AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Att härska genom internkommunikation
En observationsstudie om kvinnliga ledare
Rama Malki & Malin Frisell 2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet
Examensarbete Företagsekonomi C Handledare: Monika Wallmon & Svante Brunåker
Examinator: Agneta Sundström
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Förord
Vi vill med detta förord rikta ett stort tack till de personer och organisationer som givit oss möjligheten att få delta i olika möten för att observera. Tack vare er har vi kunnat genomföra och fullfölja vårt examensarbete.
Vi vill även rikta ett stort tack till våra handledare Svante Brunåker och Dr. Monika Wallmon som har stöttat och väglett oss genom hela arbetet. Vi riktar även ett tack till våra kurskamrater som har delat med sig av konstruktiv feedback och bra synpunkter under samtliga handledningstillfällen.
Till sist vill vi tacka våra nära och kära, familj och vänner, som har stöttat och motiverat oss under hela examensarbetets gång, samt även tacka varandra för ett gott samarbete och för det stöd vi givit varandra under arbetets gång.
Tack!
Högskolan i Gävle, juni 2020
Rama Malki & Malin Frisell
Sammanfattning
Titel: Att härska genom internkommunikation – En observationsstudie om kvinnliga ledare
Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi
Författare: Rama Malki och Malin Frisell
Handledare: Monika Wallmon och Svante Brunåker
Datum: 2020 - juni
Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledare använder och utsätts för härskartekniker, med fokus på internkommunikation.
Metod: Denna studie är kvalitativ och utgår från en deduktiv ansats. Den empiriska insamlingen av data har genomförts med hjälp av fem ostrukturerade observationer som sedan har tolkats och analyserats.
Analys & slutsats: Kvinnliga ledare använder och utsätts framförallt för
härskartekniker som är av snällare art eller spelar på känslor, dessutom finns det indikationer på att både biologiskt kön och kommunikationsstil kan påverka vilka tekniker som används. Flera olika härskartekniker används av kvinnliga ledare, och det finns en risk att teknikerna försämrar effektiviteten i kommunikationen. Vi kan därför dra slutsatsen att de kvinnliga ledare vi har observerat bör fortsätta utveckla sin kommunikation genom ökad medvetenhet om härskartekniker, för att den ska bli mer framgångsrik.
Examensarbetets bidrag: Härskarteknikerna som har observerats har synliggjorts genom verbal och icke-verbal kommunikation, men även via skämt och seriösare tonläge. Studien har indikerat att kvinnliga ledare som har en mer relationsorienterad kommunikation tenderar att använda sig av härskartekniker som är av snällare art.
Studien har även indikerat att de kvinnor som använder sig av en mer manlig kommunikationsstil kan riskera att misstas för att använda härskartekniker.
Förslag till vidare studier: Jämförelser mellan män och kvinnor inom olika branscher, och genom större studier, för att kunna dra slutsatser om huruvida det går att
generalisera användningen av härskartekniker till biologiskt kön och
kommunikationsstil. Ytterligare ett förslag på vidare studier är att studera vilken påverkan stereotyphot har på härskartekniker.
Nyckelord: Härskartekniker, internkommunikation, kvinnliga ledare, ledarskap, stereotyper.
Abstract
Title: To rule through internal communication – An observational study about female leaders
Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration
Authors: Rama Malki and Malin Frisell
Supervisor: Monika Wallmon and Svante Brunåker
Date: 2020 - June
Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how female leaders uses and are exposed to master suppression techniques, focusing on internal communication.
Method: This study is qualitative with a deductive approach. The empirical material has been conducted and implemented through five unstructured observations and has later been interpreted and analyzed.
Analysis & conclusions: Women use and are exposed to master suppression techniques that are more kind or utilizes feelings, and that there are indications that both biological gender and communication styles can affect which techniques that are used. Various master suppression techniques are used by female leaders and risk to impair the
effectivity of the communication. Therefore, we can draw the conclusion that the female leaders we have observed should continue to improve their communication by
increasing awareness about master suppression techniques, in order to communicate more successfully.
Contribution of the thesis: The master suppression techniques have been observed through nonverbal and verbal communication, but also through jokes and a more serious tone. This study has indicated that female leaders have more of a relationship-oriented communication, tend to use master suppression techniques of a kinder nature. The study has also indicated that those women using a masculine communication style, risk to be misunderstood for using master suppression techniques.
Suggestions for future research: Comparisons between men and women, in various branch of industries and through larger studies to draw conclusions whether it is possible to generalize master suppression techniques to biological gender and
communication style. Furthermore, the effects that stereotypical threats have on master suppression techniques could be researched.
Key words: Master suppression techniques, internal communication, female leaders, leadership, stereotypes.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problematisering 1
1.3 Syfte 3
1.4 Frågeställningar 3
1.5 Avgränsning 3
1.6 Definitioner 4
1.6.1 Ledarskap 4
1.6.2 Kommunikation 4
1.7 Disposition 5
2. TEORETISK REFERENSRAM 6
2.1 Härskartekniker 6
2.1.1 Projiceringsmetoden 7
2.1.2 Komplimangmetoden 7
2.1.3 Stereotypmetoden 8
2.1.4 Martyrmetoden 8
2.1.5 Uteslutningsmetoden 8
2.1.6 Hierarkimetoden 9
2.1.7 Tidsmetoden 9
2.1.8 Självförvållad härskarteknik 9
2.2 Härskartekniker genom kommunikation 10
2.2.1 Kommunikation 10
2.2.2 Intern- och interpersonell kommunikation 12
2.2.3 Kvinnlig kommunikation 13
3. METOD 16
3.1 Metodval 16
3.2 Datainsamlingsmetod 16
3.3 Urval 17
3.4 Genomförande av observationer 18
3.4.1 Observation 1 18
3.4.2 Observation 2 19
3.4.3 Observation 3 19
3.4.4 Observation 4 19
3.4.5 Observation 5 19
3.5 Behandling av observationsdata 19
3.6 Analysarbete 20
3.7 Kvalitetskrav 21
3.7.1 Tillförlitlighet 21
3.7.2 Konfirmering eller bekräftelse 21
3.7.3 Pålitlighet 21
3.8 Metoddiskussion 22
3.9 Etisk reflektion 23
4. EMPIRI 25
4.1 Härskarteknik: Projiceringsmetoden 25
4.2 Härskarteknik: Komplimangmetoden 26
4.3 Härskarteknik: Stereotypmetoden 26
4.4 Härskarteknik: Martyrmetoden 27
4.5 Härskarteknik: Uteslutningsmetoden 27
4.6 Härskarteknik: Hierarkimetoden 28
4.7 Härskarteknik: Tidsmetoden 28
4.8 Härskarteknik: Självförvållad härskarteknik 28
5. ANALYS 29
5.1 Kommunikation under observationerna 29
5.2 Snälla eller otrevliga härskartekniker 30
5.3 Härskartekniker och stereotyphot 33
6. SLUTSATS 35
6.1 Besvarande av syfte och frågeställningar 35
6.1.1 Hur tar sig härskarteknikerna uttryck i internkommunikation? 36 6.1.2 Vilka härskartekniker använder och utsätts kvinnliga ledare för? 36
6.2 Studiens bidrag 37
6.3 Avslutande reflektion 37
6.3.1 Härskarteknikers implikationer för ledarskap 37
6.3.2 Härskarteknikers implikationer för kvinnliga ledare 38
6.4 Förslag till vidare studier 40
7. LITTERATURFÖRTECKNING 41
1
1. INLEDNING
Inledningen utgår från en bakgrund och sedan följer en redogörelse för uppsatsens problematisering. Därefter presenteras syfte, frågeställning, avgränsning och definitioner. Inledningen avslutas med en förklaring över studiens disposition.
1.1 Bakgrund
Kommunikation kan se ut på flera olika sätt och olika anledningar kan ligga till grund för kommunikationen. Enligt De Vries, Bakker-Pieper, Alting Siberg, Van Gameren och Vlug (2009) är den första uppfattning vi får om en annan person generellt baserad på hur hen kommunicerar. En anledning till att kommunicera är att försöka få någon att göra som man vill, eller att skaffa sig makt, vilket kan göras genom att använda sig av härskartekniker. Härskartekniker är olika metoder som kan användas för att få makt genom att förminska sin motpart och kan ske både medvetet och omedvetet (Eksvärd, 2011; Ländin, 2014). De skapar en känsla av obehag och den utsatta kan känna sig tillplattad (Ländin, 2014). Härskartekniker är tätt sammanlänkat med makt eftersom teknikerna är en form av manipulation i social förklädnad som används för att skaffa sig, eller behålla, makt eller en viss position (Ländin, 2014).
Härskarteknikerna utövas genom kommunikation, både verbalt genom det vi säger, men också icke-verbalt genom kroppsspråk, tonfall eller tystnad (Eksvärd, 2011).
Internkommunikation definieras bland annat som ett utbyte av information och idéer inom en organisation, där den interna kommunikationen är av väsentlig betydelse för skapandet av en respektfull atmosfär för samtliga medarbetare inom organisationen (Kalla, 2005). Det innebär att det är genom internkommunikation på företag och inom organisationer som härskartekniker kan synliggöras. Ayub, Manaf och Hamzah (2014) menar att det i dagens samhälle finns andra krav på ledare och att det krävs
kommunikation mellan parterna för att ledare ska lyckas.
1.2 Problematisering
Enligt Eksvärd (2011) riskerar både kvinnor och män att utsättas för härskartekniker.
Dessa utövas via interpersonell kommunikation, både verbalt genom det som sägs, och icke-verbalt genom kroppsspråk, tonfall eller tystnad. Avsikten med att använda
2 härskartekniker är att få makt samt få någon att agera på önskat sätt (Eksvärd, 2011).
Ländin (2014) beskriver att när socialpsykologen och politikern Berit Ås
omformulerade och populariserade begreppet härskartekniker gjorde hon det för att beskriva hur män förtrycker kvinnor medan nyare forskning bland annat Eksvärd (2011) och Ländin (2014), fastslår att härskarteknikerna inte har med kön att göra - att de är könsneutrala.
Ciolac (2013) poängterar att kvinnliga och manliga ledare är olika i och med att kvinnor tenderar att fokusera mer på personliga relationer medan män fokuserar mer på
måluppfyllelse. Andra studier har även visat på att kvinnor använder en deltagande ledarstil medan manliga ledare istället använder en mer auktoritär ledarstil (Mamadou, 2019). Tidigare studier har även visat att det skiljer sig mellan kvinnliga och manliga ledare när det gäller användning av kommunikationsstilar. Den kvinnliga
kommunikationsstilen, som kan användas av både män och kvinnor, är mer känslostyrd och indirekt, medan den manliga kommunikationsstilen, som även den kan användas av både män och kvinnor, är mer direkt och kortfattad (Von Hippel, Wiryakasuma,
Bowden, & Schochet, 2011). Det finns även studier som tyder på att den feminina kommunikationsstilen kan uppfattas som osäker och försiktig, vilket kan medföra en brist på auktoritet hos den kvinnliga ledaren. En konsekvens av detta är att den feminina kommunikationsstilen kan ge signaler om att kvinnor inte har samma kompetens som män i ledarpositioner, på grund av att de upplevs ha en ineffektiv kommunikation (Von Hippel et al., 2011).
Trots att kvinnor har högre utbildningsnivå än män är deras löner, inkomster och pensioner lägre än mäns. Det är även färre kvinnor på de högsta positionerna i företag (SCB, 2019) samtidigt som Flabbi, Macis, Moro och Schivardi (2019) antyder att det finns potentiellt höga kostnader med att ha en underrepresentation av kvinnor på de högre positionerna i företagen. I takt med att synen på kvinnan ändrats (Wolvén, 2000) har det blivit fler kvinnor på politiska samt höga chefspositioner, vilket har lett till ökad forskning kring kvinnors påverkan på ledarpositioner (Vargas, 2019) Det är utifrån den utgångspunkten vi vill applicera härskarteknikernas implikationer på kvinnliga ledare.
Vi har funnit att kvinnor och män generellt kommunicerar olika (Mamadou, 2019), att härskartekniker är könsneutrala samt att kommunikation är tätt sammanlänkat med härskartekniker (Ländin, 2014; Eksvärd, 2011). Med andra ord, om vi studerar och
3 analyserar härskartekniker utifrån kommunikationsteori, kan de fortsatt sägas vara könsneutrala?
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kommunikationsmönster hos kvinnliga ledare påverkar vilka härskartekniker som utövas, med fokus på
internkommunikation.
1.4 Frågeställningar
• Hur tar sig härskarteknikerna uttryck i internkommunikation?
• Vilka härskartekniker använder och utsätts kvinnliga ledare för?
1.5 Avgränsning
Denna studie är tematisk och utgår från Eksvärds (2011) åtta härskartekniker:
• Projiceringsmetoden
• Komplimangmetoden
• Stereotypmetoden
• Martyrmetoden
• Uteslutningsmetoden
• Hierarkimetoden
• Tidsmetoden
• Självförvållad härskarteknik
Vi avgränsar oss till att söka förståelse kring hur kvinnliga ledare använder och utsätts för härskartekniker - ingen jämförelse mellan män och kvinnor görs här.
Vi väljer även att lägga tyngden på internkommunikation, i vår studie av härskarteknikerna.
4 1.6 Definitioner
1.6.1 Ledarskap
Nationalencyklopedin definierar ledarskap som utförandet av ledningsuppgifter samtidigt som Yukl (2012) menar att det inte finns en exakt definition i fackspråket.
Avsaknaden av den exakta definitionen av ledarskap har lett till att flera olika forskare har valt sina egna definitioner på begreppet (Ayub et al., 2014). Definitionerna av ledarskap har baserats på beteenden, egenskaper, interaktionsmönster, inflytanden, administrativa yrken och rollrelationer (Yukl, 2012). Alvesson och Kärreman (2016) menar att ledarskap sker när organisationer utvecklas för att skapa resultat genom att arbeta efter samma överenskommelser med målet att resultatet bringar kollektivt värde.
Ayub et al. (2014) skriver att ledaren är en person på en viss position som ger auktoritet och som har ansvar för att leda organisationen, oavsett förmåga, och att ledarskap är när denna ledare leder sin grupp genom att förmedla riktningar och styra medarbetarna åt det hållet. Definitioner av ledarskapet kan alltså vara baserade på olika faktorer och vara olika nyanserad i sin beskrivning (Ayub et al., 2014).
Enligt Yukl (2012) tenderar forskare med en för snäv syn på begreppet ledarskap vara sämre på att uppfatta saker som inte passar in på deras grundsyn. Detta kan leda till att de får missvisande eller felaktiga uppfattningar och upplevelser av ledarskap.
Vår definition på begreppet ledarskap kommer därför att vara relativt brett och baserat på att det utövas av en person på en plats som innebär budget- och personalansvar samt har som uppgift att motivera sina anställda till högre prestation mot ett gemensamt mål.
1.6.2 Kommunikation
Begreppet kommunikation definieras som en social interaktion genom meddelanden, samt som ett utbyte av idéer, fakta och känslor av två eller flera personer, som använder ord, bokstäver och symboler. Symbolerna är grundade på det tekniska problemet för hur specifikt symbolerna kan överföras, hur symbolerna förmedlar önskad betydelse, samt hur effektivt den mottagna betydelsen påverkar beteenden på det önskade sättet (Kalla, 2005). Enligt Granér och Granér (2016) är kommunikation dels den verbala
överföringen av meddelanden genom ord och sättet vi förmedlar orden på, samt den icke-verbala överföringen av kroppsspråk och dess olika dimensioner. Ayub et al.
5 (2014) skriver att kommunikation används för att förse andra med och införskaffa sig själv information på ett effektivt sätt i rätt tid. Detta för att skapa möjligheter att klara av vissa arbetsuppgifter, få underlag inför beslut samt minimera och lösa konflikter (Ayub et al., 2014).
Vår definition av kommunikation grundar sig på den förklaring som Granér och Granér (2016) redogör för, vilket är att kommunikation kan ske både verbalt och icke-verbalt och handlar om hur information förmedlas.
1.7 Disposition
I denna studie beskrivs, efter inledningen, den teoretiska referensramen som består av två delar: härskartekniker samt kommunikation, och efterföljs av en teoretisk reflektion.
Därefter beskrivs metoden i arbetet, det vill säga de metodval, urval och den analys som genomförts under studien. Metoden utgörs även av kvalitetskrav, etisk reflektion samt en metoddiskussion.
Efter metoden redogörs den empiriska delen i arbetet och vilken data som samlats in med hjälp av observationerna. Empirin är uppdelad utifrån varje enskild härskarteknik som legat till grund för observationerna. Därefter beskrivs analysen, där vi har
analyserat empirin samt de tolkningar som vi har gjort med koppling till kommunikation.
Slutsatsen disponeras efter analysen där vi beskriver vad vi har kommit fram till i studien i förhållande till syfte och frågeställning, en avslutande reflektion, samt förslag på vidare studier. Till sist avslutas studien med en litteraturförteckning på samtliga källor i form av vetenskapliga artiklar, webbsidor och litteratur, som har använts i studien.
6
2. TEORETISK REFERENSRAM
Under följande del redovisas den teoretiska referensram som ligger till grund för studien. Två övergripande delar utgör strukturen i form av härskartekniker och kommunikation.
2.1 Härskartekniker
Första gången uttrycket härskarteknik användes var för att beskriva den politiska och sociala manipulation som pågick i Tyskland under 30- och 40-talet. Det var en psykolog och filosof från Norge vid namn Ingjald Nissen, som var först med att mynta begreppet för att kunna beskriva samt analysera maktövertagandet och regimen hos
nationalsocialisterna ur ett psykosociologiskt perspektiv. Psykopatenes diktatur från 1946 är Nissens mest kända verk och det är i det verket begreppet härskarteknik för första gången användes. Efter att Nissen lanserat begreppet dröjde det till 1976 innan ordet togs i bruk igen, då genom socialpsykologen och politikern Berit Ås. Ås omformulerade och populariserade begreppet för att beskriva hur hon som kvinna behandlades av män. Begreppet har även använts för att synliggöra strukturer som
“upprätthåller” system baserade på bland annat social status varpå härskarteknikerna beskrev hur någon förminskas baserat på samhällsklass, ålder eller etnicitet (Ländin, 2014).
När Ås populariserade begreppet valde hon att beskriva fem tekniker som idag har kommit att kallas för klassikerna. Dessa är osynliggörande, förlöjligande eller förminskande, undanhållande av information, dubbelbestraffning eller påförande av skuld och skam. Några år efter att Ås hade beskrivit de fem klassikerna kände hon att det fanns ett behov av att utöka dem varpå hon formulerade två till som av Ländin (2014) kallas för semiklassiker. Dessa är objektifiering och våld eller hot om våld (Ländin, 2014). Nyare och moderniserade metoder har formulerats genom åren, bland annat av Elaine Eksvärd (2011) och Camilla Ländin (2014) och en del av dessa är överensstämmande. De härskartekniker Eksvärd beskrivit i sin bok kallas för projiceringsmetoden, komplimangmetoden, stereotypmetoden, martyrmetoden,
uteslutningsmetoden, hierarkimetoden, tidsmetoden samt självförvållad härskarteknik.
7 Även om härskartekniker, som vi beskriver dem idag, till en början växte fram som en förklaring på hur män försökte behålla makten genom att förtrycka kvinnor; vet vi att de idag används av alla, oavsett kön, social status, etnicitet eller ålder (Eksvärd, 2011;
Ländin, 2014). Härskartekniker kan uppstå i alla olika typer av sammanhang oavsett om det är privatliv, på arbetsplatsen eller i föreningen vilket innebär att risken för att utöva eller utsättas för dem finns i alla sammanhang där människor möts. Teknikerna kan te sig i olika skepnader, allt från rena trakasserier och mobbning till skämtsamheter och det kan därför vara svårt att avgöra vad som är en härskarteknik (Ländin, 2014).
2.1.1 Projiceringsmetoden
Denna härskarteknik handlar om att flytta fokus från sig själv till sin motpart i konversationen på ett sätt som lämnar en olustkänsla hos den andra parten. Härskare som använder denna teknik är generellt dåliga på att ta kritik eller hantera ofördelaktig information, vilket är grunden till att härskaren får sin motpart att känna sig ansvarig för kritiken istället. Enligt Eksvärd (2011) är denna teknik vanlig i förhållanden och kan bland annat visa sig genom försvarstal som reaktion, istället för att ta ansvar för kritiken eller olustkänslor som hen kan ha skapat för sin partner. Projiceringen kan även synas om härskarens svar på en persons missnöje eller kritik baseras på förlöjligande eller förminskade, till exempel “det är tråkigt att du tar det så”, “det verkar känsligt för dig”
eller “ja, det blir så för dig”. Gemensamt för dessa exempel på svar en
projiceringshärskare använder är att de tar udden av det motparten sagt eller upplevt.
Motparten och dennes känslor tas inte på allvar och istället för att nå ett gemensamt samförstånd går motparten därifrån med ännu tyngre känslor i kroppen än innan konversationen började (Eksvärd, 2011).
2.1.2 Komplimangmetoden
Precis som framgår av namnet baseras denna härskarteknik på möjligheten att härskaren får som denne vill genom att använda komplimanger. Ett exempel skulle kunna låta “Du som är så duktig på datorer, kan inte du hjälpa mig installera dessa program?”.
Anledningen till att denna metod fungerar är att vi gärna vill återgälda komplimanger genom att ge någonting tillbaka. Om komplimangen åtföljs av en fråga som uppmanar till någon typ av handling kan det ses som ett enkelt sätt att återgälda komplimangen, trots att ett enkelt tack hade varit tillräckligt. Komplimangmetoden är en “vänlig”
härskarteknik och kan vara lite svårare att upptäcka men känns igen genom att en komplimang är knuten till en uppgift (Eksvärd, 2011).
8 2.1.3 Stereotypmetoden
Denna härskarteknik baseras på att generalisera och placera människor i olika fack.
Genom förenkling av individer baserat på utseende, kön, sexualitet, nationalitet eller handikapp för att ta några exempel. Stereotypmetoden kan innebära att kvinnor får mer
“kvinnliga” arbetsuppgifter och män mer “manliga”. Typiska kvinnliga uppgifter kan vara att dekorera inför fest, sköta blommorna, föra protokoll eller ta hand om disken, medan de typiskt manliga uppgifterna kan innebära att byta glödlampa, bära tunga grejer eller laga tekniska verktyg som inte fungerar. Stereotypmetoden kännetecknas av att någon bestraffar eller negativt särbehandlar någon när hen gör mer eller mindre än det som förväntas baserat på vilket fack personen placerats i av härskaren. Exempel på detta kan vara om en kvinna som undervisar i teknik inte tas på lika stort allvar och därmed missgynnas baserat på “hur någon som du borde vara” (Eksvärd, 2011).
2.1.4 Martyrmetoden
Martyrmetoden är en teknik där härskaren använder skuldkänslor för att manipulera dig.
Denna teknik är vanligt förekommande i nära relationer som familjer. Martyrhärskaren ser till att skaffa sig makt och få som hen vill genom att få sin motpart att må dåligt.
Denna metod angränsar till projiceringsmetoden då projiceringsmetoden syftar till att finna fel hos sin motpart, och martyrmetoden går ett steg längre och spelar på
motpartens dåliga samvete för att få motparten att känna sig fel. Ett exempel på
martyrmetoden är om sekreteraren på ett möte får information om att senaste protokollet behöver justeras och då svarar “Jaha du tycker att jag är en dålig sekreterare”.
Martyrmetoden innebär inte att någon vågar beskriva hur hen känner, utan istället att härskaren spelar på motpartens känslor för att få hen att må sämre än hen förtjänar (Eksvärd, 2011).
2.1.5 Uteslutningsmetoden
Uteslutningsmetoden som härskarteknik innebär att någon blir utesluten på något sätt.
Det kan ske både medvetet och omedvetet och den medvetna härskartekniken blir samma som Berit Ås kallar osynliggörande. Exempel på uteslutningsmetoden är om någon tar upp sin dator och börjar mejla varje gång en viss person får ordet under ett möte, om någon inte “släpps” in i samtal och gruppen vid mingel på sammankomster, eller när en person vid ett samtal med två andra enbart tittar på en av dem.
Uteslutningsmetoden innebär alltså att härskarens motpart inte blir sedd vid en situation
9 där hen bör bli sedd. Det kan ske i flera olika situationer men känslan är densamma, individen blir osedd och därför obetydlig (Eksvärd, 2011). Känslan kan enligt Eksvärd (2011) förklaras med ett begrepp som florerar i PR-branschen det vill säga “syns du inte så finns du inte”.
2.1.6 Hierarkimetoden
Denna metod baseras på att härskaren utnyttjar sin position för att tysta eller förtrycka sin motpart. Positionen som utnyttjas för att härska, kan vara både över-, under- eller mellanläge. Exempel på hierarkimetoden kan vara att fråga om motparten är rasist för att härska från ett underläge eller att chefen härskar från överläget genom att fråga motparten vem det egentligen är som är chef. I hierarkimetoden används positioner som ofta är helt irrelevanta i sammanhanget för att härska. Olika hierarkier används också i olika sammanhang vid olika tidpunkter och vilket land eller vilken kultur som råder kan påverka val av position som används för att härska (Eksvärd, 2011).
2.1.7 Tidsmetoden
Tidsmetoden är en härskarteknik där ålder används för att förtrycka och tysta ner sin motpart i situationer där åldern inte har någon betydelse. Tidsmetoden kan användas både mot yngre och äldre personer. Tidsmetoden innebär alltså att en härskare uttrycker sig kritiskt till en person baserat på hens ålder. Till exempel “väx upp”, “du är för oerfaren för att kunna uttala dig”, “du har inte varit här så länge” eller “du är inte vad jag söker eftersom jag söker något nytt och fräscht”. Enligt Eksvärd (2011) syns denna metod även på arbetsmarknaden i jobbannonser när företag exempelvis skriver “vi söker någon med 3–5 års arbetslivserfarenhet” vilket ganska tydligt eliminerar alla över 30 år.
Som Eksvärd (2011) skriver så syns denna metod även när det gäller kärlekslivet. En person som träffat någon betydligt yngre eller äldre kan bli härskad över när frågor om deras förhållande och åldersskillnad sker med en kritisk ton. Till exempel, “vad ska du med hen till, hen är ju 12 år äldre än dig?” eller “är hon 38 år och singel är hon troligtvis desperat” (Eksvärd, 2011).
2.1.8 Självförvållad härskarteknik
Självförvållad härskarteknik är när någon gör sig själv mindre, verbalt eller icke-verbalt och på så sätt härskar över sig själv. Denna teknik kan innebära konsekvenser för en själv i form av förlorat anseende eller sämre framtidsutsikter. Exempel på hur denna teknik kan yttra sig är att någon gör sig mindre med sitt kroppsspråk genom att ha en
10 dålig hållning eller lägga huvudet på sned. Tekniken kan även synas i den verbala
kommunikationen genom att förminska sina egna förslag med orden “jag har något litet att säga, det kanske inte är så bra men det går fort”, avsluta meningen med “eller jag vet inte”, att addera ett nervöst skratt eller gå upp i tonfallet på slutet av meningen, vilket gör att det låter som en fråga istället för ett påstående. Den självförvållade
härskartekniken ger ett osäkert intryck på grund av kroppsspråket, ordvalet och tonläget.
Essensen är att härskaren gör sig själv mindre än vad hen är (Eksvärd, 2011).
2.2 Härskartekniker genom kommunikation
2.2.1 Kommunikation
Som Agarwal och Garg (2012) samt Talukhaba, Mutunga och Miruka (2011) påstår är kommunikation en nyckelfaktor för framgång inom organisationer, vilket visar på vikten av en fungerande kommunikation. Enligt Shannons väletablerade teori för kommunikation börjar det med en informationskälla som producerar ett meddelande, eller en sekvens av meddelanden, som kommuniceras till en mottagare. Ett scenario som beskriver Shannons teori är när Alice kommunicerar ut “SOS” till Bob vilket gör Alice till avsändaren och Bob till mottagaren (Walleczek & Grössing, 2016). Först när sändaren lyckats förmedla sitt budskap på ett sätt som får mottagarens uppmärksamhet (Bucata & Rizescu, 2017) och mottagaren förstått sändarens meddelande kan
kommunikationsprocessen ses som fulländad (Agarwal & Garg, 2012). Detta är dock inte så simpelt eftersom Gozzi JR. (2004) skriver att det finns lika många meddelande i en konversation som det finns personer i konversationen. Som Antonacopoulou och Gabriel (2001) skriver beror nämligen våra känslor i en situation på tolkningen av situationen vilket innebär att olika personer kan uppleva olika känslor i samma situation. Därför är meddelandet inte ett meddelande innan det nått mottagaren och modellers illustrationer över meddelanden bör istället ses som en metafor (Gozzi JR., 2004).
Som Ländin (2014) skriver krävs det en viss grogrund i relationen, gruppen eller på arbetsplatsen för att härskartekniker ska kunna utvecklas och kanske kan några av de barriärer som Agarwal och Garg (2012) lyfter bidra till att denna grogrund skapas.
Exempelvis skulle barriärerna såsom attitydproblem, oklarheter vid ord eller fraser samt individuella språkmöjligheter kunna bidra till att fler härskartekniker får fäste, eller att
11 mer av kommunikationen upplevs som härskartekniker på grund av hur någon upplever meddelandet.
Även det faktum att kommunikation består av både icke-verbal och verbal
kommunikation (Granér & Granér, 2016; Agarwal & Garg, 2012; Sontakke, 2020) samt att hela beteendemönstret inklusive kroppsspråket skiljer sig mellan olika länder och kulturer (Sontakke, 2020) kan påverka huruvida kommunikation upplevs som en härskarteknik eller inte. Verbal kommunikation innefattar överföring av meddelanden via ord, samt sättet som orden förmedlas på, till exempel tonläge eller talhastighet (Granér & Granér, 2016). Agarwal och Garg (2012) förklarar att oral kommunikation kan hänföras till verbal kommunikation, och innefattar tal, presentationer, diskussioner och interpersonell kommunikation, men att ansikte-mot-ansikte kommunikation, tonläge och kroppsspråk spelar en väsentlig roll hos en mottagare, samt att det bidrar till en omedelbar respons.
Bellou och Gkorezis (2016) skriver att den icke-verbala kommunikationen är minst lika viktig som den verbala kommunikationen och att en majoritet av vår kommunikation är icke-verbal. Kommunikationsegenskaper som anses känneteckna icke-verbal
kommunikation är exempelvis gester, kroppsspråk, hållning, ansiktsuttryck och ögonkontakt (Agarwal & Garg, 2012; Sontakke, 2020). Kroppsspråk är viktigt för att kunna uttrycka känslor och tankar som ilska, rädsla, nervositet, ångest samt glädje och är därför av stor betydelse för kvaliteten på kommunikationen (Sontakke, 2020). Bellou och Gkorezis (2016) menar även att icke-verbal kommunikation är en väsentlig del för att förstå sociala relationer och interaktioner, samt att ledare med en icke-verbal
kommunikation som stämmer överens med den verbala kommunikationen bidrar till ett starkare budskap och ökar trovärdigheten hos budskapet som kommuniceras. Det i relation till att härskartekniker kan yttra sig både genom verbal och icke-verbal kommunikation (Eksvärd, 2011), betonar vikten av en medvetenhet om icke-verbal kommunikation som en faktor för att förstå hur kommunikation och härskartekniker samverkar, samt på vilka sätt härskartekniker kan synliggöras.
Att använda härskartekniker kan göra att motparten får en olustkänsla eller känner sig tillplattad (Ländin, 2014) vilket riskerar att hämma en effektiv kommunikation. Detta eftersom kommunikationen inte längre bygger på förtroende, skapar respekt (Neufeld, Wan & Fang, 2008), leder till en delad förståelse eller stimulerar andra att ta
12 kommandot (Kalla, 2005). Som Agarwal och Garg (2012) skriver är kommunikation av stor betydelse idag och det är fortfarande en utmaning för människor att bemästra den, därför krävs övning för att nå en mer effektiv och framgångsrik kommunikation.
2.2.2 Intern- och interpersonell kommunikation
Som modellen illustrerar visar den interna kommunikationsprocessen att en individ informerar anställda, engagerar dem i dialoger samt får återkoppling på det som sagts.
Figur 1. The internal corporate communications process (Källa: Bucata & Rizescu, 2017).
Som en följd av att internkommunikation syftar till att engagera medarbetare samt dela med sig av information mellan ledare och anställda samt anställda sinsemellan kan det skapa arbetstillfredsställelse. Medarbetarna kan även känna sig värdefulla på
arbetsplatsen när de genom en öppen dialog får möjligheten att ge återkoppling på kommunikationen, samt att en öppen dialog kan förebygga konflikter eller lösa konflikter snabbare (Bucata & Rizescu, 2017). Eftersom härskartekniker är tätt sammanlänkat med makt samt skapar olustkänslor (Ländin, 2014) tyder det på att härskarteknikerna även missgynnar den interna kommunikationen. Det finns en risk att användandet av härskartekniker försämrar förutsättningarna för
internkommunikationens bidrag till ett bra arbetsklimat, där medarbetarna känner sig värdefulla och får dela med sig av egna tankar och åsikter.
13 Interpersonell kommunikation definieras som kommunikationens kvalitet, och uppstår inte endast när personer interagerar med varandra, utan handlar även om hur människor blir behandlade (Beebe, Beebe, & Redmond, 2002, refererad i Burleson, 2010).
Interpersonell kommunikation innebär ett utbyte av meddelanden genom verbal och icke-verbal kommunikation, mellan människor i olika sorters relationer, från
funktionella relationer till mer intima relationer (Guerrero, Andersen, & Afifi, 2007, refererad i Burleson, 2010).
Ett av kärnelementen i ledarskap består av just interpersonell kommunikation (De Vries et al., 2009). När det handlar om interpersonell kommunikation finns det forskare som betonar vikten av de språktyper som används i interpersonell kommunikation om stereotyper, eftersom språk kan vara en känslig signal för stereotyper (Collins &
Clement, 2012; Lee, 2007, refererad i Burgers & Beukeboom, 2016). En språklig teori ger samtidigt en teoretisk ram för hur stereotyper kommuniceras och används genom språk (Beukebook, 2014; Maass, 1999; Wigboldus & Douglas, 2007, refererad i Burgers & Beukeboom, 2016).
2.2.3 Kvinnlig kommunikation
Modellen nedan illustrerar den kvinnliga kommunikationsstilens karaktärsdrag och risker och baseras på studier som redogörs för nedan.
Figur 2. Egen illustration av kvinnlig kommunikation
Kvinnlig kommunikation
Karaktärsdrag
Relationsinriktad
Säkrare på interpersonell kommunikation
Känslostyrd och indirekt
Risker
Exkluderas från
viss information Stereotyphot
Upplevs som mindre kompetenta
14 Även om män och kvinnor inte har olika kommunikationsförmågor (Ciolac, 2013) tenderar kvinnor och män, samt kvinnliga och manliga ledare, att använda olika kommunikationsstilar (Von Hippel et al., 2011; Camden & Witt, 1983, refererad i McNatt, 2019), och eftersom härskartekniker yttras genom kommunikation (Eksvärd, 2011) skulle det kunna påverka vilka härskartekniker som används av kvinnor. Det finns även skillnader mellan män och kvinnor gällande interpersonell kommunikation.
Kvinnliga ledare använder sig mer av, samt är bekvämare och säkrare på sin interpersonella kommunikation, vilket ger dem ett större självförtroende för sin interpersonella kommunikation (McNatt, 2019) som möjligtvis kan kopplas till det faktum att kvinnor tenderar att kommunicera mer relationsinriktat (Von Hippel et al., 2011). Även Hofstede (1980, refererad i McNatt, 2019) menar att interpersonell kommunikation värderar relationer och människor, samt att kvinnor fokuserar mer på interpersonella aspekter.
Eftersom den kvinnliga kommunikationsstilen, som kan användas av både kvinnor och män, tenderar att vara mer känslostyrd och indirekt (Von Hippel et al., 2011) tordes det inte vara omöjligt att kvinnliga ledare generellt använder färre eller “snällare”
härskartekniker, med tanke på att det inte är relationsfrämjande att få sin motpart att må dåligt, vilket Ländin (2014) skriver är en konsekvens av härskartekniker. Von Hippel et al. (2011) redogör för att den kvinnliga kommunikationsstilen kan skapa bättre
förutsättningar för motparten att ge återkoppling i kommunikationen, någonting Bucata och Rizescu (2017) menar bidrar till en bättre arbetsmiljö. Som Hofstede (1980,
refererad i McNatt, 2019) skriver ökar kvinnliga ledares självförtroende och kunskap av att lyssna till andra individer, visa förståelse och respekt för andras känslor och behov, någonting som krockar med användandet av härskartekniker.
Det finns även risker med den feminina kommunikationsstilen i form av att det kan ge sken av en osäkerhet och brist på auktoritet (Von Hippel et al., 2011). Turesky och Warner (2020) menar att planerande arbetsplatser tenderar att bidra till att kvinnliga ledare agerar på ett sätt som faller inom stereotypiska könsroller, vilket förstärker kommunikationen som kan upplevas som indirekt och mindre beslutsam. Den feminina kommunikationsstilen kan stärka stereotypen av att de är mindre kompetenta än män i ledarskapspositioner, då den kvinnliga kommunikationsstilen inte anses vara lika effektiv (Von Hippel et al., 2011). De som använder sig av en feminin
15 kommunikationsstil riskerar att exkluderas från viss information (Turesky & Warner, 2020) vilket påverkar kvinnor som känner sig hotade av stereotypen att anamma en mer manlig kommunikationsstil (Von Hippel et al., 2011). En annan aspekt är att kvinnor med en manligare kommunikationsstil upplevs som mindre varma, och konsekvensen av det kan vara att andra är mindre villiga att uppfylla dessa ledares önskemål (Von Hippel et al., 2011), samtidigt som Johnson, Murphy, Zewdie och Reichard (2008) menar att kvinnor behöver uppvisa både styrka och känslighet för att uppfattas som effektiva, medan män enbart behöver uppvisa styrka. Eftersom härskartekniker kan användas för att få makt, eller för att härskaren ska få som denne vill (Eksvärd, 2011;
Ländin, 2014), skulle det kunna leda till att kvinnliga ledare med en maskulin kommunikationsstil använder fler härskartekniker.
16
3. METOD
I kapitlet nedan presenteras studiens tillvägagångssätt och studiens ansats. Sedan följer en redogörelse över hur empirin har samlats in, tolkats och analyserats samt vilka kvalitetskriterier som präglat studien. Avslutningsvis diskuteras etiska aspekter samt metoden som helhet.
3.1 Metodval
Studien utgår från en kvalitativ inriktning vilket innebär att det läggs större vikt på insamling och analys av data, samt att studiens strategi är tolkande och
konstruktionistisk enligt Bryman och Bell (2017). I denna studie har större vikt lagts på att tolka och analysera datainsamlingen för att sedan mynna ut i en metoddiskussion.
Denna studie bygger på en deduktiv ansats. Enligt Bryman och Bell (2017) innebär en deduktiv ansats att man utifrån teoretiska överväganden inom ett område sedan deducerar olika frågeställningar som leder till en empirisk granskning. I studien har vi genomfört en litteraturstudie som vi sedan har analyserat och reflekterat kring för att skapa en utgångspunkt inför den empiriska granskningen.
3.2 Datainsamlingsmetod
För att samla in data till studien har vi använt oss av observationer. Valet av
datainsamlingsmetod berodde på att vi ville öka förståelsen för hur kvinnliga ledare använder och utsätts för härskartekniker genom internkommunikation. För att samla in data och besvara vårt syfte ansåg vi att observationer var den mest lämpade metoden för vår studie. Vi anser att intervjuer inte skulle ge oss samma insikt i hur härskartekniker används eftersom många tekniker används omedvetet. Som framgått av Mintzbergs (1970, 1975) studier är ledare inte alltid medvetna om vad dem själva gör eller har inte tid att anteckna, varpå intervjuer eller dagboksstudier kanske inte hade bidragit med data som stämmer överens med verkligheten.
Vi har använt oss av ostrukturerade observationer, vilket innebär att vi som observatörer har observerat kvinnliga ledare under olika möten, för att notera deras beteenden,
kommunikation och härskartekniker i olika miljöer, för att sedan kunna beskriva dem så detaljerat som möjligt. Bryman och Bell (2017) beskriver att ostrukturerade
17 observationer vanligtvis tillämpas i samband med icke-deltagande observationer. Vi anser att vi har tillämpat icke-deltagande observationer i samband med de
ostrukturerade observationerna.
Icke-deltagande observationer innebär enligt Bryman och Bell (2017) att observatören iakttar det som sker i miljön, utan att delta, men befinner sig i den studerade miljön.
Precis som Bryman & Bell beskriver har vi befunnit oss i den observerade miljön utan att delta, och har agerat helt och hållet som observatörer, detta för att vi skall kunna förhålla oss så objektiva och neutrala som möjligt. Mullhall (2003) menar att i ostrukturerade observationer följer observatören inte en strikt checklista, utan väljer istället att inträda observationsmiljön utan några förutfattade meningar om det som kommer att observeras, vilket även vi kan hålla med om eftersom observatören inte hade några förutfattade meningar sedan tidigare.
3.3 Urval
Eftersom många organisationer stängts ner eller enbart arbetar på distans på grund av Covid-19 har urvalet av valbara organisationer att observera inom minimerats. Det ledde till att enbart en av oss kunde genomföra observationer inom de organisationer hon arbetar inom. Urvalet för observationstillfällen har baserats på ett
bekvämlighetsurval (Bryman & Bell, 2017). Totalt fem observationer har genomförts, tre inom skola och två inom en ideell förening. Urvalsstorleken på studien, det vill säga antalet observationer baseras på Bryman och Bell (2017) påstående om urvalsstorlek inom kvalitativa studier. Det innebär att det genomförts så många observationer att en datamättnad uppnåtts men inte så många att djupet i studien äventyrats.
Ett målstyrt urval har applicerats under studien i syfte att observera vid tillfällen som är relevanta för studiens syfte och forskningsfråga (Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) menar att det vid målstyrt urval ofta förekommer mer än en urvalsmetod vilket även gjorts i denna studie. Ett teoretiskt urval har använts i och med att data samlats in, kodats och valts ut för att successivt bygga teori (Bryman & Bell, 2017) kring härskartekniker och kvinnliga kommunikationsmönsters samverkan. Även ett kriteriestyrt urval har applicerats genom att vi valt ut observationstillfällen i form av möten där det deltagit kvinnliga ledare (Bryman & Bell, 2017).
18 Då de kvinnliga ledarna stått i huvudfokus för denna studie har ett fokuserat urval till viss del applicerats (Bryman & Bell, 2017). Det innebär för denna studie att de kvinnliga ledarna har fått lite mer uppmärksamhet från observatören under observationerna, även om alla deltagare observerats. För att synliggöra de
härskartekniker som kvinnliga ledare också utsätts för har fokuserat urval inte kunnat appliceras fullt ut.
För att uppmärksamma härskarteknikerna har även ett beteendeurval applicerats
(Bryman & Bell, 2017). Beteendeurvalet har syftat till att fokusera på härskarteknikerna under observationerna för att kunna notera de olika teknikerna som använts och i vilken kontext.
3.4 Genomförande av observationer
Som beskrivits ovan har studiens data samlats in med hjälp av ostrukturerade observationer. De möten som har observerats har nedan specificerats när det gäller deltagare, typ av möte och mötets längd. Observationerna har genomförts inom organisationer som trots Covid-19 opererat någorlunda normalt.
Under observationerna har anteckningar förts och vissa av observationerna har spelats in för att kunna lyssna igenom innehållet i efterhand. Anteckningarna bestod av markering för typ av härskarteknik samt en kommentar om hur tekniken syntes.
Eftersom enbart en av oss har genomfört observationerna och kunnat lyssna på
inspelningarna som innehöll information belagd med viss sekretess, har anteckningarna samt observatörens återberättelser legat till grund för de gemensamma diskussioner som har gjorts för att tolka observationerna.
3.4.1 Observation 1
Den första observationen genomfördes på en skola under ett ledningsmöte. Närvarande var två kvinnor och en man. Högsta chefen under detta möte var en av kvinnorna men båda kvinnorna är ledare inom organisationen. Mötet pågick i en och en halv timme.
19 3.4.2 Observation 2
Den andra observationen genomfördes även den på en skola men under ett
arbetslagsmöte. En kvinnlig arbetslagsledare samt två andra kvinnliga kollegor var närvarande på mötet. Mötet varade i en timme.
3.4.3 Observation 3
Den tredje observationen genomfördes på ett styrelsemöte i en idrottsförening under ett två timmars långt möte. På grund av den rådande situationen med Covid-19 medverkade tre ledamöter via Skype. Alla dessa är män. Den fysiska närvaron utgjordes av den kvinnliga ordföranden i föreningen, en kvinnlig ledamot, en manlig ledamot samt en manlig anställd. Den kvinnliga ordföranden var även ordförande under mötet. Detta styrelsemöte hade en speciell inriktning med enbart ett diskussionsområde som grund, vilket ledde till att det endast skulle fattas ett beslut, något som hör till ovanligheterna.
3.4.4 Observation 4
Även den fjärde observationen genomfördes under ett styrelsemöte i en idrottsförening och denna gång var alla deltagare med på distans. Närvarande under mötet var
föreningens kvinnliga ordförande, fyra manliga ledamöter samt en kvinnlig mötesordförande. Mötet pågick under två timmar och observatören satt fysiskt tillsammans med den kvinnliga mötesordföranden.
3.4.5 Observation 5
Den femte observationen genomfördes på en skola under ett arbetslagsmöte. Denna gång med ett annat arbetslag än tidigare observation. Mötet pågick i en timme och 15 minuter och närvarande var en kvinnlig arbetslagsledare, en kvinnlig ledare för skolan, samt fyra andra lärare varav en av dem är man och de tre övriga kvinnor.
3.5 Behandling av observationsdata
För att behandla data som observerats har inspelningar från observationerna lyssnats igenom. Eftersom observationerna genomförts av enbart en av oss på möten som innehåller en del sekretessbelagd information, har det inte varit möjligt för den andra parten att lyssna på de inspelningar som funnits tillgängliga. Genomgång av
inspelningarna, anteckningarna samt diskussioner sinsemellan har syftat till att minimera risken att någon härskarteknik har missats, missförståtts eller feltolkats. Ett
20 exempel på hur diskussionerna har gått till kan beskrivas med hjälp av observation ett och fyra då observatören till en början misstänkte att hierarkimetoden använts av de kvinnliga ledarna. Observatören hade dock svårt att beskriva det med hjälp av exempel.
Genom att diskutera på vilket sätt de kvinnliga ledarna kommunicerade, samt vad som hade sagts, nådde vi slutsatsen att det inte var en härskarteknik utan snarare rörde sig om att de använde en manlig kommunikationsstil och att de kommunicerade
målinriktat, men däremot inte tryckte ned någon med sin position vilket
hierarkimetoden innebär. Som De Vries, Bakker-Pieper, Konings och Schouten (2013) skriver kan kommunikationsstilar ses som uttryck för individers personlighet och därför bör kommunikationsstilar relateras till personlighet. Detta är något vi anser fler bör ha i åtanke när studier görs med fokus på kommunikation samt biologiskt kön, för att så långt det är möjligt minimera risken att fördomar styr hur vi förväntar oss att någon kommunicerar.
3.6 Analysarbete
Efter att alla observationer genomförts och empirin sammanställts påbörjades en diskussion över vad observationerna visat utifrån aspekter för internkommunikation.
Vidare diskuterades hur härskarteknikerna synliggjorts samt vad det kan bero på, för att sedan sammanlänka det till verbal och icke-verbal kommunikation. Analysarbetet har utgått från en tematisk analys vilket är en relevant arbetsprocess för kvalitativa studier (Bryman & Bell, 2017). Den tematiska analysen syftar till att urskilja olika teman i insamlade data som ligger till grund för analysen (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har de olika härskarteknikerna skapat olika teman och dessa har sedan analyserats var för sig. Genom att sammanställa vilka härskartekniker som används av och mot kvinnliga ledare samt i vilken omfattning, skapades en första bild över om det fanns några tekniker som använts mer eller mindre, av eller mot, kvinnliga ledare. Nästa steg i den tematiska analysen blev att reflektera över vilka som anses vara snällare eller tuffare, och sammanlänka det med de tekniker som använts, utifrån samma
ordningsföljd som härskartekniker beskrivits i empirin. Under denna fas av analysen har även en reflektion och diskussion skett över de tekniker som inte använts av kvinnliga ledare, samt vad det kan bero på.
21 3.7 Kvalitetskrav
3.7.1 Tillförlitlighet
För att kunna uppnå kvalitetskravet tillförlitlighet har vi valt att spela in de flesta möten för att kunna lyssna på de återigen och försäkra oss om att vi inte endast har observerat kroppsspråket, utan också tonläget och hur ledaren uttrycker sig verbalt. Detta för att vara säkra på att vi har observerat rätt härskarteknik och sammanställt den korrekt.
Enligt Bryman och Bell (2017) är respondentvalidering en process där syftet är att få en bekräftelse på att forskarens beskrivning är riktig. Bryman och Bell (2017) menar även att forskaren redogör för samtliga deltagare vad som har framkommit vid en
observation, vilket även vi ämnar göra genom att låta samtliga deltagare under observationerna få ta del av studiens slutresultat.
3.7.2 Konfirmering eller bekräftelse
Vi är fullt medvetna om att det inte alltid går att få en fullständig objektivitet och som Bryman och Bell (2017) beskriver är det därför av stor vikt att försäkra sig om att vi har agerat i god tro. På grund av den sekretess som råder i skolor genomfördes alla
observationer enbart av en av oss, detta eftersom denna observatör redan är anställd på skolan och har undertecknat sekretessavtal sen tidigare. Det innebär att vi tillsammans har fått göra en gemensam tolkning av samtliga observationer genom att observatören som deltagit i mötena har fått återberätta sina observationer. Vi anser att detta är fördelaktigt i studien eftersom en av oss kan förhålla sig objektiv och neutral, vilket medför en mindre risk för att blanda in personliga värderingar som kan påverka undersökningen. Observationerna som har gjorts under styrelsemötena har även de gjorts av samma observatör. Observatören har ensam deltagit i styrelsemötena eftersom hon sitter i observerad styrelse och därmed fått ta del av fullständiga möten och
diskussioner utan att studerad styrelse behövt oroa sig för att sekretessbelagd information riskerar att läcka ut till allmänheten. På så sätt anser vi att vi har agerat enligt kvalitetskravet konfirmering.
3.7.3 Pålitlighet
För att uppnå kvalitetskravet pålitlighet krävs det enligt Bryman och Bell (2017) att det säkerställs att det finns en redogörelse av alla faser i studien. Vi anser att kvalitetskravet har uppfyllts eftersom våra handledare och klasskamrater har fått agera som granskare under studiens gång och har därför fått möjligheten att granska kvaliteten på studien.
22 Bryman och Bell (2017) förklarar att denna uppgift är krävande för granskarna och att valideringstekniken därför sällan kommer till användning, men eftersom alla
klasskamrater under studiens gång har haft ett flertal obligatoriska moment där vi har granskat varandras arbeten, har det inte varit några problem för samtliga kollegor att agera som granskare eller “revisorer” och valideringstekniken har på så sätt kommit till användning. Dessutom har vi till varje handledningsmoment fått studien granskad av våra handledare, vilket har varit till stor hjälp för att uppnå kravet på pålitlighet. För att ytterligare stärka pålitligheten har en noggrann redogörelse gjorts under stycket “metod”
för att tydligt påvisa alla faser av denna studies process.
3.8 Metoddiskussion
Enligt SCB:s statistik (2018) finns det en kvinnodominans hos anställda samt chefer inom förskoleverksamhet, och i denna studie som fokuserar på kvinnliga ledare har det varit fördelaktigt att genomföra majoriteten av observationerna inom skola och förskola.
Det faktum att internkommunikation bör komma direkt från person ett till person två (Kalla, 2005) har legat till grund för valet att observera möten där kommunikationen fungerar på detta sätt.
Det ligger i våra händer att göra tolkningar utifrån det vi observerar på mötena vilket även innebär att det föreligger en risk att förutfattade meningar kan påverka våra
tolkningar. Som vi tidigare redogjort för, med hjälp av Ländin (2014), kan det vara svårt att urskilja härskartekniker eftersom de kommer i olika skepnader. Det kan ha påverkat vårt resultat eftersom observationerna baseras på våra tolkningar av verbal och icke- verbal kommunikation mellan mötesdeltagarna. Även om observatören inte hade några förutfattade meningar om det som observerades, har hon sedan tidigare haft förutfattade meningar om de personer som hon observerat, just eftersom hon är anställd på skolan samt har deltagit i tidigare styrelsemöten. Eftersom alla människor tolkar saker på olika sätt, samt att alla människor uttrycker sig på olika sätt, anser vi att det kan ha påverkat vår tolkning av det som har observerats under samtliga möten.
Vid de första tre observationerna var deltagarna inte medvetna om vad som
observerades, men på grund av omständigheterna kring Covid-19 har vår tillgång till kvinnliga ledare minskat och vi har därmed observerat samma grupper vid flera tillfällen. Efter det första observationstillfället fick deltagarna reda på att det var
23 härskartekniker som observerades, vilket kan ha lett till andra förutsättningar för våra observationer som gjordes därefter, från observation fyra och framåt.
Covid-19 har även påverkat det faktum att observation tre och fyra skett under möten som helt eller delvis genomförts över Skype. Under dessa observationer har enbart verbal kommunikation, och inte icke-verbal kommunikation i form av kroppsspråk observerats.
3.9 Etisk reflektion
Det har varit viktigt för oss att deltagarna vid observationstillfällena ska ha fått information om samtyckeskravet. Samtyckeskravet innebär enligt Bryman och Bell (2017) att deltagarna bör vara informerade om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avbryta deltagandet om de skulle vilja. Deltagarna har dessutom fått information om syftet med studien, samt att de även kommer att få ta del av studien när den publiceras för allmänheten. Bryman och Bell (2017) förklarar att
informationskravet innebär att forskaren bör informera om syftet med studien till de personer som berörs, samt om samtliga moment som ingår i studien. Om en minderårig person har deltagit i undersökningen menar Bryman och Bell (2017) att denne bör få godkännande av sina föräldrar eller vårdnadshavare. Under våra observationer har det inte deltagit några minderåriga, därav har detta inte behövts tas i beaktande.
Vi har dessutom valt att vara anonyma i studien så långt det går genom att inte skriva ut namn eller ålder på deltagarna, namn på skolan, eller vilken förening vi har genomfört observationerna inom. Däremot kan en del personer som känner oss lista ut vilka organisationer, i detta fall, skola och styrelse, som den empiriska delen av studien har genomförts inom. Enligt Walford (2006) innebär anonymitet inom studier att det inte inkluderas någon information om en individ eller en plats där studien ägt rum, som kan leda till att informationen riskerar att identifieras av andra. Bryman och Bell (2017) menar att det finns problem vid analys av sekundära kvalitativa data och att det är svårt att kunna presentera anteckningar på så sätt, att det inte går att identifiera personer eller platser. Dessutom finns det svårigheter när det gäller att skydda deltagarna från skada eftersom man inte alltid är medveten om när en risk för skada är aktuell, men menar ändå att man ska skydda deltagarna (Bryman & Bell, 2017).
24 Vi anser att det är en utmaning för oss att ge exempel på härskartekniker utan att bryta förtroendet hos de deltagare som vi har observerat, eftersom de lyfter fram saker som inte får lämna rummet. Det är därför en utmaning för oss att göra en bedömning av vad som kan tas med i studien och vad som ingen annan utomstående får veta om. Vi har även försökt vara noggranna när vi använt exempel, i syfte att kunna förklara
härskartekniken utan att avslöja vad som har sagts. Vi har dock gjort avvägningar för att vara på den säkra sidan, eftersom skolan samtidigt är en arbetsplats för observatören och hon även är invald i styrelsen. Av den anledningen har vi varit försiktiga med
informationen, för att ingen deltagare, men inte heller observatören ska ta skada av studien.
25
4. EMPIRI
Följande kapitel redogör för relevant insamlade data och syftar till att ge en
överskådlig bild över vad observationerna har visat. Under samtliga observationer har den kvinnliga mötesledaren stått i centrum för observationen. Detta för att upptäcka vilka härskartekniker kvinnliga ledare använder samt utsätts för. Både verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation har tagits i beaktande under observationerna.
Empirin är strukturerad utifrån varje enskild härskarteknik för att ge en tydlig överblick över vilka som använts av kvinnliga ledare samt vilka de utsatts för. Dessa åtta är:
• Projiceringsmetoden
• Komplimangmetoden
• Stereotypmetoden
• Martyrmetoden
• Uteslutningsmetoden
• Hierarkimetoden
• Tidsmetoden
• Självförvållad härskarteknik
4.1 Härskarteknik: Projiceringsmetoden
Projiceringsmetoden handlar om att flytta fokus från dig själv till din motpart i konversationen på ett sätt som lämnar en olustkänsla hos den andra parten (Eksvärd, 2011). Denna teknik har observerats både som en teknik som kvinnliga ledare använder och utsätts för. Under den första observationen använde en kvinnlig ledare denna härskarteknik och blev även utsatt för den. Den användes mot samma person som därefter använde den mot henne. Den synliggjordes när en diskussion inleddes om varför ett beslut behövdes tas, efter att underlagen till beslutet diskuterats aningen långdraget och parterna började ledsna. Den kvinnliga ledaren ansåg att motparten kunde ta ett eget beslut eftersom det varit denne som tagit upp frågan, medan motparten ansåg att grunden till diskussionen var att den kvinnliga ledaren varit missnöjd med rådande upplägg. Tonfallet under diskussionen och att de båda parterna aningen kritiskt flyttat fokus till motparten, är ett exempel på hur projiceringsmetoden utövades.
26 4.2 Härskarteknik: Komplimangmetoden
Denna teknik baseras på möjligheten att få som härskaren vill genom att använda komplimanger (Eksvärd, 2011). Komplimangmetoden har observerats som något som kvinnliga ledare använder och har synliggjorts under observation ett och fem. Vid alla tillfällen handlade det om att få någon att prioritera eller genomföra uppgifter som tilldelades av den kvinnliga ledaren. I detta fall observerades tekniken vid två tillfällen under den första observationen när den kvinnliga ledaren använde komplimangmetoden för att få personen i fråga att utföra en uppgift. Även om uppgiften i fråga redan var inom motpartens arbetsansvar användes härskartekniken för att få denne att prioritera uppgiften före andra arbetsuppgifter. Komplimangmetoden förekom även under observation fem då en kvinnlig ledare utövade den mot gruppen under mötet. Det synliggjordes genom att hon delegerade ansvar och uppgifter, genom att påtala att dessa uppgifter bör utföras av gruppen då de är mer insatta i situationen och att de därför är bättre på det. Uppgiften i sig var inte självklar att den skulle genomföras av de anställda, istället för ledaren själv, vilket kan vara anledningen till att komplimangen lades till i samband med utdelningen av uppgiften. Detta för att få makten att delegera uppgiften till medarbetarna trots att det kanske var en uppgift som låg inom den kvinnliga ledarens arbetsområde.
4.3 Härskarteknik: Stereotypmetoden
Stereotypmetoden innebär att generalisera och placera människor i olika fack, till exempel genom förenkling av individer baserat på utseende, kön, sexualitet, nationalitet eller handikapp (Eksvärd, 2011). Under observationerna har det noterats att
stereotypmetoden använts både av och mot kvinnliga ledare. En kvinnlig ledare skrev protokoll under den första observationen vilket kan vara en indikation på
stereotypmetoden. Detta eftersom det upplevdes som att det var förutbestämt att just hon skulle vara sekreterare, och hon tog själv fram datorn och började anteckna, samt att sekreteraruppgifter förr ansågs vara kvinnliga uppgifter (Eksvärd, 2011). Under första observationen användes metoden även när en av de kvinnliga ledarna med ett skämtsamt tonfall sa “lilla hjärtat” till en manlig deltagare på mötet, vilket är ytterligare ett exempel på hur stereotypmetoden kan utövas.
27 4.4 Härskarteknik: Martyrmetoden
Martyrmetoden handlar om att skaffa sig makt och få sin vilja igenom genom att få sin motpart att må dåligt (Eksvärd, 2011). Denna metod har både kvinnliga ledare använt samt utsatts för. En de kvinnliga ledarna utsattes för martyrmetoden under observation ett och det skedde vid två olika tillfällen. Det blev tydligt att den kvinnliga ledaren utsattes för tekniken i och med att härskaren tyckte synd om sig själv när en av de kvinnliga ledarna fördelade och specificerade arbetsuppgifter. Detta synliggjordes genom kommentarer om att de arbetsuppgifterna var väldigt tidskrävande och att det därför var jobbigt att genomföra dem. Härskartekniken synliggjordes även när härskaren ville få sin vilja igenom vid en annan del av konversationen, när gruppen skulle fatta ett beslut om vilket program som skulle användas. Martyrmetoden användes då mot den kvinnliga ledaren för att få igenom sin åsikt och för att beslutet som denne tyckte var bäst skulle väljas av gruppen.
Tekniken har även setts användas av en kvinnlig ledare under observation tre och av samma kvinnliga ledare under observation fyra. Då användes den mot alla deltagare på mötet genom att beskriva sin arbetsbörda för att få medhåll i varför vissa uppgifter inte har genomförts och få makten att själv avgöra när dessa bör prioriteras. Under
observation fem användes martyrmetoden av en kvinnlig ledare genom att hon beskrev hur ett visst upplägg skulle missgynna henne och hur jobbigt det hade blivit för henne med målet att få makten att välja ett annat upplägg som hade passat henne bättre.
4.5 Härskarteknik: Uteslutningsmetoden
Uteslutningsmetoden som härskarteknik innebär att någon blir utesluten verbalt eller icke-verbalt (Eksvärd, 2011). Även denna teknik har vi observerat att kvinnliga ledare både använder och utsätts för. Uteslutningsmetoden utövades vid observation ett av den ena kvinnliga ledaren genom att använda sin telefon när övriga mötesdeltagare
pratade, vilket är ett exempel på hur någon kan visa ointresse för det som sägs. De båda kvinnliga ledarna under observation ett utövade även uteslutningsmetoden genom att stundtals enbart titta på varandra under samtalet och på så sätt utesluta den tredje personen från samtalet men utsattes själva på samma sätt under andra delar av mötet.
Under observation två utsattes den kvinnliga ledaren för denna metod i icke-verbal form. Dels i form av hur de andra två placerade sig vid bordet, med en stols mellanrum till den kvinnliga ledaren samt även viss uteslutning då ögonkontakt bara togs mellan
