Loftgångar; en studie om hur man optimerar loftgångar, såväl estetiskt som ekonomiskt och funktionellt
Access Balconies; a study how to optimize access balconies, both esthetically as well as economical and functional
Författare Alexander Björklund, Oscar Wård
Uppdragsgivare ETTELVA Arkitekter
Akademisk Handledare Cecilia Hörngren
Examinator Zeev Bohbot
Examensarbete 15 Högskolepoäng inom Byggteknik och Design
Godkännandedatum 2017-06-12
Serienummer BD2017;05
Byggteknik och design Arkitektur för byggnadsingenjörer
Sammanfattning
Loftgången tog sitt fäste kring miljonprogrammet som en billigare variant på bostadshus.
Detta främst då varje hiss betjänar fler lägenheter per våning jämfört med vad som uppnåddes med tidigare bostadstyper. Samtidigt genererar denna typ av lösning en effektivare
användning av boytan med en möjlighet till konsekventa lägenhetsindelningar då entréerna ligger på utsidan av fasaden. Då loftgångarnas primära huvudsyfte är att vara så
kostnadseffektiva som möjligt så blir oftast det arkitektoniska uttrycket i fasaden bortprioriterat såväl som insynen och dagsljusinsläppet.
I denna rapport kommer för- och nackdelar med loftgångsbyggnader att ställas mot varandra, med information hämtat från både litteratur, internet och företag. Förslag till lösningar gällande reducerad insyn, dagsljusinsläpp, byggnadens arkitektoniska uttryck samt några andra aspekter kommer presenteras, för att till slut resultera i ett gestaltningsförslag till en modern och optimerad loftgångsbyggnad.
Abstract
The access balcony buildings took place around the million program as a cheaper version in residential buildings. This mainly because each elevator serves more apartments per floor compared to what was achieved with previous housing types. At the same time, this type of solution generates a more efficient use of the living space, with the possibility of consistent apartment divisions when the entrances are located on the outside of the facade. Since the primary purpose of access balconies is to be as cost-effective as possible, the architectural expression in the facade is usually out of priority as well as the lack of privacy and
daylighting.
In this report, the pros and cons of access balcony buildings will be set against each other, with information retrieved from literature, the Internet and companies. Proposals for solutions for reduced visibility, daylight emission, architectural expression of the building and some other aspects will be presented, to ultimately result in design proposals for a modern and optimized access balcony building.
Förord
“Loftgångar; en studie om hur man optimerar loftgångar, såväl estetiskt som ekonomiskt och funktionellt” är ett examensarbete på 15 högskolepoäng som skrivits på Kungliga Tekniska Högskolan tillsammans med ETTELVA Arkitekter. Examensarbetet omfattar 10 veckor och är den avslutande delen för Högskoleingenjörsutbildningen byggteknik och design med arkitekturinriktning.
Vi vill börja med att tacka Josefine Skoglund på SSM som lade ned tid och energi för att få till en intervju med deras projektörer. I följd till det vill vi tacka Olle, Andreas och David som ansträngde sig för att finna svar på alla våra frågor, och hjälpte oss finna bra lösningar på hur våra visioner kunde verkställas.
Vi vill även tacka Christine Zetterlund på Svenska Bostäder som tillsammans med Björn och John tog emot oss på intervju och gav värdefulla svar och funderingar på våra frågor. Med deras breda erfarenhet gällande loftgångar fick vi hjälp med hur de enligt dem borde utformas på bästa sätt.
Vi vill även tacka Cecilia Hörngren som tog emot oss till ETTELVA Arkitekter och gav förslag på värdefulla lösningar och korrigeringar till vårt arbete.
Slutligen vill vi även tacka Zeev Bohbot som visat engagemang och gett värdefull information som gjort detta möjligt.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Frågeställningar ... 1
1.4 Avgränsningar ... 2
2 Metod ... 2
2.1 Litteraturstudie: ... 2
2.2 Jämförelse av dagens loftgångsprojekt: ... 3
2.3 Intervjuer med relevanta parter: ... 3
2.4 Studiebesök till Norra djurgårdsstaden ... 3
2.5 Modellering av prototyp ... 3
3 Teoretisk bakgrund ... 4
3.1 Området ... 4
3.2 Loftgångshus traditionellt sett ... 4
3.2.1 Insyn ... 4
3.2.2 Dagsljus ... 4
3.2.3 Buller ... 5
3.2.4 Placering av trapphus ... 5
3.3 Loftgångar idag ... 5
3.3.1 Insyn ... 6
3.3.2 Solljusinsläpp ... 7
3.3.3 Planlösningen ... 7
3.3.4 Övrigt... 7
3.4 Krav ... 8
3.4.1 Tillgänglighetskrav ... 8
3.4.2 Ljus ... 8
3.4.3 Vädring ... 8
3.4.4 Brandkrav ... 8
4 Resultat ... 9
4.1 Insyn ... 9
4.2 Sol- och dagsljusinsläpp ... 11
4.3 Utformning av lägenheterna ... 13
4.4 Utformning av innergård ... 17
4.5 Övriga aspekter att tänka på ... 19
4.5 Teknisk beskrivning ... 20
4.5.1 Stomme, grund och tak ... 20
4.5.1.1 Grundläggning ... 20
4.5.1.2 Stomme ... 20
4.5.1.3 Mellanbjälklag ... 20
4.5.1.4 Trapphus ... 21
4.5.1.5 Utrymningstrappa ... 21
4.5.1.6 Yttertak ... 21
4.5.1.7 Vattenavrinning ... 22
4.5.2 Väggar ... 23
4.5.2.1 Ytterväggar ... 23
4.5.2.2 Ytskikt ytterväggar ... 24
4.5.2.3 Fönster ... 24
4.5.2.4 Lägenhetsskiljande väggar ... 25
4.5.2.5 Innerväggar ... 26
4.5.3 Loftgångar och balkonger ... 26
4.5.3.1 Loftgångar ... 26
4.5.3.2 Balkonger ... 26
4.5.3.3 Loftgångs- och balkongfronter ... 27
4.5.3.4 Ytskikt loftgångar och balkonger ... 27
4.5.3.5 Uteplats loftgång ... 27
4.5.4 Övrigt... 27
4.5.4.1 Barnvagn- och rullstolsförråd ... 27
4.5.4.2 Föreningslokal ... 27
4.5.4.3 Cykelförråd ... 27
4.5.4.4 Soprum ... 27
4.5.4.5 Parkering ... 27
4.5.4.6 Värme, vatten och sanitet ... 28
4.5.4.7 El- och servicerum ... 28
4.5.4.8 Övrigt om fastigheten ... 28
5 Diskussion och slutsats ... 29
6 Referenser ... 31
7 Ritningsförteckning ... 32
1
1 Introduktion
1.1 Bakgrund
Flerbostadshus med loftgångar tog sitt fäste i Sverige i samband med miljonprogrammets utformning. Anledningen till detta var att man hade hittat en lösning som genererade fler lägenheter per trappuppgång vilket medförde en mindre totalkostnad för projektet, vilket prioriterades högt under denna period. Entréerna kunde nu placeras utmed ena fasaden, med ett invändigt eller utvändigt trapphus som kunde regleras efter eget tycke som då underlättade projekteringen. Samtidigt kunde indelningen av boytan utformas med färre avbrott från trapphus jämfört med andra byggnadstyper. Detta främjade mer konsekventa
lägenhetsindelningar som således ledde till en enklare produktion.
En utmaning arkitektkontor står inför idag är att finna en hållbar kompromiss mellan kostnad och utseende; byggherrar vill uppföra kostnadseffektiva projekt och köpare vill ha visuellt tilltalande lägenheter. Detta leder till en problematik vad gäller att hitta en lösning som attraherar de båda parterna.
En variant på byggnad som är populär utifrån ett ekonomiskt perspektiv är
loftgångsbyggnader. Loftgångar kännetecknas idag som ensidiga korridorer som täcker exteriören på en byggnad, med hög insyn och en mindre ambitiös arkitektur med till synes opersonliga entréer. Detta leder till att det blir svårt att applicera loftgångar på moderna projekt som intresserar potentiella köpare. Varför loftgångens status är som den är idag kan vara på grund av insynsproblematik av lägenheterna från förbipasserande grannar samt att loftgången i sig generellt reducerar det totala ljusinsläppet till lägenheterna. Detta då själva loftgången sticker ut från fasaden eftersom den fungerar som en utanpåliggande
kommunikationsväg mellan trapphus och lägenhet som då reducerar det direkta solljuset.
Vi har därför fått i uppdrag av ETTELVA Arkitekter att utforma en loftgångsbyggnad med förslagshandlingar som ska ta till hänsyn till ovanstående nämnda problem.
1.2 Syfte
Rapportens syfte är att hitta en lösning mellan köpares och säljares önskemål; att gestalta förslag på loftgångsbyggnader som behåller sina positiva egenskaper såsom det ekonomiska och funktionella, men som samtidigt även lägger vikt i det arkitektoniska. Denna rapport har även i syfte att utöver det arkitektoniska lyfta fram vissa tekniska egenskaper som ska öka boendekvalitén i denna typ av byggnad.
1.3 Frågeställningar
Hur kan loftgångar bli mer attraktiva?
Hur kan byggnaden utformas för att minimera insynen?
Hur kan byggnadsverket utformas för att ta till vara på så mycket dags- och solljus som möjligt?
2
1.4 Avgränsningar
Lösningar i form av detaljritningar kommer enbart förekomma i vår rapport bland det som rör själva byggnaden. Vi kommer därför inte att lämna lösningar på hur innergården ska utföras tekniskt, utan enbart att lämna förslagshandlingar på hur den kan se ut.
Vi kommer endast att beröra den västra huskroppen mer ingående, se figur 1, de andra två husen i kvarteret kommer endast att utformas i en illustrationsplan, se kapitel 4.4 Utformning av innergård figur 23, för att ge en bild av det avgränsade området.
Detaljritning har ritats upp för grunden i byggnaden, men den bör betraktas som preliminär då markförutsättningarna i området är okända.
Figur 1 Avstyckad situationsplan.
De tekniska egenskaper som kommer behandlas är frågor om insynen från förbipasserande, frågor om hur solljus kan tas till vara på bästa möjliga sätt samt olika lösningar på hur lägenheterna kan utformas.
2 Metod
2.1 Litteraturstudie:
För att få fram relevant kunskap om loftgångar började vi arbetet med en litteraturstudie.
Litteratur hämtades såväl från biblioteksdatabaser som från tidigare examensarbeten, där undersökningar kring synpunkter från människor bosatta i loftgångar och problematiken angående dagsljusinsläppet studerades.
3
2.2 Jämförelse av dagens loftgångsprojekt:
För att få en bra bild av hur nutida loftgångar gestaltas studerades även moderna projekt. Där studerades främst utformningen, ytskikt, tekniska lösningar samt olika lägenhetsfördelningar.
Detta gjordes via stadsbyggnadskontorets databas där sammanlagt 15 projekt undersöktes som byggts från år 2000 och framåt.
2.3 Intervjuer med relevanta parter:
Vid faktainsamlingen uppstod frågor som vi valde att komplettera med intervjuer av personer och företag som har kompetens inom området.
SSM är ett företag som arbetar med bostadsutveckling. De har en bred kunskap och nisch om frågor som rör just detta arbete då deras huvudfokus ligger i smålägenheter. Dessutom har de nyligen arbetat med ett par loftgångsprojekt och hade därför mycket värdefull information att dela med sig av. Där intervjuades tre stycken projektörer som svarade på frågor som riktade in sig på vad byggherrar efterfrågade kring byggnader med loftgångar, hur de tänkte när de projekterade dessa hustyper ur ekonomisk och funktionell synpunkt samt andra för- och nackdelar som ansågs vara relevant att veta för loftgångshus.
Svenska Bostäder är ett av Sveriges större bostadsbolag. De har goda ekonomiska kunskaper angående bostäder och äger ett flertal byggnader med loftgångar. Därför hade de svar på många frågor som berörde hur de tänkte när de köpte, beställde eller projekterade just denna byggnadstyp. Där intervjuades tre personer som arbetade med projektledning, där samtliga hade pågående eller nyligen avslutade projekt med loftgångar.
2.4 Studiebesök till Norra djurgårdsstaden
För att få inspiration till hur det estetiska uttrycket i moderna loftgångsfasader kunde se ut gjordes ett studiebesök till Norra Djurgårdsstaden. Där fanns många moderna lösningar på loftgångshus som blev en inspirationskälla till vårt gestaltningsarbete.
2.5 Modellering av prototyp
Med underlag från faktainsamlingen kunde ett förslag på loftgångsbyggnad börja gestaltas.
Samtliga delar har ritats upp i Archicad. Renderingarna mestadels gjorda i Archicad, men det förekommer även renderingar från Artlantis. Renderingarna är därefter bearbetade i
Photoshop.
Underlag från ETTELVA Arkitekter i form av en utredningsskiss av en situationsplan på ett kvarter och annan information om området tilldelades.
4
3 Teoretisk bakgrund
3.1 Området
Området är i nuläget sekretessbelagt. Det har därför inte varit möjligt att ta hänsyn till den exakta platsen eller vilka förutsättningar som råder i området. Situationsplanen har heller inte kunnat presenteras i rapporten, utan enbart det kvarter ur situationsplanen som loftgångshuset ritats till har kunnat redovisas.
Det som är känt är att det är en ny stadsdel som planeras i ett växande område med få
nivåskillnader. Grönska och parker finns planerade på situationsplanen, och huvudgatan som sträcker sig genom området kommer att ha kommersiella lokaler i byggnadernas
bottenvåningar. Området har en varierad blandning mellan småhus och flerbostadshus.
3.2 Loftgångshus traditionellt sett
I denna del av rapporten ska kända för- och nackdelar redogöras från den första generationens loftgångshus som byggdes under miljonprogrammet. Syftet med detta är att få en klarhet och lärdom om vad som är viktigt att tänka på när man utformar ett bostadshus som har en
loftgång som kommunikationsväg. Detta kommer då att i sådan stor utsträckning som möjligt appliceras på rapportens huvudsakliga syfte, utformningen av den moderna loftgången.
3.2.1 Insyn
En av loftgångarnas största brister har varit hur man ska handskas med insynen in till lägenheterna (Andersson, L, Engström, P & Lindén, A, 1971). Vilket/vilka rum ska man placera ut mot loftgången för att få så god planlösning som möjligt? Hur ska dessa rums fönster vara utformade; bröstningshöjd? frostade glas?
Om man tittar på hur de flesta av de tidiga loftgångshusen var utformade med hänsyn till ovanstående så hade de oftast två rum intill loftgången, dels köket men också badrummet.
Varför köket var en av dessa var för att vid denna tid hade man ett annat planlösningsideal jämfört med idag. Då separerade man köket från vardagsrummet medan man idag strävar efter att ha en öppen planlösning med ett kombinerat vardagsrum och kök. Badrumsfönstret
utformades med någon form av heltäckande insynsskydd som samtidigt släppte in ljuset utifrån, exempelvis frostade glas (Löfberg, H A, 1972).
Problemen med insynen kvarstod då bara in till köket. Enligt tidigare studier kring inställningen till loftgångshus var att insynen till köket var det som ansågs vara det mest negativa med denna bostadstyp. Något enhetligt svar på hur man skulle lösa detta ser vi inte att man redogjorde. En del hus hade löst det genom att använda sig av frostade glas i den undre delen av fönstret medan andra hade gardiner eller persienner (Löfberg, H A, 1972).
3.2.2 Dagsljus
Dagsljusintaget i lägenheten är också ett generellt problem i loftgångshus då loftet i sig skuggar underliggande våning. Detta är ett problem som är svårt att lösa då loftet inte kan göras smalare än det normalt sätt är med hänsyn till brandkraven i utrymningsvägarna samt
5
tillgänglighet (Brandhandboken). Loftgångarnas djup i de tidiga loftgångshusen var mellan 1,37-1,5 meter (Andersson, L, Engström, P & Lindén, A, 1971).
I och med att dessa tidiga projekt av loftgångar strävade efter att vara så kostnadseffektiva som möjligt var loftgångarnas räcken oftast utformade som betongelement eller med en heltäckande plåt. Valet av detta medförde även det ett mindre ljusinsläpp jämfört med ett traditionellt stålräcke då dessa element utfördes som hela enheter med få hålrum.
Som tidigare nämnt ovan, i 3.2.1 Insyn, så utformades lägenheterna under denna tid oftast med två rum mot loftgången (Löfberg, H A, 1972), ett badrum och ett kök. Då någon form av insynsskydd behövdes för att dölja insynen till dessa så påverkades ljusinsläppet på grund av denna företeelse vilket gjorde det svårt att finna en optimal lösning som både tar till vara på solljusinsläppet och reducerar insynen.
3.2.3 Buller
Bullerproblem i bostadshus brukar som oftast orsakas av ett ekande trapphus, men i loftgångshus är det oftast själva loftgången i sig som ger upphov till detta bekymmer. Är loftgången djup och rymlig bjuder det in till barnlek och spring vilket boende har uppfattat som irriterande (Bredberg, U, Engström, P & Lindén, A, 1971). Samtidigt kan det vara gynnsamt med en djup loftgång för att ställa ifrån sig saker utanför ytterdörren som inte behöver inkräkta på utrymningsvägen.
En positiv aspekt med loftgångshus med hänsyn till buller är att lägenheterna är
genomgående. Detta leder till att om ena sidan av huset angränsar till exempel en trafikerad väg som genererar oljud så kan sovrummet placeras i andra änden av lägenheten som då leder till att ljudkraven uppfylls. Buller från hisschakt och från grannlägenheten är ingen skillnad på loftgångshus jämfört med andra typer av bostäder.
3.2.4 Placering av trapphus
En av de främsta anledningarna till att man bygger loftgångshus är att man kan skapa fler lägenheter per hiss. Detta på grund av att det från trapphuset leds en loftgång längs med varje våningsplan från vilken entrén till lägenheterna finns. Trapphuset i sig kan placeras antingen som i lamellhus, på insidan av fasaden, eller som ett utanpåliggande. Att ha trapphuset inbyggt i huset med portkod till trapphusdörr brukar vara fördelaktigt för att öka tryggheten.
Tryggheten kan nämligen vara ett problem med loftgångar då entréerna ligger placerade mot det fria samt att man med hjälp av stege kan ta sig upp till den nedersta loftgången om den inte ligger alltför högt ovanför marken. (Svenska Bostäder, 2017).
3.3 Loftgångar idag
Loftgångar byggdes inte enbart under miljonprogrammet, utan byggs även idag.
Utformningen av dessa har utvecklats i samband med de krav som ställs på byggnader. Där ska allt från brand, tillgänglighet och akustik tas i beaktande samtidigt som hänsyn måste tas till efterfrågan från potentiella köpare.
I denna del kommer vi ta upp hur dagens loftgångar utformats enligt upplysningar från intervjuer med SSM och Svenska bostäder.
6
3.3.1 Insyn
Idag är den populäraste lägenhetsutformningen att integrera köket med vardagsrummet för att skapa ett större gemensamt allrum med större rymd och luftighet. Frågan om vilket rum som blir minst påverkat av insyn kvarstår. När nybyggda loftgångsprojekt studerats, med liknande storlek på lägenheterna som i denna rapport, har det inte varit någon tydlig bild om vilket rum som generellt är bäst att placera mot loftgången. Istället har det kunnat konstateras att det är en smaksak, där en del företag föredrar att ha sovrummet mot loftgången, medan en del projekterar för vardagsrummet mot loftgången, se figur 2-5.
Figur 2, 45 kvm, SSM
När intervju gjordes med SSM talade de om att det inte finns något självklart rätt eller fel med rumsplaneringen. De tyckte att det fanns fördelar med att placera sovrummet mot loftgången.
Anledningen till det var att de tyckte att det är naturligare att ha sovrummet intill entrén då man oftare vistas i allrummet och därför blir i större behov av att vara ett insynsskyddat rum.
Svenska bostäder menade också att fördelar och nackdelar fanns i båda alternativen, men att sovrummet ändå var ett bra val att ha placerat mot loftgången. En anledning de nämnde var att sovrummet oftast har neddragna persienner eller fördragna gardiner under tiden man vistas i det rummet, och är därför inte i samma behov av insynsskydd.
Största fördelen med att placera vardagsrummet mot loftgången var enligt Svenska bostäder säkerheten då loftgången är enklare att göra inbrott från jämfört med motsatt sida. Därför kan det upplevas som osäkert att sova i ett rum med fönster mot loftgången.
I de flesta projekt vi har studerat så har fönster med hög bröstningshöjd intill loftgången varit nästintill obefintlig. Denna lösning hade kunnat vara ett svar på insynsproblemet, men då fönsterytan blir reducerad samtidigt som loftgången hänger ut från fasaden så uppfylls inte
Figur 3, 43 kvm, SSM Figur 4, 54 kvm, PEAB Figur 5, 45 kvm, JM
7
ljuskraven. De få gångerna detta har använts är när man placerat badrummet intill loftgången och då de övriga bostadsfunktioner ryms i ett och samma rum i andra änden av lägenheten.
Många har även i moderna loftgångsprojekt skapat en avskärmad uteplats vid fönstret intill lägenheten för att skapa en ytterligare funktion av loftgången, men också för att reducera insynen in till lägenheten. Detta då kommunikationsvägen som används av förbipasserande, på grund av avskärmningen, inte kommer precis intill fönstret, vilket leder till att det inte blir lika naturligt att titta in i grannens lägenhet.
3.3.2 Solljusinsläpp
Att få in tillräckligt med dagsljus in till lägenheterna är en av de stora bristerna med
loftgångar (Löfberg, H A, 1972). Som nämnts tidigare beror detta bland annat på att man inte kan göra loftgångsdjupet mindre än 1,3 meter då det måste uppfylla de brand- och
tillgänglighetskrav som finns (SSM, 2017). Något som tidigare studier samt projekt talat för är att använda ljusa kulörer på exteriören för att få ökad reflektion. Fönsterytan kan också göras större för att få tillgång till mer dagsljus.
Något som också måste beaktas är hur sol- och dagsljuset ser ut totalt sett över hela lägenheten. För att man ska få en rimlig dagsljusfaktor krävs det att man planerar hur man projekterar hela lägenheten. Lägenheten kan ha en balkong i motsatt ände. Eftersom balkongen generellt sett hänger ut från fasaden mindre än en loftgång så kommer sol- och dagsljusinsläppet troligtvis bli större här. Med detta i beaktande samt att man spenderar den mesta av tiden hemma i köket och vardagsrummet var det ännu en av anledningarna till att SSM väljer att ha allrummet på motsatt sida från loftgången. (SSM, 2017)
3.3.3 Planlösningen
Dagens bostadshus med loftgångar byggs ofta med mindre lägenheter. Det finns olika anledningar till detta, en anledning är ekonomi. I de tidigare loftgångshusen var majoriteten av bostäderna utformade för familjer medan det idag mestadels projekteras 1- och 2 rok.
Varför byggherrar i dagsläget väljer att bygga mindre lägenheter än tidigare kan vara på grund av den ekonomiska vinsten per kvadratmeter samt behovet av smålägenheter i samhället idag.
En teori SSM hade som understryker detta är att studenter idag blir glada om de bara hittar en bostad och ställer därför inte alltför höga krav på om det är en loftgång eller inte (SSM, 2017).
Utöver detta så är de olika kraven för tillgänglighet och dagsljus reglerade när det kommer till studentbostäder och blir då på så sätt enklare att uppnå. Det sistnämnda gäller dock inte vårt arbete då vi inte ritat studentbostäder. (Löfberg, H A, 1972; Bredberg, U, Engström, P &
Lindén, A, 1971)
3.3.4 Övrigt
Något både SSM och Svenska Bostäder ansåg vara viktigt var att välja ett underlag på loftgången med en grövre textur. Detta eftersom loftgången är öppen mot det fria kan det därför via regn och snö resultera i en halkrisk om underlaget är för slätt.
En annan viktig aspekt som Svenska Bostäder upplyste oss om var att ifall man väljer att projektera med en inredningsbar loftgång så bör man möblera med fasta utemöbler. Detta då man annars bjuds in till att flytta runt och inreda med egna möbler efter eget tycke som kan resultera i att loftgångens kommunikationsväg inkräktas, vilket inte uppfyller kraven på utrymningsväg.
8
3.4 Krav
När våra förslagshandlingar på ett loftgångshus tagits fram har vi beaktat de krav som ställs när bostadshus ritas. Nedanför presenteras krav som varit tvungna att besvaras.
3.4.1 Tillgänglighetskrav
När nya projekt projekteras idag måste hänsyn tas till tillgänglighetskraven.
Tillgänglighetskraven finns för att säkerställa att bostaden är funktionsduglig för alla människor; det ska exempelvis finnas möjlighet för en rullstolsbunden människa att nyttja lägenheten utan besvär (Boverkets byggregler, 2015).
Regelverken som gäller med hänsyn till tillgänglighetskraven är:
FN-konventionen
Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF)
Boverkets byggregler (BBR)
Tillgänglighetskraven i arbetet är ritat med underlag från SIS. SIS visar exempel på uppställningar som uppfyller de krav som finns (SIS, 2014). Fast inredning och inredningsförslag ges till de olika lägenheterna.
3.4.2 Ljus
BBR har krav på belysning, dagsljus och solljus för bostäder. Beräkningar på detta har inte gjorts utan hänsyn har enbart vidtagits när fönster ritats. (Boverkets byggregler, 2016)
3.4.3 Vädring
Rum eller avskiljbara delar av rum, matlagning, sömn och vila, personhygien och daglig samvaro ska enligt BBR ha möjlighet till forcerad ventilation eller vädring. Detta kan ske via ventilation, fönster eller vädringslucka. (Boverkets byggregler, BFS 2015:3)
3.4.4 Brandkrav
Brandavsnittet (BBR 5:1-5:8) ställer krav på hur gestaltningen av en byggnad ska ske med hänsyn till brandsäkerhet. Specifika krav som berör gestaltningen av vår byggnad är:
Kortaste utrymningsväg via loftgång till trapphus bör inte överstiga 15 meter
Brandgasventilation bör installeras vid hisschakt som ansluter mellan två brandceller
Krav enligt BR1 ska uppfyllas
Avskiljande konstruktioner bör vara i lägst EI60 (Blixt, S, Svatenson, K)
9
4 Resultat
Efter att informationen samlats in från de tidigare delarna av rapporten och att deras för- och nackdelar vägts mot varandra har ett resultat utarbetats. Detta ligger sedan till grund hur rapportens loftgångbyggnad utformats och gestaltats för att svara på frågeställningarna.
4.1 Insyn
Under arbetets gång har skisser gjorts med en vision om att vinkla fasaden på ett sätt som reducerar insynen i största möjliga mån. Detta har gjorts i kombination med inspiration från liknande byggnader som arbetat på liknande tillvägagångsätt, se figur 6 och 7.
Figur 6, Kungsterrassen, KOD Arkitekter
Resultatet av detta blev, se figur 8, från fasaden intill loftgången sätt, ett systematiskt mönster med inskjutna partier som bildar en egen vinkel för varje lägenhet. På den längre av de två väggsidorna har ett fönster placerats som släpper in ljus till sovrummet i lägenheten med en bröstningshöjd på 0,5 m, samt en entrédörr. På den korta av de två sidorna har ett långsmalt fönster med 2,10 meter bröstningshöjd placerats för att släppa in ljus till entréutrymmet för den intilliggande lägenheten.
Figur 7, Patienthotel, 3XN
10
Figur 8, Vinkel på fasaden.
Utifrån en whitemodel, se figur 9 och 10, blir sovrumsfönstret i och med denna utformning skyddat från förbipasserandes insyn sett snett utifrån. Det korta väggpartiet med ett högt sittande fönster av fasaden gömmer fönstret från insyn sett från ena hållet, och det föregående långa fasadpartiet skymmer fönstret från andra hållet. Detta leder till att förbipasserande i princip måste vrida huvudet 90 grader när de passerar fönstret för att se in i lägenheten.
Dessutom blir genomfarten förbi grannens lägenhet inte precis intill sovrumsfönstret då vinkeln mellan lägenheterna gör att fönstret kommer bort från kommunikationsvägen.
Figur 9, Passage längs med loftgången. Figur 10, Passage längs med loftgången.
Något som också har varit centralt att lösa när det kommer till insynen är vilket rum man väljer att placera mot loftgången. Eftersom tidigare projekt visat på att det inte fanns något enhetligt svar på denna fråga så har valet dels baserat på vilket rum man generellt spenderar mest tid i och är i störst behov av insynsskydd. Den andra faktorn som påverkade var det intervjuerna frambringande, men även här fanns inte ett enhetligt svar på vad som är
lämpligast. Det alternativet som till slut vägde starkast var att ha sovrummet mot loftgången då den största delen av tiden man spenderar där har man någon form av insynsskydd (gardiner eller persienner) framtaget. Medan om man använder rummet dagtid som en arbetsplats exempelvis, kan man få in största möjliga mängd dagsljus.
Avslutningsvis har insynsproblemet intill loftgången resulterat i denna illustration, se figur 11.
11
Figur 11, Illustrationsbild loftgång.
4.2 Sol- och dagsljusinsläpp
Som nämnt tidigare är sol- och dagsljusinsläppet en faktor som ofta är problematisk med loftgångar. Det är även svårt att reglera detta på loftgångssidan då krav som brand och tillgänglighet begränsar ett mindre djup. Det man får fokusera på är andra faktorer som kan gynna det totala Sol- och dagsljusinsläppet. Exempelvis har kulören på det exteriöra en inverkan då det reflekterande ljuset påverkar ljuset in till lägenheterna positivt. Därför föll valet att färga betongen i sandwichelementen i en ljus kulör för att på så sätt uppfylla tidigare nämnda reflektion.
En annan parameter för tillförande av ljus in till lägenheten är storleken på fönsterytan mot loftgången. Där vägdes problemet med insynen och ljuset mot varandra vilket resulterade i ett stort fönster även om det ger en större insyn. På grund av tidigare åtgärder mot just insynen behövdes prioritering på ljusinsläppet nu beaktas. I och med att en vinkel skapats med varje lägenhet har ett högt sittande fönster placerats mot grannlägenhetens loftgångsuteplats in till lägenhetens entré som likaså den tillför ett större totalt ljusinsläpp.
Eftersom lägenheterna i ett loftgångshus är genomgående så har man även ett fönsterparti på motsatt sida. Då lägenheterna i detta fall är inskjutna från varandra vid loftgången så fortsätter även samma mönster på andra sidan. Den intilliggande lägenhetens vägg som fortsätter på ena sidan om balkongen kan läggas på två olika sätt om man vill uppnå denna typ av mönster på byggnaden, se figur 12 och 13. Då valet föll på att endast rita det västra huset mer detaljerat, så är i detta fall figur 12:s utformning bäst anpassat eftersom vinkeln på balkongen är “öppen”
mot sydväst medan i figur 13 appliceras vinkeln mot nordväst. Detta val medför att ljusinsläppet in till allrummet är större då den är riktad mot solen under dagens ljusaste timmar, se figur 14 och 15.
12
Figur 12, Vinkel mot sydväst Figur 13, Vinkel mot nordväst.
Figur 14, Whitemodel balkong mot sydväst. Figur 15, Whitemodel balkong mot nordväst.
Efter dessa beslut angående dagsljusinsläppet utformades denna illustrationsbild över
balkongsidan av byggnaden där balkongerna medvetet gjorts mindre än vanligt för att få in så mycket dagsljus som möjligt, se figur 16.
Figur 16, Illustrationsbild balkong.
13
4.3 Utformning av lägenheterna
Den ritade byggnaden innehåller sammanlagt 32 lägenheter. Lägenhetsfördelningen framgår i nedanstående tabell och lokaliseringen av dessa kan utläsas genom figur 17:
2 Rum och kök 21 st Blå
3 Rum och kök, loftgång 3 st Grön
3 Rum och kök, radhus 8 st Röd
Trapphus 2 st Gul
Figur 17, Översikt placering av lägenheter och trapphus.
Byggnaden består av sammanlagt tre olika typer av lägenheter som är fördelade i huskroppen.
Samtliga lägenheter är genomgående och hänsyn har tagits till vilka rum som tycks tolerera insyn från förbipasserande mer än andra. Samtliga lägenheter följer SIS-standard med mått och fria ytor.
Lägenheterna vid båda kortsidorna ser annorlunda ut jämfört med de övriga då de har fönster i fler riktningar, men interiörens utformning är detsamma.
Den typlägenhet som förekommer mest är två rum och kök, se figur 18.
14
Figur 18, Typlägenhet 2rok.
Dessa 21 lägenheter i byggnaden är mindre lägenheter på 44,5 kvadratmeter. De har ett sovrum anpassat för en enkelsäng bredvid entrén som kan breddas till högst 1,6 m för att fortfarande kunna öppna sovrumsdörren. Köket och allrummet är som tidigare nämnt
integrerat och badrummet är placerat mellan de sociala ytorna och sovrummet. Det var av stor vikt att rita med ett gemensamt schakt för badrummet och köket både ur en ekonomisk
synpunkt såväl som funktionell. Något som också prioriterades var mängden förvaring i lägenheterna då förråd utanför lägenheten saknas. I och med detta ökades antalet garderober med det dubbla från det rekommenderade. (SIS, 2014)
Lägenheterna i bottenplanet är utformat som ett radhus, se figur 19. Dessa är till antalet åtta stycken och har en storlek på 44,5 kvadratmeter plus 34,5 kvadratmeter, vilket blir en total area på 79 kvadratmeter.
15
Figur 19, Typlägenhet 3rok radhus.
Enligt studierna störs merparten av de som bor på bottenplanet av insyn (Löfberg, H A, 1972;
Bredberg, U, Engström, P & Lindén, A, 1971). För att hitta en lösning på detta har
lägenheterna på bottenvåningarna av huset utformats som en etagevåning för att få en del av rummen insynsfria. Ingången till denna är vänd mot gården för att skapa ett trevligt uterum för varje lägenhet. Allt detta genererar förhoppningsvis en mer attraktiv bild av att bo på bottenplanet vilket kan gynna en barnfamilj eftersom man får en direkt utgång till gården istället för till en loftgång som är placerat högt över marknivån.
En del av det övre planet har lämnats öppen för att skapa en större rymd och luftighet i de sociala utrymmena. Även om lägenheten är fördelad på två plan måste det nedre planet säkerställa att alla funktioner uppfylls. I det nedre sovrummet kan avskiljning ske intill dörren samt att sängen kan vridas 90 grader och placeras intill badrummet. Detta medför att
garderoberna i sovrummet kan bytas ut mot en liten soffa. Då uppfylls kravet om att en sittgrupp ska vara tillgänglig.
Nedan kommer ett förslag på hur detta kan tänkas se ut med beaktande till ovanstående text, se figur 20.
16
Figur 20, Illustrationsbild radhus.
Den sista av de tre typlägenheterna är också på tre rum och kök, se figur 21. Denna är placerad intill det inbyggda trapphuset på våning 3,4 och 5 vilket gör att antalet sådana lägenheter blir tre stycken. Storleken på dessa lägenheter är 69 kvadratmeter.
17
Figur 21, Typlägenhet 3rok loftgång.
I dessa lägenheter föll valet på att placera köket längs med ena väggen i linje med förvaringen från entrén. Detta för att lyckas uppfylla så många SIS-standarder som möjligt för denna typ av lägenhetsstorlek. Vi kompromissade med att köket i denna lösning inte går att skiljas av från allrummet i lägenheten, för att ge tillräckligt med dagsljusinsläpp. Vi anser att denna typ av lösning är den mest optimala, eftersom fördelarna med ett öppet allrum och kök överträffar nackdelarna med att inte uppfylla SIS-standards rekommendationer angående avskiljbart kök.
4.4 Utformning av innergård
Utformningen av innergården är som nämnt tidigare i rapporten enbart förslag med avsaknad av principsektioner. Vi hade tidigt i arbetet en vision om en social knytningspunkt med arkitektoniskt inslag i utformningen. Inspiration hämtades från ”where the river runs”, en gårdspark i Kina som består av upphöjda gräspartier med lysarmatur som lyser upp gångbanan, se figur 22 a,b och c.
18
Figur 22a, Where the river runs. Figur 22b, Where the river runs Figur 22c, Where the river runs
För att utnyttja ytan i byggnaden valde vi att placera soprum och cykelförråd integrerat i kullarna. Cykelförrådet är placerat centralt i innergården för att ligga så nära de olika byggnaderna som möjligt. Soprummet är placerat i östra änden av gården för att ha så lite luktpåverkan som möjligt till de närliggande sociala ytorna i gården. Samtidigt är denna placering av soprum intill en bilväg, vilket underlättar för sophämtning, se figur 23
Figur 23, Illustrationsplan.
Precis som på inspirationsbilderna är ett gångstråk placerat genom kullarna som mynnar ut till respektive byggnad i kvarteret. På kullarna är det tänkt att träd och buskar ska planteras och att marken främst ska användas som sociala mötesplatser för de boende. I illustrationsbilden syns de upphöjda gräspartierna med lysarmatur, med cykelförrådet i bakgrunden, se figur 24.
19
Figur 24, Illustrationsbild.
4.5 Övriga aspekter att tänka på
Tryggheten har som nämnts tidigare också varit ett dilemma att ta ställningen till när det kommer till loftgångar. Lösningar vad gäller detta har därför gjorts genom att låta det första våningsplanet med loftgång vara två trappor upp. Detta för att försvåra uppkomsten av icke behöriga på loftgångarna. Något som även har tagits i beaktande är placeringarna av
trapphusen och dess utformning. Då valet föll på inbyggda trapphus så är det tänkt att portkod ska krävas för att komma in i byggnaden.
Valet av att låta loftgången vara vänt mot innergården har inte bara påverkats av estetiska skäl eller vilket väderstreck huset är placerat efter, utan det är likaså ur ett trygghetsperspektiv. I och med att den är riktad åt detta håll tillför det en förbättrad trygghet, inte minst för radhusen som har egna entréer på marknivån mot gården.
Vad gäller bullerfrågan menar Bredberg, Engström och Lindén att loftgångar kan bjuda in till barnlek (1971). Detta kan enligt dem ha negativ inverkan på andra människors
boendesituationer i området. Eftersom de flesta idag projekterar loftgångar med mindre lägenheter till ytan så blir detta problem indirekt löst i och med att dessa hushåll endast är anpassat för en eller två personer. Detta är något som tagits vara på i sådan stor utsträckning som möjligt, bortsett från de stora lägenheterna intill trapphuset på våningarna 3,4 och 5.
(Bredberg, U, Engström, P & Lindén, A, 1971)
20
4.5 Teknisk beskrivning
4.5.1 Stomme, grund och tak 4.5.1.1 Grundläggning
Då vi inte har några uppgifter om hur marken ser ut mer än att ytan är plan så har vi inte tagit hänsyn till den. Därför bör grundläggningsritningen ses som preliminär med reservation för ändringar om markens egenskaper kräver det.
Den planerade grundläggningen för fastigheten är ritat som platta på mark. Då den största delen av kylan som påverkar grunden kommer ovanifrån och sedan ner i jorden är marken ritat med en tjälisolering, se figur 25.
Figur 25, Principsektion grundläggning.
4.5.1.2 Stomme
Trappor, balkonger och loftgångar är prefabricerade färdiga moduler som monteras direkt på byggnaden. Alla väggar är prefabricerade, bärande och brandtåliga, där ytterväggarna är sandwichelement som monteras direkt på underliggande bjälklag.
4.5.1.3 Mellanbjälklag
Bjälklagen i modellen är av håldäckselement (HD/f 120/27). Totala tjockleken på bjälklaget blir 315 mm där den prefabricerade betongen är 265 mm tjock och avjämningen på betongen är 50 mm. Airolen och parkett monteras därefter direkt på bjälklaget.
Fördelen med håldäcksbjälklag är att det är ett bjälklag som är av en lättare karaktär jämfört med bjälklag utan håldäcken. Håldäcksbjälklagen har även en spännvidd på upp till 12 meter, vilket leder till att varje bjälklagsparti kan monteras från ena sidan till andra i lägenheterna utan att behöva bärande vägg.
21
4.5.1.4 Trapphus
Trapphuset består av både en U-trappa och en hiss som är integrerad i huskroppen. Trappans totala mått är 2650x1800 med ett vilplan som är 1800x900 brett. Trappstegen har en höjd på 175 mm och ett djup på 250 mm.
Intill trappan finns en hiss med måtten 2650x1800 mm. Hissen och trappan skiljs åt med en 200 mm bred betongvägg.
Entrén in till trapphuset är både via innergården såväl som motsatt sida vänd mot gatan. Detta för att underlätta framkomligheten in i huset.
4.5.1.5 Utrymningstrappa
Utöver trappan i trapphuset finns det en separat utrymningstrappa på ena kortsidan av
byggnaden. Detta för att alla lägenheter ska ha en utrymningsväg från lägenhet till trapphus på max 15 meter. Måtten på denna är densamma som ovannämnda trappan i rubrik ”4.5.1.5 Trapphus”.
Utrymningstrappans entré är vänd mot kortsidan för att undvika störningsmoment för lägenheterna på bottenplan som ligger intill trapphuset.
4.5.1.6 Yttertak
Det enligt oss mest fördelaktiga taket till denna byggnad är ett sedumtak, av både ekologiska och visuella skäl. Även att ha ett innertak som följer samma lutning som yttertaket. Med en sådan lösning får den översta våningen en högre takhöjd i ena delen av lägenheten, som då även kan utrustas med ett extra fönster för extra solljusinsläpp. Se figur 26.
Figur 26, Principsektion sedumtak.
22
Vattenavrinningen från taket sker via motfallsrännor med lutningen 1:100 som leder vattnet till stuprör. Stuprören är placerade vid hörnen mellan två lägenhetspartier längst balkongsidan av byggnaden och monteras genom bjälklaget. Taket är utformat som ett flertal partier
pulpettak med 20 graders vinkel, där varje lägenhetskonsol har ett separat tak. Isoleringen på vindarna är istället för skivor eller dylikt gjord i lösull.
Ytskiktet på taket i denna lösning är av svart falsad plåt som skruvas direkt in i underliggande ströläkt med farmarskruv. Se figur 27 och 28.
Figur 27, Principsektion takstolsvariant.
Figur 28, Takplan.
4.5.1.7 Vattenavrinning
Vattenavrinningen från taket sker via motfallsrännor med lutningen 1:100 som leder vattnet till stuprör som går längst balkongsidan av byggnaden. Stuprören är planerade att monteras vid hörnen mellan två lägenhetspartier av byggnaden och monteras genom bjälklaget. Taket över lägenhetsparterna längst söder ut med sin låga del av taket mot ytterväggen kommer ha ett separat monterat stuprör längst byggnadens kortsida. Vattenavrinningen från balkonger och loft sker via ett fall på ovansidan på 1:100.
23
4.5.2 Väggar 4.5.2.1 Ytterväggar
Ytterväggarna i byggnaden är prefabricerade sandwichelement som monteras direkt på underliggande bjälklag. Ytterväggarna består av lagren 180 betong, +200 cellplast, +70 betong. Väggar av den karaktären betraktas som både bärande och brandsäkra och går under benämningen V1, se figur 29.
Figur 29, Principsektion vägg V1.
Ytterväggarna på husets kortsida består på vissa delar av en tjockare betongutfyllnad på 120 mm, V2, se figur 30. Detta är för att göra kortsidan på byggnaden intressant ur estetiska aspekter, se figur 31. Där är de tunnare partierna vanliga ytterväggstjocklekar se figur 30.
Dessa väggar är placerade vid de platser det finns fönster på fasaden och fortsätter vertikalt ned längs hela fasaden. Detta för att skapa kontraster och variation i byggnadens uttryck.
Figur 30, Principsektion vägg kortsida.
24
Figur 31, Illustrationsbild kortsida.
4.5.2.2 Ytskikt ytterväggar
Ytskiktet på ytterväggarna är betong. Tanken är att den hårda betongen kommer skapa fina kontraster till det naturliga träet som kommer smycka fasaden på diverse ställen, exempelvis fönsterkarmar. Fogarna mellan betongblocken ska vara av silikon i en mörkare kulör än betongen för att tydliggöra elementuppdelningen. Dessa fogskarvar ska ha en bredd på cirka 3 centimeter.
4.5.2.3 Fönster
Samtliga lägenheter är genomgående med fönster i minst två väderstreck och är treglasfönster, se figur 32. Mot loftet har lägenheterna fönsterpartier i dimensionerna 1900*1900 med en bröstningshöjd på 500 mm placerade bredvid entrédörren. Fönstrets karm är av ljust trä som står i kontrast till betongen.
De mindre fönstren in till hallen på den kortare delen av väggen på byggnadens långsida har dimensionerna 1100*300 med en bröstningshöjd på 2100 mm. Fönsterkarmen är av ljust trä.
Balkongfönsterpartierna har måtten 2800 * 2370, med 30 mm i sockelhöjd, med tre stycken vertikala poster i ljust trä. Fönstren är placerade bredvid glasdörren med liknande visuellt uttryck för att skapa ett enhetligt uttryck i fasaden. Fönsterpartierna är av ljust trä
25
Figur 32, Principsektion fönsteranslutning.
4.5.2.4 Lägenhetsskiljande väggar
Lägenhetsskiljande väggar i byggnaden är prefabricerade element som monteras direkt på underliggande bjälklag. Dessa väggar kommer vara helt utförda i betong med en tjocklek på 220 mm, se figur 33. 200 mm tjocklek är ett mått som ur bärighetssynpunkt och
brandsynpunkt fungerar. Enligt Samhällsbyggaren ger en tjocklek på 220 mm bättre ljudabsorption mellan lägenheterna. (Tysta Betonghus, 2009)
Figur 33, Principsektion lägenhetsavskiljande vägg.
26
4.5.2.5 Innerväggar
Innerväggarna i lägenheterna är prefabricerad betong som monteras direkt på underliggande bjälklag. Innerväggarna är 120 mm tjocka, se figur 34.
Figur 34, Principsektion innervägg.
4.5.3 Loftgångar och balkonger
4.5.3.1 Loftgångar
Loftgångarna är även de prefabricerade betongelement som är direktanslutna till bjälklaget.
Förutom de bärande väggarna så stöds loftgångarna även upp av pelare gjorda i limträ med dimensionerna 115*450 mm. Loftgångarnas yta har med ett fall på 1:100 för vattenavrinning.
Loftgångarnas djup varierar längst fasaden då fasadytan går i ett systematiskt mönster med varierande djup. Vid den smalaste delen av loftgången är djupet 1500 mm och vid den bredaste delen är den 3442 mm djup, se figur 35 och 36.
4.5.3.2 Balkonger
Balkongerna består av prefabricerade betongelement som är direktanslutna till bjälklaget.
Balkongerna är (sett ovanifrån) triangulära, monterade mellan väggarna på de olika
Figur 35, Principsektion loftgång Figur 36, Principsektion loftgång
27
lägenhetspartierna. Balkongernas yta har ett fall på 1:100 för vattenavrinning. Balkonger nås via en balkongdörr täckt i glas med ljust trä som ytskikt på ramverket.
4.5.3.3 Loftgångs- och balkongfronter
På både balkonger och loftgångar finns vita pinnräcken i stål applicerade. Räckena är monterat direkt på balkongen/loftgången.
4.5.3.4 Ytskikt loftgångar och balkonger
Ytskiktet på balkonger och loftgångar består av betong som är skrapat till en grövre textur.
Den grövre texturen har i största uppgift att motverka halkrisk.
4.5.3.5 Uteplats loftgång
På loftgångarna finns det sittplatser placerade direkt under lägenhetens fönster. Sittplatserna är fastmonterade och är öppningsbara med lås för att få tillgång till ytterligare förvaring. Av estetisk och funktionell anledning finns det även blomlådor monterade mellan loftets
gångbana och sittplatserna. Funktionen med det är både att avgränsa platsen till de som bor i intilliggande lägenhet, men även för att fungera som en gräns för att undvika att ytterligare möbler placeras där och på så sätt inkräktar på utrymningsvägen. Av brandskäl måste utrymningsvägen hållas tom på möbler.
4.5.4 Övrigt
4.5.4.1 Barnvagn- och rullstolsförråd
Barnvagnsrum/Rullstolsförråd finns placerat på entrévåningen intill trapphuset.
4.5.4.2 Föreningslokal
Föreningslokal finns på våning 1, en trappa upp i byggnaden, ovanför
barnvagnsrummet/Rullstolsförrådet i samma utrymme som trapphuset och hissen.
4.5.4.3 Cykelförråd
Cykelförrådet är placerat utanför huset på innergården, integrerat i konstgjorda kullar, se figur 23. Läget på cykelförrådet är centralt placerat med hänsyn till både vägar och trapphus för att öka tillgängligheten för boende i området.
4.5.4.4 Soprum
Soprummet är placerat utanför huset på innergården, även den integrerat i kullarna. Platsen på innergården för soprummet är placerat så långt bort från allmänna ytor som möjligt för att förhindra oönskad lukt och även underlätta upphämtningen för sopbilarna.
4.5.4.5 Parkering
Parkeringsplatser finns längs gaturummet intill kvarteret, dessutom finns det större parkeringsplatser planerat i området enligt situationsplanen.
28
4.5.4.6 Värme, vatten och sanitet
Någon beräkning för värme, vatten och sanitet har inte gjorts. Inte heller har röranslutningar redovisats i projektet.
Redovisade är de schakt som krävs för att kunna dra VVS-rör till lägenheterna. Schakten som ritats ut i lägenheterna är som minst större än det. Alla schakt är dessutom planerade att ligga intill badrum och kök för att underlätta rördragningen.
4.5.4.7 El- och servicerum
På entréplanet finns ett el-/servicerum placerat mellan barnvagnsrummet/rullstolsförrådet och hissen.
4.5.4.8 Övrigt om fastigheten
Alla lägenheter är utrustade med tvättmaskin och torktumlare kombinerade i ett där av valet att inte ha en gemensam tvättstuga i lägenheten.
29
5 Diskussion och slutsats
Loftgångar är ett typiskt exempel på kostnadseffektiva byggnader som enligt våra studier är intressant för byggherrar. Med entréerna på utsidan av byggnaden utvinner man en högre boyta på insidan, och genererar samtidigt konsekventa planlösningar.
Med denna byggnadstyp kommer även en del nackdelar. De största bristerna är: insynen från förbipasserande, solljusinsläppet till lägenheterna och att byggnadens visuella uttryck allt som oftast bortprioriteras. Vi anser att förslaget på loftgångshuset som vi gestaltat svarar på de negativa aspekterna, samtidigt som de positiva fortfarande uppfylls.
Kostnaden för denna byggnad hoppas vi inte kommer vara mycket dyrare än vanliga
loftgångshus. Det som medför en högre kostnad jämfört med traditionella loftgångshus är de vinklar som finns i fasaden då de skapar större fasadarea. Vi anser att ytterväggarna påverkar uttrycket och insynen i fasaden på ett positivt sätt som vi hoppas motiverar den högre
kostnaden.
Insynen från förbipasserande grannar anser vi också att våra väggar skymmer på ett tillfredsställande sätt, utan att egentligen påverka utsikten från lägenheterna. Våra
tredimensionella bilder som redovisar detta stärker vår tes och gör att vi tror på denna idé.
Solljusinsläppet är också ett stort, och desto mer svårlöst, problem vi ställts inför i detta arbete då loftet har krav på viss bred. Vi anser att vi lyckats göra det bästa av situationen med våra större fönster och medvetet ljusa material. Stora fönster kan tyckas vara kontraproduktivt med hänsyn till insynen från förbipasserande, men vi anser att vinklarna på ytterväggarna
reducerar denna på ett tillfredställande sätt.
Under arbetets gång har vi även fått ta ställning till och mottagit svar angående en del aspekter vi inte hade räknat med från projektets start. Exempelvis hade vi inte funderat mycket på tryggheten bland loftgångar innan starten på arbetet. Vi fick under projektets gång reda på att loftgångsbyggnader medför större risk för tjuvar att göra inbrott i, då tillträde till loften är möjligt via stegar. Vi har inte lämnat några tekniska förslag som löser detta, utan har istället valt att rita enligt de traditionella varianterna med låsta trapphus med separata portar som är vänt mot innergården, samt valt att ha den nedersta våningen i huset utformat som ett radhus med två våningar.
Våra teorier baseras sig på studierna från 70-talet. Intressant hade varit att få tillgång till en mer uppdaterad undersökning. Det hade även varit intressant att få en tydlig kostnadsbild över loftgångshus jämfört med exempelvis ett lamellhus. Detta var något vi försökte få fram
genom att höra av oss till cirka 30 stycken mäklare. Tyvärr kunde det konstateras att någon schematisk statistik angående detta inte fanns tillgänglig. Svaren vi fick från SSM och Svenska bostäder i kombination med de tidigare studierna upplevde vi ändå vara så pass tydliga och övertygande att vi ansåg oss ha tillräckligt med underlag för att rita ett loftgångsförslag.
Vi är nöjda med resultatet vi producerat på 10 veckor. Förutom att vi anser oss ha lämnat förslag på lösningar till de problem som finns med loftgångshus så har vi även lämnat förslag på inredningsförslag till lägenheterna. Det enda som inte uppfyller SIS-standardens råd är möjligheten till avskärmning mellan kök och allrum i de tre större lägenheterna på loftet, men
30
då vi anser att lösningen ändå gjordes på bästa möjliga sätt valde vi att behålla den idén.
Resterande krav med brand och utrymningsvägar är uppfyllda.
Avslutningsvis tycker vi att arbetet med denna fråga hjälpt oss förstå problemen med
loftgångshus och de olika lösningar som kan tillämpas för att undvika dessa i nybyggnationer av denna bostadstyp. Det har även varit lärorikt att få intervjua projektörer från SSM samt Svenska bostäder och ta del av hur deras process ser ut när de projekterar byggnader och vilka faktorer som är viktiga att tänka på. Detta har gett oss en inblick i hur verkligheten ser ut och vilka lösningsförslag och förslagshandlingar som krävs.
31
6 Referenser
Litteratur:
Bredberg, U, Engström, P & Lindén, A, 1971, Loftgångshus. En diskussion om
loftgångshusets egenskaper i jämförelse med andra hustyper. Stockholm: Statens institut för byggnadsforskning
Löfberg, H A, 1972, Dagsljus, sol och utsikt i rum innanför loftgång och balkong. Stockholm:
Statens institut för byggnadsforskning
Andersson, L, Engström, P & Lindén, A, 1971, Attityder till loftgångshus. Stockholm: Statens institut för byggnadsforskning
Blixt Sofie, Svanteson Karl, (okänt utgivningsår), En liten handbok om brandprojektering för arkitekter. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan
Elektroniska:
SIS, 2014. SIS.
tillgänglig på på bilda.kth.se
Boverkets byggregler, webbredaktionen. Tillgänglighet. Hämtat från http://www.boverket.se/Tillganglighet/. Granskad 30 juli 2015.
Boverkets byggregler, webbredaktionen. Dagsljus, solljus och belysning. Hämtat från http://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/ljussolljus/. Granskad 5 Oktober 2016.
Boverkets Byggregler, BBR, Avsnitt 6 hygien, hälsa och miljö. Hämtat från
http://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr-22/bbr-avsnitt-6.
BFS 2011:6 ändrad t.o.m. BFS 2015:3
Samhällsbyggaren, 2009, Tysta betonghus, Volume 5. sida 14.
Intervjuer:
Intervju med Olle, Andreas och David, SSM, Kungsgatan 57A, 19 april 2017
Intervju med Christine, Björn och John, Svenska bostäder, Vällingbyplan 2, 11 maj 2017
32
7 Ritningsförteckning
ANTAL BLAD BLAD NR
RITNINGSFÖRTECKNING
1PROJEKT PROJEKT NR
Förslagshandlingar HS101X
SIGN
OW, AB
FÖRST SKAPAD OMGENERERAD
A B E K V 2017-05-24
RITNINGSNUMMER REV STAT RITNINGENS INNEHÅLL SKALA UTF DATUM ÄNDR. DATUM
A-40.1-01 Plan 1, Entréplan 1:200 2017-05-24
A-40.1-02 Plan 2, Övre plan radhus 1:200 2017-05-24
A-40.1-03 Plan 3 1:200 2017-05-24
A-40.1-04 Plan 4 1:200 2017-05-24
A-40.1-05 Plan 5 1:200 2017-05-24
A-41.4-01 Takplan 1:200 2017-05-24
K-40.4-01 Stomplan 1:200 2017-05-24
A-40.2-01 Sektion 1:200 2017-05-24
A-40.3-02 Fasad mot Öst och Väst 1:200 2017-05-24
A-40.3-01 Fasad mot Norr och Syd 1:200 2017-05-24
A-45.6-01 Principsektion markanslutning 1:20 2017-05-24
A-45.6-02 Principsektion loftgångsanslutning 1:20 2017-05-24
A-45.6-06 Principsektion sedumtak 1:50 2017-05-24
A-45.6-03 Principsektion takstolsvariant 1:50 2017-05-24 A-45.6-04 Principsektion vägganslutningar 1:20 2017-05-24
A-45.6-05 Principsektion väggar 1:20 2017-05-24
- Illustrationsbild 1 - 2017-05-24
- Illustrationsbild 2 - 2017-05-24
- Illustrationsbild 3 - 2017-05-24
- Illustrationsbild 4 - 2017-05-24
- Illustrationsbild 5 - 2017-05-24
GSEducationalVersion
SKALA NUMMER BET
DATUM ANSVARIG
UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE
A-40.1-01 A
1:200
2017-05-24 Zeev Bohbot
HS101X OW, AB Cecilia Hörngren
A
FÖRSLAGSHANDLING
BET ÄNDRING AVSER DATUM Sign.
N
FÖRKLARNINGAR
FÖRESKRIFTER
HÄNVISNINGAR
MÅTT I MILLIMETER
N
1 2 3 4 5 6 7
891011121314
1234567 891011121314
A-A
B-BB-B
A5
ST G G DM
K F KM
ST G G DM
K F KM
ST G G DM
K F KM
ST G G DM
K F KM
ST G G DM
K F KM
ST G G DM
K F KM
ST G G DM
K F KM
ST G G DM
K F KM
SKALA 1:200
0 1 2 5 10 15 20
METER
PLAN 1, ENTRÉPLAN
A
2017-05-24SEKTION A-A SE RITNING A-40.2-01 SEKTION B-B SE RITNING A-40.2-01
GSEducationalVersion
SKALA NUMMER BET
DATUM ANSVARIG
UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE
A-40.1-02 A
1:200
2017-05-24 Zeev Bohbot
HS101X OW, AB Cecilia Hörngren
A
FÖRSLAGSHANDLING
BET ÄNDRING AVSER DATUM Sign.
N
FÖRKLARNINGAR
FÖRESKRIFTER
HÄNVISNINGAR
MÅTT I MILLIMETER
N
1 2 3 4 5 6 7
891011121314
1234567 891011121314
A-A
B-BB-B
A5
G G G G
G G G G
G G G
G G G G
G G G G
G G G G
G G G G
G G G G
SKALA 1:200
0 1 2 5 10 15 20
METER
PLAN 2, ÖVRE PLAN RADHUS
A
2017-05-24SEKTION A-A SE RITNING A-40.2-01 SEKTION B-B SE RITNING A-40.2-01
GSEducationalVersion
SKALA NUMMER BET
DATUM ANSVARIG
UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE
A-40.1-03 A
1:200
2017-05-24 Zeev Bohbot
HS101X OW, AB Cecilia Hörngren
A
FÖRSLAGSHANDLING
BET ÄNDRING AVSER DATUM Sign.
N
FÖRKLARNINGAR
FÖRESKRIFTER
HÄNVISNINGAR
MÅTT I MILLIMETER
N
1 2 3 4 5 6 7
891011121314
A-A
B-BB-B
A5
KM
KM DM
K/F ST G G G G G G
DM
G G
G G G
ST
KM DM
K/F ST G G G G G G
KM
KM DM
K/F ST G G G G G G
KM
KM DM
K/F ST G G G G G G
KM
KM DM
K/F ST G G G G G G
KM
KM DM
K/F ST G G G G G G
KM
KM DM
K/F ST G G G G G G KM
F K
SKALA 1:200
0 1 2 5 10 15 20
METER
PLAN 3
A
2017-05-24SEKTION A-A SE RITNING A-40.2-01 SEKTION B-B SE RITNING A-40.2-01
