RÄKNEEURS
F Ö R
SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK,
F R A M S T Å L D G E N O M
R Ä K N E - E X E M P E L
A F
L. C. LINDBLOM,
A D J U H K T V I D F O L K B K O L E L Ä B A B I S N E S E M I N A B I E T I S T O C K H O L M .
I .
HELA TAL OCH DECIMALBRÅK.
S T O C K H O L M ,
F Ö R F A T T A R E N S F Ö R L A G .
Företal,
Denna räknekurs är, l i k s o m den i början af året u t k o m n a , för- nämligast för f o l k s k o l o r afsedda räknekursen, en exempelsamling, närmast u t a r b e t a d för seminarier samt elementarläroverk för både gossar och flickor.
U t o m u p p g i f t e r i h e l a t a l och bråk samt dessas p r a k t i s k a t i l l - lämpning, innehåller d e n lättare fysiska och g e o m e t r i s k a räkne- u p p g i f t e r , lättare eqvationer samt u t d r a g n i n g af q v a d r a t - och k u - bikrötter.
Räknekursen är fördelad i 2 häften, h v a r a f i det första be- handlas hela t a l o c h decimalbråk j e m t e deras tillämpning på sor- ter. D e t innehåller nära 4000 räkneuppgifter, d e r i b l a n d flere hun- dra m e d sorter tillhörande metersystemet.
E n m i n d r e s a m l i n g m u n t l i g a öfningar förekomma i början af hvarje räknesätt, ehuru dessa ej på långt när äro tillräckliga, eme- dan e t t mångdubbelt större a n t a l behöfvas, om lärjungarne skola v i n n a färdighet i s. k . hufvudräkning. De s k r i f t l i g a öfningarna med h e l a benämnda t a l k o m m a o m e d e l b a r t efter de m u n t l i g a öf- ningarna, emedan deraf finnas åtskilliga, som k u n n a användas t i l l m u n t l i g a öfningar, o m m a n så v i l l . Fastän e x e m p e l a n t a l e t i i n - l e d n i n g e n kanske synes mången s t o r t , är det dock ej tillräckligt, utan behöfva flere m u n t l i g a ex. gifvas. — Metersystemet och dess förhållande t i l l vårt n u gällande b ö r ock behandlas i de m u n t l i g a uppgifterna m e d hela t a l , h v a r v i d de enklaste t a l skola användas för a t t u t t r y c k a förhållandet m e l l a n sorterna i de o l i k a systemen.
Genom förbiseende finnas i n g a sådana införda förr än i afd.
L X X V , och b ö r a derför ex. d e r u r tagas för a t t användas såsom m u n t l i g a u p p g i f t e r i m u l t i p l i k a t i o n och d i v i s i o n i hela t a l .
E x e m p l e n i hela t a l och decimalbråk hafva delats i 2 kurser.
T i l l den första k u r s e n i hela t a l höra afd. I , I I I , I V , V I , V I I I , I X ,
X I , X I I I , X I V , X V I , X V I I I , X I X , X X I , X X I I och X X I V samt många t a l i afd. X X V I — X X X . D e r förekomma b l o t t t a l m i n d r e än 1000. Denna kurs bör fullständigt genomgås före rakning af de öfriga af delningarnas ex. — T i l l första kursen i decimalbråk böra de afdelningar, i h v i l k a t a l e n bafva b l o t t 2 decimaler.
F ö r a t t skärpa barnets u p p f a t t n i n g s - och tankeförmåga före- k o m m a så få förklaringar som möjligt. Derför hafva ledfrågor gifvits v i d de svårare e x e m p l e n ; derför hänvisas t i l l l i k a r t a d e räk- ningar, der så ansetts behöfligt; derför hafva här i allmänhet i n g a regler gifvits, u t a n b a r n e n böra dels af exemplen, dels genom be- svarande af de frågor, som finnas framstälda i sammanhang m e d dem, och genom lärarens l e d n i n g angifva r e g e l n för räkningen.
På några ställen hafva dock af flere skäl r e g l e r b l i f v i t angifna.
Särskildt gäller d e t t a o m h e l a tals u p p d e l n i n g i f a k t o r e r samt o m vissa delar af i n l e d n i n g e n t i l l läran o m allmänna bråk samt i de sista afdeln.
V i d förvandling från n u gällande sorter t i l l sorter i meter- systemet och tvärt o m hafva flere decimaler m e d t a g i t s än som många gånger är nödvändigt, i synnerhet då d e t är fråga om lägre sorter. M e n d e t t a h a r s k e t t för a t t uppöfva färdigheten a t t räkna med decimaler samt äfven för a t t erhålla så n o g g r a n t r e s u l t a t som möjligt.
I nära sammanhang m e d denna räknekurs stå de »Metodiska a n v i s n i n g a r för räkneundervisningen», som snart u t k o m m a .
E h u r u j a g väl inser, a t t anmärkningar k u n n a göras m o t d e t t a arbete, v i l l j a g dock hoppas, a t t det s k a l l befinnas användbart o a k t a d t b r i s t e r n a ; och är j a g tacksam för de meddelanden och på sak gående anmärkningar, som göras a n t i n g e n ofEentligt e l l e r en- s k i l d t .
Stockholm i A u g . 1879.
L . C. L i n d b l o m .
Hela t a l .
I n l e d n i n g .
I. 1. H u r u m å n g a öreslantar utgöra a) 1 tioöreslant?
b ) 6, c ) 8 , d ) 3 , e ) 2 , f ) 7, g ) 5 , b.) 9 tioöreslantar?
2. H u r u m å n g a öreslantar gälla l i k a m y c k e t s o m 5 tioöringar o c b 3 e t t o r . ? 3 tioör. o c b 5 e t t o r . ? 6 tioör. o c b 1 e t t o r . ? 2 tioör. o c h 8 e t t o r . ? 7 tioör. o c h 9 e t t o r . ? 8 tioör. o c h 6 e t t o r . ?
3. H u r u m å n g a e n k r o n o r äro l i k a m e d 2 t i o k r . ? 4 t i o k r . ? 7 t i o k r . ? 3 t i o k r . o c h 5 e n k r . ? 6 t i o k r . o c h 4 e n - k r . ? 8 t i o k r . o c h 6 e n k r . ? 9 t i o k r . o c h 9 e n k r . ?
4. H u r u m å n g a tioöreslantar gälla l i k a m y c k e t s o m a) 1 0 ettöreslantar? b ) 2 0 , c ) 4 0 , d) 9 0 , e) 8 0 , f ) 5 0 e t t - öreslantar?
5 . H u r u m å n g a t i o k r o n o r gälla så m y c k e t s o m 3 0 e n k r . ? 6 0 e n k r . ? 5 0 e n k r . ? 9 0 e n k r . ? 7 0 e n k r . ?
6. F ö r h u r u m å n g a t i o k r . o c h e n k r . k a n köpas l i k a m y c k e t s o m för 1 2 k r . ? 1 5 e n k r . ? 2 2 e n k r . ? 5 8 e n k r . ? 9 6 , 7 4 , 4 3 , 8 5 , 9 8 e n k r . ?
7. H u r u m å n g a tioöringar o c h ettöringar äro l i k a m e d a ) t r e t t o n e t t o r . ? b ) 2 9 e t t o r . ? c ) 4 6 e t t o r . ? d ) s j u - tioåtta e t t o r . ? e ) 8 1 e t t o r . ? f ) s e x t i o e t t o r . ?
8. D å 1 0 t u m är 1 fot, h u r u m å n g a f o t utgöra 5 0 t u m ? 6 0 t . ? 3 0 t . ? 8 0 t . ?
9. H u r u m å n g a f o t o c h t u m utgöra 1 6 t . ? 2 4 t . ? 4 3 t . ? 8 9 t . ?
10. E m e d a n 1 m e t e r ä r 10 d e c i m e t e r , h u r u många d e c i m e t e r utgöra a ) 2 m e t e r ? b ) 3 m e t e r ? c ) 7 m e t e r ? d ) 8 m e t e r ? e ) 6 m e t e r ?
I I . H u r u m å n g a d e c i m e t e r utgöra a ) 1 m e t e r o c h 3 d e c i m e t e r ? b ) 3 m e t e r o c h 1 d e c i m e t e r ? c ) 4 m e t e r 9 d e c i m e t e r ? d ) 5 m e t e r 7 d e c i m e t e r ?
Lindblom, Räknekuri för Seminarier. 1
