viktnedgång bibehållandet ftir Framgångsfaktorer

GOTEB ORGS IJNIVERS ITET

Institutionen ft)r Mat, hälsa och

miliö

Framgångsfaktorer ftir bibehållandet av

önskad viktnedgång

Ida Håkansson

Josefin Johansson

Kandidatuppsats, 15 hp

Kost- och Friskvårdsprogrammet, 180 hp

Handledare: Ann Gleerup

Examinator: Monica Petersson

Datum: juni ₂₀₀₉

GÖTEBORGS UNIVERSITET

In stiruti o

neniir

ffi ,Tfå älä'"rå r*

Titel: Framgångsfaktorer ftir bibehållandet av önskad viktnedgång

Författare: Ida Håkansson & Josefin _Johansson

Typ av arbete: Kandidatuppsats

₁₅

hp

Handledare: Ann Gleerup

Examinator: Monica ^petersson

Program: Kost- och Friskvårdsprogrammet

Antal sidor: 28

Datum: juni ₂₀₀₉

Sammanfattning

vi

^går

mot

ett högteknologiskt och modernt samhälle drir

ny forskningsteknik

_{och kunskap}

leder till stor

utveck-ling-inom många områden.

Trots

detta

håller kampen mot

fetma _och

övervikt

_{på att gå} ft)rlorad. Det moderna samhället har skapat en

miljö

_{som inte}

_tillåter

_{oss att} vara

lika

fysiskt

&iuu,.-"lmiljö

som genererar fetma _och

övervikt.

Forskning _har visat att en viktnedgang hos

överviktiga individer

genom bättre

kost-

och

motionshållning tir

svår men genomftirbar' att gä ner

i vikt'

_Den

Av

_stör,sta ftirfattarnas resultat svårigheten verkar

att

snarare vara döma _{ser de} attbehålla det som

positivt a"n ,r.å!*gna _om

_mer

_kvalitativ

vikten än forskning kunde _ske

inom

detta område då det

finns

ett viktminskningsbehov hos stor del _av

den svenska befolkningen. vi ville med vårt examensarbete undersöka vilka

framgangsfaktorer _som fanns

fttr

bibehållandet

av

önskad viktnedgång.

Detta

giordes _genom intervjuer _med

ftjre

detta deltagare

i

ett viktminskningsprogram _som bedrivs av Friskvården

i

värmland' _Genom intervjuer kunde en ingåendr ;ild g", uu vad som varit viktigt

ftrr deltagarna

ftr att bibehålla den nedgångni vikten. Av resultatet att döma frarnkom

_att

motivationen var en viktig faktor ftir au lyckas bibehålla den

nedgångna

vikten.

Andra faktorer som också var

viktlga ftjr

de intervjuade att bearbeta var bland arÄat kost och

frsisk

aktivitet'

Författarna

har ftirhoppning gT ^utt

^resultat

ger

berörda

individer,

privatpersoner, forskare samt aktiva arbetare inåm

oÅaaet

en chans

attie vilka

faktorer _{som åir}

viktiga ftir

att

upprätthålla

önskad

vikt.

Resultatet

kan

sedan appliceras

i ^arbetet med

bibehållandet _av kroppsvikten.

Nyckelord:

bibehållandet _av

kroppsvikt,

beteende, kost,

Ssisk aktivitet, motivation

Förord

Författarna

vill med

detta

ftirord ta tillftillet i akt att

tacka samtliga inblandade

som gjort

genomftirandet av denna studie

möjligt. Ett

speciellt tack riktas

till

de personer som deltagit

i

intervjuerna, hjälpsam

personal

på Friskvården i Viirmland samt Ann Gleerup ftlr

^god

handledning.

Stort tack!

Bilagor

Bilaga

1. Inledning

World Health

Organisation

(2000)

menar

att vi ^går mot ett

högteknologiskt

och

modernt samhälle diir ny forskningsteknik och kunskap leder

till

stor utveckling inom många områden.

Trots detta håller kampen

mot

fetma och

övervikt

på att gå

ftirlorad. Vår

samhällsutveckling

iir

enastående

i

många

fall

men med alla bekviimligheter som

finns

ställs

inte

ltingre samma

ffsiska ^krav

^{på oss}

individer.

Rulltrappor,

bilar,

hissar och andra bekviimligheter

bidrar

och uppmuntrar

till

_Szsisk

inaktivitet.

Andelen stillasittande

jobb

har

ökat

och

kroppsligt

arbete har övertagits av maskiner.

Ny teknik

och passiv fritidssysselsättning har

blivit allt

vanligare

i

många samhällen. Det moderna samhället har skapat en

miljö

som inte gör det

möjligt ftjr

oss attvara

lika

fusiskt aktiva ^som

fiirr, vilket

genererar fetma och övervikt.

Trots att

fattigdom

och svält fortfarande

iir

ett globalt problem, som tar många

miinniskoliv,

menar

World

Health Organisation (2000) att

hjärt-

och kåirlsjukdomar skördar

fler.

Dessa är vår tids välftirdssjukdomar _och kan vara ett resultat av dagens levnadsftjrhållanden. Fetma och

övervikt

åir

ett

viixande

problem som

breder

ut sig viirlden över, inte

bara

i

Västeuropa, Sydamerika

och Australien, utan

även

i Asien och

Sydostasien.

I

sistnämnda geografiska områden

iir

dessutom undemäring fortfarande

ett stort problem.

Fetma

iir var tids

globala epidemi.

Socialstyrelsens (2009) folkhälsorapport visar på att hälften

av

alla

miin

och en tredjedel av alla

kvinnor i

dagsläget är överviktiga eller feta. Hälften av den svenska vuxna befolkningen

vill,

eller har ftjrsökt gå ner

i vikt

men trots detta ökar ft)rekomsten av

övervikt

och fetma. Det

bedrivs mycket forskning inom

ämnet.

I

^studien

gjord av Wing och

Phelan

(2005)

visar

resultat av forskningen på att det

svåra

inte ar att gå ner i vikt, utan att bibehålla

den nedgångna vikten. Detta gör _det

viktigt

att undersöka

vilka

framgangsfaktorer det finns ft)r att upprätthålla önskad viktnedgång.

Vilka faktorer är av

betydelse

frr ^{att lyckas}

^behålla en reducerad kroppsvikt? Detta är en fråga vars svar

iir

mer eller mindre okänd. Då det

finns

en uppsjö av hälsoinformation

i

omlopp, som beskriver hur bästa viktreduktionen erhålls, verkar det inte vara kunskapen som sätter käppar

i hjulet ftir

att lyckas (Socialstyrelsen, 2009). Det tenderar

att finnas ett behov av forskning kring de

måinskliga

faktorema som

påverkar huruvida bibehållandet av kroppsvikten

blir

framgångsrikt eller inte.

Intervjuer genomfordes med fore detta deltagare fran ett viktminskningsprogram som bedrivs av Friskvården

i

Våirmland. Genom intervjuer gavs en ingående

bild

av vad som

varit viktigt

for

deltagarna

for

att bibehålla den nedgångna

vikten.

Författarna har en ftirhoppning

o*

au resultatet ger privatpersoner, forskare samt

aktiva

arbetare

inom

området en

möjlighet

att ta del av

vilka

faktorer som iir

viktiga ftir

att upprätthålla önskad

vikt.

Resultatet kan tåinkas vara användbart

i

arbetet med bibehållandet av kroppsvikten.

Avsikten

med vårt examensarbete

iir

att undersöka

vilka

framgångsfaktorer som finns for bibehållandet av önskad viktnedgang.

2. Bakgrund

2.1 Övervikt

Enligt

Socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) har

övervikt (BMI ,25')

_{och fetma}

_(BMI

_>30)

ökat

i

Sverige. Andelen överviktiga/feta bam och unga tenderar att öka

i

snabbare takt nu än ft)rr. Barn som tir överviktiga har större benägenhet aff. vara fortsatt

överviktiga

även

i

vuxen ålder.

En

studie

gjord

av

Klem, Wing, McGuire,

Seagle och

Hill

⁽¹⁹⁹⁷⁾ visade att de flesta

t

Bnfl:

^(av engelska body mass index),"kroppsmasseindex,metod fiir att med utgångspunkt i en persons vikt

och liingd beräkna om personen är över- eller underviktig. BMI beråiknas genom att kroppsvikten i kg divideras med kvadraten på kroppslitngden uttryckt i meter (kg/^')" (lrlationalencyklopedin 20og;i .

deltagama hade

blivit överviktiga

någon gang under bamdomen.

Ungeftir 46 % av

dessa rapporterade

att

startskottet

till övervikt uppkom vid < 11 års ålder och 25,3

Yo

blev

överviktiga

mellan

12-18 ars ålder. Enbart 28,3 ^oÄ av de registrerade blev överviktiga

i

vuxen ålder, alltså >18. En stor del inrapporterade att övervikt var ett släktdrag. 46 Yo registrerade att

en av de biologiska ftlräldrarna var överviktiga och 26,8 % indikerade på att båda

de biologiska ftjräldrarna var överviktiga.

Övervikt och fetma ökar risken for en rad olika sjukdomar vilka brukar

klassas som livsstilssjukdomar (Socialstyrelsen, 2009). Några av dessa är

hjärt-

och kzirlsjukdom, diabetes typ

II, olika

former av cancer,

gikt

och sömnapn6. Även en rad

olika

symptom ökar

i

samband

med övervikt och fetma, som ångest, ftirhöjda blodfetter, högt blodtryck,

minskad

insulinkänslighet och

nedsatt

fusisk funktionsftirmåga. I

^dagens

Sverige, som

nämndes tidigare,

iir

ungeftir drygt en tredjedel av alla

kvinnor

och hälften av alla mtin

i

åldrarna 16-84

är, överviktiga eller feta. Då

dessa

siffror iir

egenregistrerade

befaras resultatet

vara underrapporterat.

Övervikt

och fetma verkar,

enligt

Socialstyrelsen (2009) vara både

miljömässigt

och

iirftligt

betingat varftir det iir angeläget att

arbeta

ftrebyggande,

såirskilt

om övervikVfetma iir

forekommande

i

släkten.

Till

exempelvis högt

blodtryck,

som

till viss del

rir

ärftligt,

så har

livsstilsftjrändring

setts

ge lika stor

siinkande

effekt

som medicinering.

Detta iir positir,t i

många avseende, inte minst kostnadsmässigt då sjukvarden utgör stora

utgifter ftjr

samhället.

Socialstyrelsen (2009),menar att en viktnedgang hos överviktiga

individer

genom bättre kost- och motionshållning

iir

svår men genomftirbar. Den största svårigheten verkar snarare vara att

behålla den

nedgångna

vikten än att gå ner i vikt. Av resultatet att döma ter det

sig betydelsefullt

att forskning

bedrivs

kring

de framgangsfaktorer som

ligger till

grund

ft)r

att upprätthålla kroppsvikten då önskad viktnedgang ägt rum.

2.2 Tidigare forskning

Forskama Wing och Phelan (2005) menar att trots studier som gjorts inom

området

viktminskning finns

det ringa forskning och kunskap om framgångsrika tillvägagangssätt

ftir

att långsiktigt _behålla minskad

kroppsvikt.

Studien visar att 20 %o av

överviktiga

som lyckats

gå ner i vikt klarar att

behålla den

nya kroppsvikten, sett över en liingre tid.

Bibehållen

viktnedgång ftirklaras i ^denna studie att

^personen

avsiktligt minskat minst l0 ^Yo

^av

kroppsvikten samt upprätthållit den minst ett år. Anledningen till att tio

^procents

viktminskning

angavs som

kriterier

beror

pä

att detta bidrar

till

positiva ftiråindringar vad det

gäller riskfaktorer som

diabetes

typ II och hjärt- och

kåirlsjukdomar.

En tio

^procentig

viktminskning gör inte en "överviktig person" till en "icke överviktig person" men

den positiva effekten gällande hälsostatusen åir väl dokumenterad.

2.2.

1 Beteendefaktore

r

Elfhag och Rössner (2005) har

i

en litteraturöversikt angett en rad faktorer som spelar

in vid

bibehållandet

av den nya vikten. Det har

dåir

visat sig att om individen

lyckades

nå

sin

drömvikt var det större chans att denne även lyckades upprätthålla kroppsvikten i

fortsättningen. _Detta

tror

Elfhag och Rössner kan bero på tron på sig själv och att känslan av

inre kontroll ökar. Upprätthållandet av den lägre vikten var

associerat

med ett

lägre kaloriintag, mindre portioner _och mindre andel

fett i

kosten. Friterad mat, godis och desserter var mindre

vanligt

ftirekommande bland dem som lyckades behålla sin nedgångna

vikt.

Dessa

individer

hade mer regelbundna måltider och åt frukost varje dag.

I

en annan studie

gjord

av

Astrup och

Rössner

(2000) har en initialt

stor viktnedgang setts vara

en lyckad faktor ftjr

fortsatt

bibehållande

av den nya kroppsvikten. Astrup och

Rössner studerade

en

grupp

miinniskor

som visade

sig ha

lättare

ftir att

behålla den

nya kroppsvikten om

deras ftirsta viktnedgangsperiod

varit

lyckad.

Olika

faktorer är av betydelse nåir det gäller att lyckas behålla kroppsvikten (Craig, _{2007). De} konkreta åtgärder Craig

kom

fram

till ftir

att lyckas upprätthålla önskad

kroppsvikt var

att äta mindre energi, äta mindre fett och ett moderat intag av kolhydrater. Det sågs också

positivt

au äta

frukost,

vara fusiskt

aktiv minst

60-90 minuter per dag samt

att

skriva ner vad man äter och väger.

2.2.2 Kostfaktorer

Sedan 1980-talet och

fram tlll2006 blev

svenskarnas matvanor

allt

stimre (Socialstyrelsen, 2009).

Mellan

dessa år ökade godiskonsumtionen

från

10

till

15 kg per person och år.

Nu

ses

dock en forbättring där fler har ökat intaget av frukt och

^grönsaker

samtidigt som

en

minskning har setts gällande intaget av godis och läsk. Dock är det fortfarande

en

övervägande del av svenskama som inte nar upp till

Livsmedelsverkets niiringsrekommendationer.

Mindre än en av tio äter frukt och

grönsaker

fem

gånger om dagen.

Trots att

matvanoma tenderar

att bli

bättre

är

det fortfarande lang väg

kvar ti[.

^AU

vilja

gå ner

i vikt

iir något som drygt halften av de vuxna svenskarna

vill

eller har ftjrsökt. Det

finns

många

olika

dieter

och

bantningskurer

ute

på marknaden som

har olika

budskap om

vilket det

bästa tillvägagangssättet

iir ftir att minska sin kroppsvikt. Anledningen till

att människor

ökar i kroppsvikt ar

att

de

äter

mer

energi

iin de ftirbrukar.

Skälet

till

detta rir däremot mer komplicerat och ännu inte utrett men tillgangen på energirik mat och att det

blir

allt

lättare attvara

Ssisk inaktiv

^{är troligen stora faktorer.}

En

studie

gjord av Klem, Wing, McGuire,

Seagle

och Hill (1997)

visade

att 89

^oÄ

av

de

tillfrågade

rapporterade att de

ftjr

en framgångsrik viktnedgång lagt fokus på både kost- och

ffsisk

aktivitetsreglering. Den mest forekommande strategin

ftjr

att begriinsa kostintag under

viktbibehållning var

att begriinsa kostintaget av viss sorts mat, 92 Yo rapporterade detta,49,2

% begriinsade måingden mat, 38,1 % begriinsade den procentuella _delen av

fett i

kosten, 35,5

oÄ räknade kalorier och 30 ^%o räknade måingden fett

i

^gram.

Wing och

Phelan

(2005) menar även dem att en faktor for att lyckas bibehålla

önskad

kroppsvikt var

kontrollerat kostintag.

De

som upplevde sig ha stor

kontroll

på

sitt

kostintag var mer

troliga

att lyckas upprätthålla sin kroppsvikt. De personer som upplevde låg

nivå

av depression relaterade

till

ökade odds gällande framgångsrik

viktbibehållning.

Detta resultat

pekar på

betydelsen

av både emotionell stabilitet samt kontroll över kostvanor niir

det kommer

till

att upprätthålla kroppsvikten på att framgångsrikt sätt. Beteendefiiråindringar som

uppkom över

åren kunde

tydligt skilja på

de personer som framgangsrikt lyckats bibehålla

kroppsvikten från dem som ökat i vikt. De som ökat i kroppsvikt hade minskat

sin aktivitetsnivå, ökat deras procent av kalorier fran fett samt minskat deras dietrestriktioner.

En studie giord av Rolls, Drewnowski och Ledikwe (2005) visar att de människor _{som åt mat} innehållande

fa kalorier men stor volym gick ner och bibehcill sin kroppsvikt i

^större

utsträckning

iin

den grupp som

åt mer

energität mat.

I

den grupp som

i

^större utsträckning

lyckades bibehålla sin kroppsvikt konsumerades mycket frukt, ^grönsaker

och

fullkomsprodukter.

Stor

volym

på maten resulterade

till att

individerna

blev

mätta

trots

att den inte innehöll mycket energi. Gruppen som åt mat med stor

volym

och

lite

energi

fick i

sig mer och

fler

nåiringsåimnen tin den grupp som åt mer energität mat.

Kruger, Blanck och Gillespie

(2006) fastslår

att

specifika åtgtirder

iir lämpliga att vidta vid

viktnedgang och

återupprätthållande

av kroppsvikten. Dessa ar; daglig vägning

av kroppsvikten, planera sina

måltider, minska

intaget

av fett och kalorier,

vara

fysiskt aktiv

minst 30 minuter varje

dag

och öka

vardagsmotionen. Studiens resultat grundades

på

en

enkätundersökning som avsågs undersöka framgångsfaktorer ftir viktminskning

och bibehållande

av kroppsvikten.

Undersökningsgruppen

var

uppdelad

i den

"framgångsrika gruppen" och den

"mindre

framgångsrika

gruppen". I

den grupp som lyckats gå ner

i vikt

hade en

betydligt mindre

andel anviint

sig av olika former

av pulverdieter

jämfrrt

med den grupp _som misslyckats med sin viktnedgang.

Individer i

den "lyckade gruppen" hade också som vana att väga sig

kontinuerligt.

Gång var den S'siska aktiviteten som var dominerande

i

båda grupperna, dock triinade den "lyckade gruppen" styrketriining

i

större utsträckning.

2.2.3 Fysisk aktivitet

Socialstyrelsens (2009) folkhälsorapport

visar

att regelbunden S'sisk

aktivitet

är

positivt ftir

kroppen och kan ftrebygga vissa folksjukdomar. Cirka två tredjedelar av den

vuxna befolkningen

ftiljer

rekommendationen om att vara

ffsisk ^aktiv

^minst

^trettio

minuter per dag med

måttlig

anstråingning.

Andersson (2002) menar att attityden till motion är viktig. Fysisk aktivitetsnivå

ökar medvetenheten

ftir

kosthållningen och detta resulterar

till

positiva effekter gällande både

vikt

och hälsan. Fysiologiska effekter av fusisk aktivitet är bland annat minskat

blodtryck,

minskade blodfetter, ftjrbättrad insulinkiinslighet, siinkt kolesterolviirde,

ökad syreupptagningsftirmåga samt minskad

risk att

drabbas

av trjiirt-

och

kiirlsjukdom

_Qllieman,

2006). Med syfte att

reducera

kroppsvikt

rekommenderar

American College of

^Sports

Medicine (ACSM) ett minimum av _ffsisk aktivitet som motsvarar

lO0Okcal/vecka (4 1 84kJ/vecka)

(ACSM,

2005).

2.2.4

And ra

framgångsfaktorer

En uppftljningsstudie gjord av McGuire, Wing, Klem, Lang och Hilt (1999)

gällande viktuppgång efter

viktminskning

visade

pä

att efter ett års

tid

hade 35 Yo ökat2,3

kgeller

mer, 59

% bibehöll

sin

kroppsvikt

och

6

Yo fortsatte att minska

i vikt.

De deltagare som gått upp mindre än 2,3

kg

riiknades

till

dem som lyckades behålla kroppsvikten. Studien visade att det bästa sättet

att

ft)rutse

risken ftr

viktuppgång

var hur

länge deltagaren framgångsrikt hade lyckats upprätthålla sin lägre kroppsvikt. De

individer

som under två eller

fler

ar behöll

vikten

ökade

oddsen

ftir att även i

fortsattningen

göra detta.

Personer

som

lyckades bibehålla kroppsvikten

i

minst två år minskade risken

ftir

viktuppgång med nästan 50 %.

Uppskattningsvis hade

55

Yo

av

de

tillfrågade i en

studie

gjord av Klem, Wing,

McGuire, Seagle och

Hill

⁽¹⁹⁹⁷⁾ använt sig av någon

form

av assistans

vid

viktnedgangen exempelvis

Vikt

Vdktarna, psykolog, dietist eller liknande. Resterade 45 ^oÄ hade minskat

i

kroppsvikt på egen hand. Det var

signifikant fler kvinnor

åin män som hade anviint sig av formella program eller professionell assistans, 60

%

^jämfort med 37 %.

I

viktnedgångsprogram

är det vanligt att patienterna far anviinda sig av så

kallad självrapportering (Foreyt

& Goodrick,

1993).

De ffir

skriva ner vad,

hur

mycket de äter och

dricker samt även hur mycket fusisk aktivitet de utövar. Det har visat sig

^att

självrapporteringen automatiskt gör att personen

i

ftäga äter

fiirre

kalorier. Detta tros bero på patientens vetskap

om att

någon utomstående granskar

dem.

Samtidigt

blir individen

själv medveten

om vad

han/hon

äter.

Personer

som ftir dagbok över kost och fusisk ^aktivitet

bibehåller i större utsträckning den nya kroppsvikten. Viktframgangen kan också

vara beroende

av

en tredje motiverande

faktor. Kognitiv

beteendeterapi

har

också

visat sig

vara

effektivt ftir

att

individen

ska upprätthålla en lägre kroppsvikt.

Att

genom detta få patienten

i

andra tankebanor

och

lära denne

hur

han/hon ska

finna

nya

rutiner i

vardagen

iir

en

viktig

faktor ftir att lyckas bibehålla kroppsvikten. En kombination av

beteendeftträndring och medicinsk behandling

har visat sig vara mer effektivt än

behandlingarna

var ftir sig. I

^en

jiimflorelse av dessa behandlingar var

for

sig är dock beteendeftirändring det bättre altemativet då de patienter

oftast

lyckas behålla den nya kroppsvikten

i

större utsträckning åin

de

som enbart fär medicin.

En annan variabel

till

framgångsrik

viktminskning iir

en utlösande faktor (Foreyt

&

Goodrick, 1993).

Ättiotre

procent av deltagarna

i

en studie rapporterade att deras

viktminskning

berodde på någon

form

av triggande foreteelse.

Viktminskning

av medicinska skäl

var

med23 Yo mest ft)rekommande som utlösande

faktor, 2I,3 o

_{uppgav att} högsta tänkbara

vikt

hade uppnåtts

och

I2,7

oÄhade som triggande fiireteelse att de hade sett sig själva

i

spegeln.

2.2.5 Sammanfattn ing av

litteratu rstud ie

Socialstyrelsens (2009) folkhälsorapport visar att hälften av alla män och en tredjedel av alla

kvinnor i

dagsläget är överviktiga eller feta och att hälften av den svenska

\uxna

befolkningen

vill,

eller har

ftirsökt

gå ner

i vikt.

Trots att många har en önskan om aff gå ner

i vikt

tenderar svenskama att

bli allt

fetare. Svenskamas matvanor har sedan 2006

blivit

bättre med tanke på att

frukt-

och grönsakskonsumtionen ökat och en minskning av fortiiringen av godis och läsk

har

skett.

Dock är

det lång väg

kvar till att

överviktsproblematiken

är löst. Det

tenderar att vara bibehållandet av den nedgångna vikten som är svårast att upprätthålla.

Enligt Wing

och Phelan (2005)

finns ringa forskning gjord

på

vilka

framgangsfaktorer som

finns ftir att

lyckas bibehålla kroppsvikten.

Enligt

dessa forskare

iir det 20 % av

dem som genomgår en

viktminskning

som sedan lyckas upprätthålla den över en längre

tid.

Elftrag och Rössner

(2005),

Craig (2007),

Drewnowski, Ledikwe

(2005),

Kruger, Blanck och

Gillespie

(2006), Foreyt och Goodrick (1993) har i sina

studier

kommit fram till att

nedanstående faktorer är

viktiga atttai

beaktande

vid

upprätthållande av viktminskning.

o

Vara fysiskt aktiv minst 60-90 minuter om dagen nästan varje dag

i

veckan

o

Skriva ner vad man äter och väger

o

Nå sin

drömvikt (initialt)

o

Minskat energiintag

o

Regelbundna måltider

.

Äta frukost varje dag

.

Äta mindre fett och ha ett moderat intag av kolhydrater

.

Äta

frukt

och grönsaker

till

måltiderna

. Ätafullkomsprodukter

McGuire,

Wing, Klem,

Lang och

Hill

⁽¹⁹⁹⁹⁾ har

kommit

fram

till i

en

uppftljningsstudie

att

ju

längre en person upprätthåller viktnedgången desto större

iir

sannolikheten att denne även

i

fortsättningen lyckas.

2.3 Beskrivning av Friskvården i Värmland

Intervjuer har genomftirts med sex ftire detta deltagare

i

viktminskningsprogrammet

"Finn

din

form"

som bedrivs av Friskvarden

i

Värmland. Nedan

ftljer

en redogörelse av organisationen samt

"Finn

din

form".

Friskvården

i Viirmland (FiV) är

en länsgripande utftirarorganisation

med siu

huvudkontor beläget

i

Karlstad (Friskvården

i Viirmland,

2008).

FiV

har friskvardscentraler utplacerade

i

samtliga kommuner

i

Viirmland.

Verksamhetsmål som

FiV

har är:

o Friskvården i Viirmland ska arbeta för en fiirbättrad/bibehållen hälsan hos

de

individer

som kommer

till

verksamheten.

o

Friskvarden

i

Värmland ska vara en

väl

fungerande mottagare av Fysisk

aktivitet

på recept (FaR2).

o Friskvården i Viirmland ska vara en naturlig

resurs

och

samverkanspafiner

i

det regionala och lokala folkhälsoarbetet

i

Viirmland.

För

att uppnå dessa

mål

bygger

FiV alla

sina rekommendationer och arbete på vetenskaplig

grund, exempelvis är de kostråd som ges baserade pä Statens

Livsmedelsverks näringsrekommendationer.

Detta

kontrolleras

vid

utvärderingar

och uppfoljningar

samt att

personal och

motionsledare

får fortbildning inom sina aktuella

områden.

En

medicinsk

styrgrupp finns inom FiV,

bestående

av dietist,

sjukgymnast,

liikare och

friskvårdschef.

Styrgruppen arbetar

ftir

att planera och utveckla organisationen samt såikerställa att de råd och rekommendationer som ges

vilar

på vetenskaplig grund.

FiV

arbetar

ftr

Värmlands landsting och

de

16 kommunerna som

finns i

Värmland.

Det iir

även från Värmlands landsting och dess kommuner som störst del av finansieringen _kommer.

FiV:s

arbete

går ut pä att motivera enskilda individer till ett

ftiråindringsarbete

mot

en hälsofråimjande

livsstil.

Detta arbete sker

framft)rallt via

FaR, där

FiV

är mottagare

ftir

dessa recept.

FiV

tillhandahåller motivationskurser där bland annat

"Finn

din

form"

är en av dem.

2.3.1 "Finn din form"

År 2000

startade

FiV ett

åtgiirdsprogram

med mål att ftirebygga fetma (Friskvarden i

Viirmland,

2008). Detta program heter

"Finn din form" (Fdf)

_{och är även idag ett pågående}

program. Programmet ses som ett

alternativ/komplement

till

låikemedelsbehandling mot

fetma. Fdf ar ett motivationsprogram där individen arbetar med _fusisk

trtining,

kostomläggning och

beteendeftirändring.

Syftet med programmet ar att deltagama

ska genomftira en viktnedgång samt få ökad syreupptagningsftirmåga. Programmet

iir

ettårigt och

kriterier ftir

att

få

delta

i Fdf

är att deltagaren är

överviktig (BMI ^>26)

samt har en metabol

riskbild, vilket till

exempel kan vara

högIblodtryck.

Deltagarna träffas

kontinuerligt

under ett

års tid på både

gruppsamtal

och fusisk aktivitet. ^Samtliga träffar iir obligatoriska

och deltagarna

ftirbinder sig

genom

ett kontrakt

att vara

aktivt

nåirvarande under hela året. Som arbetsmaterial

anviinds boken "Obesitas3" som är frarfiagen av dietist Ingela Melin,

Överviktsenheten

i

Huddinge.

Till

varje teoretiskt

tillftille

har deltagama hemuppgifter

vilka

är

framtagna

ur

arbetsboken.

Den

S'siska aktiviteten utgörs

av lätt variant av

aerobics och stavgång. Deltagama måste medverka på

minst

ett pass

i

veckan och anstriingningsnivån är rekommenderad

till runt

13 på Borgskalano. Deltagama ledsagas av friskvårdskonsulent och motionsledare.

'Fup:"

innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel, d.v.s. tar upp anarnnes, ger ordination på en receptblankett _samt loljer upp behandlingsresultatet. FaR kan användas både i ftirebyggande och behandlande syfte. Receptet ska vara individuellt anpassat avseende dosering (intensitet,

behandlingsperiodens längd och frekvens) och typ av aktivitet" (Friskvården i Värmland, 2008, s. l6).

'Melin, L ^{(2001). Obesitas Lund:} Studentlitteratur

'

Borgskala: "Skattningsskala for upplevd anstråingring, konstruerad på 1960{alet lor att anviindas i samband med arbetsprov. Skalan anger olika grader av anstriingning, med en siffermässig gradering från 6 till 20. Skalan används diagnostiskt inom medicin och ergonomi samt vid träning och rehabilitering." (Nationalencyklopedin 200eb).

6

2.3.2 Resultat för "Finn din form" år 2000

Är

2000 påbörjade 126 personer

Fdf,

som då pågick under

|

%

fu

(Friskvarden

i

Viirmland,

2000). Vid ^avslutad kurs hade 109 personer fullfrljt programmet.

Deltagarnas genomsnittsålder var

vid

kursstart 54 är. Den genomsnittliga vikten var

vid

påbörjad kurs 90,1 kg, midjeomfang 101,9 cm och

BMI33,2. Vid

avslutad kurs hade deltagarna

i

genomsnitt gått

ner 5,3 kg, minskat midjemåttet med 5,6 cm och minskat sitt BMI till

^3I,2.

Syreupptagningsftrmågan

(mllkg/min) var vid

start

i genomsnit|25,6

och

vid

avslutad kurs 29,0.

Vid

avslutad kurs hade

inte

någon

av

deltagarna en syreupptagningsft)rmåga under 20

till skillnad från

kursstart då

sju

procent

låg

under detta. Den

del av

gruppen som hade en syreupptagningsftirmåga under 26 hade minskat

till

hälften

vid

kursens avslut.

Vid

kursstart uppmättes

HDL' till i

genomsnitt 1,33

mmol/l

och

vid

kursslut

till

1,48

mmol/I. Åtta

av

tio

upplevde

vid

avslutad kurs programmet som bra och anviindbart. Sextiofl'ra personer hade

vid

kursstart >3 _symptom

ftjr

metabolt syndrom6.

Vid

avslutad kurs hade den gruppen minskat

till

39 personer.

Sammanfattningsvis

kunde Fdf upprätthålla en relativt hög motivationsgrad dä 87

%

fullftiljde hela programmet. Resultatet visade på viktminskning, ftrbättrad

syreupptagningsftirmåga,

färre metabola markörer,

motivationsarbete

i ^grupp,

ftirbattrad

kosthållning och organiserad ffsisk aktivitet. Detta gör att Fdf kan vara

ett altemativ/komplement

till

sjukvårdsbehandling.

3. Syfte

Att

undersöka

vilka

framgangsfaktorer som iir av betydelse

ftir

att forhindra viktuppgång efter att önskad viktnedgang ägt rum.

Frågeställningar

o Vilka framgångsfaktorer gällande upprätthållandet av kroppsvikten

omnåimns

i

tidigare forskning?

o Vilka

faktorer har

varit

av betydelse

ftjr

ftire detta deltagare, som genomgått

"Finn

din

form", ftir

att bibehålla kroppsvikten?

4. Metod

Författama

till

detta examensarbete valde

att

använda ett

kvalitativt

tillvägagångssätt

i form

av intervjuer

i

undersökningen. Detta beslut fattades genom dialog med ansvarig

ftir "Finn

din

form",

då diskussion ft)rdes om måI, syfte och problemformulering. Då Finn

din form

var eff

viktminskningsprogram som var langsiktigt, baserat på vetenskaplig grund och

med framgångsrikt resultat var ftire detta deltagare intressant att intervjua.

4. 1 Kvalitativt förhålln

ⁱ

ngssätt

Målsättningen med den kvalitativa intervjun kan vara att identifiera ännu ej

upptäckta foreteelser, samband

och

egenskaper (Svensson

& Starrin, 1996).Intervjun är en

vägledd konversation där frågoma har låg grad

av

standardisering. Detta innebåir

att

forskaren

inte i

ftirväg vet, utan ftjrst under intervjun far

reda

på

den väsentliga

information som det

bör läggas fokus på under samtalet.

Det

är

viktigt

att forskaren

ftljer

upp och ställer

ftljdfrågor

som speglar syftet med studien. Denna typ av intervjuteknik brukar kallas

vägledd

'

^{HDL = High} density lipoprotein, en lipoproteinpartikel som är kolesterolrik och har som uppgift att

transportera kolesterol fran perifer _vävnad till levern. Kallas populärt for "det goda kolesterolet" (Abrahamsson 2006).

u Metabola syndromet: Finns olika definitioner for detta syndrom. Personer med detta syndrom harlkan ha flera metabola rubbningar såsom bukfetma, insulinresistens, blodfettsrubbning, rubbad glukosomsättning _och högt blodtryck (Abrahamsson

2006).

7

konversation. Den intervjuade fån prata

fritt

inom området som behandlas,

vilket

kan leda

till

överraskningar som intervjuaren

fran

början

inte

hade råiknat med.

Trots att

den intervjuade

fär

prata

fritt

har forskaren

ett

ansvar

att

styra

intervjun

åt det

håll

som besvarar syftet och frågeställningama.

Forskaren har en viktig roll att hjälpa den intervjuade att ftira

ett resonemang inom ramen flor forskningen.

4.2 Tillvägagångssätt vid kvalitativ intervju

Svensson och Starrin (1996) menar att då innehållet

i

en

kvalitativ intervju

inte

fiiljer

någon

specifik metod, iir

dokumentation

viktig.

Samtalet

bör

dåirfor spelas

in, men det är

även

viktigt att

anteckna

det som finns "mellan orden". Detta kan exempelvis vara

tonläge, ansiktsuttryck

och

gester.

Det är

alltså

inte

bara svaren

i sig

som

iir viktiga

utan också hur intervjupersonen utrycker sig.

I

en

kvalitativ intervju

fungerar intervjuaren som medskapare

i

processen.

Varje forskare har tidigare

erfarenheter

och forutfattade meningar som

kan genoms)'ra

det kvalitativa

arbetet.

För att minska risken ft)r detta

åtr

det viktigt att

som

forskare ställa så öppna frågor och att

intervjupersonen

får tala fritt fran sina

egna erfarenheter. Eftersom intervjuaren söker efter ännu ej upptäckta ftjreteelser

iir

det av

vikt

att ha öppna frågor och inte lägga egna vtirderingar

i

dem. En av ftirdelama med att intervjuaren är medskapande

i

forskningsprocessen är att denne kan hjälpa intervjupersonen att bygga upp

ett

sammanhiingande

och ftirståeligt

resonemang.

Ett problem som kan inträffa under

en

kvalitativ intervju ar att

intervjuaren

och

intervjupersonen

inte "pratar

samma

språk"

och missftirstar _varandra.

Därftjr iir

det

viktigt att

som intervjuare upprepa det intervjupersonen

sagt och forsiikra sig om att han/hon uppfattat saken rätt. Enligt den kvalitativa

intervjutekniken, såsom Starrin och

Svensson

(1996) beskriver den, uppstar

individers

attityder och

värderingar

i en komplex väv med

andra måiruriskor.

På grund av

detta har intervjupersonen en

viktig roll i

arbetsprocessen

ftjr

att fä fram relevant

information

fran den intervjuade.

Det

forskaren bör göra innan en

kvalitativ intervju

sker

iir

att skaffa sig kunskap

om iimnet i

fråga. Detta

bland

annat

ftir att

undersöka

vad

som redan

är

forskat

på,

så att

"hjulet inte uppfinns två gånger" samt ftir att inte

missa

viktiga infallsvinklar som

kan uppkomma under

intervjun. Dock iir

det

viktigt att

ft)rkunskaperna

inte fiirgar

forskningen

i

ftir

hög grad, utan att intervjuaren kan ha ett öppet sinne. Detta

ftir

att motverka ft)rutfattade meningar

vid

själva intervjun samt

vid

sammanställningen av forskningen.

4.3 Motivering till val av metod

Ställn

ingstagande för engångsintervj

u

Det finns

både

ftir-

och nackdelar

att välja

engångsintervjuer

istället ftr

flergångsintervjuer (Svensson

& Starrin, 1996). Författama valde att göra

engångsintervjuer

då ämnet

som behandlas kan vara känsligt

ftr

de intervjuade.

Att

engångsintervjuer genomft)rdes medforde

att den intervjuade och intervjuaren sannolikt

bara

möttes en

gång.

Enligt

Svensson och Starrin (1996) kan detta vara

positivt

då miinniskan har en ftirmåga att kiinna sig mer

fri

och öppen

att

prata

om mer intima

saker

när hon iir

med miiruriskor

hon inte kiinner alls

eller

miinniskor hon kiinner väldigt väI. På det viset kan

engångsintervjuer

ge mer intim

information än det skulle ha gett om parterna varit bekanta med varandra. Till

engångsintervjuers nackdel ar att kvalit6n i datan inte blir lika hög som vid

flergångsintervjuer, då forskaren under intervjuns gang kan relatera tillbaka på den ftiregående sessionen.

I nd u

ktivt

förhålln

ingssätt

I denna undersökning har ftirfattarna haft ett induktirt ftirhållningssätt, de har frljt

upptäckandets

väg (Patel & Davidson, 2003). Detta betyder att ingen modell eller

teori anviints

vid

undersökningen.

Dock

har arbetet inte

varit helt

ftirutsättningslöst då forfattarna hade egna erfarenheter och ftireställningar,

vilket

kan ha ftirgat det resultat som uppkommit.

Innan intervjuerna genomftlrdes lästes litteratur inom iimnet. Detta

ftir

att få kunskap om

vilka

faktorer som genom forskning redan var klinda.

Att studera verkligheten inifrån

Innan intervjuer genomftrdes deltog forfattarna på tre Fdf-möten. Detta ftir att se

hur respondenternas

verklighet

sett ut.

Att

vara delaktig

i

den

miljö

som intervjupersonema hade

vistats i gav forfattama en viss

florforståelse

inflor de

kommande

intervjuema. Dock

var ftirfattama medvetna om att deras niirvaro kunde påverka

hur

deltagama betedde sig

just vid

det

tillftillet.

De

individer

som var med under de Fdf-möten som forskarna var med på var inte samma personer som sedan blev intervjuade.

4.4 Etiska ställningstaganden

För att komma fram till

svaren

på

frågeställningama

har ftlrfattarna gjort

en undersökning

baserad på kvalitativa intervjuer med personer som ^genomgått ett

^specifikt

viktnedgangsprogram.

Vid

genomftrandet

av intervjuer,

dåir en

individs

tankar och kiinslor

kommer ftam, ar det viktigt att ta hiinsyn till de

"forslcningsetiskn

principerna"

(Vetenskapsrådet, 2009). Samtidigt som samhället

har ett

berättigat

krav att det

forskas på väsentliga områden, har varje enskild

individ

rättigheter.

Vid

medverkan

i

undersökning ställs

krav på att den intervjuade inte utsätt ftir krrinkning eller utliimnande av

personlig

information. Detta individskyddskrav är viktiga

att

ta

hänsyn

till nrir en

undersökning ska genomforas. Forskningskravet

och individskyddskravet

måste vägas

mot

varandra

när

en undersökning ska genomftiras.

I

den hiir undersökningen gjorde ftjrfattama gjort en

awägning

mellan risken ftir att en enskild individ skulle

utsättas

ft)r

negativa konsekvenser genom deltagandet

i

studien och mot den forviintade kunskap som undersökningen kunde ^ge.

All information

som erhölls

fran

intervjuema behandlades

konfidentiellt,

alltså kunde ingen

ftirutom

ftirfattarna

ta del

av informationen och

vem

som sagt vad under intervjuema.

Inftir

varje

intervju

informerades

individen om

sina rättigheter

vid

forskningen.

Ett

brev lämnades

ut

innan

intervjun

genomfordes (se

bilaga

1).

I

brevet

var ftljande

fura huvudkrav delgivna

till respondentema: informationslvavet, samtyckeslvavet, konfidentialitetslvavet

och nyttjandelwavet.

4.5 Metod för urval av respondenter och intervjuer

Urval av respondenter

Uppdraget att

undersöka framgångsfaktorer

bland individer som bibehållit en

minskad

kroppsvikt

togs

fram

tillsammans med "Friskvården

i Viirmland" (FiV). För att ffi

svar på syfte och frågeställningen med uppsatsen valdes litteraturstudie och

kvalitativa

intervjuer som metod.

De

intervjuade hade gemensamt

att

de genomgått viktminskningsprogrammet

"Finn

din form" (Fdf). Då Fdf fururits

sedan

ar

2000

har

många

hunnit

genomgå detta program.

Dessa fanns

inte

registrerade

i

någon deltagarlista

varftir urvalet inte

kunde göras på något standardiserat sätt. På grund

av

detta har forfattama

intervjuat

en

tillgänglig

grupp (Patel

&

Davidson 2003). För att våirna om intervjupersonernas integritet tog ledama ftirst kontakt med intervjupersonema

ftir

att ft)rsiikra sig

om

att de

ville

delta

i

undersökningen. Detta skedde

i

alla fall utom ett, dtir

det

blev

ett missftirstånd

mellan

ledare och ftirfattare.

I det

specifika

fallet

var ftirfattarna de som tog ftirsta kontakten. Det visade sig även att denna person heller

ej deltagit i

viktminskningsprogrammet

Fdf. Författama hade ingen delaktighet i vilka

personer som valdes

ut till

undersökningen

utan

ställde

sig helt

opartiska. Ledarna

fttr Fdf

meddelade sedan ftirfattarna om nafirn och telefonnummer

till

de personer som godkänt att de

ville

vara med

i

studien. Därefter

tog ftirfattama kontakt

med

de

sex intervjupersoner som

skulle delta och

berättade

om studiens syfte och på vilket vis en intervju skulle

vara betydelsefull

ftir

resultatet.

Vid ftrsta

samtalet

fick ftjrfattarna

även

tillgang till

respektive intervjupersons

mail ftir att kunna skicka ut ett "forskningsetiskt brev", dtir

deltagarna

i

9

studien

iin en

gang

fick information om

sina rättigheter

vid

undersökningen (se

bilaga

1).

Författarna har

valt att inte

redovisa respondenterna ingående då det

finns risk for att

dessa

skulle

kunna

bli

identifierade.

Då

vissa

intervjuer

skedde

på

små

orter

där endast

ett

fåtal genomgått

Fdf

anser ftirfattarna att det av forskningsetiska skäl

inte

zir

lämpligt

att ge någon

vidare beskrivning av

respondenterna.

Detta beslut fattades eftersom ftirfattarna ville

garantera deltagarna

total anonymitet som är en av

grundstenama

i de

forskningsetiska principerna.

I

ntervjuernas

til

lvägagångssätt

Intervjuerna giordes på respektive

friskvardscentral

i Viirmland som de intervjuade

haft

kontakt med, ftirutom en person som träffades på dennes arbete. Innan

intervjuema påbörjades ftirsäkrade sig författarna än en gång

om

att ljudupptagning

inte

var

till

problem

for

de intervjuade. Eftersom ftirfattama var två ansågs det bäst att den ena var mer

aktiv

och

höll i intervjun,

_{medan den} andra

höll sig mer

passiv

och

antecknade

viktiga

detaljer som

exempelvis tonfall, gester, ansiktsuttryck med mera som kunde vara av

betydelse

ftir

resultatet. Denne agerade således

"tredje öra"

som Svensson och Starrin (1996) beskriver

iir

viktigt i

den

kvalitativa

intervjun.

I

slutet av intervjuerna

ffllde

den passiva intervjuaren

i

med eventuella frågor. Varje intervju tog mellan 30

till

45 minuter.

Intervjun hade låg

grad

av

standardisering,

alltså var frågorna öppna och

ställdes

i

^den

ordning som de kom naturligt. Eftersom målsättningen var att upptäcka individuella

framgångsfaktorer

vid

bibehållandet

av kroppsvikten

ansågs standardiserade

frågor

kunna bidra

till

att vissa faktorer missades. Intervjupersonerna

fick

således prata

fritt kring

de iimnen ftirfattarna tog upp under intervjun, en så kallad vägledd konversation. Författama visste inte

i

ftirväg vad som var det väsentliga ft)r de

individuella

intervjupersonerna och detta motiverade

till

^frågor med låg grad av standardisering. Frågoma som ställdes

vid

intervjuerna hade inte

i

ftirväg arbetats fram utan ställdes

allt

eftersom samtalet ägde rum, detta

ftir

att respondenterna

skulle fa så stort utrymme som möjligt att prata om det denne

ansåg

viktigt.

Under

intervjuema ftiljde lorfattarna upp

väsentliga

spar av

framgångsfaktorer

med

foljdfrågor.

Detta

for att fä fram

så mycket

information inom

iimnet som

möjligt.

Intervjuerna

kom

att individanpassas, då varje enskild person hade egna anledningar

till

en livsstilsftiråindring och

viktnedgang. Frågorna hade också låg grad av strukturering, vilket gjorde

att intervjupersonerna

fritt fick tolka

dem och berätta

utifrån

egna erfarenheter och inställningar

till ämnet. Författarna ftirsökte i

^största

möjliga mån att hålla frågorna öppna och

låta

intervjun bli mer

som

ett

samtal. Svarsutrymmet

ftir

den intervjuade

var

stort och intervjun upplevdes

av

ftirfattarna

mer

som

ett

samtal. Frågorna som ställdes under

intervjuema var,

som niimndes

tidigare, inte

planerade

i ftirväg

utan

framkom

under intervjuernas gång.

Av

den anledningen finns inget dokument med intervjufrågor att presenterade.

Frågorna

som

ställdes

var i ^början av intervjun

neutrala,

lor att

sedan

komma att bli

mer personliga. En fråga som ställdes under

intervjun var

att de intervjuade

fritt

skulle berätta om

sin "resa". Denna fråga tolkades olika av

deltagaren

och på det vis kom olika

sorters

information fram

som

var

avgörande

ft)r

de enskilda individerna. Då intervjuaren uppfattade

att den tillfrågade

hade berättat

klart

ställdes

ftiljdfrågor som var

sammankopplade med

tidigare ämne. Detta ftir att ffi en ftirdjupad ftirståelse ftir den enskilda

individens framgangsfaktorer.

I

många

fall ftiljdes

detta av en bekräftande fråga,

exempelvis "Har jag

förstått

^dig

^rdtt

^{ncir... "}

.Intervjuerna

avslutades också neutralt då respondenten

fick f'tla ⁱ

^om

det var några fakta som

derure

inte tyckt kommit fram under intervjun, men som

ändå upplevdes väsentliga. Under intervjuema anvåindes så kallad tratt-teknik, där ftirsta

fräganvar

öppen och bred och frågoma dåirefter

blev mer

specifika och individanpassade. Detta

ftir

att komma fram

till vilka

framgångsfaktorer som

varit

specifika

ftir

varje enskild

individ.

10

4.6 Analys av rådata

För att ha

möjlighet

att analysera det som sagts under intervjuerna transkriberades de ord

for

ord

av ftirfattarna, dagama efter

att

de genomftirts.

Vid

transkriberingen fanns vissa enstaka

ord och

meningar

som ej

kunde tydas

på

ljudupptagningen.

Meningar diir

enbart

ord

var ohörbara skrevs

ned, om

meningen

inte ftirlorade sitt

sammanhang

och sin

betydelse. De meningar som

for

forfattama

var

oftirståeliga skrevs

ej

med

i

texten.

För att

garantera total anonSrrnitet

togs de namn som

nämndes

vid intervjuerna bort vid

transkriberingen. Efter

transkriberingen lästes texterna igenom flertalet ^gånger för att tyda mönster

av framgångsfaktorer som

funnits

hos de intervjuade. Betydelsefulla

citat

som besvarade syftet och frågeställningen markerades och flyttades

till

ett annat word-dokument. Ingen hänsyn togs

till

^vem som sagt citaten, utan alla flyttades

till

samma dokument. De

utklippta

citaten lästes

fler

gånger och forfattama kunde då

urskilja

huvudfaktorer som spelat

roll ftjr

bibehållandet

av kroppsvikten. Citaten

delades

in i

kategorierna: beteendefahorer, kostfaktorer,

fysisk

ahivitet

och andra

framgångsfahorer. För att särskilja de olika faktorema i

dokumentet delades de

in i olika

ftirser.

o

Beteendefaktor

-

^blå

o

Kostfaktor

-

^röd

.

Fysisk aktivitet

-

^grön

o

Andra framgångsfaktorer

-

^gul

Varje enskilt citat

markerades med respektive

fiirg,

beroende

på vilken

kategori ftirfattarna ansåg

dem tillhöra. Citaten klipptes ut och

placerades dåirefter

in i ^enskilda

dokument, beroende på

ftirg. De citat

som

innehöll fler

framgangsfaktorer placerades

i

den grupp som ftirfattarna ansåg vara den mest väsentliga

for

dess betydelse. Citaten har under arbetets gång analyserats

och

bearbetats

ytterligare for

att

fä fram citat

som besvarade arbetets syfte och frågeställning. Några

citat

som

till

en början

var tilltiinka

togs

bort ftir att

endast de

av

stor betydelse

skulle

utgöra resultatet. Användbara fiiltanteckningar anviindes

lor att

återspegla omgivningsdetaljer som

varit

av betydelse flor analysen.

5. Resultat

Författarna har genomftirt sex intervjuer som utgör studiens resultat.

Av

respondenterna var två miin och fy'ra kvinnor, diir samtliga gjort en

livsstilsftiriindring

som resulterat

i

en viktreduktion. Intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats. Det resultat som framkommit presenteras

i

form av citat under kategorierna beteendefaktorer, kostfaktorer,

Ssisk aktivitet

och andra framgångsfaktorer.

5.1 Beteendefaktorer

Under de

intervjuer

som genomft)rdes

framkom

det att den avgörande

faktorn ftir

att lyckas bibehålla kroppsvikten berodde

till

störst del på personens

motivation

och

vilja till

att lyckas.

Det framgick även att samtliga

intervjupersoner ansåg

att om inte motivationen

fanns forsvårades processen betydligt.

Motivationen

var grunden

for

att den sunda

livsstilen

skulle upprätthållas.

En

övervägande del av respondenterna ansåg att det

var

den viktigaste biten

i

arbetet

med livsstilen. Motivation var något de skulle

rekommendera andra m?inniskor,

i

sanlma situation, att finna. Med motivation kom också viljan. Det var viljan som

var

drivkraften ftir samtliga

intervjuade.

Viljan var viktig i

^såväl viktnedgångsprocessen som bibehållandet av kroppsvikten. Detta var något många arbetade med

kontinuerliE i

vardagen.

Det

fanns en medvetenhet hos

individema

att det

inte

fanns

nägraIättavägar

att gä

fiir

att behålla sin kroppsvikt utan det var

viktigt

att den egna

viljan alltid

fanns med. Detta medft)rde

att

individerna

var

tvungna

att

genomfora en tanke- och beteendeprocess.

Att bli

medveten

11

om hur

tankarna

styr

beteendet

var viktigt. Vikten av att ha lärt sig nya

beteenden och tankesätt som

varit

avgörande

fiir

lyckat resultat, framkom som en faktor.

AIlt handlar

ju

om motivation i allafall.

Man kan inte passivt sitta dcir och vcinta

på

att rcitt tid ska komma utqn

jag

tror att man verkligenfår leta efter sin motivationfor att gå ner, man måste ju _vilja det.

Det var iu j ag sj cilv som skulle göra det hcir arbetet, ingen kan ju göra det för ^mig.

Man måste ju stcilla om sig i huvudet. Och tcinka annorlunda, det går

ju

liksom inte qtt tro ^qtt nu har jag gått nerfem kilo nu kan jag börja c)ta somvanligt igen.

Mycket cir att skilja på hunger och sug

Att ^påminna sig om hw det kändes att vara överviktig var en framgangsfaktor for

bibehållandet

av

den nya

vikten.

Detta

for

att hela tiden behålla motivationen så

att

återfall kunde ft)rhindras. Konstant medvetenhet

var

en gemensam nåfunnare hos intervjupersonerna.

Om inte sund kost och fusisk

aktivitet

prioriterades och upprätthölls upplevdes det svarare att bevara

den nya vikten. Bilden av hur de

upplevde

sig själva innan

viktnedgangen fanns fortfarande

kvar i

^mångas

tankar som en

motiverande

faktor till att upprätthålla sitt

nya beteende.

Jag kan

ju

aldrig mer återgå till mitt gamla liv för ^{då sitter j ag}

ju

dcir igen.

Jag har den dcir bilden kvar och det får ^{man aldrig glömma liksom} far ^{annars så sitter} jag dc)r igen och det, det cir ncistqn som en alkoholist.

För att fa ett langvarigt resultat ansågs det att viktminskningen var något som

fick

ta

tid.

Även fast

en

snabb

viktminskning

sågs som en

kick i sig var

den

inte lika viktig

då individerna eftersträvade ett långvarigt resultat. Det fanns en medvetenhet att det viktigaste

inte var

att

fä

snabb

viktminskning

utan att resultatet

blev

långvarigt.

Det

faktum att det

tagit

manga

är

att

bli överviktigt

bidrog

till

att det då måste fa ta lang

tid

att återfä sin önskade

vikt.

Manfår tänka att det skq vara långsiktigt

Jag skulle söga att, att det går upp och ner och lil<som att man,

ja

att det c)r tångsiktigt och att man cindå lör ^{sig på} vc)gen och att det ska ta lång tid

Planering visade sig vara av betydande

roll for

upprätthållandet av kroppsvikten. Planeringen hade underlättat

ftir vissa av

respondenterna

att göra klokare val i vissa situationer

som tidigare upplevdes svåra och utmanande. Planering

bidrog till att

en viss kiinsla

av

struktur

infunnits sig,

detta hade underlättat

ftjr

de personer som upplevde att

tid var

en avgörande

faktor.

Känslan av tidsbrist kunde leda

till

felaktiga beslut och

i

många

fall

handlade det om att prioritera ft)r att ffi tiden att räcka

till.

Planering var en avgörande del

i

det vardagliga

livet

och som

forst

efter lang

tid blivit

lättare. Saknades planeringen upplevde många att det var

lätt

att slarva,

framforallt

med kosten.

Ja, planeringen cir görttiktig annars blir det, det dcir slarviga.

Tiden till att kunna göra rdtt, som jag då oftast gör, gör en sallqd nrir jag kommer hemför att ha till dagen dar på.

Då det

gällde

Ssisk ^aktivitet

^{ansågs det}

^var

^en

fordel

att vara bunden

till

en

viss

aktivitet.

Detta gjorde att de gick iväg och

motionerade även

då de

egentligen

inte ville. Det

fanns några som forviintade sig att personen

i

fråga skulle delta

i

aktiviteten.

Att

vara bunden

till

^en

aktivitet

ansågs

vara en drivkraft i sig när viss motivation

saknades.

Htir

hämtades

l2

motivationen från externa faktorer, diir

betydelsen

av socialt stöd var viktigt ftir

att upprätthålla motivationen.

Att

vara anmäld

till

^en

aktivitet gjorde att man gick i

väg trots bristande motivation.

Så då kan detvara liksom att ^"nej, men har jag anmrilt mig och betalt då ska jag ocl<så", och ndr jagvcil ^(ir dcir så rir det jujcitteskönt.

5.2 Kostfaktorer

Ett antal kostfaktorer ftir att minska och bibehålla sin kroppsvikt har framkommit i

intervjuema.

Ett

övergripande tankesätt som fanns hos de intervjuade

var

att de

inte gick

på någon

strikt

diet utan åt

"vanlig"

mat. Den vanliga maten hade samma innehåll som den deras anhöriga åt och som personen innan livsstilsftjrändringen ätit. Det var också

viktigt

att kosten

inte blev ett

stort

projekt

som

tog

mycket

tid. I

stället

for att

utesluta någon mat hade man istället lagt

till

mer sallad

till

sin kost. Även om många uppgav att de dragit ner på exempelvis söta produkter var det ingen som uteslöt livsmedelsgrupper helt utan

ätbaramindre

av vissa.

Att

äta

vanlig mat och

komplettera

med

sallad

gjorde att mindre tid och

energi behövde läggas på denna

del. De

upplevde

att

det genom detta

blev ett

bättre

flyt i

vardagen. Detta gjorde också att de slapp kåinna sig armorlunda och som en bantare

i

andras ögon.

Man kan cita allt med inte alltid

Jag har ju poikar hemma och jag måste göra mat till dem och jag har ingen lust att stcilla mig och göra en sak till dem och en annan till mig sjcilv utan vi åt samma mat

Det cir

ju

det hcir qtt _leva

i

^vardagen, samtidigt att en inte ska göra

för

^stor apparat qv det liksom, typ böria med bara sånt dcir pulver och lite sånt utan det, det skaflyta på i vardagen

Man kunde unna sig mindre

nyttig

mat, men att det skedde med måtta. Personerna betonade vikten

av

att kurura äta vanlig mat, speciellt

ftjr

det sociala

livets

skull. Det var

viktigt

att inte sticka

ut

genom

att

avstå

fran all

festmat utan

framhöll att

det

var

betydelsefullt

att

äta det som seryerades, men med eftertanke. Den mringd mat de tidigare åt, ft)re viktnedgangen, var

inte längre aktuell. Nu fortiirdes det mindre

mängder

eller vissa valda delar av det

som serverades. Det påpekades att ett felsteg, genom att äta mindre

nyttig

mat, inte var avgörande

utan detta

släppte

man

bara

ur

tankarna

och återgick

sedan

till sina nya

kostvanor. Det resonerades

att om

de

fallit for

frestelsen

var

det bara att

ta

nya tag igen och

inte

låta detta felsteg hindra motivationen.

Allt rir inte förstört ^bara för ^{att du citer} något gott på fredagskvallen eller ^en lördag kvcill eller cir hos några vcinner och tar några glas vin

Godis kan

iag

inte sluta med och det citer

jag

alltid varje helg och så, men det cir mitt nöje liksom och det ser jag fram ^{emot varje helg det tir} ju jcittegott, _{men ncir} man citer det varje dag då cir det inte mycket att sefram emot

Att

ha struktur och planering när det gällde kosten angavs som

viktigt.

Saknades planering var det

lätt

håint att bara slänga ihop någon mat som inte var

nyttig. Vid

planering var det större

chans att exempelvis fnrkt och grönsaker fanns med på middagsbordet.

Planeringen upplevdes även underlätta att ätapä regelbundna tider med frukost, lunch, middag och två

till

tre

mellanmåI.

För att klara av

att planera

sin kost

angavs

tid och motivation som

något

viktist.

Och ata en ordentlig frukost ^{och lunch och middag och så} tre mellanmål dciremellan. Så på det viset att det dr vcildigt mycket planering

Det handlar om att jag skq vetq hur jag ska lagga upp minq måltider.

13