Team- och ledarskapsfaktorer
som påverkar sjuksköterskors
förmåga att arbeta
patientsäkert
– en litteraturstudie
Team level- and leadership predictors that
affect nurses' in their work to achieve
patient safety- a literature study
Theresa Falck & Sandra Viklund
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
SAMMANFATTNING
Titel: Team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert – en litteraturstudie
Titel: Team level- and leadership predictors that affect nurses' in their work to achiev patient safety - a literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur – och teknikvetenskap
Intuition: Intuitionen för Hälsovetenskaper
Område: Omvårdnad
Examensarbete i omvårdnad, 15 p, grundnivå
Författare: Theresa Falck & Sandra Viklund
Handledare: Ingrid Andersson
Sidor: 25
Nyckelord: Patientsäkerhet, Teamet, Ledaren
Sjuksköterskor ska arbeta utifrån patientens behov för att åstadkomma en patientsäker vård. Det är teamet samt ledaren som står sjuksköterskor närmast i utövandet av hens omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Metoden som användes för denna litteraturstudie är baserad på Forsberg & Wengströms modell (2013). Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000 och 2016. Vid bearbetning av artiklarna framkom flera teman vilka delades in mot teamfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att
Innehållsförteckning
Introduktion 4
Lagar – föreskrifter – evidensbaserat arbete 4
Patientsäkerhet 4
Patientsäkerhetskultur - Patientsäkerhetsklimat 5
Teamet 5
Ledarskap 5
Kvalitetsförbättring 6
Det är mänskligt att fela 6
Problemformulering 6 Syfte 6 Metod 7 Litteratursökning 7 Urval 8 Etiska överväganden 9 Databearbetning 9 Resultat 10
Teamfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert 11
Förmåga att samarbeta 11
Förmåga att kommunicera och förmedla kunskap 11
Relationer i teamet genom respekt och konflikthantering 12 Ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert 12
Inspirera och motivera 12
Ge stöd 13
Diskussion 14
Resultatdiskussion 14
Metoddiskussion 15
Klinisk betydelse 16
Förslag till fortsatt forskning 16
Slutsats 16
Referenser 17
4
Introduktion
Behovet av att arbeta innovativt och framåtriktat inom hälso- och sjukvården är stort. Både nationellt men även internationellt. Västvärlden konfronteras med samma utmaningar genom den stigande åldern i befolkningen (Organisation for Economic Co-operation and Development [OECD] 2007; Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] & Socialstyrelsen 2015). År 2013 var medellivslängden för kvinnor på 83,7 år och för män på 80,1 år i Sverige (Statistiska Centralbyrån [SCB] 2014). Patienten och anhörigas tillgång till kunskap angående lagar och författningar har blivit större. Det medför ett behov av att hälso- och sjukvårdspersonal behöver anpassa sig och integrera patienten och anhöriga, i vårdprocessen, för att kunna uppnå deras förväntningar samt att arbeta patientsäkert (SKL & Socialstyrelsen 2015; SFS 2014:821; Lind 2006).
Lagar – föreskrifter – evidensbaserat arbete
Regeringen och riksdagen är ansvariga för lagstiftningen som styr vården. Lagar som reglerar hälso- och sjukvården är bland annat Hälso- och sjukvårdslagen (SFS1982:763) samt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Socialstyrelsen och andra myndigheter är ansvariga för regler och styrdokument. Dessa utgörs av föreskrifter, riktlinjer och vägledningar (Socialstyrelsen 2015). Personalen inom hälso- och sjukvården är skyldiga att följa dessa lagar och föreskrifter samt att arbeta patientsäkert (SKL 2014). Hälso- och sjukvårdspersonal ska genomföra sitt arbete med stöd av erfarenhet- och kunskapsbaserad omvårdnad för att uppnå säker och effektivt vård (SKL 2011). Det är viktigt att rapportera eventuella händelser, där patienter utsatts för risk eller drabbats av någon typ av vårdskada, detta för att åstadkomma en säker vård (SFS 2010:659). Rapporteringar om skador i vården kan ske till exempel via Lex Maria (SFS 1998:531; Socialstyrelsen u.å.).
Patientsäkerhet
5
Patientsäkerhetskultur - Patientsäkerhetsklimat
God patientsäkerhetskultur/-klimat anses vara en gynnsam miljö, där anställda inom hälsa- och sjukvården har ett positivt förhållningssätt och där både personal och patient kan känna sig trygga. Genom brister i arbetsmiljö, rutiner och/eller teknik kan vårdskador uppstå. Skrivna samt oskrivna regler, uttalade och outtalade inställningar samt synsätt påverkas av säkerhetskulturen i verksamheten (Sammer et al. 2010; Cox & Cox 1991). Säkerhetskulturen borde genomsyra allt patientsäkerhetsarbete. Det bör utgå från ledaren och implementeras till medlemmarna i vårdteamet, som ska ta ställning till risker i olika arbetsmoment. För att åstadkomma en hög patientsäkerhet krävs en god patientsäkerhetskultur i teamet (SKL 2014; SKL 2011).
Teamet
Ett team omfattar vanligtvis personer med samma informella och formella mål, som leds av en teamledare. Teamet bildar efter en tid en gruppidentitet som borde ge stöd både yrkesmässigt, men även socialt. Inom ett team bildas strukturer, attityder uppkommer, normer samt regler definieras vilka utgör grunden för teammedlemmarnas agerande. Teamet kan till viss mån anses vara självstyrande. Av olika anledningar kan störningar bidra till att teamets mål inte uppnås och att kvalitén i arbetet försämras (Börjesson 2001). Ett patiensäkert arbete inom hälso- och sjukvården uppnås genom att teamet bildas utifrån patienters behov. Genom att skapa ett multiprofessionellt team där olika yrkesgrupper arbeta tillsammans är förta steget till en höjning av patientsäkerhet (Hongwei et al. 2014; Landstinget i Östergötland 2001) I den här litteraturstudien består teamet av sjuksköterskor, annan omvårdnadspersonal och personal inom vården som arbetar med samma patienter. För att teamet ska kunna vara framgångsrik krävs en ledare (Svensk Sjuksköterskeförening & Svenska Läkaresällskapet 2013).
Ledarskap
6
Kvalitetsförbättring
Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) åligger det ledningssystemet i hälso - och sjukvården att ständigt utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete tillsammans med verksamheten. I föreskriften SOSFS 2011:9, framgår att personalen inom hälso - och sjukvården ska arbeta systematiskt, långsiktigt, personcentrerat och i samarbete med de som berörs (Batalden et al. 2011). Sjuksköterskor har genom sin yrkeslegitimation ett ansvar mot samhället att ge en god och säker omvårdnad. Sjuksköterskors grund ligger i ämneskunskapen omvårdnad samt den personliga förmågan att med hjälp av kunskap, erfarenhet och rent kroppsliga egenskaper kunna utföra sitt arbete. Sjuksköterskornas värderingar samt etiska ställningstagande är avgörande i deras arbete (Christoffersen 2007). Sjuksköterskornas sex kärnkompetenser (personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säkert vård och informatik) är centrala för att planera, utföra, utvärdera och förbättra omvårdnaden (Svensk Sjuksköterske Förening [SSF] 2014).
Det är mänskligt att fela
I slutet av året 1999 publicerade Institute of Medicine [IOM] rapporten “To err is human - Building a safer health system” som handlar om nödvändiga kvalitetsförbättringar inom sjukvården i USA. Fyra viktiga områden nämndes för att understryka vikten av att fokusera på hälso- och vårdmiljö för att på så vis höja patientsäkerheten och vårdkvalitén. Ett av områdena var att fokusera på ledarskap samt forskning för att öka säkerheten. Ett annat område var att identifiera och lära sig av misstag genom att utveckla ett omfattande offentligt rapporteringssystem och genom att uppmuntra hälso- och sjukvårdsorganisationer samt sjukvårdspersonal att delta i utvecklingen (Kohn et al. 1999).
Problemformulering
Patientsäkerhet har sedan år 2000 blivit allt mer uppmärksammat, trots detta drabbades var tionde patient av vårdskador i Sverige under år 2014 (Socialstyrelsen 2015). Säkerheten runt patienten ska genomsyra all vård som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Ett stort ansvar ligger på hälso- och sjukvårdspersonalen att upprätthålla den, där sjuksköterskors roll i arbetet är väsentlig. Sjuksköterskor påverkas utifrån förhållandet i teamet samt ledaren. Dessa förhållanden är viktiga att undersöka för att kunna höja patientsäkerheten ytterligare.
Syfte
7
Metod
Litteraturstudier innebär att göra en strukturerad sökning, granska sökningen kritiskt och sammanställa litteraturen utifrån det valda problemområdet. Målsättningen med en litteraturstudie är att göra en undersökning av aktuell vetenskaplig forskning knuten till området (Forsberg & Wengström 2013). Vald metod för att göra denna litteraturstudie grundas på Forsberg och Wengströms modell (2013) (se fig. 1). Steg ett innefattar problemformulering av ämnet och syfte och steg två innefattar formulering av frågor. Dessa steg beskrevs inledningsvis i denna litteraturstudie, utom steg två, då inga frågor ställdes. I steg tre formulerades en plan för litteraturstudien (Forsberg & Wengström 2013).
Figur 1. En modifierad version av Forsberg och Wengströms modell (2013).
Litteratursökning
Sökningen av litteratur innebär att formulera och välja sökord samt planera en sökstrategi, vilken gjordes i steg fyra. Dessa sökord ligger till grund för litteratursökningen (Forsberg & Wengström 2013). Sökningen av vetenskaplig litteratur till denna litteraturstudie har skett via två databaser, CINAHL och PubMed. Relevanta vetenskapliga artiklar hittades genom att identifiera nyckelbegrepp samt synonymer eller närliggande begrepp som motsvarade syftet. Nyckelbegreppen formulerades om till ämnesord (thesaurus). SweMed+ användes för att hitta relevanta Medical Subject Headings termer [MeSH] samt förklaringar till dessa termer för att säkerställa att rätt ord valdes. Sökorden som användes i båda databaserna var patient safety och leadership. I Cinahl användes teamwork som Major Headings [MH] men i PubMed valdes patient care team som MeSH term på grund av att teamwork inte fanns (se tabell 1). Inkluderade artiklar skulle vara vetenskapliga, skrivna mellan år 2000 och 2016, vara skrivna på engelska och ha genomgått peer review. Alla artiklar skulle nämna begreppen patientsäkert, team och/eller ledarskap samt skulle utgå från allmänssjuksköterskors perspektiv. Andra litteraturstudier exkluderades ur sökningen.
1. Motivera varför studien ska göras (problemformulering)
2. Formulera frågor som går att besvara
3. Formulera en plan för litteraturstudien
4. Bestämma sökord och sökstrategi
5. Idenfifiera & välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar
eller vetenskapliga rapport
6. Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma & välja
den litteratur som ska ingå
7. Analysera och diskutera resultat
8
Tabell 1. Sökningar i databaser CINAHL och PubMed Databaser Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL S1 Patient Safety [MH] 18910
S2 Teamwork [MH] 5695
S3 Leadership [MH] 14151
S1 AND S2 578 8 4 4
S1 AND S3 548 5 2 2
PubMed S1 Patient Safety [MeSH] 8626
S2 Patient Care Team [MeSH] 31023
S3 Leadership [MeSH] 20724
S1 AND S2 460 4 3 3
S1 AND S3 218 2 2 2
Total 1804 19 11 11
[MH]: Major Headings; [MeSH]: Medical Subject Headings
Urval
I steg fem identifierades samt valdes relevanta artiklar till studien (Forsberg & Wengström 2013). Kombineringen av sökorden gav totalt 1907 träffar.
Urval 1
Första urvalet gjordes genom att läsa artiklarnas titlar och sammanfattningar (abstrakts). Studiens syfte skulle återspeglas samt inklusions- och exklusionskriterier skulle beaktas. Till urval ett valdes 13 artiklar i CINAHL och sex artiklar i PubMed (se tabell 1). Artiklarna som valdes bort stämde inte överens med litteraturstudiens syfte, hade inte allmänsjuksköterskors perspektiv i fokus eller var andra litteraturstudier.
Urval 2
Andra urvalet gjordes genom att artiklarna skrevs ut, för att underlätta granskningen av materialet. Artiklarna lästes i sin helhet, individuellt av båda författarna, med litteraturens syfte samt inklusions- och exklusionskriterier i åtanke. Tre artiklar valdes bort på grund av otillräcklig förklaring av deltagare, två artiklar utgick från ledningens perspektiv, en artikel hade fler studenter än allmännsjuksköterskor som deltagare och två artiklar visade sig vara litteraturstudier. Till urval två valdes sex artiklar i Cinahl och fem artiklar i PubMed (se tabell 1). Granskningen i urval två resulterade i 11 artiklar.
Urval 3
9
Etiska överväganden
Vetenskapsrådets riktlinjer lägger tonvikten på en god forskning som är fri från fusk och ohederlighet vilket är viktigt för både individen och för samhällets utveckling (Vetenskapsrådet 2002). Enligt Forsberg och Wengström (2013) bör etiska överväganden göras innan en litteraturstudie påbörjas. Artiklarna som inkluderas i denna litteraturstudie har fått tillstånd från en etisk kommitté eller beskrev tydligt i artikeln att etiska överväganden har skett. Både positiva samt negativa team- och ledarskapsfaktorer redovisas i resultatet. Då alla artiklar var skrivna på engelska har innebörden av svåra ord i artiklarna diskuterats, översatts och jämförts med liknande ord eller meningar. Utvalda meningar och citat är skrivna i originalspråk för att undvika bristfällig och felaktig översättning. I denna litteraturstudie inkluderades endast peer-review artiklar för att säkerställa kvaliténs innehåll. Genom att presentera databasen, sökorden samt sökningsstrategi är det möjligt att följa litteraturstudiens process. Under skrivandet av litteraturstudien har även förförståelse av ämnet diskuterats och ifrågasatts mellan författarna, detta för att i möjligaste mån undvika personliga värderingar i val av artiklar, tolkningar och litteraturstudiens resultat.
Databearbetning
10
Resultat
Litteraturstudiens resultat är baserat på 11 artiklar av dem var två kvalitativa artiklar och nio kvantitativa artiklar. Vid bearbetning av artiklarna framkom så väll som huvudteman även underteman vilka delades upp mot Teamfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att
arbeta patientsäkert och Ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert (se Figur 2 & 3).
Figur 2. Teamfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert
11
Teamfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert
Resultatet som beskriver teamfaktorernas påverkan baserades på nio artiklar. Huvudtemat i detta resultat är förmåga att samarbeta. Huvudtemat delades in i två underteman, förmåga att
kommunicera och förmedla kunskap samt relationer i teamet genom respekt och konflikthantering.
Förmåga att samarbeta
Samarbetet i sig var den största positiva faktorn då det påvisades en förbättring av patientsäkerhetskulturen när ett samarbete i teamet skedde (Ammouri et al. 2015; Saleh et al. 2015; Manoljovich et al. 2014).
Förmåga att kommunicera och förmedla kunskap
12
Relationer i teamet genom respekt och konflikthantering
Genom att bygga upp en bra relation i teamet ökade patientsäkerheten (Kliger et al. 2015; Saleh et a. 2015; Manoljovick et al. 2014; Smeds Alenius et al. 2014).
Patientsäkerheten ökade när relationen och samarbetet i teamet präglades av respekt (Kliger et al. 2015; Saleh et al. 2015; Manoljovich et al. 2014; Smeds Alenius et al. 2014 ). I artikeln av Manojlovich et al. (2014) nämndes samarbete och respekt vara av varandra oberoende och positiva egenskaper som ökade patientsäkerhetsklimatet.
Konflikter i teamet visade sig vara negativt för patientsäkerhetsklimatet men det visade trotts detta inget samband mellan samarbete och patientsäkerhetsklimat respektive mellan respekt och patientsäkerhetsklimat (Manojlovich et al. 2014).
Ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert
Resultatet som beskriver ledarskapsfaktorernas påverkan baserades på sex artiklar. De två huvudteman i detta resultat är inspirera och motivera och att ge stöd.
Inspirera och motivera
Sjuksköterskornas förmåga att arbeta patientsäkert påverkades av ledarens förmåga att inspirera och motivera sina medarbetare (Lievens & Vlerick 2013; Garon 2012) samt att skapa ett klimat där medarbetare vågade tala om problem (Garon 2012).
Ledarens förmåga att ge sjuksköterskor känslan och möjlighet att vara delaktig visade sig höja patientsäkerheten (Smed Alenius et al. 2014; Lievens & Vlerick 2013 ). Delaktighet förmedlades genom att ge sjuksköterskor möjlighet att strukturera sitt arbete på egen hand (Lievens & Vlerick 2013). I artikeln av Farokhzadian et al. (2015) hade ledaren ett bristande ledarskapsbeteende vilket visade sig genom otillräcklig kontroll och förståelse av sjuksköterskors arbete. Detta förde med sig att sjuksköterskors känslor av medbestämmande sänktes och med det även patientsäkerheten. I artikeln av Smeds Alenius et al. (2014) fanns lika många sjuksköterskor som ansåg att personalen kände sig fria att ifrågasätta besluten som fattades i högre befattningen, och de som inte gjorde det. Men 29 % (n=9236) av sjuksköterskor hade ingen åsikt. Inget samband mellan sjuksköterskors möjlighet att vara delaktig och patientsäkerhet kunde uppvisas i resultatet av denna artikel. Genom att ledaren skapade delaktighet implementerade sjuksköterskor schemalagda ronder i artikeln av Dearmon et al. (2013), men även här visade resultatet endast en marginell förbättring av patientsäkerheten. I motsatt stod sjuksköterskornas syn till implementeringen vilket de ansåg vara väsentligt och utgjorde ett positivt inslag i deras arbete.
Ledarens förmåga att integrera teamet i målsättningen och uppfylla teamets förväntningar visades vara nödvändig för att kunna utveckla patientsäkerheten (Farokhzadian et al. 2015; Lievens & Vlerick 2013; Garon 2012). Sjuksköterskor som kände till målsättningarna och sin arbetsroll hade en högre följsamhet i patiensäkerhetsarbete (Lievens & Vlerick 2013). Sjuksköterskor som inte arbetade mot samma mål som ledaren, kunde vara otillfredsställda i sin arbetssituation. En sjuksköterska i artikeln av Farokhzadian et al. (2015) sammanfattade problematiken som följd:
In our meetings, managers ask us to brainstorm about the errors and patient safety incidents; but, they will resist any ideas which are in contrast to the ideas of some people. Safety culture has not been adopted; they still have traditional, rather than systemic, approaches to problems
13 När teamet delade samma mål uppvisades en ökning av patientsäkerheten (Kliger et al. 2015; Chang et al. 2011). Gemensamma målsättningar och likartade engagemang gjorde att sjuksköterskor uppnådde en ökad förståelse till patientsäkerhetsarbete (Kliger et al. 2015).
Ge stöd
Ledarens förmåga att stödja sjuksköterskor i deras arbete påverkade patientsäkerheten possitivt (Smeds Alenius et al. 2014). En sjuksköterska i artikeln av Garon (2012) uppgav att ett bra ledarskap kunde lyfta och stödja teamet vilket artikelns resultat påvisar även vara positivt för patientsäkerheten.
I think for us the biggest blessing has been the manager in our unit ...
She's a constant encourager and a leader (Garon 2012, s. 367).
14
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Litteraturstudiens resultat visar att både teamet och ledaren påverkade sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert på många sätt.
Resultatdiskussion
I denna litteraturstudie valdes att presentera teamfaktorer samt ledarskapsfaktorer för sig, vilket gjordes för att enklare utskilja faktorer som tillhör teamet ifrån de faktorer som tillhör ledaren.
Teamfaktorer
Kommunikation visades i denna litteraturstudie vara väsentligt för att sjuksköterskor skulle kunna uppnå ett patientsäkert arbete. Framförallt att kunna diskutera begångna fel och på så viss göra förbättringar inom deras arbete, höjde patientsäkerheten (Ammouri et al. 2015; Kliger et al. 2015; Saleh et al. 2015 ). Teamets förmåga att prata om fel utan att skuldbelägga den enskilda personen bör således vara nödvändig om andra fel ska kunna upptäckas och utvärderas för en höjning av patiensäkerheten. Det står i likhet med Kletz (2001) som poängterar att språket måste förändras för att kunna ändra kulturen av skuldbeläggning i diskussionen gällande misstag. Enligt honom letas i en kultur som är präglad av skuld inte endast efter orsak snarare letas efter förövaren. I artikeln av Leonard et al. (2014) nämns dessutom kommunikation som barriär då en feltolkning av det som sades kunde medföra en försämring av patientsäkerhet.
I denna litteraturstudies resultat visade sig att sjuksköterskor inte ansåg det vara relevant att prata om vardagliga händelser och rutiner i arbetet (Auserhofer et al. 2012). Det kan kännas märklig med tanke på att patientsäkerhet ska genomsyra hela vård- och omvårdnadsarbete enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Det dagliga arbetet bör enligt författarna snarare ses som ett område där patientsäkerhetsarbete sker konstant och där sjuksköterskor behöver ges tid för att reflektera om deras arbete för att upptäcka brister i patientsäkerheten.
I Ferguson et al. (2007) beskrevs vardagliga problem ofta ej kännbara eller så togs de för givet som vanliga händelser. Sjuksköterskor kände sig inte ansvariga för att förbättra situationen. Regelbunden avstämning mellan teammedlemmar där diskussionen var baserad på dagens upplägg av arbete visade sig var nödvändiga för att information inte skulle missas och det skulle finnas tid för att reflektera om händelser.
15
Ledarskapsfaktorer
I litteraturstudiens resultat framkom att 29 % (n=9236) av sjuksköterskorna inte hade någon åsikt om att få ifrågasätta beslut tagna i högre befattning (Smeds Alenius 2014). Detta väckte funderingar hos författarna om sjuksköterskorna inte var engagerade, kände sig inte delaktiga, kanske fick dålig feedback tidigare eller hade en kulturell vana att inte ifrågasätta. Sedan funderade författarna om sjuksköterskornas inställning påverkade patientsäkerheten negativt vilket inte nödvändig viss behöver vara. Resultatet kan förklaras med artikeln av Spreitzer (1995) där synen på medarbetarskap samt vilka förväntningar som finns hos varje medarbetare verka vara en viktig del i att önska vara delaktig i patientsäkerhetsarbete. Medarbetarnas inre motivation för deras arbete visade sig vara avgörande för att bli delaktig i genomförande av organisationens mål.
Resultatet i denna litteraturstudie visar att ledarskapsfaktorn att stödja sina medarbetare för att höja patientsäkerheten (Smeds Alenius et al. 2014; Garon 2012). Vilket författarna anse vara ett rimligt resultat med tanke på att sjuksköterskor har omvårdnadsansvaret och behöver känner sig stöd i utformning av deras mål och arbetsstruktur. Ledaren borde enligt Bass (1985) vara synligt och finnas tillgänglig för att teammedlemmarna borde kunna ventilera olika händelser. Vikten ligger i att ledaren borde ser och tar medlemmarna på allvar vilket skulle kunna höja teammedlemmarnas personliga deltagande i patientsäkerhetsarbete. Ledaren borde uppleva till sina egna förväntningar och krav som hen ställer till teamet för att kunna vara trovärdig i sitt ledarskap. Nilsson (2003) poängterar i sitt resultat att ledaren behöver vara karismatisk och ta individuell hänsyn till medarbetarna samt stimulera dem intellektuellt.
Metoddiskussion
För denna litteraturstudie valdes artiklar från databaserna CINAHL samt PubMed. Båda databaserna innehåller referenser av främst tidskriftsartiklar i bland annat omvårdnad, medicin samt angränsade områden och ansågs därför vara mest betydelsfulla för litteraturstudien. I andra databaser som till exempel PsycInfo och SweMed gjordes inga sökningar vilket kan ha fört med sig att andra artiklar inom valt ämne inte tagits upp.
För att genomföra strukturerade sökningar i databaserna, CINAHL och PubMed, användes samma sökord respektive sökord med samma innebörd. Sökordet teamwork fanns som MH i CINAHL men inte som MeSH i PubMed. Därför valdes sökordet patient care team i stället. I båda databaserna genomfördes sökningen med sökorden leadership. Sökordet nurse användes inte i någon av sökningarna då det visade sig att inga nya artiklar tillkom.
16
Klinisk betydelse
Patientsäkerhet är sedan år 2000 ett nytt begrepp för många i vården. Patientsäkerheten har befäst sin ställning i vårdens kvalitetsarbete och via detta diskuteras det allt mera på ledningsnivå men en fullständig integrering i omvårdnadens arbete har inte skett än. Det är viktigt att sjuksköterskor förstår hur de påverkas av sin omgivning i förhållande till att kunna arbeta patientsäkert. Flera mätningar i vården samt omsorgen visar att en ökning av patientsäkerheten har skett. Trots detta uppstår skador som till exempel fall eller sepsis som kunde ha förhindrats om integrering av patientsäkerhetskulturen haft en större betydelse i arbetet. Onödigt lidande för patienten skulle därigenom kunna minskas. Teamet samt ledaren av teamet står sjuksköterskor närmast i det dagliga arbete och kan stötta sjuksköterskors strävan i att arbeta patientsäkert.
Denna litteraturstudie undersökte team- samt ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Resultatet består av 11 artiklar och kan ses som ett bidrag till att skapa en översyn i detta ämne. Den är på inget sätt en heltäckande studie i förhållande till ämnet. Artiklar från olika länder har ingått i studien vilket gjort det omöjligt att applicera resultatet till ett specifikt land och kan på så sätt endast ses som ett resultat av denna litteraturstudie. Förhoppningen med studien var att bredda synen på faktorer som påverkar sjuksköterskor i patientsäkerhetsarbete och visar att det finns ett behov till mer forskning.
Förslag till fortsatt forskning
Under litteraturstudiens arbete upptäcktes att vetenskaplig forskning om olika ledarskapsstilar och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården var begränsad. Gruppdynamiken i teamet nämndes för det flesta i sambandet med samarbetet mellan fysioterapeut och sjuksköterskor. För att få en samlad bild av sjuksköterskors möjlighet att jobba patientsäkert borde flera faktorer integreras samt flera studier genomföras för att se om resultatet blir likartat. Några faktorer som kan anses vara viktiga i detta samband kan vara sjuksköterskors arbetsmiljö, arbetsbelastning och inte minst sjuksköterskors egna kunskaper och värderingar till patientsäkerhet. Även olika ledarskapsstilar kunde undersökas i förhållandet mot olika slags hälso- och sjukvårdspersonal samt organisationsstruktur.
Slutsats
17
Referenser
*Ammouri, A.A., Tailakh, A.K., Muliira, J.K., Geethakrishnan, R., Phil, M. & Geethakrishnan, S.N. (2015). Patient safety culture among nurses. International Nursing
Review, 62 HYPERLINK "http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/inr.2015.62.issue-1/issuetoc"( HYPERLINK 1/issuetoc"1 HYPERLINK "http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/inr.2015.62.issue-1/issuetoc"), 102–110.
Aspden, P., Corrigan, J., Wolcott, J. & Erickson, S. (2014). Patient Safety: Achieving a New
Standard for Care. Washington: National Academies Press
*Ausserhofer, D., Schubert, M., Engberg, S., Blegen, M., De Geest, S. & Schwendimann, R.(2012). Nurse-reported patient safety climate in Swiss hospitals. Swiss Medical Weekly. 20 januari.
Bass, B. M., Avolio, B. J., Jung, D. I., & Berson, Y. (2003). Predicting Unit Performance by Assessing Transformational and Transactional Leadership. Journal of Applied Psychology, 88, 207–218.
Batalden, P. (2011) The Leader’s Work in the Improvement of Healthcare. Quality & Safety
in Health Care, 23, 92-96
Börjesson, L. (2001). Utveckla teamet – en bok om gruppers utveckling. Solna: Metoda.
*Chang, C-W., Huang, C.-H-, Chiang, C-Y., Hsu, C.-P. & Chang, C.-C. (2011). Social capital and knowledge sharing: effects on patient safety. Journal of Advanced Nursing. 68 (8). 1793-1803.
Christoffersen, S.A. (2007). Professioner och professionsetik - vad är det? Professionsetik. Malmö: Gleerups, ss. 27-54.
Cox, S. & Cox, T. (1991). The Structure of Employee Attidues to Safety: a European Example. Work & Stress. (5), ss. 93-106.
Critchey, D. (2001). Reflection. Developing leaders: making the best use of national leadership programmes. Nursing Management, 8 (6), 32-33.
*Dearmon, V., Roussel, L., Buckner, E., Mulekar, M., Pomrekne, B., Salas, S., Mosley, A., Brown, S. & Brown, A. (2013). Transforming Care at the Bedside (TCAB): Enhancing Direct Care and Value-added Care. Journal of Nursing Management. 21 (4). 668-678.
18 *Farokhzadian, J., Dehghan, N. & Borhani, F. (2015). Rocky milieu: Challenges of effective integration of clinical risk management into hospitals in Iran. Int J Qualitative Stud Health
Well-being, 10, 27040-51
Ferguson, L., Calvert, J., Davie, M., Fallon, M., Fred, N., Gersbach, V., & Sinclair, L. (2007). Clinical leadership: using observations of care to focus risk management and quality improvement activities in the clinical setting. Contemporary Nurse: A Journal for the
Australian Nursing Profession, 24(2), 212-224
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
*Garon, M. (2012)Speaking up, being heard: registered nurses’ perceptions of workplace communication. Journal of Nursing Management. 20, 361-371
Hill, J. (2012). Patient Safety and Ethics: A Conflict of Goods. Clinical Journal of Oncology
Nursing. 16 (6). 575 - 576.
Hongwei, H., Yehuda, B. & Chieh-Peng, L. (2014). Modeling team knowledge sharing and team flexibility: The role of within-team competition. Human relations, 67(8), 947-978.
Kletz, T. (2001). Learning from accidents 3 uppl. Boston: Gulf Publishing.
*Kliger, J., Singer, S., & Hoffman, F. (2015). Using the Integrated Nurse Leadership Program to Reduce Sepsis Mortality. The Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety. 41(6), 264-272
Kohn, L.T., Corrigan, J.M. & Donaldson, M.S. (1999). To Err Is HUMAN. (Institute of Medicine) DOI: HYPERLINK "http://dx.doi.org/10.17226/9728" HYPERLINK "http://dx.doi.org/10.17226/9728" HYPERLINK "http://dx.doi.org/10.17226/9728"10.17226
HYPERLINK "http://dx.doi.org/10.17226/9728" HYPERLINK
"http://dx.doi.org/10.17226/9728"HYPERLINK "http://dx.doi.org/10.17226/9728"
HYPERLINK "http://dx.doi.org/10.17226/9728"/ HYPERLINK
"http://dx.doi.org/10.17226/9728"9728
Landstinget i Östergötland (2001). Multiprofessionella TEAM i vården – Fördelar och
fallgropar. (Rapport nr 8, Dnr 525/99). Östergötland
Leonard, M., Graham, S. & Bonacum, D. (2014). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. Quality and Safety in Health
19 *Lievens, I. & Vlerick, P. (2013). Transformational leadership and safety performance among nurses: the mediating role of knowledge-related job characteristics. Journal of Advanced
Nursing. 70(3), 651–661
Lind, J.-I. (2006). Processtyrning ska ge bättre resultat för patienten. Nationellt forsknings
program om sjukvårdens förändringar – En antologi. Stockholm: Sveriges Kommuner och
Landsting [SKL].
*Manojlovich, M., Kerr, M., Davies, B., Squires, J., Mallick, R., & Rodger, GL. (2014). Achieving a climate for patient safety by focusing on relationships. International Journal for
Quality in Health Care. 26 (6), 579–584
Nilsson, K. (2003). Mandat – Makt – Management. En studie av hur vårdenhetschefers
ledarskap konstrueras. (Akad. avh.) Acta Univerisatis Gothenburgensis, Göteborg.
Organisation for Economic Co-operation and Development [OECD] (2007). Health Data. HYPERLINK "http://www.oecd.org/health" HYPERLINK "http://www.oecd.org/health" HYPERLINK "http://www.oecd.org/health"www.oecd.org/health [2016-03-29]
Porter-O`Grady, T. (2003a). A different age for leadership, part 1. Journal of Nursing
Administration, 33 (10), 105-110.
Porter-O`Grady, T. (2003b). A different age for leadership, part 2. Journal of Nursing
Administration, 33 (3), 173-178.
*Saleh, A.M., Darawad, M.W. & Al-Hussami, M. (2015). The perception of hospital safety culture and selected outcomes among nurses: An exploratory study. Nursing and Health
Sciences. 7. November.
Sammer, C., Lykens, K., Singh, K., Mains, D. & Lackan, N. (2010). What is Patient Safety Culture? A Revuew of the Literature. Journal of Nursing Scholarshi. 4: 156-165
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821 Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
*Smeds Alenius, L., Tishelman, C.,Runesdotter, S. & Lindqvist, R. (2014). Staffing and resource adequacy strongly related to RNs' assessment of patient safety: a national study of RNs working in acute-care hospitals in Sweden. BMJ Qual Saf, 14. Oktober.
Socialstyrelsen (u.å.). Lex Maria.
http://www.socialstyrelsen.se/lexmaria [2016-03-15]
20 Socialstyrelsen (2015). Patientsäkerhet.
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet [2016-03-13]
SOSFS (2011:9). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen.
Spreitzer, Gretchen M (1995). Psychological Empowerment in the Workplace: Dimensions, Measurement, and Validation. The Academy of Management Journal, 38(5), 1442-1465
Svensk Sjuksköterskeförening (2014). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad.
http://www.swenurse.se/vi-arbetar-med/kvalitet/strategi-for-kvalitetsutveckling-av-omvardnad/ [2016-03-15]
Sverige kommuner och landsting (2011). Säkrare vård och omsorg: Handbok i grundläggande patientsäkerhetsarbete. Stockholm: Sveriges Kommun och Landsting.
Sverige kommuner och landsting (2014). Vad är patientsäkerhet?.
http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vadarpatientsakerhet. HYPERLINK
"http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vadarpatientsakerhet.821.html"821 HYPERLINK "http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vadarpatientsakerhet.821.html".html [2016-02-04].
Statistiska Centralbyrån [SCB] (2014). Mäns medellivslängd för första gången över 80 år. HYPERLINK "http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Mans-medellivslangd-for-forsta- gangen-over-80-ar/medellivslangd-for-forsta-gangen-over- HYPERLINK statistik/Artiklar/Mans-medellivslangd-for-forsta-gangen-over-80-ar/"80 HYPERLINK "http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Mans-medellivslangd-for-forsta-gangen-over-80-ar/"-ar/[ HYPERLINK "http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Mans-medellivslangd-for-forsta-gangen-over-80-ar/"2015-12-10]
Sveriges kommuner och landsting & Socialstyrelsen (2015). Öppna jämförelser 2014 - Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och län. (Socialstyrelsen: 2015-1-4). LTAB: Socialstyrelsen och Sveriges Kommunder och Lansting.
Teamarbete och förbättringskunskap. Två kärnkompetenser för god och säker vård. (2013).
Solna: Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet
Thylefors, I. (1991). Ledarskap i vård, omsorg och utbildning. Stockholm: Natur och Kultur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Författare, år, land
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Ammouri, A.A., Tailakh, A.K., Muliira, J.K., Geethakrishnan , R., Phil, M. & Geethakrishnan , S.N. 2015 Oman Patient safety culture among nurses
Syftet med denna artikel var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om patientsäkerhets- kulturen och att identifiera de faktorer som påverkade säkerhets-kulturen. Metod: Kvantitativ metod. Deskriptiv tvärsnittstudie. Datainsamling: Enkäten "Hospital Survey on Patient Safety Culture" [HSOPSC] Urval: Strategiskt urval Deltagare: 414 sjuksköterskor. Poweranalys: 84 sjuksköterskor. Artikelns resultat visar att faktorer som
kommunikation om fel mellan kollegor, teamwork mellan avdelningar, bra kommunikation vid överlämning, stöttning från ledaren samt konstruktiv feedback från ledaren när fel hade begåtts vara relevanta för att höja patientsäkerhets-kulturen. Ausserhofer, D., Schubert, M., Engberg, S., Blegen, M., De Geest, S. & Schwendimann, R. 2012 Schweiz Nurse reported patient safety climate in Swiss hospitals
Syftet med denna artikel var att mäta patientsäkerhets- klimatet för att identifiera organisatoriska problem för att höja patientsäkerheten . Metod: Kvantitativ metod Tvärsnittsstudie Datainsamling: Enkäter: Safety Organizing Scale [SOS] Urval: Icke slumpmässigt Deltagare: 1633 sjuksköterskor Bortfall: 28 % (635 sjuksköter- skor) Artikelns resultat visar att faktorer som att
Författare, år, land
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Chang, C-W., Huang, C.-H-, Chiang, C-Y., Hsu, C.-P. & Chang, C.-C. 2011 Taiwan Social capital and knowledge sharing: effects on patient safety
Syftet med denna artikel var att undersöka vilka sociala faktorer som påverkade beteendet att dela med sig av kunskap samt vilken effekt de hade på patientsäkerheten . Metod: Kvantitativ metod. Tvärsnitsstudie Datainsamling: Enkät Urval: Icke slumpmässig. Deltagare: 797 sjuksköterskor Bortfall: 122 sjuksköterskor Artikelns resultat visar en höjning av patientsäkerhet när teammedlemmarna delade med sig av sin kunskap. När teamet delade samma mål uppvisades en ökning av patientsäkerheten, vilket ansågs som statistisk signifikant. Dearmon, V., Roussel, L., Buckner, E., Mulekar, M., Pomrekne, B., Salas, S., Mosley, A., Brown, S. & Brown, A. 2013 USA Trans-forming Care at the Bedside (TCAB): Enhancing Direct Care and Value-added Care
Författare, år, land
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Farokhzadian, J., Dehghan, N. & Borhani, F. 2015 Iran Rocky milieu: Challenges of effective integration of clinical risk management into hospitals in Iran
Syftet med denna artikel var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av implementering av ”clinical risk management” [CRM] vilket initierades för att höja patientsäkerheten . Metod: Kvalitativ metod. Analys: Konventionell innehållsanalys utifrån Lundman och Graneheim. Datainsamling: 22 stycken semi- strukturerade intervjuer, fältanteckningar och relevanta dokument. Urval: Purposive sampling Deltagare: 20 deltagare varav 11 sjuksköterskor Bortfall: 0 Artikelns resultat visar att ett bristande ledarskapsbeteende då ledaren hade otillräcklig kontroll och förståelse av sjuksköterskors arbete samt en annan målbild än sjuksköterskor medförde att sjuksköterskornas känslor av medbestämmande och med det även patientsäkerheten sjönk. Dessutom kände sjuksköterskorna skuld samt rädsla för bestraffning när de gjorde något fel vilket medförde att de inte vågade berätta om händelse till ledaren. Även det sänkte
Författare, år, land
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Kliger, J., Singer, S., & Hoffman, F. 2015 USA Using the Integrated Nurse Leadership Program to Reduce Sepsis Mortality
Syftet med denna artikel var att genom implementering av modellen Integrated Nurse Leadership Program [INLP] minska patientdödlig-heten av sepsis. Metod: Kvantitativ metod. Datainsamling: Enkät: INLP inpact servey Urval: Icke slumpmässigt Deltagare: N=172 n=133 sjuksköterskor Bortfall: 0 Artikelns resultat visade att patient- säkerheten ökade med implemen-tering av INLP (Integrerated Nurse Leadership Program) En bra relation i teamet, samma målsättning, kommunikation om begångna fel samt respekt mellan teammedlemmar visade sig bidra till en ökning i patientsäkerheten. Lievens, I. & Vlerick, P. 2013 Belgien Transformationa l leadership and safety performance among nurses: the mediating role of knowledge-related job characteristics
Författare, år, land
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Saleh, A.M., Darawad, M.W. & Al-Hussami, M. 2015 Jordanien The perception of hospital safety culture and selected outcomes among nurses: An exploratory study
Syftet med denna artikel var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om säkerhetskulturen på jordanska sjukhus samt att identifiera förhållandet mellan säkerhetskultur och patientsäkerhet. Metod: Kvantitativ metod. Deskriptiv studie Datainsamling: Enkätformulär Urval: Randomiserad stratifierad samt bekvämlighetsurva l Deltagare: n=242 sjuksköterskor Bortfall: 158 sjuksköterskor Artikelns resultat visar att samarbetet i sig var den största positiva faktorn för att höja
patientsäkerhet. Kommunikation inom teamet visade sig vara en faktor i att åstadkomma patientsäkerhet. Genom att diskuterades begångna fel var det möjligt att undvika
