Prevention av CVK-relaterade infektioner inom intensivvården – en systematisk litteraturstudie
Prevention of central line-associated infections in intensive care – a systematic literature review
Cecilia Fält
Valentina Guerra Ogaz
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Omvårdnad/Specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård Avancerad nivå/ 15 hp
Handledare Mona Persenius Examinator Marie-Louise Hall-Lord Datum 2014-03-29
SAMMANFATTNING
Titel: Prevention av CVK-relaterade infektioner inom
intensivvården – en systematisk litteraturstudie
Engelsk titel: Prevention of central line-associated infections in intensive care – a systematic literature review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete med inriktning intensivvård, 15 hp Författare: Cecilia Fält och Valentina Guerra Ogaz
Handledare: Mona Persenius
Examinerande lärare: Marie-Louise Hall Lord Examinator: Marie-Louise Hall Lord
Sidor: 63
Månad och år för examination: Mars 2014
Svenska nyckelord: CVK-relaterade infektioner, intensivvård, prevention, omvårdnad
Introduktion: Cirka 1,4 miljoner patienter av världens befolkning beräknas per år att bli drabbade av en vårdrelaterad infektion. Inom intensivvården är förekomsten av vårdrelaterade infektioner dubbelt så hög jämfört med annan vård och en CVK- relaterad infektion räknas som en vårdskada. Sveriges kommuner och landsting bedriver sedan 2008 en satsning för att minska vårdskador. Målet är att halvera förekomsten av vårdrelaterade infektioner innan årsskiftet 2014/2015, men de senaste punktprevalensmätningarna visar att målet ännu inte är nått. Syftet var att identifiera och beskriva omvårdnadsåtgärder som kan minska risken för CVK- relaterade infektioner. Metod: systematisk litteraturstudie enligt SBU:s riktlinjer.
Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, även manuella sökningar gjordes. Resultatet grundar sig på 47 artiklar. Resultat: I studien identifierades sex huvudfynd; 1) utbildning, feedback och information om CVK-relaterade infektioner 2) checklistor 3) klorhexidintvätt av patienter 4) olika typer av CVK 5) injektionsventiler, trevägskranar och desinfektion samt 6) olika typer av förband, omläggningsrutiner och omläggningsmaterial. Konklusion: Återkommande utbildning, feedback och information om skötsel av CVK och prevention av CVK- relaterade infektioner minskade CVK-relaterade infektioner. Att använda sig av checklista vid inläggande och vid omläggning av CVK visade sig också minska CVK-relaterade infektioner. Klorhexidinförband, klorhexidinsvamp (som läggs vid instickstället) samt daglig hygienskötsel med klorhexidintvättlappar har visat sig vara effektiva metoder.
ABSTRACT
Title: Prevention of central line-associated infections in intensive care – a systematic literature review
Faculty: Faculty of health, science and technology Course: Degree project – intensive care, 15 ECTS Authors: Cecilia Fält och Valentina Guerra Ogaz
Supervisor: Mona Persenius
Examiner: Marie-Louise Hall Lord Examiner: Marie-Louise Hall Lord
Pages: 63
Month and year for the examination: March 2014
Keywords: Central line-associated infections, critical care, prevention, nursing
Introduction: Approximately 1.4 million people of the world population is estimated annually to be affected by a healthcare-associated infection. In intensive care, the incidence of healthcare-associated infections is twice as high compared to other health care and a central line-associated infection is counted as a preventable adverse event. Sweden's municipalities and county councils engaged in 2008 an initiative to reduce medical injuries. The goal is to halve the incidence of healthcare- associated infections before year-end 2014/2015, but the last measurements shows that the goal is not yet reached. The aim was to identify and describe nursing interventions that may reduce the risk of central line-associated infections. Method:
systematic literature according to SBU guidelines. Searches were made in the databases CINAHL and PubMed as well as manual searches. The result is based on 47 articles. Results: The study identified six key findings: 1) education, feedback, and information about central line- associated infections 2) checklists 3) chlorhexidinebathing of patients 4) different types of central venous catheters 5) injection valves, three-way stopcocks and disinfection and 6) different types of joints, realignment procedures and conversion materials. Conclusion: Recurrent education, feedback and information on maintenance of central line and prevention of central line-associated infections decreased central line-associated infections.
Making use of the checklist with insertion and the maintenance of central line was also showed to reduce central line-associated infections. Chlorhexidine dressings, chlorhexidine sponge (inserted at the insertion site) as well as daily hygiene care with chlorhexidine bathing has also proven to be effective methods.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 5
Centrala venkatetrar på en intensivvårdsavdelning ... 5
Centrala venkatetrar som riskfaktor för vårdrelaterad infektion ... 6
Förebyggande omvårdnadsåtgärder ... 6
Nationell satsning för ökad patientsäkerhet ... 7
Problemformulering ... 8
SYFTE ... 8
METOD ... 9
Frågeställningar ... 9
Val av litteratur ... 10
Granskning av studier ... 10
Analys ... 11
Forskningsetiska överväganden ... 14
RESULTAT ... 17
Resultattabeller ... 21
DISKUSSION ... 44
Resultatdiskussion ... 44
Metoddiskussion ... 47
Klinisk betydelse ... 48
Förslag till fortsatt forskning ... 49
KONKLUSION ... 49
REFERENSER ... 50
Bilaga 1 Mall för bedömning av relevans
Bilaga 2 Protokoll för kvalitetsgranskning av studier med kvantitativ metod exempelvis RCT
Bilaga 3 Redogörelse av studentens enskilda prestation i examensarbetet på avancerad nivå
5
INTRODUKTION
Cirka 1,4 miljoner patienter av världens befolkning beräknas per år att bli drabbade av en vårdrelaterad infektion (Fontela et al 2012). En definition av vårdrelaterad infektion utformades av Socialstyrelsen 1979, då användes begreppet sjukhusinfektion. På senare år har detta begrepp ändrats till vårdrelaterad infektion. Definitionen är densamma och lyder: ”varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Med sjukhusinfektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet” (Socialstyrelsen 2006, s 19). Inom intensivvården är förekomsten av vårdrelaterade infektioner dubbelt så hög (20-30 procent) jämfört med annan vård och de vanligaste infektionerna är ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och infektion relaterad till central venkateter (CVK) (Vincent 2003; Agvald-Öhman et al 2010; Fontela et al 2012 ).
Enligt en sammanställning gjord av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) (2010) drabbas årligen 100 000 patienter av en vårdskada i Sverige, varav 10 000 får bestående men och 3000 avlider till följd av vårdskadan. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) definieras en vårdskada som ”lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall, som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården” (SOSFS 2011:9, s 5). Även allvarlig vårdskada benämns och denna innefattar en vårdskada som är bestående och inte obetydlig eller som har lett till att patienten fått ett ökat vårdbehov eller avlidit. En CVK-relaterad infektion räknas som en vårdskada (SKL 2011). Kostnaden för vårdskador i Sverige beräknas till 4,5 miljarder kronor per år (SKL 2010). Det skapar onödigt lidande för patienten, ökar mortaliteten (upp till 35 procent) och morbiditeten samt förlänger vårdtiden i genomsnitt med 4 vårddygn och inom intensivvården kan vårdtiden förlängas med 10-20 vårddygn (Berenholtz et al 2004; Lorente et al 2005; Higuera et al 2005; Pronovost et al 2006; Ramritu et al 2008; Svensk förening för anestesi och intensivvård 2011; Karki & Cheng 2012; Timsit et al 2012a; Jeong et al 2013).
Centrala venkatetrar på en intensivvårdsavdelning
På en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med svikt i ett eller flera organ eller risk för svikt i vitala funktioner som respiration, cirkulation, elimination och metabolism. Patientens situation präglas ofta av snabba fysiologiska förändringar som kräver omedelbar behandling. Då ställs höga krav på att en säker tillgång till blodbanan finns och majoriteten av de patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning får en CVK inlagd (Gulbrandsen & Stubberud 2008; Larsson & Rubertsson 2012). En CVK är en kärlkateter där kateterspetsen ligger i en central ven (vena cava superior) (Vårdhandboken 2012; Gulbrandsen & Stubberud 2008). Det finns olika katetermaterial, vissa katetrar är behandlade med antimikrobiella ämnen men de vanligaste katetrarna består av silikon eller polyuretan. En CVK kan ha en eller flera lumen (Svensk förening för anestesi och intensivvård 2011). Med hjälp av en CVK skapas möjlighet att ge snabba och stora mängder infusioner och/eller transfusioner,
6 tillföra kärlretande eller kärlsammandragande läkemedel, få tillgång till hemodynamisk monitorering och patienten behöver inte utstå upprepade venpunktioner. Patienten kan även komma att vara i behov av långvarig vätske- och näringstillförsel vilket kan tillgodoses via en CVK (Lorente et al 2005; Taylor & Palagiri 2007; Svensk förening för anestesi och intensivvård 2011; Vårdhandboken 2012; Jeong et al 2013). Vissa kontraindikationer finns för att få CVK. Om patienten har ett rubbat koagulationsstatus ska denna behandlas innan, om lokal infektion, sår eller brännskada finns och CVK:n placeras i detta område ökar det risken för CVK-relaterad infektion. Vid trauma eller skada på ena lungan bör CVK:n läggas in på samma sida för att undvika risk för bilateral lungfunktionsnedsättning. Vid trombos, stenos eller stent bör ett annat blodkärl väljas, samt att om patienten har pacemaker bör CVK:n ej läggas in i samma kärl som pacemakerelektroden går in i för att undvika risk för dislokasion av elektroden samt embolisering från tromb runt pacemakerelektroden (Svensk förening för anestesi och intensivvård 2011).
Centrala venkatetrar som riskfaktor för vårdrelaterad infektion
En CVK utgör en riskfaktor för att bland annat utveckla en vårdrelaterad infektion, det ger en direkt ingångsport till blodbanan för mikrober och katetern blir till slut koloniserad både utvändigt och invändigt. Kolonisering som sker från utsidan beror vanligen på normalfloran på huden runt instickstället medan invändig kolonisering beror på hanteringen av kopplingar och trevägskranar (Gulbrandsen & Stubberud 2008;
Zingg et al 2009; Miller & Maragakis 2012; Yacopetti 2013). Ytterligare riskfaktorer för att utveckla en kateterrelaterad infektion är neutropeni, chock, malignitet, parenteral nutrition, vård på intensivvårdsavdelning, inläggande av CVK via vena femoralis, flerlumens CVK samt långtidsanvändning (Berenholtz et al 2004; Lorente et al 2005;
Hammarskjöld et al 2006; Zingg et al 2009; Landstinget i Värmland 2011; Miller &
Maragakis 2012; Yacopetti 2013).
Förebyggande omvårdnadsåtgärder
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska vården förebygga ohälsa vilket bland annat innebär att vården ska hålla en god hygienisk standard. Socialstyrelsen har föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården där vårdpersonal har skyldighet att upprätthålla goda hygieniska förhållanden för att minska risken för vårdskada (SOSFS 2007:19). I januari 2011 trädde patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) i kraft vilken syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården, förebygga vårdskador samt att vårdgivaren har skyldighet att informera patienten om en vårdskada har inträffat eller om det funnits risk för att en vårdskada skulle ha uppkommit. Vårdgivaren bör även informera om vilka åtgärder som vidtagits samt vilka åtgärder som vidtas för att undvika att detta sker igen (SFS 2010:659).
Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård (Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening 2012) skall sjuksköterskan förebygga ohälsa, minimera risker och arbeta för en säker vård med god kvalitet. Även International Council of Nurses (ICN) benämner detta. De har identifierat fyra
7 grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskor; att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa och lindra lidande (Vård i Norden 2003). Det är sjuksköterskans uppgift (tillsammans med läkaren) att dagligen utvärdera behovet av CVK samt att inspektera instickstället och hud runt omkring för att tidigt identifiera tecken på infektion (SKL 2011; Vårdhandboken 2012). Omläggning ska ske var tredje dag eller oftare vid behov för att hålla instickstället rent och torrt. Vid omläggning ska skyddsrock eller plastförkläde samt undersökningshandskar användas. Det gamla förbandet avlägsnas, därefter byts till rena handskar. Instickstället och huden omkring desinfekteras med klorhexidinsprit 5 mg/ml för att sedan lufttorka. Nytt sterilt, semipermeabelt förband sätts över instickstället och omkringliggande hud så att det sluter tätt (Berenholtz et al 2004; Taylor & Palagiri 2007; Zingg et al 2009; Landstinget i Värmland 2011; Miller & Maragakis 2012; Vårdhandboken 2012). Omläggningen, insticksställets utseende, hudens utseende ska dokumenteras. Förlängningsslangar, trevägskranar och injektionsventiler bytes var tredje dag och dessa spritavtorkas innan de kopplas isär (Hammarskjöld et al 2006; Svensk förening för anestesi och intensivvård 2011; SKL 2011; Landstinget i Värmland 2011; Vårdhandboken 2012).
Ovanstående beskrivning av omläggning av CVK är den som följs i Värmland enligt den vårdrutin som är utarbetad av Landstinget i Värmland och som finns publicerad på Smittskydd i Värmlands hemsida. Det föreligger ingen skillnad i tillvägagångssätt om patienten är inneliggande på IVA eller på vårdavdelning (Landstinget i Värmland 2011).
Nationell satsning för ökad patientsäkerhet
Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedriver sedan 2008 en satsning för att minska vårdskador. Denna satsning inriktar sig på att öka medvetenheten om risker i vården samt att förbättra patientsäkerheten men även att öka patientens medverkan i vården. Ett mål är att halvera förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) från 10 procent till 5 procent innan årsskiftet 2014/2015 (Agvald-Öhman et al 2010; SKL 2011).
SKL har fastställt fem evidensbaserade åtgärder för att minska CVK-relaterade infektioner. Dessa är 1) korrekt indikation finns för inläggning av CVK, 2) inläggningstekniken ska vara steril, 3) CVK och instickstället ska inspekteras dagligen, 4) behovet av CVK ska utvärderas dagligen samt att 5) korrekt diagnos på kateterrelaterad infektion ställs. Dock bör det tilläggas att det är upp till vart och ett landsting att ta fram lokala anvisningar angående skötsel och handhavande då det inte finns några regionala anvisningar framtagna (SKL 2011).
SKL (2011) beskriver att CVK-relaterad infektion bör misstänkas om en patient med CVK uppvisar tecken på systeminflammation, såsom feber, frossa eller lågt blodtryck.
Vid misstanke ska blododling tas från CVK, helst ur kateterns alla kanaler, samt från perifer ven. Vidare beskrivs en definition för en CVK-relaterad infektion och denna lyder: blododling från perifer ven och CVK visar på samma mikroorganism, patienten har tecken på systeminflammation (feber, frossa eller lågt blodtryck) eller att ingen annan förklaring till symtomen hittas. Även lokal CVK-infektion kan uppstå, då ses rodnad, svullnad eller var runt instickstället (SKL 2011). För att kunna få en uppfattning om antal infektioner och vilken typ av mikroorganism som är relaterade till CVK är det av vikt att detta registreras i form av ICD-10, ett internationellt klassificeringssystem som klassificerar och statistiskt beskriver sjukdomar och andra hälsoproblem (Socialstyrelsen 2010; Hagberg 2013).
8 Som en del i satsningen för att öka patientsäkerheten genomförs punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner (VRI) två gånger per år. Syftet med mätningarna är att varje avdelning ska få en bild av antalet VRI och resultatet ska ligga till grund för det förbättringsarbete som pågår (SKL 2010).
Punktprevalensmätningen som genomfördes under hösten 2013 visar på en förekomst av VRI hos 8,7 procent av alla patienter i riket totalt (SKL 2013b). I Värmland var siffran 9,2 procent, vilket har stigit jämfört med våren 2013 (SKL 2013a) då siffran var 5,2 procent. Mätning under våren 2013 visade att 9 procent av patienterna i Sverige har en vårdrelaterad infektion, en siffra som legat på samma nivå sen 2009 (SKL 2013a).
Mätningen visar också att ju fler riskfaktorer en patient har (KAD, mekanisk ventilation, antibiotika, CVK, kirurgiska ingrepp, immunsupression) desto högre blir siffran (ca 11 % av patienterna i slutenvården har en CVK) (SKL 2013a; SKL 2013b).
Problemformulering
Siffror från Sveriges kommuner och landsting visar att kostnaden för vårdskador är hög.
Studier visar på att vårdrelaterade infektioner skapar ett onödigt lidande för patienter, mortaliteten och morbiditeten ökar samt att det förlänger vårdtiden. Inom intensivvården är förekomsten av vårdrelaterade infektioner dubbelt så hög jämfört med annan vård och en av de vanligaste infektionerna är relaterad till CVK. Sveriges kommuner och landsting har skapat ett åtgärdspaket för att halvera CVK-relaterade infektioner till årsskiftet 2014/2015. Punktprevalensmätningen våren 2013 visade på liknande siffror som tidigare år, dvs. lika många förekommande vårdrelaterade infektioner i Sverige. Ju fler riskfaktorer, desto högre andel med vårdrelaterade infektioner (SKL 2013a). Detta trots att det idag finns utarbetade åtgärder för att förebygga CVK-relaterade infektioner och varje sjukhus har rutiner för handhavande och skötsel av CVK så sjunker inte siffrorna för VRI. Denna litteraturstudie syftar till att identifiera om det finns ytterligare åtgärder som skulle kunna minska CVK- relaterade infektioner.
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva omvårdnadsåtgärder, utöver de som SKL nämner i sitt åtgärdspaket, som kan minska risken för CVK-relaterade infektioner inom intensivvården.
9
METOD
För att få en bild av forskningsläget och underlag som finns för att bedriva evidensbaserad vård, valdes en systematisk litteraturstudie enligt Rosén (2012).
Relevant litteratur inom ett specifikt område eftersöks och granskas sedan kritiskt, resultatet sammanställs och en slutsats av resultat från tidigare forskning kan dras (Forsberg & Wengström 2008). Författarna har valt att arbeta utifrån Statens beredning för medicinsk utvärderings riktlinjer (SBU) ”Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok”. SBU (2013) har arbetat fram vissa principer som bör följas för att en hög tillförlitlighet ska kunna uppfyllas. Dessa är:
1. Utarbeta en tydlig problem- och/eller frågeformulering.
2. Fastställa urvalskriterier, detta inkluderar inklusions- och exklusionskriterier.
3. Systematisk sökning efter all relevant litteratur.
4. Grovsållning av abstrakt, svarar artiklarna mot syftet?
5. Skriva ut och beställa artiklar i fulltext
6. Bedöma vilka artiklar som uppfyller inklusionskriterier 7. Relevansbedömning med hjälp av granskningsmall 8. Kvalitetsgranskning av artiklar
9. Analysera resultat 10. Sammanställa resultatet
Frågeställningar
Första steget var att utarbeta problem- och/eller frågeformuleringar. Författarna undersökte om det kan finnas andra omvårdnadsåtgärder än de som ingår i SKL’s åtgärdspaket som beskrivs tidigare i arbetet. Som till exempel: Skulle standardiserade protokoll för omläggning och inspektion reducera CVK-relaterade infektioner? Skulle en likvärdig dokumentation och dokumentationsguide i Värmland ha någon betydelse?
Har förbandet och dess material någon betydelse? Är klorhexidinsprit (som används i Värmland) tillräckligt för desinfektion eller finns andra medel att använda? Har CVK:ns material någon betydelse? För att strukturera frågeställningarna valde författarna att arbeta utefter det så kallade PICO-formatet (population, intervention, control, outcome), se tabell 1. Genom att definiera populationen, interventioner, jämförelse och effektmått som är relevanta för frågan fastställdes de huvudsakliga inklusionskriterierna.
Patient/population/
problem
Intervention Comparison/control Outcome Vuxna patienter (18
år och uppåt) på en intensivvårdsavdelni ng som har CVK.
Interventioner vars syfte är att reducera CVK- relaterade infektioner.
Kontrollgruppen jämförs gentemot interventionsgruppen.
Minskade antalet vårddygn? Fanns någon intervention som reducerade CVK-relaterade infektioner?
Blev det
komplikationer av interventionen?
Tabell 1. PICO-formatet.
10 I det andra steget fastställdes inklusion- och exklusionskriterier. Exklusionskriterier var:
barn under 18 år, neonatalintensivvård, patienter med PICC-line eller port- a- cath, review-artiklar, kvalitativa artiklar, patienter med CVK som vårdas i hemmet eller på vårdavdelning och åtgärder för att minska CVK-relaterade infektioner som nämns i SKL’s åtgärdspaket.
Inklusionskriterier: Åtgärder som kan minska CVK-relaterade infektioner utöver de som nämns i SKL´s åtgärdspaket, vuxna över 18 år, patienter med CVK som vårdas på intensivvårdsavdelning, studier skrivna på svenska, engelska, norska, artiklar skrivna mellan januari 2008 – november 2013 samt att artiklarna skulle vara kvantitativa och peer-reviewed.
Val av litteratur
I det tredje steget gjordes en systematisk litteratursökning och den skedde i databaserna CINAHL och PubMed. En testsökning gjordes i maj 2013 för att se att det fanns tillräckligt med artiklar för att kunna genomföra litteraturstudien. Under hösten 2013 gjordes nya sökningar. Författarna utgick från MESH- och major headings i de olika databaserna och resultatet av sökningarna redovisas i tabell 2 och 3. Sökord valdes ut efter relevans till studiens syfte.
I CINAHL (tabell 2) användes sökorden catheter-related infections, critical care, nursing interventions, catheterization central venous, bacterial infections, catheter- related bloodstream infections, infection control, bacteremia, central venous catheters, documentation, practice guidelines och chlorhexidine. I PubMed (tabell 3) användes sökorden catheter-related infection, critical care, nursing, veins, bacterial infection, bacteremia, catheterization central venous catheter, documentation, infection control, prevention, guidelines, methods och intensive care. Dessa sökord kombinerades sedan med varandra.
I det fjärde steget läste författarna titlarna och abstrakten för att kontrollera om dessa svarade mot studiens syfte och efter detta gjordes en grovsållning. De artiklar som inte svarade mot inklusionskriterierna exkluderades. I det femte steget skrevs artiklarna ut i fulltext och de som inte fanns i fulltext beställdes. I det sjätte steget läste författarna artiklarna i sin helhet var och en för sig för att se om de uppfyllde inklusionskriterierna.
I detta steg gjordes även fritextsökningar samt att artiklars referenslistor kontrollerades för att se om ytterligare artiklar kunde hittas. Efter detta träffades författarna och tog ett gemensamt beslut om vilka artiklar som inkluderades. Vissa artiklar exkluderades för att de handlade om alla typer av centrala infarter (både CVK och port-a-cath och PICC- line) och där det inte gick att utläsa resultatet enbart för CVK:er, de enbart tog upp SKL’s åtgärder, inte tog upp omvårdnadsåtgärder eller att studierna inte var specifika för intensivvården eller att de enbart handlade om neonatal intensivvård.
Granskning av studier
I det sjunde steget gjorde författarna en relevansbedömning med hjälp av granskningsmall från SBU (2011), se bilaga 1. Etthundrafemtiofem (155) artiklar lästes i sin helhet och relevansbedömdes av båda författarna. Från fritextsökningen relevansbedömdes 11 artiklar. De artiklar som bedömdes relevanta gick vidare till steg åtta där de kvalitetsgranskades. Till hjälp för kvalitetsgranskningen användes ”Protokoll för kvalitetsgranskning av studier med kvantitativ metod” av Willman, Stoltz och
11 Bathsevani (2011), se bilaga 2. Med hjälp av dessa mallar kunde författarna komma fram till om studien höll hög, medelhög eller låg kvalitet. Femtioåtta (58) artiklar som var av låg kvalitet exkluderades. Det var önskvärt att endast artiklar av hög kvalitet utgjorde resultatet men artiklar av medelkvalitet inkluderades i litteraturstudien för att få tillräckligt med data. Nittiosju (97) artiklar kvalitetsgranskades (inklusive fritextsökningarna). Författarna kvalitetsgranskade artiklarna var och en för sig men vid olika kvalitetsgradering eller tveksamhet gjordes ett gemensamt beslut av artikels kvalitet. Av de nittiosju (97) artiklarna inkluderades totalt 61, varav 14 stycken var dubbletter mellan CINAHL och PubMed. Dubbletterna redovisas inom parantes i nedanstående tabell. Totalt antal artiklar som utgör resultatet är 47 stycken.
Analys
I det nionde steget lästes de artiklar som inkluderades i litteraturstudien igen av båda författarna. Artiklarnas interventioner antecknades och resultaten lästes för att kunna komma fram till om interventionerna hade haft effekt eller inte. Fakta i artiklarnas resultat, som av författarna ansågs vara väsentlig, markerades med överstrykningspenna och anteckningar skrevs ner på mallen för kvalitetsgranskning, se bilaga 2 (Willman et al 2011). De artiklar som hade liknande interventioner bildade en huvudtabell (tabell 4- 9). Tionde steget, resultatet, redovisas både i en kort syntes samt i tabellform (tabell 4- 9). Tabellerna innehåller titel, författare, land, år, intervention, typ av studie, uppföljningsperiod, bortfall, resultat samt kvalitetsgrad.
12 Tabell 2. Elektronisk sökning i CINAHL.
Datum:
2013-11-18
Sökord: Antal
träffar:
Antal artiklar med limits:
(Begränsat till år 2008-2013)
Antal grov- sållade artiklar:
Antal granskade artiklar:
Totalt:
1 Catheter-related
infections
2976 1333
2 Critical care 9503 4197
S1 AND S2 31 5 4 2
3 Nursing interventions 5000 2041
S1 AND S3 14 0 0 0
4 Catheterization central venous
1916 706
S1 AND S4 178 21 19 12
S1 AND S2 AND S4 6 0 0 0
S1 AND S3 AND S4 1 0 0 0
5 Bacterial infections 4320 1769
S4 AND S5 12 0 0 0
6 Catheter-related
bloodstream infections
248 178
S2 AND S6 20 4 3 2
S3 AND S6 4 0 0 0
7 Infection control 16237 5241
S1 AND S7 264 11 10 5
S1 AND S2 AND S7 11 0 0 0
S7 AND S6 70 2 1 0
8 Bacteremia 2583 1178
S4 AND S8 83 7 1 0
S1 AND S2 AND S8 4 0 0 0
9 Central venous
catheters
1397 597
S7 AND S9 92 4 1 1
S8 AND S9 84 5 2 2
S2 AND S7 AND S9 7 1 1 0
S6 AND S9 43 3 1 1
S1 AND S9 277 15 8 6
S1 AND S2 AND S9 6 0 0 0
10 Documentation 15 871 5989
S9 AND S10 9 0 0 0
S1 AND S10 25 5 0 0
11 Practice guidelines 30985 15868
S4 AND S11 45 5 2 0
S4 AND S7 AND S11 9 0 0 0
12 Chlorhexidine 1448 734
S1 AND S12 71 9 5 3
Fritext- sökning
3 Totalt antal artiklar CINAHL:
36
13 Tabell 3. Elektronisk sökning PubMed
Datum 2013-11-18
Sökord Antal
träffar
Antal artiklar med limits (begränsat till år 2008-2013)
Antal grov- sållade artiklar
Antal granskade artiklar
Totalt
S1 Catheter-related infections
1672 1622
S2 Nursing 217244 27848
S1 AND S2 37 3 0 0
S3 Critical care 132202 43480
S1 AND S2 AND S3 11 3 3 2(1)
S4 Veins 218109 28664
S4 AND S1 61
S4 AND S1 AND S3 6 0 0 0
S5 Bacterial infection 790227 119997
S5 AND S1 AND S2 8 0 0 0
S5 AND S1 AND S3 62 0 0 0
S5 AND S1 AND S3 AND S4
3 0 0 0
S6 Bacteremia 32630 7855
S6 AND S1 AND S4 16 0 0 0
S6 AND S1 AND S2 7 0 0 0
S7 Prevention 1214478 301250
S6 AND S1 AND S2 AND S7
7 0 0 0
S8 Catheterization central venous
13898 3144
S8 AND S1 AND S2 19 0 0 0
S8 AND S1 AND S7 AND S3
52 1 1 1 (1)
S1 AND S8 AND S7 AND S3 AND S2
6 0 0 0
S9 Documentation 824091 141954
S9 AND S8 AND S2 3 0 0 0
S9 AND S8 AND S3 3 1 0 0
S9 AND S3 AND S1 3 0 0 0
S10 Infection control 234406 59629
S10 AND S8 AND S2 AND S3
11 0 0 0
S11 Central venous catheter 13909 3672
S11 AND S10 AND S3 93 0 0 0
S11 AND S2 AND S3 12 0 0 0
S11 AND S1 AND S3 84 0 0 0
S11 AND S7 AND S1 AND S3
60 0 0 0
S11 AND S5 AND S3 65 1 1 1 (1)
S12 Intensive care 159130 49435
S12 AND S11 AND S1 241 7 4 2
S12 AND S11 AND S5 210 0 0 0
S12 AND S11 AND S7 AND S1
167 27 17 15 (9)
S12 AND S11 AND S2 17
S13 Guidelines 251007 88832
S13 AND S8 AND S1 AND S12
34 1 0 0
14 S13 AND S8 AND S1
AND S3
13 1 0 0
S13 AND S11 AND 12 79 10 1 0
S13 AND S11 AND S3 41 0 0 0
S14 Methods 556474 73837
S14 AND S11 AND S12
15 0 0 0
S14 AND S11 AND S1 14 3 1 0
S14 AND S11 AND S7 20 0 0 0
Fritext- sökning
4 (2) Artiklar
PubMed
25 Totalt
antal artiklar:
47
Forskningsetiska överväganden
Den etiska aspekten ska genomsyra hela processen i ett forskningsarbete. I sjukvårdssammanhang skall de etiska aspekterna utgå från att forskningen inte skadar patienten. Detta kan sammanfattas i följande etiska principer som gäller för hälso- och sjukvården:
Att sträva efter att hjälpa och tillgodose patientens behov, det vill säga principen att göra gott.
Inte medvetet utsätta patienten för skada eller risk för att skadas, det vill säga principen att inte skada.
Visa respekt för patientens värderingar, önskningar och åsikter samt beslut som berör patienten själv, det vill säga autonomiprincipen.
Behandla och bemöta alla patienter lika, det vill säga rättviseprincipen (Vård i Norden 2003; SBU 2011).
Författarna eftersträvade ett öppet förhållningssätt och att inte förvränga eller lägga egna värderingar i analysen av resultatet. Lexikon användes när författarna var tveksamma till ordens betydelse. Författarna försäkrade sig om att etiska överväganden hade gjorts i varje studie och alla resultat presenteras, även om resultaten var negativa (Vård i Norden 2003; Forsberg & Wengström 2008). Att etiska överväganden var gjorda i studierna kunde kontrolleras med hjälp av kvalitetsgranskningsmallen av Willman et al (2011) där etiska överväganden fanns med som en granskningspunkt se, bilaga 2. För att underlätta härledning av källor i litteraturstudien samt undvika misstanke om plagiat hänvisas referenser enligt Harvard KAU (2011).
17
RESULTAT
Sex huvudfynd hittades: 1) Utbildning, feedback och information om CVK-relaterade infektioner 2) checklista vid inläggning av CVK samt daglig checklista 3) klorhexidintvätt 4) olika typer av CVK 5) injektionsventiler, trevägskranar och desinfektion och 6) olika typer av förband, omläggningsrutiner, omläggningsmaterial.
1) Utbildning, feedback och information om CVK-relaterade infektioner
Utbildning till läkare och sjuksköterskor handlade om prevention av CVK-relaterade infektioner, information om aktuella riktlinjer och utbildning i korrekt handhavande av CVK, se tabell 4. Utbildningarna varade från femton minuter upp till fyra timmar (Galpern et al 2008; Santana et al 2008; Assanasen et al 2008; Zingg et al 2009; Guerin et al 2010; Perez Parra et al 2010; Lobo et al 2010; Peredo et al 2010; Kim et al 2011;
Render et al 2011; Richardson & Tjoelker 2012; Marsteller et al 2012; Southworth et al 2012; McMullan et al 2013; Exline et al 2013;). I vissa studier fick även personalen fylla i ett kunskapstest om CVK-relaterade infektioner innan utbildning gavs och sedan gjordes ett uppföljande test efter utbildningen (Santana et al 2008; Guerin et al 2010;
Perez Parra 2010; Lobo et al 2010). I flertalet av studierna gavs, under datainsamlingsperioden, feedback i form av posters på antal CVK-relaterade infektioner till personalen. Postrarna sattes upp i korridoren på intensivvårdsavdelningen så all personal kunde se och på så vis göra personalen medveten om vikten av korrekt skötsel av CVK för att hålla nere de CVK-relaterade infektionerna (Santana et al 2008;
Assanasen et al 2008; Lobo et al 2010; Kim et al 2011; Render et al 2011; McMullan et al 2013). I studien av Richardson & Tjoelker (2012) gavs information om antalet CVK- relaterade infektioner via intranätet. I samtliga studier minskade antalet CVK-relaterade infektioner signifikant.
2) Checklista vid inläggning av CVK samt daglig checklista
I resultatet framkommer att checklistor kan vara ett användbart verktyg för att förebygga CVK-relaterade infektioner, två olika typer av checklistor användes, se tabell 5. En checklista användes när CVK skulle läggas in. Det var då sjuksköterskans uppgift att följa och bocka av den och checklistan innefattade preoperativ handtvätt, att läkaren är sterilklädd och att mössa och munskydd användes men även att övrig personal som medverkar använde munskydd och mössa samt att patienten är draperad i sterila dukar, att huddesinfektion görs innan inläggningen samt att huden får torka innan ingreppet startar. Om steriliteten bröts avbröt sjuksköterskan ingreppet. (Bonello et al 2008;
Galpern et al 2008; Guerin et al 2010; Marra et al 2010; Peredo et al 2010; Longmate et al 2011; Kim et al 2011; McNamara et al 2011; Render et al 2011; Lissauer et al 2012;
Southworth et al 2012;; Marsteller et al 2012; Hocking & Pirret 2012; McMullan et al 2013; Exline et al 2013). I vissa studier beskrevs även att det var sjuksköterskans uppgift att ta ”time-out” innan ingreppet startade för att försäkra sig om att det var rätt patient, att alla preoperativa förberedelser var gjorda och att all personal var rätt klädda (Kim et al 2011; McNamara et al 2011; Southworth et al 2012;). Den andra typen av checklista var en sådan som fylldes i dagligen och innehöll punkter såsom handtvätt,
18 inspektion av förband, desinfektion av injektionsventiler och/eller 3-vägskranar och daglig utvärdering om behov kvarstår (Bonello et al 2008; Marra et al 2010; Hocking &
Pirret 2012; Munoz-Price et al 2012; McMullan et al 2013; Exline et al 2013). Antalet CVK-relaterade infektioner sjönk eller upphörde helt i alla studier förutom i två. I studien av McNamara (2011) sågs ingen skillnad alls och i studien av Lissauer et al (2012) sågs bara en minimal sänkning. Endast Peredo et al (2010) tar upp antalet ingrepp som avbröts på grund av att steriliteten bröts (17,7 procent av alla ingrepp avbröts). Bonello et al (2008), Render et al (2011) och Hocking & Pirret (2012) såg ett tydligt samband mellan följsamhet till checklistan och antalet CVK-relaterade infektioner. Ju högre följsamhet, desto färre CVK-relaterade infektioner.
3) Klorhexidintvätt
Resultatet visar att i samtliga tio studier sjönk CVK-relaterade infektioner när patienterna dagligen tvättades med 2-procentiga klorhexidintvättlappar, se tabell 6 (Popovich et al 2009; Holder & Zellinger 2009; Dixon & Carver 2010; Evans et al 2010; Lopez 2011; Montecalvo et al 2012; Munoz-Price et al 2012; Climo et al 2013;
McMullan et al 2013; Exline et al 2013;). I studien av Exline et al (2013) var intensivvårdsavdelningarna helt infektionsfria i 15 månader och i studien av McMullan et al (2013) förkortades vårdtiden på intensivvårdsavdelning med 2000 CVK-dagar under en 3-årsperiod.
4) Olika typer av CVK
Resultatet visar att flera olika typer av impregnerade CVK användes, klorhexidin/silver var vanligast och antalet CVK-relaterade infektioner jämfördes gentemot grupper som hade standardmaterial i sin CVK. I fem av studierna sågs en minskning av CVK- relaterade infektioner, se tabell 7 (Guerin et al 2010; Walz et al 2010; Lorente et al 2011; Ramos et al 2011; Lee et al 2008) medan det i fyra av studierna inte sågs någon minskning eller att det fanns en marginell minskning som inte var statistiskt signifikant (Camargo et al 2009; Cherry-Bukowiec et al 2011; Antonelli et al 2012; Arvaniti et al 2012;). I studien av Hagau et al (2009) undersöktes det hur lång tid det tog innan CVK:n kontaminerades med bakterier och resultatet visade att det tog längre tid med silverimpregnerade CVK (5 dagar) jämfört med standard-CVK (3 dagar) men att ingen CVK-relaterad infektion rapporterades i någon av grupperna om CVK:n satt mindre än sju dagar.
5) Injektionsventiler, trevägskranar och desinfektion.
Olika typer av injektionsventiler och desinficerande skyddande hylsor testades och dessa i kombination med desinfektion från 3 till 15 sekunder minskade CVK-relaterade infektioner och kontamination, se tabell 8 (Menyhay & Maki 2008; Oto et al 2011).
Undantaget var studien av Jarvis et al (2009) som testade att byta till nållösa injektionsventiler med mekanisk ventil. Där ökade de CVK-relaterade infektioner kraftigt. Det ses skillnad i hur injektionsventiler och trevägskranar skall desinfekteras
19 för att minska CVK-relaterade infektioner. I studierna av Munoz-Price et al (2012) och Guerin et al (2010) minskade CVK-relaterade infektioner vid desinfektion i 15 sekunder medan det i studien av Simmons et al (2011) inte sågs någon skillnad, vare sig vid 3, 10 eller 15 sekunders desinfektion. Endast en studie testade olika typer av desinfektionsmedel och det visade sig att klorhexidin- och alkoholbaserat desinfektionsmedel reducerade CVK-relaterade infektioner bäst (Vallés et al 2008).
6) Olika typer av förband, omläggningsrutiner och omläggningsmaterial.
Resultatet visar att CVK-relaterade infektioner minskade när en genomskinlig klorhexidin-gluconate svamp, som ligger kvar tills nästa byte, läggs vid instickstället i samband med omläggning, se tabell 9 (Timsit et al 2009; Guerin et al 2010; Pfaff et al 2012; Lissauer et al 2012; Richardson & Tjoelker, 2012). Standardiserade omläggnings- set visade sig också minska CVK-relaterade infektioner (Lin et al 2013; McMullan et al 2013). I studien av Timsit et al (2012a) visade det sig att klorhexidinförband minskade CVK-relaterade infektioner i jämförelse med standardförband men att ingen skillnad sågs om förbandet byttes var tredje eller var sjunde dag. I studien av Timsit (2012b) framkom att ju fler byten, desto högre andel CVK-relaterade infektioner, oavsett typ av förband. Användandet av checklista vid omläggning som säkerställer att omläggningen görs enligt gällande riktlinjer visade sig minska antalet CVK-relaterade infektioner (Marsteller et al 2012).
21
Resultattabeller
Tabell 4. Utbildning, feedback och information om CVK-relaterade infektioner
Titel Författare Land År Typ av studie Intervention Uppföljnings-
period
Bortfall Resultat Kvalitets- grad Impact of 2
different levels of performance feedback on compliance with infection control process measures in 2 intensive care units.
Assanasen et al
USA och Thailan d
2008 Kvasi- experimentell, 2 IVA
Personalen fick feedback på följsamhet till gällande rutiner och riktlinjer vid skötsel och handhavande av CVK i form av posters i korridoren på avdelningen. I slutet av interventionsperioden fick personalen svara på om dessa interventioner hade haft någon betydelse för deras arbete med CVK.
2 år. Ej
beskrivet.
60% av all personal tyckte att posters i korridoren var bra och det fick dem att tänka på de gällande riktlinjerna och hålla sig till dem.
Medel
Beyond the bundle – journey of a tertiary care medical intensive care unit to zero central line- associated bloodstream infections
Exline et al USA 2013 Kohortstudie, observationer
I början av studien demonstrerar utvald IVA-ssk övriga i
handhavande, omläggning av CVK. I period 2 drabbas avd av VRE fall. Då får personalen också utbildning i infektionsprevention.
Totalt 2 år Ej beskrivet
CVK-relaterade infektioner
reducerades allt som allt. Efter period 2 minskade infektionerna ytterligare men det är svårt att avgöra effekten eftersom klorhexidinbad introducerades samtidigt.
Medel
Effectiveness of a central line bundle campaign on line- associated infections in the intensive care unit.
Galpern et al
USA 2008 Observations- studie, 1 IVA
Utbildning till all personal om hur CVK-relaterade infektioner kan förebyggas.
24 månader Ej beskrivet
CVK-relaterade infektioner sjönk från 5.0 till 0.9/1000 CVK- dagar.
Medel
22
Titel Författare Land År Typ av studie Intervention Uppföljnings-
period
Bortfall Resultat Kvalitets- grad Reduction in
central line- associated bloodstream infections by implementation of a postinsertion care bundle.
Guerin et al USA 2010 Observations- studie, 2 IVA.
Sjuksköterskorna fick 4 timmars utbildning via internet.
Utbildningens innehåll fokuserade på prevention av CVK-relaterade infektioner och sjuksköterskorna fick i slutet av utbildning besvara ett test där de behövde ha minst 80 % rätt för att få arbeta med CVK.
1 år Ej
beskrivet
CVK-relaterade infektioner minskade från 5.7 till 1.1/1000 CVK-dagar.
Medel
Reduction of catheter-related bloodstream infections through the use of central venous line bundle:
Epidemiologic and economic consequences.
Kim et al USA 2011 Observations- studie, 7 IVA.
Sjuksköterskor och läkare fick utbildning om korrekt handhavande av CVK och hur CVK-relaterade infektioner kan förebyggas. Intensivvårds- avdelningarna fick också feedback på antalet CVK- relaterade infektioner på just deras avdelning.
1 år Ej
beskrivet
CVK-relaterade infektioner sjönk från 9.0 till 2.7/1000 CVK- dagar.
Medel
Evaluation of interventions to reduce catheter- associated bloodstream infection:
Continuous tailored education versus one basic lecture.
Lobo et al Brasi- lien
2010 Observations- studie, 2 IVA
Under interventionsperiod nummer ett fick personalen besvara ett frågeformulär för att testa deras kunskap om CVK prevention av CVK-relaterade infektioner. det observerades hur skötsel av CVK gick till.
Under interventionsperiod nummer två gavs utbildning om skötsel av CVK och hygien samt att posters om handhygien sattes upp i korridoren samt att personalen fick feedback varje månad på antalet CVK.-relaterade infektioner.
1.5 år. Ej
beskrivet.
På avdelning A sjönk CVK-relaterade infektioner från 12 till 0 under
interventionen.
På avdelning B sjönk CVK-relaterade infektioner från 16.2 till 0 men ökade sedan till 13.7. På båda avdelningarna ökade följsamheten av handhygienen.
Medel
23
Titel Författare Land År Typ av studie Intervention Uppföljnings-
period
Bortfall Resultat Kvalitets- grad A multicenter,
phased, cluster- randomized controlled trial to reduce central line- associated bloodstream infections in intensive care units.
Marsteller et al
USA 2012 RCT, 45 IVA Utbildning om prevention av CVK-relaterade infektioner gavs.
18 månader Nej CVK-relaterade infektioner sjönk från 4.48 till 1.33/1000 CVK-dagar.
Hög
A multidisciplinary approach to reduce central-line associated bloodstream infections
McMullan et al
USA 2013 CCT Posters i korridoren som visar antal CVK-relaterade infektioner månad för månad i syfte att göra personalen medveten om CVK- relaterade infektioner.
6 år Ej
beskrivet
CVK-relaterade infektioner sjönk med 66.2% samt att vårdtiden på IVA sjönk.
Medel
Reduction in catheter-related bloodstream infections in critically ill patients through a multiple system intervention
Peredo et al Spanien 2010 Kohortstudie, prospektiv
Sjuksköterskorna på IVA fick utbildning 2 ggr/år om åtgärder för att minska CVK-relaterade infektioner (som SKL- åtgärdspaket).
21 månader Ej beskriven
CVK relaterade infektionerna minskade och utbildningarna var ett viktigt komplement till de andra interventionerna.
Medel
A simple educational intervention to decrease incidence of central line- associated bloodstream infection (CLABSI) in intensive care units with low baseline incidence of CLABSI.
Perez Parra et al
Spanien 2010 Observationss tudie, 3 IVA
15 minuters utbildning gavs till personalen. Utbildingen innehöll information om aktuella riktlinjer för att förebygga CVK-relaterade infektioner.
Personalen fick fylla i ett kort frågeformulär innan utbildningen samt sex månader efteråt.
Frågeformuläret innehöll frågor och påståenden om CVK och infektioner.
2 år Ja, 50
stycken av personale n svarade inte på sex- månaders uppföljnin gen.
Avdelningarna uppmätte 45 stycken CVK-relaterade infektioner innan interventionen och 35 CVK-relaterade infektioner efter interventionen.
Signifikant sänkning.
Medel
24
Titel Författare Land År Typ av studie Intervention Uppföljnings-
period
Bortfall Resultat Kvalitets- grad Reduction of
central line infections in Veterans Administration intensive care units:
an observational cohort using a central infrastructure to support learning and improvement.
Render et al USA 2011 Observations- studie, 174 IVA
Personalen fick utbildning i form av föreläsningar om CVK- relaterade infektioner.
Feedback på antalet CVK- relaterade infektioner varje månad.
3 år Ej
beskrivet
CVK-relaterade infektioner sjönk från 3.85 till 1.8/1000 CVK-dagar. Tydligt samband sågs mellan följsamhet till interventionen och antalet CVK-
relaterade infektioner.
Medel
Beyond the central line-associated bloodstream infection bundle.
The value of the clinical nurse specialist in continuing evidence-based practice changes.
Richardson, J. &
Tjoelker, R.
USA 2012 Observations- studie, 1 IVA.
Ett specifikt ”Hot team” av sjuksköterskor skapades på sjukhuset. Deras syfte var att följa infektionsstatistiken, se till att alla visste vilka riktlinjer som gällde för hantering och omläggning av CVK. De skapade en sida på intranätet där den nyaste informationen och riktlinjerna lades ut, utbildningsmaterial såsom Powerpoint-presentationer lades ut. På intranätet kunde personalen även se den senaste statistiken, följsamhet till riktlinjer samt när avdelningen hade haft den senaste verifierade CVK-relaterade infektionen.
2 år Ej
beskrivet
CVK-relaterade infektioner sjönk från 1.5 till 0/1000 CVK- dagar.
Medel
25
Titel Författare Land År Typ av studie Intervention Uppföljnings-
period
Bortfall Resultat Kvalitets- grad Impact of an
education program on the incidence of central line- associated bloodstream infection in 2 medical-surgical intensive care units in Brazil.
Santana et al
Brasilie n
2008 Observationss tudie, 1 IVA
Sjuksköterskor och läkare fick 1 timmes utbildning om CVK- relaterade infektioner. Dessa fick göra ett kunskapstest före interventionen och sedan fick de göra om samma test efter interventionen.
Faktablad om CVK-relaterade infektioner sattes upp på arbetsplatsen för att lyfta ämnet samt att de fick feedback varje månad på antalet infektioner på deras arbetsplats.
10 månader Ej beskrivet
Icke signifikant sänkning av CVK- relaterade infektioner från 9.5 till 5.4/1000 CVK-dagar.
Medel
The journey to zero central catheter- associateed bloodstream infections: Culture change in an intensive care unit.
Southworth et al
USA 2012 Observationss tudie, 1 IVA.
Sjuksköterskorna fick utbildning om korrekt omläggningsteknik av CVK och hur korrekt desinfektion av injektionsventil och/eller 3- vägskran går till.
1 år Ej
beskrivet
CVK-relaterade infektioner sjönk från 8.0/kvartal till 0.0/kvartal.
Medel
Impact of a prevention strategy targeting hand hygiene and catheter care on the incidence of catheter-related bloodstream infections.
Zingg et al Schweiz 2009 Kohortstudie, totalt 500 patienter.
Ett utbildningsprogram för sjuksköterskor skapades som hade fokus på handhygien, korrekt handhavande av CVK (omläggning, desinfektion av injektionsventiler och/eller 3-vägs kranar samt aseptisk tillberedning av intravenösa vätskor). Antalet CVK-relaterade infektioner mättes före och efter interventionen.
7 månader Ej
beskrivet
CVK.-relaterade infektioner sjönk från 3,9 till 1.0/1000 CVK- dagar. Under
interventions-perioden tog det längre tid till att patienten utvecklade en CVK- relaterad infektion (från 6.5 dagar till 9 dagar).
Följsamhet till handhygien innan skötsel av CVK ökade från 59 % till 65 %.
Korrekt handhavande av CVK ökade från 22.5% till 42.6%.
Hög
