutsats ... 23
REFERENSER ... 24
BILAGOR ... 28
5
BAKGRUND
Cancerrelaterad smärta
Smärta är en upplevelse av ett obehag både sensoriskt och emotionellt, både akut och långvarigt (Werner, 2010a). Enligt Bennett (2005) lider 80% av patienter med långt gången cancer av smärta och ungefär hälften av dessa patienter upplever att de inte kan få kontroll över sin smärta. Bennett (2005) menar att detta beror på olika faktorer såsom otillräcklig smärtanalys, för liten dos smärtlindrande samt bristen på utbildning hos vårdpersonal. I arbetet med sjuka patienter syns det tydligt att smärta påverkar livssituationen för en
människa. Att leva under ständig smärta tär på kroppen och patienter upplever ofta konstant trötthet och klarar inte alltid av att göra sådant de brukade. Många som lider av
cancerrelaterad smärta känner därför till stor del att de förlorat sin “värdighet” och att livet balanserar mellan hopp och förtvivlan (Bergh, 2014).
Smärta och orsaker
Det finns fyra subgrupper till ordet smärta som baseras på dess orsaker; nociceptiv- (orsakas av vävnadsskada i exempelvis hud, skelett eller inre organ), neurogen- (orsakas av skador i nervsystemet vid exempelvis en stroke eller bältros), idiopatisk- (orsakas av okänd uppkomst, ofta kopplad till fysisk skada med psykisk stress) samt psykogen smärta (uppkommer vid psykisk sjukdom av olika slag). Cancersmärta är dock en typ av smärta som inte kan
kategoriseras under endast en av dessa subgrupper då den består av fem olika dimensioner. De dimensioner som främst kopplas till cancersmärta är den fysiologiska dimensionen där
personen får ont på grund av fysiska orsaker i form av vävnadsskada, den affektiva
dimensionen där känslomässiga reaktioner spelar in. Den kognitiva dimensionen påverkar hur en person upplever sig själv, sin smärta och sin behandling, samt den beteendemässiga
dimensionen där det beskrivs att det är individuellt hur man beter sig under smärtpåverkan trots att det finns ett mönster. Den sista dimensionen är den sociokulturella dimensionen där ålder, kön, etnicitet etc. spelar en stor roll i hur personer påverkas i sina värderingar, när det handlar om att uttrycka smärta (Bergh, 2014).
De som drabbas av cancer drabbas ofta av långvarig, men även akut smärta (Strang, 2012).
Akut smärta kan kopplas till gråt, försämrad sömn, känsla av rastlöshet samt kroppsliga reaktioner som ökat blodtryck och ökad puls. Medan långvarig smärta visar sig genom ökad sömn, minskad aktivitet och ger sällan förändringar på varken blodtryck eller puls (Bergh,
6 2014). Detta styrks även i en studie av Bedard et al. (2014) där det dokumenterats att 40-80%
cancersjuka patienter någon gång har drabbats av genombrottssmärta, vilket orsakar ökad sjukdomskänsla. Werner (2010a) beskriver genombrottssmärta som en period av successivt ökad smärta där den tillslut blir så akut stark att det kan kännas outhärdligt för patienten. Det tar ca 2-5 minuter att uppnå den “outhärdliga” gränsen och den avtar för det mesta efter ca 30 minuter. Vidare beskriver Bedard et al. (2014) att genombrottssmärta på lång sikt kan orsaka fysisk försämring, psykisk smärta samt minska det sociala välmåendet. Detta i sin tur leder till en degenererad livskvalité.
Smärtan kan bero på olika saker såsom cancerrelaterad smärta, smärta från tidigare behandlingar, exempelvis strålbehandling, smärta på grund av biverkningar från
cytostatikabehandling, men även vanlig smärta som inte är kopplat till cancer, exempelvis huvudvärk (Strang, 2012). Bennet (2015) påtalar också att vanliga orsaker till smärta hos cancerdrabbade patienter kan vara cancern i sig, som direkt tryck på somatiska strukturer, cancerbehandling, som exempelvis postoperativa sår och kemoterapi. Men även problem som att man blir svag i kroppen och därmed kan utveckla trycksår samt förstoppning relaterat till immobilisering.
När en person blir medveten om den nedbrytande cancern är det svårt att inte koppla all form av smärta till sjukdomen, även om det är så kallad “vanlig” smärta. Om man exempelvis sovit på ett konstigt sätt och vaknar med ont i ryggen, eller upplever en annan smärtande känsla som inte känts förut, frågar man snabbt sig själv om det kan bero på att cancern har spridit sig istället för att bara strunta i det som man kanske gjort om man inte varit drabbad. Dessa tankar påverkar personens psykiska hälsa genom att hela tiden känna oro, ångest och rädsla för försämring, och kan därmed medföra existentiellt lidande (Strang, 2012). Då smärta är ett problem som många patienter lider av är det en av de viktigaste uppgifterna för en
sjuksköterska att bedöma och behandla smärtan. För att kunna bedöma smärtan måste den identifieras och värderas. Detta kan göras med hjälp av olika smärtskattningsskalor (Bergh, 2014).
Smärtskattningsinstrument
VAS (Visuell Analog Skala) är en skala där patienten får skatta sin smärtas intensitet på en tio centimeters lång “sticka”. Från noll som betyder “ingen smärta alls”, till tio som betyder
7
“värsta tänkbara smärtan”. På baksidan av stickan är det utsatta siffror från ett till tio med beskrivningar vid de olika siffrorna beroende på smärtans intensitet (Bergh, 2014).
NRS (numerisk skattningskala) är ett annat smärtskattningsinstrument. Med denna skala skattar patienten sin smärta muntligt mellan värdet noll, “ingen smärta alls” och tio, “värsta tänkbara smärtan”. Patienten behöver inte vara fysiskt närvarande och kan därför skatta sin smärta via exempelvis ett telefonsamtal (Bergh, 2014). Patienter föredrar denna eller andra verbala skalor då de är lätta att använda och är mycket pålitliga (Allvin & Brantberg, 2010).
Enligt Myrvik et al. (2013) är både VAS och NRS trovärdiga smärtskattningsinstrument vilka ger likvärdiga resultat. Studien utfördes på patienter med diagnostiserad cancer som fick använda sig av NRS och VAS för att skatta sin smärta under sin vårdtid. Resultatet från studien visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika mätinstrumenten.
Patienter som inte kan uttrycka sig verbalt eller är i ett tillstånd där de inte kan uttrycka smärta överlag finns smärtskattningsinstrument som inriktar sig på beteende. Beroende på vilket tillstånd en patient befinner sig i finns olika beteendeskalor som kan användas för att
smärtskatta och ge en optimal smärtbehandling. Patienter som är drabbade av cancer och är i livets slutskede kan påverkas av svår smärta samt gå in i ett förvirringstillstånd vilket leder till att de ovan beskrivna smärtskattningsinstrument inte längre kommer att kunna användas (Buffum, Hutt, Chang, Craine & Snow, 2007). Vid ett sådant tillstånd är det viktigt att
använda sig av beteendeskalor, bland annat finns ”Abbey Pain Scale” och ”Doloplus-2” vilka riktar sig till patientens uttryckssätt, beteende och somatik (Bergh, 2014).
Dock bör beteendeskalorna användas varsamt då smärtan hos patienter är individuell och därmed riskerar att feltolkas (Allvin & Brantberg, 2010). Detta styrker även Buffum et al.
(2007) som uppger att det är viktigt att särskilja på olika tillstånd där beteendeskalor bör användas för att använda rätt skala vid rätt tillstånd för att ge en optimal behandling.
Emellertid bör mer forskning göras och fler beteendeskalor bör tas fram för att smärta är individuellt och en beteendeskala som passar en patient behöver inte passa en annan. Med hjälp av skalor som VAS, NRS, ”Abbey Pain Scale” och ”Doloplus-2” får patienten en chans att beskriva sin smärta, samtidigt som vårdpersonal får en chans att utvärdera smärtan för att kunna ge adekvat behandling (Bergh, 2014).
8 Upplevelse av smärta
Smärta är en upplevelse av ett obehag både sensoriskt och emotionellt, både akut och långvarigt. Man kan koppla denna upplevelse till en faktisk vävnadsskada men även till ett existentiellt lidande när de handlar om potentiellt dödliga sjukdomar (Werner, 2010b). I en studie av Korhan, Yildirin, Uyar, Eyigör & Uslu (2013) beskriver en del patienter smärtan genom att tala om vad de hindras från att göra i vardagen. De påstår att måendet till följd av smärtan var värre än själva smärtkänslan. Det patienterna känner sig hindrade av är
exempelvis att de inte kan gå ut, gå till jobbet eller ens komma upp från sängen och sitta på en stol.
Enligt Erol et al. (2018) upplever cancerdrabbade patienter att smärtan påverkar framförallt deras dagliga liv, vilken uttrycker sig genom trötthet, nedsatt ork, nedsatt fysisk aktivitet och dålig sömn. Smärtan påverkar även relationer med familj och vänner, då depression och social isolering förekommer. Haozous, Knobf & Brant (2011) skriver att de cancerdrabbade
personerna som ingick i deras undersökning upplever att smärtan har negativ inverkan på deras dagliga aktiviteter och glädje, samt att det påverkar det psykosociala måendet då de har känslor av skuld, känsla av isolering relaterat till sin sjukdom och även depression.
Korhan et al. (2013) skriver att smärta hos patienter med cancer kan medföra en känsla av hopplöshet, men även rädsla. Det är därför viktigt att tidigt identifiera smärtupplevelsen och se till att smärtbehandling blir prioriterat i alla stadier av cancer. I en intervju har patienter försökt sätta ord på sin smärtupplevelse. De som medverkade i intervjun var drabbade av nio olika sorters cancer såsom prostata-, bröst- och magcancer etc. Patienterna har beskrivit känslan av smärta som något som sticker konstant och gör en trött, att det vänder livet upp och ned, att det känns som något brinner inom en som hela tiden är där och irriterar.
Teoretisk referensram
Joyce Travelbee är en omvårdnadsteoretiker som betonar interaktionen mellan patient och sjuksköterska. Hon ser människan som unik vilken upplever miljö och hälsa individuellt.
Omvårdnadens syfte är att främja hälsa, förebygga sjukdom och lidande. För att skapa en god interaktion och mellanmänsklig relation ska en sjuksköterska uppehålla en god
kommunikation samt använda sig själv terapeutiskt. Genom att använda sig själv terapeutiskt kan patientens lidande lindras och en god omvårdnad uppfyllas (Jahren Kristoffersen, 2006).
9 Travelbees omvårdnadsteori ger sjuksköterskor ett bra stöd och ett systematiskt
tillvägagångssätt för att smärtskatta patienter med cancerrelaterad smärta. Det finns fem stadier i processen att uppmärksamma och tillgodose patientens behov vilken sjuksköterskan kan följa gällande smärtskattning. Första processen är att observera och kartlägga behov, följande är att få sitt antagande bekräftat. Därefter följer åtgärder att uppskatta och åtgärda lidande samt behov till exempel genom smärtskattning. Slutligen görs en plan för att lindra lidande helt samt att utvärdera efter vald behandling för att uppnå ett lindrat lidande (Jahren Kristoffersen, 2006).
Travelbees teori ger även stöd för patienterna som blivit drabbade av cancer, då teorin syftar till att varje persons lidande i form av exempelvis cancersmärta är individuell. Varje patient är unik och upplever smärta på olika sätt, därför är det sjuksköterskans uppgift att se på varje patient som en enskild individ och respektera dess upplevelser. Det är av vikt att
sjuksköterskan inte själv skapar sig en uppfattning om hur de tror att patienten känner i sitt lidande, utan istället bjuder in patienten att berätta om sina upplevelser i form av exempelvis smärtskattning, samt därefter behandla smärtan efter dennes önskemål. Detta ger ett minskat lidande då patienter får uttrycka sin personliga upplevelse av smärtan med hjälp av bland annat smärtskattning och smärtanalys (Kirkevoldt, 2014).
Problemformulering
Då cancerdrabbade patienter ökar kontinuerligt, ökar även antalet patienter med smärta. Detta innebär ett stort lidande för många och det påverkar livskvalitén negativt (Erol et al. 2018).
Att lindra cancerrelaterad smärta kan vara svårt då detta påverkar patienter både psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt. För att mäta smärtintensiteten hos patienter, har det tagits fram olika smärtskattningsinstrument. Skattningsinstrument och smärtanalyser är mer riktade åt somatisk smärta där man ska förklara lokalisation, variation samt intensitet. Cancerrelaterad smärta inte bara akut och somatisk, utan medför även en långvarig psykisk smärta. Då
cancersmärta är komplext utfördes detta arbete för att ta reda på patienters upplevelser av att uttrycka sin smärta med smärtskattningsinstrument. Genom att utföra detta projekt skulle vårdpersonal kunna få en större förståelse för hur smärtskattningen upplevs av
cancerdrabbade patienter. Det kan även ha betydelse för patienterna då det kan leda till en förbättrad smärtbehandling och smärtskattning i framtiden om detta ämne lyfts upp.
10 Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka cancerdrabbade patienters upplevelse av att skatta sin smärta med smärtskattningsinstrument.
Frågeställning
1. Vad är cancerpatienters upplevelser av smärtskattning? Får patienterna fram hur de verkligen känner?
2. Hur upplever patienterna att vårdpersonal uppfattar deras smärtskattningsvärde?
METOD
Design
Studien var en litteraturstudie. En litteraturstudie kännetecknas av att det finns en
välformulerad fråga vilken besvaras genom att analysera relevant forskning. En förutsättning för denna typ av studie är att det finns flertalet studier av god kvalitet för att kunna utföra bedömningar samt formulera slutsatser (Forsberg & Wengström, 2016).
Sökstrategi
De databaser som har använts i denna studie är Scopus, Cinahl och Pubmed. Dessa tre databaser valdes då de är riktade mot hälso- och sjukvård. Författarna i denna litteraturstudie använde sig till en början endast av Scopus och Cinahl då de har ett söksystem som är lätt att förstå sig på och tog fram relevanta artiklar. Ytterligare en sökning i Pubmed lades till då detta är en av de största medicinrelaterade databaserna och då det skulle ge ett bredare resultat. Då författarna vid granskning av artiklarna med godkända abstract inte lyckades uppfylla antalet godkända artiklar till studiens resultat gjordes ytterligare en sökning i Pubmed och Cinahl. I samtliga databaser användes filter för att få fram artiklar på rätt språk (engelska) samt rätt årtal (2003-2018), dock sorterades resultaten i Scopus och Cinahl efter
“relevance”. I Pubmed sorterades inte resultaten efter “relevance” utan stod kvar under “most recent”. Sökord som använts i den första sökningen i databaserna Pubmed samt Cinahl var
“Cancer patients” , “experiences of pain” och “pain measurement”. I den andra sökningen i Pubmed samt Cinahl användes sökorden “cancer patients”, “experiences of pain” och “pain assessment”. I sökningen på databasen Scopus användes följande sökord; “cancer patient”,
“pain assessment”, “experience” samt “efficacy”. Mellan sökorden har ordet ‘AND’ använts
11 för att begränsa sökresultatet. Översikt över databassökning visas i Tabell 1.
Tabell 1. Presentation över databassökning
Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstract
Antal lästa artiklar
Antal utvalda artiklar
Pubmed 6/4-18
Cancer patients AND experiences of pain AND pain
measurement
55 15 7 3
Cinahl 9/4-18
Cancer patients AND experiences of pain AND pain
measurement
137 43 10 2
Scopus 9/4-18
cancer patient AND pain assessment AND experience AND efficacy
110 48 13 2
Pubmed 13/4-18
Cancer patients AND experiences of pain AND pain assessment
102 33 8 1
Cinahl 15/4-18
Cancer patients AND experiences of pain AND pain assessment
199 37 9 3
12 Urval
Inklusionskriterierna som författarna har använt sig av var att patienterna i studierna ska lida av någon form av cancer och att studien är riktat mot cancersmärta. Författarna har inte tagit hänsyn till vilket skattningsinstrument som använts i artiklarna, utan alla artiklar oavsett smärtskattningsinstrument har inkluderats i denna studie. Det fanns ingen övre gräns på ålder dock skulle deltagarna ha varit över 18 år gamla. Utvalda artiklar skulle vara publicerade mellan 2003-2018 och därmed var de max 15 år gamla från dagens datum. De utvalda och granskade artiklarna var skrivna på engelska samt att de var av kvalitativ metod då denna studie riktar sig mot upplevelser och inte kvantitet.
Författarna har valt att exkludera artiklar som var skrivna på annat språk än engelska. Artiklar vars innehåll inte handlar om cancersmärta har också exkluderats, samt artiklar riktade mot pediatrik. Även de artiklar som inte funnits tillgängliga online eller där det använts kvantitativ metod har valts bort. Utifrån sökningarna som gav totalt 603 träffar lästes 176 stycken
abstract, därefter lästes 47 artiklar. Elva artiklar som motsvarade inklusions- och exklusionskriterierna valdes ut (Se Tabell 1).
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
Kvalitén på de utvalda artiklarna bedömdes med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Granskningsmallen innehåller frågor om det exempelvis finns ett problem formulerat, om det finns en teoretisk utgångspunkt, om syftet är klart formulerat samt vad resultatet visar etc. (Friberg, 2017) (Se bilaga 1). Under granskningen har frågorna besvarats genom att grundligt läsa en artikel i taget för att bedöma kvaliteten. I denna granskningsmall fanns inga ramar för vad som tolkas som låg, medel eller hög kvalité. Därför har författarna valt att använda sig av artiklar där alla frågor går att besvara. Artiklarna tolkades då vara av hög kvalité. Elva artiklar uppfyllde studiens inklusions- och exklusionskriterier för att få genomgå en kvalitetsgranskning. Under granskningens gång ansågs alla artiklar vara av hög kvalitet då alla frågor gick att besvara. Efter kvalitetsgranskningen genomförts lästes
artiklarna igenom ytterligare en gång för att ställa upp resultaten i en översiktstabell där syfte, metod och resultat samt kvalité av studierna finns redovisade (Se tabell 2 i bilaga 2). Denna tabell användes i syfte att lättare kunna utföra resultatanalys samt sammanställa resultatet.
13 Resultatanalys
Utvalda artiklar har granskats med hjälp av innehållsanalys. Att använda denna metod som resultatanalys innebär att artiklarna blir lästa flertalet gånger för att hitta meningsbärande enheter, kategorier samt centrala teman (Forsberg & Wengström, 2016). Första steget i
resultatanalysen var att läsa igenom alla artiklar var för sig. Artiklarna lästes igenom grundligt minst två gånger, därefter koncentrerade författarna sig på att finna information i form av meningsbärande enheter som hjälpte till att besvara studiens frågeställningar. Denna information var i form av meningar samt citat som kopierades in i ett separat dokument.
Texten sorterades under databasens namn och kodades med en siffra samt tillhörande referens på slutet av stycket. När artiklarna har analyserats och väsentlig information har tagits ut lästes artiklarna igenom ytterligare en gång för att kunna skapa preliminära teman utefter innehållet. Sedan sorterades meningarna och citaten in under kategorier. Texterna från de olika artiklarna lästes igenom flera gånger för att jämföra skillnader och likheter, därefter formades det fram tre kategorier där det slutgiltiga resultatet ställdes fram. Översikt över vilka artiklar som tillhör respektive kategori visas i Tabell 3 (Bilaga 3).
Forskningsetiska överväganden
Inkluderade artiklar i studien var av god etisk kvalité då det framgår i samtliga artiklars metod att de genomgått etiska överväganden samt fått tillstånd från en etisk kommitté. Alla artiklar var kvalitetsgranskade för att ge ett tillförlitligt resultat. Detta för att kunna presentera ett giltigt urval och resultat. Alla artiklars resultat som ingår i litteraturstudien har presenterats (Forsberg & Wengström, 2016).
RESULTAT
Resultatet presenteras under följande tre kategorier: Upplevelse av smärtskattningsinstrument, Upplevelsen att uttrycka sin smärta samt Patienternas upplevelse av vårdpersonalens
betydelse. Elva artiklar uppfyllde studiens inklusion- och exklusionskriterier. Samtliga artiklar räknades vara av hög kvalité efter granskning. Det som funnits gemensamt för de olika
studierna har sorterats efter dess innehåll och sedan bildat en kategori utifrån det som utmärkt innehållet.
14 Upplevelse av smärtskattningsinstrument
Patienter som drabbats av cancer och därmed smärta var ofta underbehandlade då det inte fanns ett smärtskattningsinstrument riktat mot cancersmärta. En del patienter upplevde att det var lätt att skatta sin smärta med skattningsinstrument, medan andra tyckte att det fanns en del svårigheter (Gater et al. 2011; Watanabe, Nekolaichuk, Beaumont & Mawani, 2009). Flertalet patienter upplevde dock smärtskattnings-instrumenten som okomplicerade. I studien av Watanabe et al. (2009) upplevde majoriteten av patienterna att instruktionerna var lätta att förstå trots att en del patienter var tvungna att beskriva sina symtom högt med ord, detta till hjälp för att sedan kunna sätta en siffra på sin smärta. Patienterna uppfattade smärtskattnings- instrumenten som pålitliga samt känsliga för att upptäcka om smärtan förvärras eller
förbättras, men de rekommenderade ändå att inkludera en bestämd tidsram för att tydliggöra att det talas om nutid (Gater et al., 2011; Watanabe et al 2009). Svårigheter som framkom var att patienterna upplevde att skalorna kunde vara förvirrande då de inte kunde beskriva graden av smärta genom siffror (Webber, Andrew & Cowie, 2011; Schulman-Green et al. 2005;
Haozous & Knobf, 2013), "That's stupid. How can you give a number to your pain?”
(Schulman-Green et al. 2005, s. 343). De intervjuade patienterna i studien av Watanabe et al.
(2009) upplevde att man bör ta hänsyn till lokalisation vid smärtskattning då smärtintensiteten ofta är olika stark på olika ställen. Det framkom även att patienterna upplevde olika
smärtintensitet i olika kroppsdelar vilket ledde till svårigheter att sätta en slutgiltig siffra eller ord på sin smärta, en kvinna berättade:
"It's hard to determine. My belly is a 5, my arm is a 2, and my leg is a 6. And don't forget my back now, and I have a headache, too."(Schulman-Green et al.
2005, s. 343).
Patienterna upplevde att de skalor där smärtan förmedlades genom att sätta ett ord på känslan (t.ex. lindrig, obehaglig, hemsk och plågsam) kunde vara svårtolkade och att olika ord kunde betyda samma sak (Gater et al., 2011; Watanabe et al., 2009). Patienterna beskrev att de upplevde ordet hemsk som en typ av rädsla samt ordet plågsamt som något psykologiskt.
Därmed upplevde inte patienterna att dessa ord passade i ett smärtskattningsinstrument. En del ord var även svåra att särskilja, exempelvis lindrig och obehaglig, “Yeah, the words mild and discomforting - what's the difference between those?”(Gater et al. 2011, s. 7).
15 Upplevelsen att uttrycka sin smärta
Det var svårt för en del av patienterna att sätta en siffra på sin smärta, därför upplevde flertalet patienter att det var lättare att beskriva sin smärta med ord som exempelvis “mycket ont” eller
“lite ont” (Schulman-Green et al. 2005; Watanabe et al. 2009). En del använde ord som beskriver den ingående känslan i sin smärta till exempel “brinnande” eller “värkande”,
(Knudsen et al. 2012) medan andra använde ord/meningar som beskriver hur smärtan får dom att känna, exempelvis “det är en hemsk känsla” (Webber, Andrew & Cowie, 2011; Haozous
& Knobf, 2013). Ytterligare ett sätt att uttrycka smärtintensiteten var att patienterna beskrev illustrerande hur smärtan påverkar ens vardagliga liv. Majoriteten av patienterna upplevde att smärtan påverkade deras aktiviteter i det dagliga livet (Webber et al., 2011). Exempelvis berättade patienter om att de inte kan ta sig upp ur sängen för att smärtan är för stark, att de inte kan jobba längre för att smärtan påverkar koncentrationen samt att det påverkar ens psykiska mående då de inte kan komma ut till den friska luften och varken se eller prata med folk (Haozous & Knobf, 2013; Knudsen et al. 2012; Gater et al. 2011).
“It was so painful that my husband had to help me get dressed.”(Knudsen et al.
2012, s. 2495).
“How it is to have pain is difficult to describe. It’s difficult to find the correct words. I’ve never had such pain before” (Knudsen et al. 2012, s. 2495).
“...I can get up out of the chair, anything like this - I know it's going to hurt. And it usually hurts, and so I'll try to minimize it as much as I can'.” (Gater et al.
2011, s. 6).
“I am now sort of bedbound and I am afraid to move very much...I mean my whole life is at a halt now.” (Webber et al. 2011, s. 2043)
Patienterna upplevde att deras smärta förvärras när de inte vet orsaken till smärtan. Att veta vad smärtan beror på gör det lättare att hantera den då många patienter trodde att det gjorde ont till följd av en förvärring av sjukdomen, såsom exempelvis metastaser. De upplevde att smärtan lindras om man vet vad det beror på, då man inte fokuserar på den på samma sätt (Knudsen et al. 2012; Webber et al. 2011).
16
“It is the not knowing, I think that is always the worst...if it can be explained it is very helpful if not relieving and reassuring even, to some people” (Webber et al.
2011, s. 2495).
Patienternas upplevelse av vårdpersonalens betydelse
Smärtskattning har blivit en stor del av att analysera smärta. Många patienter upplevde att de inte blir tagna på allvar i sin smärta (Gater et al. 2011). De beskrev det som att de måste skatta smärtan med det instrument som vårdpersonalen tar fram för att visa vilken smärtnivå de har.
“I feel as though if I am in pain then I have to use that to show it (Visual Analogue Scale). I have to be able to show them how much it hurt before and how much it hurts now. I can’t just sit and explain what it’s like with
words.”(Boström, Sandh, Lundberg & Fridlund, 2004, s. 414).
Det är viktigt att vårdpersonalen tror på patienterna när det gäller skattning av deras smärta.
Vårdpersonal kunde tycka att patienterna överdrev eller inte gav en korrekt smärtgrad då de inte förstod skattningsskalan. Emellanåt kunde personal som vanligen vårdar samma patient få en personlig kontakt till den sjuke. Detta ledde till att vårdpersonalen upplevde att de vet hur patienten fungerar och reagerar i olika tillstånd, vilket i sin tur kunde leda till att
skattnings-värdet tolkades olika från patient till patient och att de bara tar en del på allvar (Schulman-Green et al. 2005).
“Sometimes you can just tell. Sometimes they are grumpy, like Mr M. I could tell he was really in pain because he was very, very grumpy. I know his procedure, when he doesn’t say anything I know he is really hurting” (Schulman-Green et al.
2005, s. 344)
En del patienter uppfattade det som att vårdpersonalen skattar deras smärta flertalet gånger per dag, men trots det inte låter patienterna berätta mer ingående om smärtan (Rustøen,
Gaardsrud, Leegaard & Wahl, 2009). För vissa patienter upplevdes det att vårdpersonalen inte frågar om deras smärta innan de lämnar rummet (Pathmawathi et al. 2015). Det framkom även att läkarna var de som pratade mer ingående om smärtan än vad annan vårdpersonal gjorde (Rustøen et al. 2009), samtidigt som andra patienter upplevde att varken läkare eller annan vårdpersonal gav sig tid att samtala om deras smärta.
17
“Doctors don’t ask how I feel, whether I have pain or whether I am
comfortable. No one asks me about my pain, they always ask me to fight the pain. I cannot fight it, I cannot be patient. I think the doctors should be more understanding…” (Pathmawathi et al., 2015 s. 556).
En del patienter upplevde även att det är svårt att förmedla sin smärta till vårdpersonal då de själva inte är drabbade av cancer, “Pain… it’s difficult to describe pain...it’s really hard to talk to someone about the pain of cancer when the only person who’s suffereditis themselves.”
(Webber, Andrew & Cowie, 2011, s. 2044).
Dålig kommunikation resulterade i att patienterna inte blev betrodda om sin smärta och sina upplevelser vilket skapar ett försämrat samarbete. Det är viktigt att kommunikationen fungerar bra och att vårdpersonalen har tid att lyssna och bry sig (Boström et al. 2004;
Rustøen et al. 2009; Pathmawathi et al. 2015). Patienterna upplevde då att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras smärta, samt att bättre smärtbehandling uppnås. Framförallt blev det en förbättrad kontroll över smärtan, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité och förbättrad attityd gentemot sin cancersmärta (Boström et al. 2004; Rustøen et al. 2009; Maly, Singh, &
Hazard Vallerand, 2018). Om vårdpersonal får reda på patienternas upplevelse kommer det även att leda till ökad möjlighet för vårdpersonal att ge fler alternativ till smärtbehandling (Beck et al., 2010).
DISKUSSION
Tre kategorier av cancerdrabbade patienters upplevelse av att skatta sin smärta med smärtskattningsinstrument identifierades: Upplevelsen av smärtskattningsinstrument, Upplevelsen att uttrycka sin smärta samt Patienternas upplevelse av vårdpersonalens betydelse. Resultatet i denna litteraturstudie visar att cancerdrabbade patienter till största del upplevde att smärtskattningsinstrument är lätta att förstå sig på och använda. Dock fanns svårigheter med instrumenten såsom att skalorna kan vara förvirrande och svårtolkade.
Patienter upplevde att de inte blev tagna på allvar vid sin smärtskattning, detta till följd av dålig kommunikation från vårdpersonalen. Patienterna upplevde även att man blir pressad till att skatta sin smärta med ett smärtskattningsinstrument. Samt att de upplevde förvärrad smärta
18 om det inte visste vad smärtan berodde på då de trodde att smärtan var till följd av en
försämring i sjukdomen.
Resultatdiskussion
Upplevelse av smärtskattningsinstrument
Resultatet i denna studie var att flertalet patienter upplevde att smärtskattnings-instrumenten var någorlunda lätta att förstå, men samtidigt förvirrande. Detta kan bero på att patienterna upplever att cancer-smärta inte med enkelhet kan beskrivas med endast ett ord eller en siffra.
En annan förklaring i linje med vad Bergh (2014) förklarar kan vara att cancersmärta består av olika dimensioner där man påverkas både fysiskt, psykiskt och kognitivt. Nackdelen med smärtskattningsskalorna blir då att de är ensidiga och täcker därmed inte alla olika
dimensioner. Därmed blir det försvårat för dessa patienter att gradera smärtan. Ett annat resultat som kom fram var att det är vanligt att cancerdrabbade patienter under förloppet av sjukdomen har smärta i olika delar av kroppen samtidigt. Detta är något som vårdpersonalen måste ta hänsyn till. Den standardiserade frågan när smärtskattning sker hos patienter är till största del “Hur ont?”. För någon som har ont på många ställen samtidigt behövs en
grundligare analys innehållande bland annat lokalisation innan man smärtskattar. Bennett (2005) beskrev att vårdpersonal inte gjorde en ordentlig smärtanalys hos patienter med långt gången cancer och därmed försämrades smärtbehandlingen. Jahren Kristoffersen (2006) beskrev att det första man bör göra är att se över vad patienterna har för behov genom att analysera smärtans lokalisation, intensitet, frekvens samt karaktär för att därefter ta till relevanta åtgärder.
Det som upplevdes förvirrande för patienterna när de skulle skatta sin smärta med siffror är att de behövde tydliga riktlinjer för vad som är noll och vad som är tio enligt denna studies resultat. Vårdpersonalen behöver uttrycka sig på ett sätt så att instruktionerna går fram för att skattnings-värdet ska vara tillförlitligt, till exempel förklara att noll innebär att man är helt smärtfri samt att tio är värsta tänkbara smärtan (Bergh, 2014). Det är viktigt att poängtera att smärtan är ur patientens eget perspektiv och att smärtskattning därmed måste anpassas efter patientens behov. Kirkevoldt (2014) beskrev även att alla personer är olika och alla bör behandlas individuellt vilket även styrker att möjligheten till att erbjuda olika skattningsskalor ska genomföras för att uppnå eller förebygga ett lindrat lidande. Detta i överensstämmelse med resultatet från studien där en del patienter tyckte att det inte var möjligt att sätta en siffra på sin smärta och det bör därför finnas andra skattnings-alternativ.
19 En del av resultatet som framkom var att vissa smärtskattningsinstrument innehåller ord istället för siffror, orden som används kan vara till exempel ‘ingen smärta’, ‘lätt smärta’,
‘måttlig smärta’ eller ‘svår smärta’ etc. I vissa skattningsinstrument används ord som
exempelvis ”hemsk” eller ”plågsam”. Enligt en del patienter är detta ord som inte passar i ett skattningsinstrument då de mer beskriver en känsla av rädsla eller något psykologiskt. Vissa patienter upplevde det som lättare att beskriva sin smärta med ett ord som exempelvis
‘brinnande’, istället för med en siffra. Allvin & Brantberg (2010) påtalar att
skattningsinstrument ska användas med försiktighet då de annars kan tolkas fel. Även Buffum et al. (2007) styrker detta genom att påpeka att alla upplever sin smärta på olika sätt vilket innebär att ett skattningsinstrument som fungerar för en person inte behöver fungera för en annan. Detta är viktigt att tänka på som vårdpersonal, för att ha möjligheten att erbjuda flera skattningsskalor med målet att få ett tillförlitligt resultat. Ett annat förslag skulle kunna vara att ta fram och använda skattningsskalor som innehåller både ord och siffror för de patienter som har svårigheter med ensidiga smärtskattningsinstrument.
Enligt denna studies resultat var merparten av patienterna nöjda med att använda sig av smärtskattningsinstrument. Detta styrks av Allvin & Brantberg (2010) som beskriver att patienterna tyckte att skattningsinstrumenten var lätta att förstå sig på samt pålitliga. Av egen erfarenhet är det ytterst få cancerpatienter som uppger att de ser svårigheter med att skatta sin smärta. Författarna har uppfattat att de flesta patienter tycker att det känns bra med
smärtskattningsinstrument, med förutsättning att man fortsätter att lyssna efter man skattat smärtan och inte bara tar siffran och går.
Upplevelsen att uttrycka sin smärta
Flertalet av patienterna i denna studie föredrog att uttrycka sin smärta genom att koppla in vardagen istället för att uttrycka ett skattningsvärde. Patienterna beskrev exempelvis att smärtan blev så stark att de inte klarade av att duscha. Detta kan bero på att ett naturligt sätt att samtala med andra människor är inte att exempelvis säga en siffra, utan normalt berättar man beskrivande för att ge en bild av hur det känns. Patienterna kunde enligt Korhan et al.
(2013) uppleva att det dagliga livet blir så pass påverkat att det utgör ett större lidande än själva smärtan i sig. Detta stämmer överens med flera studier (Erol et al., 2018; Bergh., 2014).
Det kan leda till att patienterna upplever en försämrad livskvalité där de hindras från att utföra dagliga sysslor såsom att laga mat eller tvätta kläder. Att smärtan påverkar orken kan bero på
20 att det tar väldigt mycket energi för en människa att leva under ständig smärta, de som lider av detta kan sällan slappna av eller över huvud taget få sova ordentligt. I linje med Haozous et al. (2011) och Strang (2012) leder denna ständiga trötthet till ett existentiellt lidande. Det beror troligtvis på att livet förändras från något som varit bra, till något som nu är sämre.
I enlighet med resultatet upplevde patienterna svårigheter i att uttrycka sin smärta då de blev osäkra på vad som orsakade smärtan. Förklaringen till detta kan vara att om någon tror att smärtan är ett resultat av försämring i sjukdomen drabbas personen även psykiskt i sitt lidande. Därför är de viktigt att ha en god kommunikation med målet att lindra patienternas lidande både fysiskt och psykiskt (Jahren Kristoffersen, 2006). Detta överensstämmer med studien av Werner (2010b). Strang (2012) beskrev att cancerpatienterna kopplade all typ av smärta till sjukdomen trots att det kunde vara en vanlig huvudvärk. Problematiken som kan uppstå är att patienterna tenderar att skatta ett högre värde relaterat till ovissheten. Om
patienterna var medvetna om den bakomliggande orsaken till smärtan lindrades deras lidande.
Patienternas upplevelse av vårdpersonalens betydelse
Patienterna upplevde enligt resultatet framförallt att de inte blev tagna på allvar, samt att flertalet patienter inte fick möjligheten att uttrycka sin smärta för vårdpersonalen. Patienterna upplevde att vårdpersonalen är duktiga på att smärtskatta ofta. Dock upplevde de inte att personalen brydde sig tillräckligt, då de aldrig fick berätta mer ingående om hur smärtan känns. Det kan vara till följd av att vårdpersonalen lider av tidsbrist och inte känner att de har tid att analysera smärtan mer än att snabbt smärtskatta. Dessutom har en del patienter en tendens att prata mycket och länge vilket kan leda till att personalen inte känner att de hinner starta en konversation. Enligt ICN:S etiska kod för sjuksköterskor ska man arbeta med lyhördhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). I resultatet framkom även att om personalen inte lyssnar kan det leda till att patienterna inte får den smärtlindring som behövs vilket kan leda till bristande kontroll över sin smärta. Om vårdpersonalen är lyhörda upplever
patienterna att personalen får en ökad förståelse för deras smärta och att personal tillsammans med patienten uppnår en adekvat smärtbehandling. Därför är det betydelsefullt att lyssna till vad patienterna verkligen känner då man annars kan missa viktig information kring vilken typ av smärta patienten lider av. Bennet (2015) beskriver att smärtan kan bero på en cancertumör som trycker på somatiska strukturer men även att det kan bero på andra orsaker som
postoperativa sår och biverkningar från cytostatikabehandling. Det är därför viktigt att snabbt
21 identifiera smärta som kan tyda på exempelvis försämring i sjukdomen, därmed räcker det sällan att endast smärtskatta för att få ett tillförlitligt resultat.
Resultatet visar att flertalet patienter upplevde att deras smärta inte blir tagen på allvar förrän de skattat den med ett visst skattningsinstrument. De upplever att vårdpersonalen måste ha ett värde i från skattningsskalan för att bestämma om de ska få smärtlindring eller inte. Detta kan leda till att många patienter upplever en frustration samt känner sig nedvärderade då vissa kan ha svårt att uttrycka sin smärta genom en skattningsskala. Dessutom vill många beskriva sin smärta i lugn och ro samt få känna att vårdpersonalen lyssnar och behandlar även om ett visst värde inte blivit angett. Tyvärr av egen erfarenhet vill ofta vårdpersonal ha ett visst värde från någon typ av smärtskattningsinstrument för att kunna behandla smärtan. Detta går emot Travelbees omvårdnadsteori då den grundar sig i att varje patient är unik och alla människor upplever smärta på ett individuellt sätt. På grund av att alla människor är unika har därför sjuksköterskan en stor roll att förebygga eller lindra lidande genom att anpassa sig efter individen och ta fram det mest lämpade alternativet för båda parter (Kirkevold, 2014).
En del patienter kände enligt resultatet att läkare är de som kommunicerar bäst när det handlar om smärta. Detta kan vara till följd av att läkare är de som arbetar med att sätta diagnoser, därför är det av stor vikt att läkarna hjälper till med smärtanalys för att ta reda på vad smärtan beror på och kunna svara på patientens eventuella frågor. Det kan bero på att läkarna anser att smärtskattning och smärtlindring tillhör sjuksköterskans yrke. I Travelbees omvårdnadsteori framgick det att sjuksköterskan ska tillgodose patienternas individuella behov för att minska patienternas lidande (Jahren Kristoffersen, 2006). Flertalet patienter beskrev även i resultatet att de känner svårigheter att uttala sig om smärtan till vårdpersonal med anledning av att personalen inte är drabbade av cancer. Detta kan ha sin grund i att smärtan som uppstår vid exempelvis cancer måste upplevas personligen innan man kan förstå hur det känns fullt ut.
I denna studies resultat framkom det att patienterna till viss del upplevde att personalen inte trodde på den gradering de sätter, de upplevde att personalen tyckte att de överdrev. Att patienter upplevde detta kan bero på att vårdpersonal jämför patienterna med varandra. En patient som skattar sin smärta med ett högt värde och är tydligt påverkad kan uppfattas som mer äkta än om en patient är helt opåverkad och skattar ett högt värde. Detta går emot vad Kirkevoldt (2014) skriver i Travelbees teori om att vårdpersonalen inte ska skapa en egen uppfattning om hur de själva tror att patienten känner, utan de ska lyssna in patientens
22 känslor. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskor arbeta på ett sätt som visar medkänsla och trovärdighet. De ska arbeta för att stärka patienternas förtroende för vården, för att öka och utveckla öppna dialoger mellan patient och vårdpersonal.
Metoddiskussion
En av styrkorna i denna studie är att en litteraturstudie genomförts för att sammanställa hur tidigare forskning ser ut. Tre olika databaser har använts, däribland Pubmed som är en av de största databaserna inom medicin, vilket gav ett brett sökresultat. Andra databaser som använts för att hitta relevanta artiklar är Cinahl och Scopus då de är riktade mot sjukvård. Att endast kvalitativa studier valdes berodde på att syftet var att beskriva patienters upplevelser.
De kvalitativa studier som valdes ut innehöll även patienters egna ord vilket gav en djupare förståelse. En annan styrka är att alla artiklar som ingick i studien bedömdes vara av hög kvalité, vilket anses öka trovärdigheten. Alla artiklar kvalitetsgranskades för att ge ett giltigt urval och ett tillförlitligt resultat. På grund av den stora variationen i länder där studierna har genomförts; Storbritannien, USA, Norge, Sverige, Tyskland och Malaysia, blir det lättare att överföra resultatet av studien till olika länder och kulturer.
Svagheter med denna studie var att utfallet av artiklar som kunde inkluderas i studien var begränsat. Sökningen i databasen Pubmed sorterades inte efter ‘best match’ vilket gjordes på de andra databaserna. Om sökningen i Pubmed också hade sorterats efter ‘best match’ kunde sökträffen blivit betydligt större, och detta kan har resulterat i att relevanta artiklar missats.
Författarna tog hänsyn till forskningsetiska överväganden då samtliga studier som inkluderats fått godkänt av en etisk kommitté. Inkluderade artiklar är kvalitativa och relativt nya då de max är 15 år gamla, samt att alla artiklar var av hög kvalité vilket ökar tillförlitligheten till resultatet. Däremot fann författarna under sökningarna att många kvantitativa artiklar var relevanta för att besvara studiens syfte, dock exkluderades dessa enligt studiens
inklusionskriterier. Detta kan ha medfört att viktigt missats. Kvalitetsgransknings-mallen som användes upplevdes i efterhand som svår att arbeta med då en del frågor kändes irrelevanta för att avgöra kvalité, vilket kan ha påverkat kvalitetsbedömningen. Trots svårigheter gick alla frågor att besvara och artiklarna bedömdes därmed att vara av hög kvalité. För vidare
forskning rekommenderas att använda sig av både kvalitativa och kvantitativa artiklar vid en litteratursökning för att få större möjlighet till ett bredare resultat samt att fler kvalitativa
23 studier bör göras om patienternas upplevelser då det under detta arbete var svårt att hitta relevanta kvalitativa artiklar.
Kliniska implikationer
Genom att ha utfört detta arbete kan vårdpersonal få en större förståelse för att upplevelsen av både smärta och smärtskattning är individuellt hos cancerdrabbade patienter. Det kan även bidra till att vårdpersonal väljer att lyssna och låta patienter berätta istället för att gå efter endast en siffra för att ge smärtlindring. Om svårigheter uppstår i förståelsen av hur smärtskattningsinstrumentet fungerar är det av stor vikt att prova ett annat
skattningsinstrument som passar den enskilda individen. Det i sin tur leder till att patienterna får en förbättrad smärtbehandling och smärtskattas efter sina individuella behov. I och med att patienterna får en förbättrad smärtbehandling kommer det även att förebygga långvarig smärta och därmed främja hälsa hos patienterna.
Slutsats
Cancerpatienter upplevde smärtskattningsinstrument som lätta att förstå sig på om de får rätt instruktioner av vårdpersonalen. Däremot upplever vissa patienter att det finns en del
svårigheter med smärtskattningsinstrument. Alla patienter upplevde smärta på ett individuellt sätt, likaså upplevde de smärtskattningsskalor på olika sätt. Om patienten inte klarar av att skatta sin smärta med ett skattningsinstrument trots tydliga direktiv är det viktigt med
kommunikationen. Det är viktigt att vårdpersonalen är noggrann med att se till att patienterna har förstått instruktionerna för hur smärtskattningsinstrumentet fungerar. Vårdpersonalen bör även ta sig tid att lyssna på hur patienten upplever sin smärta. Detta är viktigt för att skapa en god relation och bygga upp en trygghet med målet att kunna ge en adekvat smärtlindring och därmed förbättra omvårdnadsarbetet.
Referenslista
Allvin, R. & Brantberg, AL. (2010). Postoperativ smärta och omvårdnad. I M. Werner. & I.
Leden (Red.). Smärta och smärtbehandling (s. 248). Stockholm: Liber.
Beck, S. L., Towsley, G. L., Berry, P. H., Lindau, K., Field, R. B. & Jensen, S. (2010). Core Aspects of Satisfaction with Pain Management: Cancer Patients’ Perspectives. Journal of pain and symptom management, 39(1), 100-115 doi: 10.1016/j.jpainsymman.2009.06.009
Bedard, G., Davies, A., McDonald, R., Hawley, P., Buchanan, A., Popovic, M., Wong, E &
Chow, E. (2015). Breakthrough cancer pain: a comparison of surveys with european and canadian patients. Supportive care in cancer, 23(3), 791-796. doi: 10.1007/s00520-014-2426- 6
Bennet, M. (2005). Management of severe pain in terminal care. Anaesthesia and intensive care medicine, 6(2), 65-68. doi: 10.1383/anes.6.2.65.59088
Bergh, I. (2014). Smärta. I Edberg, A-K. & Wijk, H (Red.). Omvårdnadens grunder; hälsa och ohälsa (s. 426-428). Lund: Studentlitteratur.
Boström, B., Sandh, M., Lundberg, D. & Fridlund, B. (2004). Cancer-related pain in palliative care: patients' perceptions of pain management. Journal of Advanced Nursing, 45(4), 410–
419. doi: 10.1046/j.1365-2648.2003.02924.x
Buffum, D., Hutt, E., Chang, V., Craine, M. & Snow, L. (2007). Cognitive impairment and pain management: Review of issues and challenges. Journal of Rehabilitation Research &
Development, 44(2), 315-330. doi: 10.1682/JRRD.2006.06.0064
Erol, O., Unsar, S., Yacan, L., Kurt, S. & Erdogan, B. (2018) Pain experiences of patients with advanced cancer: A qualitative descriptive study. European journal of oncology nursing, 33, 28-34. doi: 10.1016/j.ejon.2018.01.005.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats; vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:
Studentlitteratur.
Gater, A., Abetz-Webb, L., Battersby, C., Parasuraman, B., McIntosh, S., Nathan, F., &
Piault, E.C. (2011). Pain in castration-resistant prostate cancer with bone metastases: a
qualitative study. Health and quality of life outcomes, 9(1), 88. Doi: 10.1186/1477-7525-9-88
Haozous, E. A., Knobf, M. T., & Brant, J.M. (2011) Understanding the cancer pain
experience in American Indians of the Northern Plains. Journal of the psychological , social and behavioral dimensions of cancer, 20(4), 404-410. doi: 10.1002/pon.1741
Haozous, E. A., & Knobf, M. T. (2013). "All my tears were gone": suffering and cancer pain in Southwest American Indians. Journal of pain and symptom management, 45(6), 1050- 1060. Doi: 10.1016/j.jpainsymman.2012.06.001
Jahren Kristoffersen, N. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. Jahren
Kristoffersen., F. Nortvedt. & E-A. Skaug (Red.) Grundläggande omvårdnad (s. 26-33).
Stockholm: Liber.
Kirkevoldt, M. (2014). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur
Knudsen, AK., Aass, N., Heitzer, E., Klepstad, P., Hjermstad, MJ., Schippinger, W., Brenne, E., Kaasa, S., & Wasteson, E. (2012). Interviews with patients with advanced cancer--another step towards an international cancer pain classification system. Supportive care in cancer, 20(10), 2491-2500. doi: 10.1007/s00520-011-1361-z
Korhan, EA., Yildirim, Y., Uyar, M., Eyigör, C., & Uslu, R. (2013). Examination of pain experiences of cancer patients in western turkey: a phenomenological study. Holistic nursing practice, 27(6), 358-365. doi: 10.1097/HNP.0b013e3182a72b76
Maly, A., Singh, N., & Hazard Vallerand, A. (2018). Experiences of Urban African Americans with Cancer Pain. Pain Management Nursing, 19(1), 72-78. doi:
10.1016/j.pmn.2017.11.007.
Myrvik, MP., Brandow AM., Drendel AL., Yan, K., Hoffman, RG. & Panepinto, JA. (2013) Clinically meaningful measurement of pain in children with sickle cell disease. Pediatric Blood Cancer, 60(10), 1689-1695. doi: 10.1002/pbc.24624.
Pathmawathi, S., Beng, TS., Li, LM., Rosli, R., Sharwend, S., Kavitha, RR. & Christopher, BC. (2015). Satisfaction with and Perception of Pain Management among Palliative Patients with Breakthrough Pain: A Qualitative Study. Pain Management Nursing,16(4), 552-560.
Doi: 10.1016/j.pmn.2014.10.002.
Rustøen, T., Gaardsrud, T., Leegaard, M., & Wahl, A. (2009). Nursing Pain Management—A Qualitative Interview Study of Patients with Pain, Hospitalized for Cancer Treatment. Pain Management Nursing, 10(1), 48-55. doi:10.1016/j.pmn.2008.09.003
Schulman-Green, D., Harris, D., Xue, Y., Loseth, D.B., Czaplinski, C., Donovan, C., &
McCorkle, R. (2005). Unlicensed Staff Members' Experiences With Patients' Pain on an Inpatient Oncology Unit: Implications for Redesigning the Care Delivery System. Cancer nursing, 28(5), 340-347. Doi: 10.1097/00002820-200509000-00002
Strang, P. (2012). Cancerrelaterad smärta. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad: 27 April, 2018, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Watanabe, S., Nekolaichuk, C., Beaumont, C., & Mawani, A. (2009). The Edmonton
symptom assessment system— what do patients think? Supportive care in cancer, 17(6), 675- 683. Doi: 10.1007/s00520-008-0522-1
Webber, K., Davies, AN. & Cowie, MR. (2011). Breakthrough pain: a qualitative study involving patients with advanced cancer. Supportive care in cancer, 19(12), 2041-2046. doi:
10.1007/s00520-010-1062-z
Werner, M. (2010a). Cancerrelaterad smärta - en introduktion. I M. Werner & I.Leden (Red.) Smärta och smärtbehandling (s. 319-321). Stockholm: Liber.
Werner, M. (2010b). Farmakologi. I M. Werner & I.Leden (Red.) Smärta och smärtbehandling (s. 136-137). Stockholm: Liber.
Bilaga 1.
Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier
Granskad studies titel och författare:
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
Hur är dessa iså fall formulerade?
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är den i så fall beskriven?
Vad är syftet? Är det klart formulerat?
Hur är metoden beskriven?
Hur är undersökningsprocesserna beskriva?
Hur har data analyserats?
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
Vad visar resultatet?
Bilaga 1.
Vilka argument förs fram?
För det några etiska resonemang?
Finns det någon metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, T.ex. vårdvetenskapliga antaganden?
Eventuella kommentarer till ovanstående bedömningar:
Sammanfattande bedömning av kvaliteten
Hög Medel Låg
Motivering till sammanfattande bedömning av kvaliteten:
Granskare: Elvira Hafdelin & Klara Juremalm
Bilaga 2.
Tabell 2. Sammanfattning av inkluderade studier
Författar e, år, land
Syfte Desig
n
Deltag are
Bort fall
Metod Resultat Kval
ité
Gater, A., Abetz- Webb, L., Battersby, C.,
Parasura man, B., McIntosh, S.,
Nathan, F., &
Piault, E.C.
2011.
United kingdom.
Undersöka kvalitativt upplevelsen av bensmärta hos patienter med prostatacancer och
benmetastaser, samt påverkan på högrelaterad livskvalitéSamt bedöma
innehållets validitet i två olika
smärtskattningsin strument.
Kvalit ativ
17 0 Intervju Att patienter kan tolka olika på skattningsinstrum ent där man frågar om värsta tänkbara smärtan.
Samt att en del hade svårt att förstå den verbala respons-skalan i ena instrumentet.
Hög
Schulman -Green, D., Harris, D., Xue, Y., Loseth, D.B., Czaplinsk i, C., Donovan, C., &
McCorkle , R. 2005.
United states
Syftet är att beskriva upplevelsen av att ta hand om smärtpåverkade cancerpatienter som outbildad vårdpersonal.
Detta för att identifiera behov av utbildning.
Kvalit ativ
24 0 Intervju Vårdpersonalen tyckte det var svårt att förklara hur skalan fungerar då en del patienter hade svårt sätta en siffra på sin smärta, samt att en del inte förstod trots förklaring.
Hög
Rustøen, T., Gaardsru d, T., Leegaard, M., &
Wahl, A.
Syftet med studien var att undersöka cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskors smärthantering under sin vårdtid på sjukhus.
Kvalit ativ intervj u
18 0 Intervju Patienterna upplevde att sjuksköterskor hanterade
medicinering bra samt att de smärtskattade flertalet gånger men att de aldrig
Hög
Bilaga 2.
2009.
Norway
satte sig ned och lyssnade på deras upplevelser av smärtan.
Pathmaw athi, S., Beng, TS., Li, LM., Rosli, R., Sharwend , S., Kavitha, RR. &
Christoph er, BC.
2015.
Malaysia
Undersöka palliativa patienters upplevelse av genombrottssmär ta.
Kvalit ativ intervj u
21 0 Intervju Patienterna upplevde att smärtan
påverkade deras dagliga liv, vilket ledde till nedsatt livskvalite. De upplevde även att läkare och
sjuksköterskor hade nedsatt kompetens gällande
smärtlindring och att de fick
bristande smärtlindring samt att
vårdpersonal inte tog deras smärta på allvar.
Hög
Maly, A., Singh, N.,
& Hazard Vallerand , A. 2018.
United states
Öka förståelsen av cancersmärta och upplevd kontroll över smärtan ur patienternas perspektiv.
Kvalit ativ
18 0 Intervju Patienterna beskrev ofta upplevelsen av smärta så
smärtsamt att det fick de att känna att det inte var värt att leva.
Patienterna upplevde även att det inte alltid fanns hjälp att få.
Hög
Boström, B., Sandh, M., Lundberg , D. &
Fridlund, B.
2004.
Sweden
Undersöka hur patienter med cancerrelaterad smärta i
palliativvård uppfattar hanteringen av deras smärta.
Kvalit ativ intervj u
30 0 Intervju Kommunikation
upplevde patienterna utgjorde en stor del i hur de upplevde hanteringen av deras smärta. När vårdpersonal gav tid till patienterna
Hög
Bilaga 2.
genom att sätta sig ned och lyssna på deras upplevelse av smärtan skapades pålitlighet och en planering kunde göras kring deras smärta.
Webber, K., Davies, A-N. &
Cowie, M-R.
2011 United Kingdom
Undersöka cancerdrabbade patienters individuella upplevelser av genombrottssmär ta.
Kvalit ativ intervj u
10 0 Intervju Patienterna upplevde att smärtan
påverkade deras dagliga liv genom att inte kunna utföra vardagliga saker då smärtan är så hög och deras psykiska mående påverkas
negativt. De upplevde även svårigheter att uttrycka sin smärta både verbalt samt med hjälp av
numeriska mätinstrument, samt att de upplevde
svårigheter att då förmedla smärtan till vårdpersonal.
Hög
Beck, S.L., Towsley, GL., Berry, PH., Lindau, K., Field, RB., &
Jensen, S.
2010.
United states
1) Beskriva patienternas förväntningar relaterat till upplevelsen av cancer-relaterad smärta.
2) Utforska patienternas bedömning om positiva och negativa aspekter inom
Kvalit ativ
33 0 Frågeform
ulär med öppna frågor samt uppföljnin g med intervju.
De flesta patienter var nöjda med sin smärtbehandling.
Det som var viktigt för patienterna var att blir
behandlade rätt, ha ett
säkerhetsnät, ha ett samarbete med sjukvården,
Hög
Bilaga 2.
smärtbehandling.
3) Utforska avvikelser mellan bedömningar med hög
tillfredsställelse av
smärtbehandling med hög
smärtintensitet.
samt ha adekvat smärtbehandling.
Knudsen, AK., Aass, N., Heitzer, E., Klepstad, P., Hjermsta d, MJ., Schipping er, W., Brenne, E., Kaasa, S., &
Wasteson , E.
2012.Ger many.
Undersöka hur patienter rankade relevansen av flera tidigare identifierade smärtfaktorer, undersöka patienternas uppfattning av smärtupplevelse samt relevanta smärtfaktorer för cancersmärta.
Kvalit ativ
33 2 Semistrukt
urerad intervju &
poängsättn ing
Patienterna ville veta orsaken till smärtan, smärtan fick patienterna att reflektera om det var en försämring av sjukdomen, ex.
metastaser.
Det viktigaste för patienten att förklara om sin smärta var etiologi, duration och intensitet.
Hög
Watanabe , S., Nekolaich uk, C., Beaumont , C., &
Mawani, A. 2009.
Germany.
Syftet var att samla in
validitets-evidens för
smärtskattnings- instrumentet ESAS genom att utforska hur patienterna förstår sig på instrumentet och ta tillvara på patienternas åsikter.
Kvalit ativ
20 39 Tänk-högt-
intervju och strukturera t
frågeformu lär
En del patienter tyckte det var svårt hur man skulle tolka exempelvis
“tiredness” och
“drowsiness” då de upplevde att orden betyder samma sak. 80%
tyckte att instruktionerna var bra och de flesta tyckte att instrumentet var lätt att använda.
Hög
Haozous, EA., &
Tish
Att beskriva upplevelsen av cancer och
Kvalit ativ
13 patient er och
0 Intervju Patienterna upplever att det är svårt att
Hög
Bilaga 2.
Knobf, M. 2013.
United states
cancersmärta hos patienter.
11 vårdgi vare
smärtskatta med enstaka ord eller med
smärtskattningsin strument. De beskriver sin smärta som en historia eller som ett hinder i det vardagliga livet.
Samt att en del tyckte att uttryckande av smärta är ett tecken på svaghet.
Bilaga 3.
Tabell 3.
Kategori Författare
Upplevelse av
smärtskattningsinstrument
• Gater, A., Abetz-Webb, L., Battersby, C., Parasuraman, B., McIntosh, S., Nathan, F., &
Piault, E.C. (2011).
• Haozous, E. A., & Knobf, M. T. (2013).
• Schulman-Green, D., Harris, D., Xue, Y., Loseth, D.B., Czaplinski, C., Donovan, C., &
McCorkle, R. (2005).
• Watanabe, S., Nekolaichuk, C., Beaumont, C.,
& Mawani, A. (2009).
• Webber, K., Davies, AN. & Cowie, MR.
(2011).
Upplevelsen att uttrycka sin smärta
• Gater, A., Abetz-Webb, L., Battersby, C., Parasuraman, B., McIntosh, S., Nathan, F., &
Piault, E.C. (2011).
• Knudsen, AK., Aass, N., Heitzer, E., Klepstad, P., Hjermstad, MJ., Schippinger, W., Brenne, E., Kaasa, S., & Wasteson, E. (2012).
• Schulman-Green, D., Harris, D., Xue, Y., Loseth, D.B., Czaplinski, C., Donovan, C., &
McCorkle, R. (2005).
• Watanabe, S., Nekolaichuk, C., Beaumont, C.,
& Mawani, A. (2009).
• Webber, K., Davies, AN. & Cowie, MR.
(2011).
Patienternas upplevelse av vårdpersonalens betydelse
• Beck, S. L., Towsley, G. L., Berry, P. H., Lindau, K., Field, R. B. & Jensen, S. (2010).
• Boström, B., Sandh, M., Lundberg, D. &
Fridlund, B. (2004).
• Gater, A., Abetz-Webb, L., Battersby, C., Parasuraman, B., McIntosh, S., Nathan, F., &
Piault, E.C. (2011).
• Maly, A., Singh, N., & Hazard Vallerand, A.
(2018).
Bilaga 3.
• Pathmawathi, S., Beng, TS., Li, LM., Rosli, R., Sharwend, S., Kavitha, RR. & Christopher, BC.
(2015).
• Rustøen, T., Gaardsrud, T., Leegaard, M., &
Wahl, A. (2009).
• Schulman-Green, D., Harris, D., Xue, Y., Loseth, D.B., Czaplinski, C., Donovan, C., &
McCorkle, R. (2005).
• Webber, K., Davies, AN. & Cowie, MR.
(2011).
