Gymnasienämndens verksamhetsberättelse 2020

(1)

Gymnasienämndens

verksamhetsberättelse 2020

(2)

Sammanfattning

Sammanfattning av bokslut för 2020 års verksamheter i Förskolenämnd, Grundskolenämnd och Gymnasienämnd

2020 blev ett minst sagt ett annorlunda år då Coronaviruset fick stor spridning och pandemin var ett faktum. Våra förskolor och skolor fick planera för att kunna ställa om sin verksamhet.

Allt ifrån helt digital undervisning på gymnasieskolorna, måltidssituationer, trångt i klassrummen på grundskolan och i förskolan har mycket verksamhet genomförts utomhus.

Förskolor och skolor har på ett förtjänstfullt sätt anpassat sig utifrån de beslut som fattats och dessutom har förutsättningarna ändrats ett antal gånger under året. Ett stort beröm till all vår personal som arbetat under stor press och även oro för barn och elevers hälsa men också utifrån oro för sin egen arbetsmiljö.

Vi har haft en stor frånvaro av barn i förskolan, främst i de socioekonomiskt utsatta områden och där har vi under hösten arbetat för att barnen ska komma tillbaka till undervisningen på förskolan. Ett oerhört viktigt arbete för att barnen ska få sin utbildning för att klara sin fortsatta skolgång.

Även i grundskolan har vi tidvis haft stor frånvaro av både elever och personal. Ett stort arbete har gjorts för att upprätthålla en bra undervisning med ändrade förutsättningar. Även fritidshem har klarat att ha ordinarie verksamhet igång, men omprioriteringar har fått göras även där. Klasser har avslutat sina skoldagar tidigare eller fått hemuppgifter och digital undervisning i hemmet då vi saknat lärare på plats i skolan. Trots det besvärliga läget som vi haft under året har gymnasiebehörigheten för årskurs 9 i höstterminsbetygen stigit jämfört med åren innan, vilket är så viktigt för elevernas fortsatta skolgång.

Gymnasieskolorna har haft distansundervisning sedan i mars. Under våren på heltid men under större del av höstterminen på deltid, viss undervisning på distans och viss undervisning på skolan.

Elevhälsan fick förändra sitt arbetssätt genom uppsökande verksamhet för elever som inte kom till det digitala klassrummet. Det handlar om att hitta nya sätt att stödja elever som inte mår bra eller de som inte klarade av studier på distans. Flera av våra elever som i vanliga fall har stor frånvaro har på ett mycket bra sätt kunna genomföra sina studier då det har varit på distans. Ytterligare en lärdom att ta med.

Särskolan på både grundskolan och gymnasieskolan har under hela tiden haft sin undervisning på plats i skolan. Även andra elevgrupper har funnits på plats i skolan för att fullgöra sina studier.

Det som pandemin fört med sig som är positivt är att vår digitala kompetens har ökat. Det är viktigt att vi fortsatt nyttjar och fortsätter utveckla de nya lärdomar som digitala verktyg fört med sig under detta lärorika år.

Trygghet i och kring våra förskolor och skolor har arbetats med på ett mer systematiskt sätt än vi tidigare gjort. Här är samverkan med andra förvaltningar, KLK, polis och regionen oerhört viktigt.

Under året har arbetet att skapa mötesplatser inletts och även här har vi på ett mycket bra sätt arbetat tillsammans med våra kollegor på andra förvaltningar och andra viktiga aktörer.

SOG (strategisk operativ grupp med deltagare från Barn och utbildning-, Socialtjänst- och Kultur och Fritidsförvaltningen) har arbetat fram ett förslag ”Trygga unga” inom ramen för arbetet med SSPF

(3)

(skola, socialtjänst, polis och fritid). En stor satsning för att komma tillrätta med den upplevda otryggheten där skolan kommer att vara en bas att utgå ifrån. Personal från socialtjänsten och fritid kommer att arbeta med lärare och elevhälsa på våra högstadieskolor och gymnasieskolor, rekrytering av personal inleds under våren 2021.

Två förskolor invigdes under året vilket var oerhört välkommet med ett tillskott på drygt 190 förskoleplatser. Möjlighet gavs då att kliva ur en gammal sliten förskola nu när platserna utökades. Den pedagogiska omsorg som fanns i Torshälla (nattis) flyttades till Strigeln. Där finns kommunens verksamhet som erbjuder pedagogiska omsorgsplatser på natten.

Det fattas klassrum och idrottshallar och vi kan konstatera att det är trångt i framförallt våra grundskolor. Dyra paviljonglösningar har gjorts men då vi inte har någon ny grundskola förrän 2022 gör det att vi måste utöka med fler tillfälliga lösningar som är dyra och heller inte

uppfyller samma möjlighet att bedriva en lika bra kvalitativ undervisning. Ombyggnationer och viss utökning av klassrum sker på flera skolor vilket är så välkommet men våra kostnader för lokaler stiger oroväckande.

Arbetet med gymnasieskolans omorganisation har bedrivits under året. Programflytt mellan gymnasieskorna och invigning av det nya Zetterbergsgymnasiet sker höstterminen 2021.

Modellförskolor och skolor kring arbetet med jämställdhet har under året provat metoder och arbetssätt och nu börja sprida och förankra dessa metoder till övriga rektorer. Ett oerhört viktigt arbete för att alla barn och elever ska kunna vidga sina möjligheter och för att inte begränsas i sin utveckling.

Ekonomiresultat:

Förskolenämnd +22,8 mnkr Grundskolenämnd +20 mnkr Gymnasienämnd +1,6 mnkr

Sammanställning av de viktigaste huvudprocesserna Hållbar utveckling

Gymnasieskola

Bedömning Trend

Effektiv organisation

Titel Bedömning Trend

Processkvalitet Medarbetare Ekonomi

(4)

Status åtaganden

Vald organisation:

Alla Ej påbörjad Pågår Klart, avslutat Försenat

Gymnasienämnden 25 9 14 2

Förklaring till symboler

(5)

Hållbar utveckling

Gymnasieskola

Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i gymnasieskola

Kunskapsresultaten juni 2020 för elever på de nationella programmen.

Tack vare ett långsiktigt och uthålligt systematiskt kvalitetsarbete ökade kunskapsresultaten gällande betygsmedelvärde för avgångseleverna 2019. 2020 sjönk kunskapsresultaten marginellt till 14,2 jämfört med 14,3 förra året.

Kopplat till arbetet i de prioriterade stadsdelarna arbetar gymnasieskolorna med att öka

elevnärvaron. Två vägvisare har anställt till Fristadshus med medel från satsningen på de prioriterade stadsdelarna. Det blir en värdefull förstärkning att söka upp individer som avbrutit sina

gymnasiestudier. Vi ser en ökning av individer som avbryter gymnasieskolan, en övervägande andel av dem går på något av de fyra introduktionsprogrammen.

Gymnasieskolan arbetar kompensatoriskt för att alla elever ska nå sina mål oavsett föräldrars utbildningsbakgrund, etnicitet, kön och andra bakomliggande socioekonomiska faktorer. Arbetet intensifieras bland annat med hjälp av satsningen ”Modellskola för jämställdhet” (se nedan).

Mentors in Violence Prevention, MVP programmet, är också kopplat till arbetet i de prioriterade stadsdelarna. Programmet har ett jämställdhetsperspektiv och ska uppmärksamma både pojkars och unga mäns samt flickors och unga kvinnors attityder och beteende kopplat till våld men även pojkars inställning till studier berörs. Rekarnegymnasiet har under läsåret fortsatt arbetet med att utbilda medarbetare i programmet och med årets årskurs 1-elever har samtliga nuvarande elever på den skolan en utbildning i MVP-programmet.

Jämställdhetsarbetet har ett stort fokus och är angeläget för alla tre skolorna. Alla gymnasierna ingår i arbetet med det treåriga modellskolekonceptet. Under detta andra år i arbetet är det fortsatt Bygg- och anläggningsprogrammet på Rekarnegymnasiet, Teknikprogrammet på Rinmangymnasiet samt Samhällsvetenskapsprogrammet på S:t Eskils gymnasium som är engagerade i arbetet.

Skolledning, lärare och andra medarbetare på Eskilstunakommunala gymnasieskolor gjorde ett mycket gott arbete med att på kort tid gå över till undervisning på distans från mars månad 2020 och distansstudierna har fortsatt sedan dess i någon form. Från höstterminens start har minst en årskurs bedrivit distansstudier för att i december helt övergå till den formen av undervisning, med vissa undantag. Det prioriterade arbetet med digitalisering både vad det gäller den pedagogiska undervisningen och administrativ effektivisering genom digitala verktyg samt kollegialt samarbete och stödjande förhållningssätt lärarkolleger emellan var också avgörande för att övergången till distansundervisning skulle gå att genomföra på kort tid med hög kvalitet.

Elevhälsan tillsammans med handledare på skolorna fick också förändra sitt arbetssätt genom uppsökande verksamhet för elever som inte kom till det digitala klassrummet. De fick också hitta nya vägar att stödja eleverna och samtidigt ta emot de elever som behövde komma till skolan för att få stöd i sitt mående eller inte klarade av studier på distans.

Frånvaron bland eleverna har inte ökat nämnvärt generellt under perioden med distansundervisning.

Bland annat har skolorna iakttagit att elever som inte varit i skolan på länge och elever som har svårighet att vistas i den ordinarie skolmiljön har börjat prestera i den digitala undervisningen. En

(6)

analys som visar hur distansundervisningen har påverkat kunskapsresultaten både för avgångselever och för elever som fortsätter sina studier på gymnasiet, har visat att avgångsklasserna i juni 2020 inte påverkats nämnvärt i sina skolresultat. Dessa elever hade ju större delen av sin gymnasietid avklarad i mars 2020. Däremot ser vi att eleverna i nuvarande åk 2 och 3 har märkbart sämre resultat i de kurser som genomfördes under pandemitiden och med dagens kursutformade gymnasiestudier kommer det att ha stor påverkan för dessa elevers skolresultat våren 2021 och 2022. En avslutad kurs betygssätts direkt efter avslutad kurs och kan inte läsas upp under gymnasietiden om betyget inte är F.

Det som framkommit är att de elever som i vanliga fall upplever svårigheter i skolan har haft det extra svårt med studier på distans. För flera av dem har det varit avgörande att komma till skolan och få hjälp under distansstudierna. Däremot är det en majoritet av eleverna som skulle vilja ha en blandning av skolförlagd undervisning och distans. Hela organisationen har tvingats till omställning i och med distansstudierna och tar med sig värdefulla erfarenheter när pandemin och

distansstudierna närmar sig sitt slut och vi hoppas att vi kommer att se en spännande utveckling av undervisningsmetoderna och de digitala möjligheterna den närmaste framtiden.

Coronaläget har definitivt påverkat skolstarten och ett intensivt planeringsarbete föregick elevernas ankomst till skolan till höstterminen. Eleverna har haft största delen av sin undervisning på skolan under hösten men för att glesa ut antal elever på skolorna enligt Folkhälsomyndigheternas rekommendationer har några av haft distansundervisning i olika former. Från och med december månads början utökades distansstudierna igen. De elever som har APL omfattades inte av distansstudier och inte heller de elever som vi redan i våras såg har svårt att följa undervisningen hemifrån. Kostenheten har utökat tiderna för skollunch för att glesa ut elever i matsalen och eleverna som bedriver distansstudier har haft möjlighet att hämta matlådor i skolköken om så önskats.

Från och med läsåret 2021/22 startar Zetterbergsgymnasiet och flytt av program mellan skolorna genomförs. Arbetet med omorganisationen bedrivs sedan höstterminen 2020 i projektform och fortsätter under våren 2021.

Bemanningen av lärare på Zetterbergsgymnasiet är till största delen klar. För elevhälsopersonal och övrig personal görs en översyn i projektgruppen för att hitta möjlighet till samarbeten.

Zetterbergsgymnasiet startar med färre elever än skolan har kapacitet för. För att få ihop budget är det avgörande att samarbeta med de andra gymnasieskolorna kring ex. administration elevhälsa mm.

Eleverna på Zetterbergsgymnasiet och S:t Eskil kommer att samläsa individuella val vilket medför att eleverna får bredare utbud av kurser att välja, samläsning av moderna språk är också planerat för att undvika små grupper.

I tabellen nedan finns alla program och inriktningar Eskilstunas kommunala gymnasieskolor erbjuder.

Förändringarna till läsåret 2021/2022 är markerade med kursiverad fetstil-

Skola Program Inriktningar

Rekarnegymnasiet

Samtliga nationella program utom VVS- och Fastighetsprogrammet kan kombineras med idrotts- eller hälsoprofil (NIU, LIU, Hälsa). Vissa inriktningar på programmen har dock begränsningar.

(7)

Barn- och fritidsprogrammet - Pedagogiskt och socialt arbete - Fritid och hälsa

Bygg- och anläggningsprogrammet - Anläggningsförare

- Husbyggnad

- Mark och anläggning - Måleri

- Plåtslageri Ekonomiprogrammet med idrott- eller hälsoprofil - Ekonomi

- Juridik

El- och energiprogrammet - Elteknik

Fordons- och transportprogrammet - Karosseri och

lackering

- Lastbil och mobila maskiner

- Personbil - Transport Naturvetenskapsprogrammet med idrotts- eller

hälsoprofil - Naturvetenskap

- Naturvetenskap och samhälle

Samhällsvetenskapsprogrammet - Beteendevetenskap

- Beteendevetenskap med idrottsinriktning (LIU)

- Beteendevetenskap med Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU)

Teknikprogrammet med idrotts- eller hälsoprofil - Samhällsbyggande och miljö

- Teknikvetenskap

VVS- och fastighetsprogrammet - VVS

Introduktionsprogrammen - Individuellt alternativ - Programinriktat val - Språkintroduktion - Yrkesintroduktion

1.

Rinmangymnasiet

Industritekniska programmet - Produkt- och

maskinteknik - Svetsteknik

Naturvetenskapsprogrammet - Naturvetenskap

- Naturvetenskap och samhälle

Restaurang- och livsmedelsprogrammet - Bageri och konditori - Kök och servering

Teknikprogrammet - Design- och

produktutveckling - Informations- och

medieteknik

(8)

- Produktionsteknik - Samhällsbyggande

och miljö - Teknikvetenskap

Vård- och omsorgsprogrammet 2.

Introduktionsprogrammen - Individuellt alternativ - Programinriktat val - Språkintroduktion - Yrkesintroduktion

3.

S:t Eskils gymnasium

Ekonomiprogrammet - Juridik

Estetiska programmet - Bild

- Dans - Musik

International Baccalaureate - Diploma Programme

Ekonomiprogrammet på engelska - Ekonomi

4.

Naturvetenskapsprogrammet på engelska - Naturvetenskap

Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskapsprogrammet på engelska - Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet säkerhetsprofil - Samhällsvetenskap Introduktionsprogrammen

- Individuellt alternativ - Språkintroduktion

5.

Zetterbergsgymnasiet

Ekonomiprogrammet - Ekonomi

Handels- och administrationsprogrammet - Handel och service

Hotell- och turismprogrammet 6.

Introduktionsprogrammen - Individuellt alternativ - Programinriktat val - Yrkesintroduktion

Planen för kommunikation och marknadsföring av Eskilstuna kommunala gymnasieskolor är uppdaterad och skolorna ska använda samma marknadsföringsinsatser som de fristående gymnasieskolorna gör. Ett stort arbete på området är initierat och både förvaltning och skolor är involverade i detta. På grund av Coronaläget blir det ingen åk-9 dag eller öppet hus i traditionell form på våra gymnasieskolor. Istället informerar varje skola eleverna i åk 9 på grundskolorna och öppet hus kommer att ske i digitalt. Rektorer och marknadsföringsansvariga på skolorna arbetar fram material med stöd av företaget Happify.

Till läsåret 2020/2021 öppnade den femte fristående gymnasieskolan, Jensen Education, i Eskilstuna.

De startar en klass på Samhällsvetenskapsprogrammet, en på Ekonomiprogrammet och en klass på Naturvetenskapsprogrammet/Teknikprogrammet. Det är främst S:t Eskils gymnasium som har

(9)

påverkats av nyetableringen och fått minskat antal sökande till Samhällsvetenskapsprogrammet.

Rekarnegymnasiet har fyllt antalet platser på detta program. På Naturvetenskapsprogrammet på Rinman har man öppnat en extra klass för att kunna ta emot alla sökande och även

Teknikprogrammet på samma skola har gjort ett överintag för att möta den stora efterfrågan på utbildningen.

På grund av ett beslut i förvaltningsrätten kommer Skolverket inte att publicera statistik på generell, nationell nivå vilket gör att jämförelser med andra kommuner inte blir möjlig på samma sätt som tidigare år. De siffror vi använder oss av nedan är från våra interna system och inte jämförbara med andra kommuner. Andelen elever som lämnade de nationella programmen i juni 2020 med

gymnasieexamen är i stort sett densamma som föregående år: 88 procent. Rikets snitt var förra året 90 procent och det värdet brukar inte förändras nämnvärt över åren. Större insatser behöver göras för att fler elever från introduktionsprogrammen ska bli behöriga och antas till något nationellt program. Insatser behöver även vidtas så att en högre andel av eleverna på nationella program når gymnasieexamen. Om man räknar med samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier på hösten 2017, inklusive Introduktionsprogrammen, uppnådde 57 procent av hela populationen gymnasieexamen efter tre år mot rikets 63. I ett modellberäknat värde, där man tar hänsyn till sociala, utbildningsmässiga och socioekonomiska parametrar, presterar dock Eskilstuna kommunala gymnasieskola bättre än förväntat, 2019. Bortsett från att andelen gymnasieexamen nådde över det modellberäknade värdet så måste arbetet fortsätta så att kommunala gymnasieskolan når upp till rikets snitt som var 64 procent.

Under det gångna läsåret har en förstelärare från gymnasiet, på uppdrag av skolchefen, sammanställt olika värden och statistik för skolorna. Det arbetet har underlättat skolornas analyser i det

systematiska kvalitetsarbetet och bidragit till utvecklingsarbetet på ett värdefullt sätt.

För fyra år sedan startade S:t Eskils gymnasium tre nationella program på engelska:

Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapliga programmet och Samhällsvetenskapliga programmet. I juni 2020 tog den andra kullen sin gymnasieexamen. De har nått bra måluppfyllelse såväl avseende examensgrad som betygsmedelvärde. Tyvärr sviktar elevunderlaget för alla tre internationella programmen och insatser kommer att genomföras för att marknadsföra utbildningarna, som är ett viktigt komplement till IB-programmet på samma skola.

Det finns viktiga utvecklingsområden för det kommande läsåret. Det är alltför stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. Flickornas resultat har sjunkit något i jämförelse med föregående år och pojkarnas resultat ökat. En likvärdighet mellan könen måste nås och det finns inget i analysen som förklarar att pojkar når lägre kunskapsresultat än flickor. Utvecklingsarbetet för att utjämna könsskillnaderna och för att motivera pojkarna till att nå motsvarande goda resultat som flickornas kommer fortsätta framöver. Framöver kommer alla tre skolorna att delta i ”Modellskola för jämställdhet”.

Alla tre skolorna har olika former av lärgrupper för pedagogerna som träffas regelbundet under hela läsåret. Syftet är utveckla det digitala och kollegiala lärande på respektive skola. På Rinmangymnasiet benämner man det till D-lyftet eller Digitala lyftet eller Didaktiska lyftet, beroende på fokusområdet

(10)

för respektive grupp. Även Rekarnegymnasiet arbetar efter denna modell och har en tydlig struktur förankrad i ett kalendarium för detta arbete som i regel leds av en förstelärare med ett riktat uppdrag. Under höstterminen har detta utvecklingsarbete nästan helt riktats åt att hantera distansundervisningen utmaningar i form av erfarenhetsutbyte av tekniska/didaktiska svårigheter i den nya digitala verkligheten.

Högskoleförberedande program

Kunskapsresultaten för de högskoleförberedande programmen har försämrats. Något färre elever når gymnasieexamen. I juni 2020 var det 89 procent och rikets medelvärde var förra året 91 procent.

Det genomsnittliga betygsmedelvärdet är i år 14,6 vilket är en liten sänkning från föregående års värde på 14,7. Förra årets nationella resultat var 14,8, vilket innebär att Eskilstuna ligger under rikets snitt.

Måluppfyllelse juni 2020

Antal

avgångseleverAndel med

examen Andel med grundläggande högskolebe- hörighet

GBP för elever med examen eller studiebevis

Nationella program ⁷⁴⁹ ^88,3% ^72,5% ^14,15

Högskoleförberedande program 493 89,5% 89,5% 14,59

Ekonomiprogrammet 93 90,3% 90,3% 13,98

Estetiska programmet 29 89,7% 89,7% 15,73

Naturvetenskapsprogrammet 85 91,8% 91,8% 15,15

Samhällsvetenskapsprogrammet 170 88,2% 88,2% 14,25

Teknikprogrammet 116 88,8% 88,8% 14,90

Yrkesprogram 256 85,9% 39,8% 13,31

Barn- och fritidsprogrammet 21 81,0% 33,3% 12,18

Bygg- och anläggningsprogrammet 51 90,2% 41,2% 14,30

El- och energiprogrammet 23 95,7% 69,6% 13,24

Fordons- och transportprogrammet 40 75,0% 22,5% 12,09

Handels- och administrationsprogrammet 20 85,0% 60,0% 14,04

Hantverksprogrammet 8 75,0% 12,5% 12,21

Hotell- och restaurangprogrammet 17 94,1% 52,9% 14,34

Industriprogrammet 11 81,8% 18,2% 11,69

Restaurang- och livsmedelsprogrammet 16 93,8% 50,0% 15,67

VVS- och fastighetsprogrammet 13 100,0% 30,8% 12,83

Vård- och omsorgsprogrammet 36 80,6% 36,1% 12,91

Övrigt

International Baccalaureate (IB11) 23

(11)

Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat på högskoleförberedande program är fortfarande stor och har ökat, Pojkarnas betygsresultat har minskat med 0,3 och flickornas förbättrats med 0,1.

Skillnaden mellan könen uppgår nu till 1,3 poäng i genomsnittligt betygsvärde; en skillnad som skolorna är väl medvetna om och där åtgärder också satts in i form av stöd och attitydsförändrade insatser såsom MVP och Machofabriken.

Yrkesprogrammen

Eskilstuna kommunala gymnasieskola erbjuder alla yrkesprogram bortsett från

Naturbruksprogrammet. På aggregerad nivå har betygsresultaten över åren legat en bra bit över rikets resultat. 2020 års betygmedelvärde är 13,3 vilket ligger över rikets medelvärde som förra året var 13,2. Däremot har examensgraden har åkt upp och ner över åren. 2020 har examensgraden på aggregerad nivå minskat med en procentenhet till 86% procent. Förra årets nationella värde låg på 88 procent. Det finns dock alltför stora skillnader mellan programmen. Sett över åren har några program svårt att nå måluppfyllelse och stödåtgärder har satts in. Barn- och fritidsprogrammet, som tidigare haft låga resultat visar 2020 en klart förbättrad examensgrad. Undervisningen på VVS- och Fastighetsprogrammet har tidigare utförts på entreprenad i annan kommun men har nu tagits hem och genomförs i egen regi, vilket innebär att rektor tillsammans med medarbetarna på programmet kan utveckla måluppfyllelsen på ett bättre sätt. Här syns nu 2020 en ökad måluppfyllelse för

eleverna. Det finns dock andra yrkesprogram som har motsatt utveckling och där vidtas åtgärder under pågående läsår. Det gäller bland annat Handels- och administrationsprogrammet.

Analysen visar att det är kunskapsresultaten i några specifika kurser som drar ner resultaten. Elever på yrkesprogrammen har stora svårigheter att nå kunskapsresultat i samhällskunskap,

religionskunskap, historia och naturkunskap. Alltför stor andel får betyget F i dessa kurser. I samhällskunskap är det 12 procent av eleverna som fått betyget F i kursen. Hela 15 procent av pojkarna har fått underkänt i kursen. 2019 ökade matematikresultaten markant. Då var 7% procent av eleverna underkända i matematik på yrkesprogrammen men 2020 ökade den andelen åter till 16%

procent. En förklaring kan vara distansstudierna de tre sista månaderna. Under ett vanligt år finns eleverna i skolan och är lättare att motivera att nå ett godkänt i kursen mot slutet av gymnasietiden men i distansformatet blir det svårare. Fokus för kommande läsår måste bli att höja andelen godkända i de gymnasiegemensamma kurserna.

Andelen elever som uppnår grundläggande högskolebehörighet minskad år 2020, från 47% till 40%

och i stort sett på alla yrkesprogram. Den grundläggande högskolebehörigheten har under en rad år ökat sedan skolorna lade högskolepaketen i grundtimplanen redan från första början. Yrkeseleverna får då i samråd med studie- och yrkesvägledare välja bort istället för att välja till dessa kurser om de så önskar. Vi ser att den planeringen tidigare haft effekt och att fler elever då läser högskolekurserna.

Den grundläggande högskolebehörigheten för yrkesprogrammen i Eskilstuna ligger fortfarande över

Måluppfyllelse juni 2020 flickor/pojkar

Årskurs: 3 Skola: Gymnasieskola Program: Högskoleförberedande program Vald termin: VT

Antal avgångselever Andel med examen GBP för elever med examen eller studiebevis

Alla kön 493 89,5% 14,59

Flickor 261 90,8% 15,24

Pojkar 232 87,9% 13,87

(12)

rikets snitt men skillnaden är inte längre så stor. Vissa av yrkesprogrammen har ännu inte

högskolepaketet inlagt i grundtimplanen men kommer att genomföra detta under de kommande åren. Dessutom kommer skolledningarna titta över schemapositionerna för dessa

högskoleförberedande kurser så de inte hamnar på för eleverna ogynnsamma positioner och att de går att kombinera med APL-perioderna.

Skillnaderna mellan könen på yrkesprogrammen gällande måluppfyllelsen varierar. När det gäller examensgrad finns ingen skillnad med däremot är det betydligt fler flickor som lyckas med den grundläggande högskolebehörigheten och även när det gäller den genomsnittliga betygspoängen (GBP) uppvisar flickorna högre resultat. Precis som för de högskoleförberedande programmen är insatserna desamma: Ett aktivt arbete med MVP, Machofabriken och andra attitydförändrande insatser finns i planerna för pågående läsår. Där behandlas bland annat skillnaderna mellan könen i inställningen till studier; något som skolorna hoppas kommer betyda en förändring i vardagen för eleverna.

Elevhälsa

Då distansundervisning bedrivs har elevhälsan tillsammans med handledare kontakt med elever som inte mår bra och elever som har haft svårt att klara studierna via distans. De söker också upp elever som inte kommer till det digitala klassrummet.

Alla skolor vittnar om psykisk ohälsa som den enskilt största orsaken till att elever inte når sina mål.

Skolornas elevhälsoteam arbetar systematiskt förebyggande kring elevernas mående. Skolorna agerar tidigt på oroväckande frånvaro, både giltig och ogiltig.

Elevhälsoteamen på de tre gymnasieskolorna är bemannade med skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger.

(13)

Antal skolsköterskor Antal kuratorer Antal

specialpedagoger

Rekarnegymnasiet 3 3 2

Rinmangymnasiet 2,5 2 1,2

S:t Eskils gymnasium 1 1,6 1

Som gemensam resurs finns även skolläkare och psykologer Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och inte behandlande insatser gentemot eleverna. Inom gymnasieskolan finns det ett antal elever som har betydande psykisk ohälsa och som behöver få behandling och vård. Samtal har tidigare förts med region Sörmland för att underlätta och säkerställa att elever som behöver vård via primärvård, barnpsykiatriska eller vuxenpsykiatriska avdelningarna får hjälp snabbare. Det

samarbetet skulle fortsatt i år men har fått pausas på grund av Corona.

International Bacclaureate (IB) International

Bacclaurete År 2017 År 2018 År 2019 År 2020

Antal diploma 32 40 24 20

Andel Diploma 86% 93% 71% 85%

Betygsmedel för

alla 32,9 31,1 29 31,5

Betygsmedel för elever med diplom

34,9 31,1 31 32,5

Konverterat till

Sv. Betygsskala 17,6 17,1 16,3 16,3

International Baccalaureate, IB, i Eskilstuna har i en internationell jämförelse legat högt men

resultaten sjönk 2019. Jämförelsen i den svenska betygsskalan för alla eleverna på programmet ligger på samma nivå som förra året medan betygsmedel för elever med diplom har ökat. Andel diploma är i år är 85 procent mot förra årets 71 förra året, vilket är en glädjande utveckling. Årets slutprov har dock inte kunnat genomföras som vanligt runt om i världen på grund av pandemin utan en

slutbedömning har gjort av lärarna.

(14)

Introduktionsprogram

Elever från grundskolan som inte gjorde sig behöriga till ett nationellt program antas till ett av de fyra introduktionsprogrammen. I september 2019 fanns 710 elever inskrivna på något av de fyra

introduktionsprogrammen och samma siffra i år är 610, en minskning med 100 elever.

Förklaringen finns i att antalet elever på Språkintroduktionen (IMS) minskar i rask takt. I år finns cirka 200 elever kvar på det programmet vilket är en minskning med över 400 elever sett till september 2016 då den stora gruppen med ensamstående ungdomar kom till Sverige och då även Eskilstuna.

Fördelningen mellan pojkar och flickor är ganska jämn. Andelen obehöriga elever från grundskolan är samma som från föregående år: Ca 78 procent av eleverna från grundskolan saknar

gymnasiebehörighet och antas då till något av de fyra introduktionsprogrammen.

Genomströmningen på introduktionsprogrammen är låg. Den senaste tillgängliga statistiken från Skolverket visar att endast 22% av eleverna på introduktionsprogrammen i Eskilstuna byter till ett nationellt program under ett år, vilket är ett resultat vi delar med resten av riket, vars snitt uppgår till 25%. I den kommunala gymnasieskolan är detta område högst prioriterat eftersom hela 17 % av eleverna på gymnasieskolan går på ett introduktionsprogram. Om inte vi lyckas med att få dessa elever antingen behöriga till ett nationellt program eller som det andra målet för dessa program är, förberedda för arbetslivet, kommer det att bli ett gemensamt kommunalt problem efter avslutade gymnasiestudier. Vi vet alla att ett utanförskap i unga år kan bli permanentat med livslånga konsekvenser för såväl individer som samhället.

Särskilda resursenheter: Basklass, Rekarnevillan, ERC, Fristadshus, Lyktan och Vattenpasset (anslagsfinansierade verksamheter)

Verksamheterna Lyktan och Vattenpasset som startade läsåret 2019/2020 är fullt utbyggda och bemannade. Lyktan har en organisation för tolv elever och Vattenpasset har en organisation för tio.

Under våren 2020 genomfördes en utredning som ledde fram till ett nämndbeslut att sammanföra dessa enheter till en gemensam ledningsfunktion med en rektor. De sex anslagsfinansierade

enheterna tillhör nu Rinmangymnasiet med enhetsbeteckningen Rinmangymnasiet 3 och med egen rektor. Dessutom gjordes en ny utredning under senhösten 2020 som mynnade ut i ett nämndbeslut att öppna ytterligare en anslagsfinansierad enhet under Rinmangymnasiet 3. Bakgrunden till detta är att Eskilstuna kommun har den uttalade ambitionen att ta hem elever som är externplacerade på HVB-hem och SIS-enheter runt om i landet för att istället erbjuda dem vård och skolgång i

hemkommunen. Verksamheten beräknas starta till höstterminen 2021. Eleverna på dessa till hösten sju resursenheterna går nästan uteslutande på Introduktionsprogrammens Individuella Alternativ (IMA), förutom eleverna på Extra Resurscentrum (ERC) som har elever på det Samhällsvetenskapliga

Antal elever per introduktionsprogram

Alla kön Flickor Pojkar

Introduktionsprogram (alla) 610 265 345

Yrkesintroduktion 176 61 115

Språkintroduktion 209 101 108

Individuellt alternativ 222 101 121

Programinriktat individuellt val 3 2 1

(15)

programmet. IMA ger stora möjligheter till individuell anpassning; något som är nödvändigt för kategorin av elever. ERC har elever med diagnos inom autismspektrumet. Totalt finns 2020 ungefär 90 elever och 20 personal på de nuvarande sex resursskolorna på gymnasiet.

Digitalisering

Under våren 2020 infördes distansundervisning på gymnasieskolorna runt om i Sverige och hela verksamheten ställdes om under tre dagar. Efter sommaren fortsatte distansundervisningen i en mindre omfattning fram till december då smittläget förvärrades och gymnasieskolan åter gick över till en utökad form av distansundervisning. De högskoleförberedande programmen har

distansundervisning i alla tre årskurserna. Yrkesprogrammen har sina praktiska inslag i

karaktärsämnena skolförlagda och även det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) genomförs som tidigare. Introduktionsprogrammen gör en individuell bedömning av varje elev men med målet att ha omkring hälften av undervisningen på distans. Även elever som har behov av extra stödinsatser kan ha sina studier skolförlagda. Vissa examinationer genomförs också skolförlagda för samtliga program.

De sex anslagsfinansierade enheterna och gymnasiesärskolan berörs inte av distansstudierna. För samtliga program sker anpassningar med hänsyn taget till elevers stödbehov, lokaler samt utbildningens innehåll.

Det har varit ett gigantiskt arbete som utförts av lärare, skolledare och stödverksamheter på förvaltning och IT-avdelningen. I stort sett all undervisning har skett via lärplattformen Itslearning och kommunicerats i olika konferensverktyg, nu huvudsakligen i Teams. Distansundervisningen har gett arbetet med digitaliseringen en tydlig skjuts framåt och det är många erfarenheter som vi kan ta med oss in i undervisningen åter blir skolförlagd framöver. Inte minst har vi nu vana och erfarenhet att kunna möta behovet av anpassningar för de elever som inte kan vara i skolan av olika skäl och där digitaliseringen erbjuder stora möjligheter. Skollagen anpassas allteftersom till fjärr- och

distansundervisningen och det kommer säkerligen att ge efterklang i den ordinarieverksamheten framöver.

Digitaliseringsarbetet på de tre kommunala gymnasieenheterna är sedan en längre tid tillbaka en tydlig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet på detta område samordnas i gymnasiets digitaliseringsråd som träffas en gång i månaden för genomgång av de gemensamt planerade

insatserna. Digitaliseringsrådet består av en ansvarig skolledare från varje enhet, en förstelärare eller lärare med specialuppdrag från varje enhet, representant från Skoldatateket och leds av

gymnasiestrateg. Dessutom är oftast förvaltningens digitaliseringsstrateg med på

digitaliseringsrådets möten. Dessa dokumenteras och finns tillgängliga på den gemensamma arbetsytan på internportalen samt lärplattformen Itslearning.

Digitaliseringsrådet formulerar nya digitaliseringsmål för gymnasieskolan inför varje läsår och som sedan anpassas till de verksamheterna på skolorna. Under läsårets möten diskuteras detta arbete och stäms av med de styrdokument som finns i form av digitaliseringsstrategi för skolväsendet samt handlingsplanen för denna (#skolDigiplan). Under det gångna läsåret har fokus lagts på följande:

• Gymnasieskolorna har sedan sju år tillbaka lärplattformen Itslearning som är stabilt förankrad i verksamheten. Alla kurser och mycket av bedömningen sker i den miljön och kompetensutvecklingsinsatser sker löpande på skolorna. Införandet av Itslearning har varit den enskilt mest drivande insatsen för den digitala utvecklingen av undervisningen. Inom

(16)

något år kommer det bli aktuellt med en ny upphandling av plattform och då får vi se hur de digitala erfarenheterna från distansundervisningen och marknadens produktutveckling påverkar den upphandling som ska göras.

• Skolorna använder sig av SKL:s utvärderingsverktyg ”LIKA”, både för lärare och skolledare.

Analysen ger ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet och de insatser som ska genomföras under kommande läsår.

• Gymnasiets kompetensutvecklingsstege för personalen, ”Didaktiken i det digitala samhället”, utvecklas och implementeras på våra tre skolor.

• Kompetensutvecklingsinsatserna varierar mellan skolorna men grunden finns i Skolverkets moduler gällande digitalisering på deras Lärportal. Där kan skolorna välja mellan de 16 olika moduler som är framarbetade för att användas av pedagogisk personal och skolledare för att öka den digitala kompetensen. Materialet är upplagt efter samma metodik som det välkända

”Läslyftet” och bygger i stort sett på att lärarna i mindre grupper diskuterar olika

lektionsupplägg som sedan genomförs i undervisningen för att utvärderas i lärargruppen i efterhand.

• Förberedelserna inför de digitala nationella proven 2023 är i full gång. Ett digitalt provverktyg är upphandlat och används nu brett i undervisningen.

• Gymnasieskolan i Eskilstuna är sedan 2019 en del i ett partnerskap med det statliga forskningsinstitutet RISE för att vara med i deras utvecklingsarbete av olika digitala inslag i undervisningen men även för kompetensutveckling och omvärldsspaning. I partnerskapet ingår även sex andra kommuner samt tre fristående skolhuvudmän. I digitaliseringsrådet samordnas detta arbete så att alla våra tre skolor får del av de olika initiativen och insatserna.

• Gymnasieskolans digitaliseringsråd har ett tätt samarbete med grundskolans

digitaliseringsgrupp för att säkerställa den röda tråden gällande digitaliseringsarbetet i våra olika skolformer.

På förvaltningsnivå sker en samordning av digitaliseringsarbetet mellan de olika skolformerna under ledning av förvaltningens digitaliseringsstrateg. Här initieras olika initiativ och

utvärdering sker av verksamheternas aktiviteter. Samordningen är ett värdefullt sett ur verksamhetsutvecklingsperspektiv och att få till den röda tråden under elevernas skolgång.

Ung Företagsamhet (UF)

Gymnasieskolan har en mångårig erfarenhet att driva UF-företagande med eleverna i årskurs 2 och 3 och det är en verksamhet som har vuxit. Skolorna har också varit rikligt representerade på regionala mässor men även på riksnivå och fått fina utmärkelser. 2020 utnämndes förtaget Lädervård UF på S:t Eskils gymnasium i kategorin Årets hantverkare och Rinmangymnasiet erhöll ett pris i kategorin Årets Samhällsentreprenör med företaget Beecover UF. S:t Eskils gymnasium belönades dessutom med Eskilstuna kommuns Miljöpris 2020 med UF-företaget Grön Elektronik.

UF-företagande har visat sig ge mycket positiva effekter efter avslutad skolgång för eleverna

eftersom eleverna även utvecklar förmågor som inte bara har med företagandet att göra. Samarbete, muntlig kommunikation, planering, ansvarstagande och självförtroende är färdigheter som de flesta elever i studien säger att de utvecklar under sitt UF-år. Därför är det så glädjande att UF-företagandet ökar i våra skolor.

(17)

I nedanstående tabell finns information om antalet elever som bedriver UF-företag i den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna för läsåret 2020/2021:

Skola Antal

elever på skolan

Antal UF- företagare Rinmangymnasiet 1220 102 S:t Eskils

gymnasium 765 61

Rekarnegymnasiet 1453 103

Antalet elever som bedriver UF-företag är sammanlagt 268 mot föregående års siffra på 276. En uttalad ambition i vårt kvalitetsarbete är att få fler elever att välja att bedriva UF-företag och finns med i det systematiska kvalitetsarbetet och uppföljningen av verksamheterna.

Gymnasievalet och antagningen till läsåret 2020/2021

Antalet elever i september 2020 i är 3497 inklusive gymnasiesärskolan. I maj 2020 var antalet inskrivna elever 3464, alltså en ökning på cirka 33 elever. Antagningssiffrorna visar att elevantalet ökar till de nationella programmen. Ökningen är cirka 90 elever och ökningen har främst skett på Naturvetenskapliga programmet och Teknikprogrammet. Språkintroduktionen minskar både vad gäller antagning från grundskolan och sett totalt i hela gymnasieskolan. Där är uppgår minskningen till 100 elever.

Andelen antagna till yrkesprogrammen ligger ungefär på samma nivå som förra året på 35 procent.

På El- och energiprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet, Fordon- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammets är platserna fyllda. Vi har dessutom utökat antal platser på Fordon- och transportprogrammet: 17 procent fler antagna än förra året och Bygg- och

anläggningsprogrammets 47 procent fler än förra läsåret. På övriga yrkesprogram har antalet sökande minskat.

Å andra sidan har platserna på introduktionsprogrammen med inriktning på yrkesprogrammen, Yrkesintroduktionen, (IMY) ökat i år igen. 79 procent (988 elever) har antagits till något nationellt program och 21 procent (265 elever) har antagit till ett introduktionsprogram. Till gymnasiesärskolan har 26 elever antagits.

Samhällsvetenskapsprogrammet röner störst intresse närmast följt av Teknikprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet vilket är glädjande för den framtida kompetensförsörjningen inom arbetslivet både i kommunen och sett till riket.

Skolorna har under många års tid arbetat kraftfullt med att försöka bryta de könstraditionella gymnasievalen. De olika branscherna deltar i olika informations- och vägledningsmöten för det underrepresenterade könet. Flickornas intresse för Fordon- och transportprogrammet håller i sig även i år med 17 procent av de sökande på samma nivå som förra läsåret.

På Bygg- och anläggningsprogrammet är andelen antagna flickor 14 procent jämfört med 5 procent förra året. På Industriteknikprogrammen är det inga antagna flickor detta läsår.

Nedanstående bild visar den slutgiltiga antagningen den 1 juli till de nationella programmen per kön.

En lägre andel flickor (45 procent jämfört med 58 procent förra året) har antagits till de nationella programmen.

(18)

Könsfördelning i antagningen till nationella program i den

kommunala gymnasieskolan

Program Inriktning antagna kvinnor andel i %

El- och energiprogrammet Elteknik 25 2 8%

Bygg- och

anläggningsprogrammet 81 11 14%

VVS o fastighetsprogrammet 14 0 0%

Fordons- och

transportprogrammet 70 12 17%

Industriteknikprogrammet 19 0 0%

Teknikprogrammet 137 22 16%

Restaurang och livsmedel 10 3 30%

Samhällsvetenskapsprogrammet NIU, idrott 38 25 66%

Samhällsvetenskapsprogrammet säkerhet 35 15 43%

Naturvetenskapsprogrammet Internationell 13 7 54%

Ekonomiprogrammet 99 52 53%

International Baccalaureate 28 21 75%

Naturvetenskapsprogrammet 126 69 55%

Ekonomiprogrammet Internationell 8 4 50%

Handels- och

administrationsprogrammet 46 28 61%

Estetiska programmet Musik 22 12 55%

Estetiska programmet Bild o form 23 18 78%

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap 36 23 64%

Restaurang och livsmedel Bageri-konditor 5 3 60%

Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 66 50 76%

Vård- och omsorgsprogrammet 32 25 78%

Samhällsvetenskapsprogrammet Internationell 9 7 78%

Barn- och fritidsprogrammet 26 21 81%

Hotell- och turismprogrammet 18 15 83%

Estetiska programmet Dans 2 2 100%

Summa 988 447 45%

Riktade statsbidrag

De riktade statsbidragen mot gymnasiet från Skolverket för 2020 fördelar sig enligt nedan:

(19)

De riktade statsbidragen är ett mycket välkommet tillskott för gymnasieskolan och används fullt ut i våra verksamheter. Sett i några års perspektiv minskar de riktade statsbidragen för gymnasieskolan.

År 2016 uppgick bidragen till 8 700 000 kr, alltså nästan en halvering på fyra år.

Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan består av nationella program och det individuella programmet. I Eskilstuna erbjuder vi för närvarande fyra nationella- och det individuella programmet. I juni var det en elev som lämnade Fastighet, anläggning och byggnation, en elev som lämnade Hotell, restaurang och bageri och två elever som lämnade Hälsa, vård och omsorg. I år var det inga elever som lämnade Samhälle, natur och språk eller Individuella programmet.

Det är få elever, så det är svårt att dra några slutsatser om resultatet, dessutom finns det ingen nationell statistik som vi kan jämföra oss med. Det är fjärde året som eleverna får betyg efter reformeringen av gymnasiesärskolan.

Vi ser en positiv kunskapsutveckling över de senaste åren. I år är betygsmedelvärdet 16,0 i jämförelse med föregående års resultat på 14,3. I gymnasiesärskolan finns inte betyget F med i betygsskalan. På det individuella programmet sätts inga betyg över huvud taget.

Gymnasiesärskolans medarbetare ingår i Samverkan för Bästa Skola vilket är ett stöd från Skolverket och Uppsala universitet för att utveckla verksamheten och öka likvärdigheten.

Bidrag 2020 (helår)

Behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare 377 065 Kompetensutveckling för yrkeslärare

Gymnasial lärling, utvecklingspengar 635 925

Introduktionsprogrammen 3 000 000

Entreprenörskap i skolan 37 861

Försöksverksamhet branschskola 300 000

International Baccalaureate 84 430

Lärarassistenter 649 939

4 653 231

(20)

4-åriga processmål

Titel Bedömning

Andelen avgångseleverna från nationella program som har grundläggande behörighet till universitet och högskola

Genomsnittliga betygspoäng på de nationella gymnasieprogrammen ska vara lika med eller högre än rikssnittet

Andelen elever som slutfört med examen inom 3 år Andelen elever som slutfört med examen inom 4 år

Elever i gymnasieskolan ska uppleva att de har delaktighet och inflytande i verksamheterna

Elever och medarbetare i gymnasieskolan ska uppleva trygghet i skolan

Andelen elever som tar examen på de nationella programmen ska vara lika eller högre än rikssnittet

Antalet UF-företag ska öka Nöjda kunder

1-åriga åtaganden

Titel Status Färdiggrad

Öka närvaron för barn och elever för att höja kunskapsresultat i våra verksamheter. (FSN, GSN, GN, SN, KFN, AVN)

Gymnasieskolan har bedrivit sin verksamhet mer eller mindre på distans sedan pandemin startade i mars. Det har gjort att det ordinarie arbetet med öka skolnärvaron har blivit svårt att genomföra.

Däremot är det intressant att konstatera att frånvaron inte har ökat generellt under pandemin jämfört med ett normalår. På S:t Eskils gymnasium och Rinmangymnasiet är frånvaron oförändrad eller till och med lägre medan den på Rekarnegymnasiet har stigit. Sammantaget har pandemin haft mindre betydelse för elevnärvaron. Grundproblemet är dock att frånvaron generellt är hög redan från början vilket vi vet har stor betydelse för elevernas studieresultat – det visar all forskning och erfarenhet. Det finns individuella undantag men generellt är det så. En

(21)

Titel Status Färdiggrad bakgrundsfaktor att ta hänsyn till i detta sammanhang är att Eskilstunas kommunala

gymnasieskola har en klart högre andel elever på Introduktionsprogrammen än riket i snitt och bland dessa elever återfinns de med komplex problematik och med problematisk skolfrånvaro.

Detta sammantaget kan vara en av förklaringarna till den generellt höga frånvaron.

Under distansperioden har vi sett att elever som tidigare har haft hög frånvaro blivit betydligt mer aktiva i sina studier och klarat sig bättre än i ordinarie klassrumsundervisning. Även vissa av de elever som betraktats som "hemmasittare" har börjat leverera på ett helt annat sätt än tidigare.

Även de elever med underliggande allvarliga sjukdomar och som gjort att de har haft svårt att delta i den ordinarie undervisningen har fått fler verktyg och möjligheter att delta i de olika kurserna. Men, det finns också elever för vilka inte distansundervisningen passar alls och istället tappar tempo och klarar kurserna sämre.

Sammantaget kan sägas att perioden med distansundervisning gett lärarna möjligheter att utveckla undervisningsmetodik som ger elever med hög frånvaro av olika skäl möjligheter att följa med i studierna på ett effektivt sätt. Klart är att skolan efter att pandemin tonat ut kommer att ett bredare register av insatser för elever med problematisk skolfrånvaro byggt på de erfarenheter och rutin som byggts upp under distansstudierna.

Förstärka arbetsformer för att skapa en gemensam ingång i kommunen för barn och elever med behov av komplexa insatser. (SN, FSN, GSN, GN, AVN)

Under året har Basklass, Rekarnevillan, ERC och Fristadshus kompletterats med Lyktan och

Vattenpasset. Dessa verksamheter vänder sig till barn som av olika skäl inte kan gå i den så kallade vanliga gymnasieskolan. I verksamheterna har vi ett nära och gott samarbete med

socialförvaltningen kring dessa barns behov. Verksamheterna har stärkta resurser i form av elevhälsa och fler lärare och andra professioner kring varje barn. Basklass, Rekarnevillan och ERC har ett stort tryck på sina utbildningsplatser och de är fyllda redan i augusti. Basklass har 12 platser, Rekarnevillan har 8 och ERC 30. Fristadshus är till för elever som inte börjar

gymnasieskolan eller som avbryter under pågående läsår. Det innebär att platserna fylls på under läsåret och att verksamheten är flexibel med att ta emot nya elever. Lyktan och Vattenpasset är verksamheter som startade i augusti 2019. De vänder sig till elever som har varit externplacerade och tas hem för boende och skolgång i Eskilstuna. Totalt har dessa verksamheter cirka 100 platser för elever i gymnasieåldern som behöver särskilda insatser för att nå sina mål.

Näringsliv och arbete 1-åriga åtaganden

Förutsättningar för tillväxt, fler i jobb och kompetensförsörjning ska utvecklas vidare tillsammans med näringslivet och andra aktörer. (KS, SBN, MRN, AVN, FSN, GSN, GN, TSN, VON, alla bolag)

Gymnasieskolan i Eskilstuna har många nätverk och möten med näringsliv, föreningar och akademi. Nämnas kan bland annat Teknikcollege Mälardalen, där Rinmangymnasiet med sina Teknik- och Industritekniska program ingår tillsammans med andra kommuner samt industrin och andra utbildningsaktörer för att utveckla och marknadsföra teknik- och industriutbildningarna i regionen. I Vård- och omsorgscollege samarbetar nio kommuner, däribland Rinmangymnasiet i Eskilstuna, tillsammans med Region Sörmland, fackliga organisationer, arbetsförmedlingen, utbildningsföretag för vuxna och kommunal vuxenutbildning samt Mälardalens högskola.

Tillsammans formar de relevanta utbildningar inom vård och omsorg. Arbetsgivare, fack och

(22)

Titel Status Färdiggrad utbildare samarbetar för att utveckla utbildningen och höja kvaliteten. Även det lokala arbetet med Ung Företagsamhet, UF, är stort i kommunen och där de kommunala gymnasierna har många elever engagerade tillsammans med företagsrådgivare från näringslivet. Ett annat forum är

Eskilstunautmaningen där näringslivet kan erbjuda olika initiativ till gymnasieeleverna i form av extrajobb, sommarjobb, mentorskap, föreläsningar, studiebesök och mycket mer. Akademin finns i gymnasieskolans nätverk på flera sätt som framgår ovan. Utöver dessa samarbetar

lärarutbildningarna på Mälardalens Högskola sedan många år med alla skolformer och på det här området är kontakterna med gymnasieskolan väletablerade och värdefulla för båda parter

Demokrati 1-åriga åtaganden

Flerårigt fokus på prioriterade stadsdelar. Samlat krafttag för att motverka utanförskap och skapa trygghet genom fler i jobb, stärkta skolresultat, en meningsfull fritid och trivsamma ute- och

boendemiljöer, jämlik delaktighet och inflytande samt att det offentliga ökar närvaron i stadsdelarna. Nämnder och bolag förväntas göra prioriteringar inom ram för att bidra till arbetet. (KS, AVN, FSN, GSN, GN, KFN, MRN, SN, VON, ÖFNES, KFAST)

Barn- och utbildningsförvaltning har ett brett spektrum av pågående insatser som syftar till att motverka de negativa effekterna av skolsegregationen. Arbetet sker i olika former inom ramen för det ordinarie arbetet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Insatserna har generellt ett skolbaserat fokus och har indirekt fokus på de prioriterade stadsdelarna. De skolor och förskolor som är lokaliserade i de prioriterade stadsdelarna är självklart naturliga utgångspunkter för insatserna. När det gäller gymnasieskolan är fokus generellt på elevgrupper som riskerar utanförskap då de är centralt belägna och tar emot elever från hela kommunen.

Insatser som syftar till att stoppa våldet i det offentliga våldet sker främst i grund- och gymnasieskolan och reflekteras i nämndspecifika åtagande kopplat till trygghet. Dels handlar aktiviteter kopplade till åtagandet om samverkan med polis och socialtjänst såväl som skapandet av säkra skolmiljöer genom lokalanpassningar, kameraövervakning och gemensamma insatser för att ”störa” genom personalförstärkning i utrymmen och områden som upplevs som otrygga. I de prioriterade stadsdelarna och på prioriterade skolenheter sker samverkan med andra partners i arbetet genom de s:k SSPF-grupperna.

Kopplat till åtaganden kring trygghet syftar även till att säkerställa den basala tryggheten genom såväl personalförstärkningar/prioriteringar i form av tex. trygghetsteam, OP-team, etc med uppdrag att förebygga otrygghet i elevgruppen. Insatser inkluderar även en väl utbyggd elevhälsa med psyko-social kompetens med fokus på att främja trygghet. Som ett led i detta sker bland annat en riktad insats på att förstärka arbetet med Prioriterade skolor utifrån social hållbarhet med en förstärkning på 6,000,000 kr). Den samlade resultatanalysen slår även fast att det finns ett behov av kompensatoriska insatser kopplat till trygghet och studiero för att öka likvärdigheten.

Stora skillnader i elevgruppers socio-ekonomiska sammansättning ger även skillnader i vilka behov av sociala kompensatoriska insatser på våra skolor. Detta är särskilt tydligt på våra skolenheter med åk 7–9 där social oro snabbt kan påverka personalens möjligheter att stödja elevernas kunskapsutveckling. Det finns ett behov av att öka skolenheters möjligheter att möta upp sociala problem bland Eskilstunas barn och ungdomar och tar sig uttryck i våld, droganvändning, oroande skolfrånvaro, etc. och negativt påverkar trygghet och studiero i skolan. Insatsen syftar till att förstärka skolenheternas pågående initiativ att förstärka såväl generell kompetens som bemanning av s:k elevsociala funktioner som kan stödja skolorna i samordningen med externa aktörer. Även

(23)

Titel Status Färdiggrad gymnasieskolan har flera aktiviteter som syftar till att säkerställa trygghet och studiero genom psyko-sociala insatser.

Andra insatser kopplade till nämndernas åtaganden som indirekt syftar till att skapa trygga lärmiljöer i de prioriterade stadsdelarna är insatser som skolor bedöms ha svårt att klara av själva utifrån deras komplexitet och där förvaltningen stödjer genom centralt organiserade

verksamheter. Exempel på detta är öppna förskolor/familjecentraler i prioriterade stadsdelar.

Dessa syftar till att genom språkstödjande insatser och aktiviteter vara en brygga till gemenskap i området, öka inskrivningen och närvaron i förskolan genom aktivt uppsökandeverksamhet samt erbjuda stöd för att stärka föräldrarollen. Gymnasieskolan har en rad verksamheter som syftar till att möta upp de ungdomar som av olika skäl inte kan ha en ordinarie gymnasieskolgång. Exempel på dessa verksamheter är Rekarnevillan, Basklass, Vattenpasset, Lyktan samt Fristadshus. Dessa verksamheter möjliggör skolgång för elever i behov av mer komplexa insatser samt är delvis uppsökande för att identifiera och fånga upp de ungdomar i ålder 16–20 som inte är inskrivna i någon form av gymnasieutbildning dvs de elever som omfattas av kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Även grundskolan har en rad centralt organiserade verksamheter som indirekt har som fokus att fånga upp elever som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av bristande skolgång. Exempel på sådana verksamheter är Pedagogiskt Centrum, Skolslussen och

Skolnärvaroteamet. Till exempel Skolslussen syftar till att vara den verksamhet som kortsiktigt tar emot elever som har varit externplacerade, är avstängda eller det finns andra akut uppkomna behov av tillfällig omplacering på grund av otrygghet i hemskolemiljön. På skolslussen bedöms elevens behov och vilka vidare skolplaceringsalternativ som är lämpliga. Skolslussens personal ansvarar även för att tillhandahålla undervisning till de elever som är placerade på kommunala HVB där eleven ej har möjlighet att delta i undervisning på varken ordinarie skola eller inom ramen för andra existerande särskilda undervisningsgrupper. Insatsen syftar till att säkerställa tillgången till utbildning för elever som av olika skäl behöver komplexa insatser som enskilda skolenheter ej kan tillhandahålla.

Utöver de ovan nämnda exemplen på insatser inom steg 1a och b sker ett omfattande arbete med specifika insatser kopplat till åtagande för ökad trygghet på de förskolor och skolor som är

lokaliserade i de prioriterade stadsdelarna.

Inom ramen för åtagandet kring prioriterade stadsdelar kommer samtliga skolformer ha ett mycket omfattande arbete som ett led i den ordinarie verksamheten. Dock är följande aktivitetsområden prioriterade under 2020:

1. Riktade insatser för att motverka de negativa effekterna av skolsegregationen.

Grundskoleenheter lokaliserade i de prioriterade stadsdelarna får kraftfulla och riktade

resursförstärkningar för att främja trygghet och studiero samt utökade kompensatoriska insatser för att öka likvärdigheten i skolresultaten.

2. Utökade insatser inom ramen för den uppsökande verksamheten Fristadshus med särskilt fokus på prioriterade stadsdelar genom utökad samverkan med partners i de lokala ledningsgrupperna.

3. Förstärkning och utökning av den öppna förskoleverksamheten i främst Årby och Fröslunda för att öka inskrivning och närvaro i förskolan. För att motverka utanförskap, skapa trygghet och jämlik delaktighet för medborgarna har insatser för vårdnadshavare och barn i de prioriterade stadsdelarna utvecklats under året. I samverkan med Regionen, Socialförvaltningen,

Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen, Kultur och fritidsförvaltningen har arbetet kring att skapa Mötesplatser i Årby och Fröslunda inletts. Målet är att invånare i Fröslunda och Årby har förutsättningar för goda livsvillkor med integration och självständighet. Det finns en känsla av sammanhang utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Effekterna av insatserna ska vara långsiktiga, hållbara och insatserna är uthålliga. Genom insatserna så byggs relationer som stärker tilliten i området och genom det skapa trygghet.

(24)

Titel Status Färdiggrad I Årby har arbetet med de gemensamma lokalerna pågått under våren. Stort arbete har gjorts för att skapa en samsyn mellan husets alla aktörer. Risk och konsekvensanalysen har mynnat ut i gemensamma handlingsplaner. Tyvärr är lokalen ännu inte godkänd för ett öppnande.

I Fröslunda har byggnationerna av lokalerna av de tänkta lokalerna påbörjats än. Risk och konsekvensanalys och handlingsplaner utifrån den har ändå gjorts.

Samtliga nämnder och bolag ska i samverkan aktivt arbeta med information och kommunikation till invånarna för att öka kännedomen om koncernens verksamheter, platsens utveckling samt politiska beslut.

(KS, alla nämnder, alla bolag)

En direktlänk till e-tjänsten Jämför service har lagts på allagymnasieskolors sidor på Eskilstuna.se för att underlätta för vårdnadshavarna att jämföra skolor. Antalet webbredaktörer har minskats inom gymnasiet. Nya mallar har tagits fram för kommunala gymnasieskolan på Eskilstuna.se med syfte att göra det lättare för besökarna att hitta information och på så sätt öka tillgängligheten och förbättra servicen. Ny struktur och nya ingångar till servicewebben för gymnasieskolan har tagits fram utifrån livshändelser.

Samtliga rektorer har utbildats i kommunikativt ledarskap och varumärke för att öka förståelsen för vilka effekter man kan nå med kommunikation. Visuella identiteter har tagits fram till varje skolenhet som stöd att använda i deras marknadsföring.

Rutiner och mallar för att kommunicera beslut och händelser kopplade till covid-19 har tagits fram för att rektorerna snabbt ska kunna kommunicera till elever, vårdnadshavare och invånare.

Ett omfattande utvecklingsarbete har gjorts kring gymnasievalet. Den tidigare gymnasiekatalogen har ersatts av digitalt material såsom filmer och digitala öppet hus. I och med att gymnasieskolan utvecklas och får en fjärde enhet har mycket arbete lagts på att bygga upp kommunikation och marknadsföring kring fjärde gymnasieskolan.

Berikande kultur och fritid 1-åriga åtaganden

En plattform tas fram som tydliggör konkreta insatser under 2020-2022 för Eskilstunas kulturkliv. Plattformen utgår från den kulturpolitiska planen och genomförandet ska ske i nära samverkan mellan

nämnderna, bolagen och de kulturella och kreativa näringarna. (KFN, TSN, KS, DEAB, SBN, FSN, GSN, GN, VON)

Samhällsskydd och beredskap 1-åriga åtaganden

För att säkra kommunkoncernens förebyggande arbete med skydd mot olyckor ska alla nämnder och bolag implementera de åtgärder som framgår i handlingsprogram för skydd mot olyckor 2020-2023.

Handlingsprogrammet kommer att färdigställas under 2019. (KS, alla nämnder, alla bolag)

Varje nämnd och bolag ska säkerställa att kontinuitetsplaner finns för samhällsviktiga verksamheter. Syftet är att kommunen ska minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera olika krissituationer. Kommunen uppnår därigenom en grundläggande förmåga till civilt försvar. (KS, alla nämnder, alla bolag)

(25)

Titel Status Färdiggrad Nämndens kontinuitetsplaner uppdateras hela tiden med den osäkerhet som den pågående pandemin skapar. Arbetet med kontinuitetsplaner sker i nära samarbete med kommunledningen.

Det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas och verka för att

brottsligheten minskar och att tryggheten ökar. Nämnder och bolag ska bidra till samordning och utveckling av det kommungemensamma arbetet med brottsförebyggande insatser. Arbetet stärks och förtydligas genom koppling till lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ). (KS, AVN, FSN, GSN, GN, KFN, MRN, SBN, SN, VON, ÖFNES)

Vård och sociala tjänster 1-åriga åtaganden

Nämnderna ska utveckla barn- och ungdomsinsatser på hemmaplan.

(SN, FSN, GSN, GN, AVN, KFN, VON)

För de elever som tidigare varit externplacerade utanför kommunen har St Eskils gymnasium och Rinmansgymnasiet startat upp två nya verksamheter, Lyktan och Vattenpasset. Detta för att möta upp med kompetens för att möjliggöra en bra skolgång för dessa elever.

Hållbar samhällsbyggnad 1-åriga åtaganden

Genomföra åtgärder som tagits fram för att effektivisera transporter, öka andelen digitala möten och öka det hållbara resandet (KS, SBN, VON, FSN, GSN, GN, KFN, KFAST, EEM)

Gymnasieskolans bidrag är framför allt en ökning av digitala möten. Även om pandemin påverkar våra verksamheter mycket negativt har den påskyndat andelen digitala möten.

(26)

Effektiv organisation

Processkvalitet

4-årigt processmål

God service och tillgänglighet.

Kommunikation

Gymnasieskolan har påbörjat ett omfattande kommunikationsarbete under året - utöver kommunikationsbehoven som uppstått kring Corona.

Rutiner och mallar för kommunikation kring Corona har tagits fram som stöd till rektorer i deras arbete med att kommunicera beslut och smitta i sina verksamheter.

Alla rektorer har utbildats i kommunikativt ledarskap och varumärke. Kommunikationen kring gymnasievalet har utvecklats och den vanliga gymnasiekatalogen har ersatts med digitalt

marknadsföringsmaterial och aktiviteter. Corona gjorde även att digitala lösningar fick tas fram för öppet hus.

Projektet med att lansera en fjärde gymnasieskola har inneburit mycket kommunikationsarbete externt men framför allt internt. Visuella identiteter har tagits fram till varje skolenhet som stöd i deras marknadsföring. Särprofileringar har påbörjats.

Nya mallar har tagits fram för gymnasieskolan på Eskilstuna.se med syfte att göra det lättare för besökarna att hitta information och på så sätt öka tillgängligheten och förbättra servicen.

Kommunikationsfunktionen har deltagit i arbetet med att ta fram struktur och ingångar till nya servicewebben utifrån livshändelser kopplade till förskola och skola.

Resultatet i 2020 års SCB:s medborgarundersökning visar att nöjd-medborgar-index (NMI) för gymnasiet ligger på samma nivå som 2019 och ligger på nivå med riket: 59 jämfört med rikets 58.

Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering har bidragit till betydande effektiviseringar och ökad kvalitet.

Bedömning

Under året har verksamheten genomfört SKR:s LIKA-skattning för att få en gemensam utgångspunkt i digitaliseringsfrågorna inom gymnasiet. Fokus har, under denna första mätning som kommer vara återkommande ca var 18 månad, varit hur gymnasiet leder digitalisering utifrån se styrande dokument som finns.