Läxor ur tre perspektiv - Lärarens, Förälderns och Elevens berättelser om läxor.

Estetiska - filosofiska fakulteten

Johanna Erlandsson

Läxor ur tre perspektiv -

Lärarens, förälderns och elevens berättelser om läxor.

Homework from different perspective -

Teachers, parents and students stories about homework

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 2011-01-18

Handledare: Håkan Löfgren

Tack till de Lärare, Föräldrar och Elever som har deltagit i min undersökning.

Vill även rikta ett stort tack till De som hjälpt till och stöttat under processen.

Sammanfattning

Detta examensarbete handlar om läxans betydelse från ett lärar-, föräldra- och elevperspektiv.

I bakgrunden behandlas läxans historik och läroplanerna (Lpo) genom åren. Vi tittar även lite närmre på läxläsningsföretagen som har startats runt om i Sverige. Företagens syfte och efterfrågan. Parallellt tittar vi också på vad politikerna anser om det. Litteraturgenomgången tar upp både positivt och negativt med att använda sig av läxan som en del av undervisningen.

Undersökningen är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer med lärare, föräldrar och elever. I samband med läxläsningen ville eleverna gärna ta hjälp av IKT, Information och KommunikationsTeknik, i samband med läxläsningen, lärarna ansåg att IKT är framtiden meddans föräldrarna var starka motståndare till det. Vissa forskare anser att läxan skapar oro och andra forskare menar på att läxan ger en bra träning inför det livslånga lärande.

Sökord: Läxa, elever, skola och kommunikation.

Abstract

This examination work is focus on the meaning of having homework from three different perspectives – teacher, parent and pupil.

The work has got a historical connection and also takes a look at the curriculums coming and going through the years.

We do take a closer look at the “homeworkdoing” companies that has established in different places in Sweden. Their intentions and if there is a request of their services.

We have also tried to find out what the politicians opinions are about this matter.

In the literature we can find both good and bad aspects about using the homework as a part of the education.

The method used is qualitative interviews with teachers, parents and pupils. Among the answers we can see that a pupil thinks that intermedia and computers is a popular help when doing your homework. The teacher do also think that intermedia will be an important tool in the future while parents are big antagonists in using computers.

There is a disagreement among researchers; some means that homework’s create concern while others claim that homework is good exercise in your education/lifelong learning.

Keyword: Homework, pupil, school and communication.

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Syfte 1

1.2 Frågeställningar 1

2. Bakgrund 2

2.1 Läxans Historia 2

2.2 Läxor – debatten bland pedagoger 2

2.3 En marknad för läxläsningen 3

2.4 Läroplanerna genom åren 5

3. Litteraturgenomgång 6

3.1 Definitionen av läxor 6

3.2 Positivt med läxor 6

3.3 Problem med läxor 8

4. Metod 9

4.1 Genomförande 10

4.2 Urval 11

4.3 Metoddiskussion 11

4.4 Etik 12

5. Resultat 12

5.1 Resultat från lärarperspektiv 12

5.2 Resultat från föräldra perspektiv 13

5.3 Resultat från elevperspektiv 14

5.4 Sammanfattning av resultaten 15

6. Diskussion 16

6.1 Giltighet 16

6.2 Relation från tidigare forskning och litteratur 16

6.3 Min reaktion 18

7. Avslutning 20

Referenser 21

Bilaga 1 23

Bilaga 2 24

1. Inledning

För vems skull har vi läxor, är det för lärarna, föräldrarna eller eleverna. Är det kanske till och med för läxläsningsföretagen? Alla har vi någon gång varit i kontakt med läxor av olika slag och alla har en uppfattning om vad läxor betyder eller vad man tycker om läxor.

Diskussionerna kring ämnet har varit många under åren, alla har diskuterat det utifrån sitt perspektiv antingen man ser det från lärarperspektiv, föräldraperspektiv eller elevperspektiv.

Ändå verkar ingen nöjd med vare sig det ena eller andra. I DN (2010) står det om

läxföretagen som växer i Sverige, och det gav mig nya tankar om ämnet. Varför ha läxa om man som förälder väljer att köpa tjänsten, när det står i läroplanerna att skolan ska ha ett nära samarbete med hemmen. Grundtanken måste ju försvinna om man som förälder överlåter läxan till ett vinstbringande företag. Det vore intressant att få höra vad lärare, föräldrar och elever anser om läxor.

1.1 Syfte

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka läxors betydelse från lärarperspektiv, föräldraperspektiv och elevperspektiv. Alla perspektiv synliggörs genom berättande där läxorna står i fokus.

1.2 Frågeställningar

Hur ser lärare, föräldrar och elever på läxor?

Hur ser kommunikationen ut mellan skola och hemmen sett från de olika perspektiven, vad gäller läxan?

Anser lärare, föräldrar och elever att läxor bidrar till ökad inlärning?

2. Bakgrund

Läxans historik har ändrats från traggelläxa till problemlösande läxa och tillbaka igen. Läxan

har diskuterats under alla år och alla har något att säga om den. En del anser att läxan ger en

stressande effekt på eleverna och vissa anser att man bör ha den för att höja kunskapen hos

eleverna. Läxan har även blivit en marknad för läxläsningsföretagen som finns i våra större

städer idag. Vad säger då våra läroplaner om läxan, den har ju också ändrat sin uppfattning och vi väntar med spänning vad som kommer i den nya läroplanen 2011.

2.1 Läxans historik

Läxan var en viktig del av skolarbetet i början av 1900-talet. Man menade på att läxorna var viktiga för uppfostran, att hjärnan var en muskel som man skulle träna upp (Cooper, 2001).

Man kunde memorera multiplikationstabellen, namn, datum osv. Detta ansågs leda till ökad inlärning utan också till bra mental träning. Traggelläxan kunde göras hemma. Under 40-talet så kom en kraftig reaktion mot läxor. Hur skulle man förhålla sig till dem, skulle de använda sig av ”traggel” läxor eller problemlösande läxor? Under 50-talet så anser man att läxorna inte ger eleverna ökad inlärning men i samband med att Sputnik blir uppskjuten så ändras deras syn och man blir bekymrad över att eleverna inte får tillgång till den senaste tekniken, (Cooper, 2001). De gick gradvis tillbaka till den memorerade läxan och på 60-talets mitt så vände det ännu en gång mot traggelläxan, när det visade sig att studenterna inte klarade av att prestera. På 80-talet ansågs det viktigare med läxor igen. Enligt en rapprot som gjordes 1983 ansågs det att den amerikanska utbildningen var medelmåttig så lärarna trycker på att läxorna behövs för att öka den akademiska standarden. Vid millenniumskiftet sker en stor förändring där föräldrarna visar sitt missnöje. Genom Amerikansk media framkommer det att eleverna är stressade av arbetsbördan, ska 8 åringar vara utbrända redan? (Cooper, 2001)

2.2 Läxor – debatten bland pedagoger

Peter Frosts (1999), f.d. rektor i Strömsund, anser att läxor är orättvisa och otidsenliga.

Läxorna gör intrång i elevernas fritid och sociala liv.

Han säger att förr fanns det oftast en vuxen hemma under eftermiddagen men nu är det

vanligare att de vuxna arbetar och då försvinner stödet för eleven i deras läxläsning. Frost

(1999) menar att läxan är något från en förgången tid som bör ändras och att den bara skapar

konflikter i hemmen (Frost, 1999). I en artikel från Syd Svenska skriver Westlund (2010),

docent i pedagogik på Linköpings Universitet, att beroende av läxans svårighet så eventuellt

behövs föräldrarna som stöd till eleven. Då syns de stora klyftorna tydligt, när en del har sina

föräldrar närvarande och de som inte har samma stöttning av dem. Westlund menar på att

vissa elever behöver ha stöttning för att klarar av läxan. Hon menar också att det är viktigt

vilken läxa eleverna får hem, om det är uppgifter som de gått igenom under skoldagen eller

om det är helt nya uppgifter. Ska man fundera på att förlänga skoltiden under dagen, så att

eleverna hinner med de uppgifter de ska hinna med? De flesta lärare problematiserar inte

läxorna, man jobbar inte med läxornas betydelse på lärareutbildningar, så när de är

nyutexaminerade lärare så lever deras egna tidigare erfarenheter om läxan kvar (Westlund, 2010). Lucas Forsberg (2010), filosofi doktor, menar att föräldrarna idag får agera som

”hjälplärare” och att samarbetet mellan skolan och föräldrarna under de senaste 35 åren har blivit mer intensivt. Han (2010) antyder att det nästan inte finns någon from av forskning kring varför skolorna har läxor och vad det gör för elevernas inlärning. Westlund (2010) lyfter fram att politikerna anser att länken mellan skola och förälder som något positivt och

självklart och där föräldrarna får en dörr i in skolans värd. Om läxläsningsföretagen blir accepterade så försvinner grundtanken med läxor. Hon menar också att många föräldrar efterfrågar läxor. Föräldrarna anser också, enligt Westlund att en bra skola och en bra lärare är desamma som läxor. Westlund vill gärna vända på det och säga att en duktig lärare ser till att läxor blir onödiga (2010).

2.3 En marknad för läxläsningsföretagen

I samband med att föräldrastödet minska för vissa elever så ökar efterfrågan på

hushållsnäratjänster inom, barntillsyn, städhjälp och till och med läxhjälp, (Person m.fl, 2010). I större städer kan man köpa hjälp av ett så kallat läxhjälpsföretag, exempelvis från My Academy, som startades 2005 i Stockholm och finns nu i åtta städer. Företagets huvudidé är att en pedagog kommer hem till familjerna och stöttar eleven. De erbjuder även

barnvaktstjänster med pedagogisk inriktning. I höst ska My Academy även ge föräldrakurser.

Ett annat av dessa företag startades 2008, UpGrades, 2008,det har vuxit och finns nu i sju städer. Grundtanken är att grundskoleelever och gymnasieelever ska bli coachade av universitetsstuderande för att få en koppling till högre studier. Det sista företaget heter Edukator. De startades av elever på Handelshögskolan och såg affärsiden när de fick telefonsamtal från oroliga föräldrar. Edukator inriktar sig på helgkurser inför nationella proven och sommarkurser för att ge eleverna en förhandstitt av de kommande studierna. På landsbygden eller i mindre städer finns det inte tillgång till denna läxhjälp, inte än så länge.

I och med att läxläsningsföretagen tagit fart i Sverige så menar partierna i stort att det är fritt fram, men det finns ju partier som anser att dessa företag delar samhället i två skikt, de som har råd och de som inte har råd att ta hjälp av dessa.

Moderatarenas Margareta Pålsson anser att varje enskild skola får bestämma själva om läxor och att de inte har något emot att det finns kommersiella företag. Gunilla Tjernberg,

Kristdemokraterna, menar på att politiker inre ska agera moralklockor om en förälder vill lösa

läxsituationen på detta sätt. Kd finner även att huvudutbildningen ska ligga på skolan och att

skolan i sin tur kan ge läxor som ett komplement till undervisningen. Centerpartiet ser inget hinder med dessa företag, en bra del i skolarbetet menar Centerns Sofia Larsson. Enligt Folkpartiet och Jan Björklund så är det bra och viktigt med läxor. Eleverna får träna sig i att ta eget ansvar samtidigt som föräldrarna engageras. De påpekar också att skolan borde ge

möjlighet till läxhjälp om inte föräldrarna har det men om man måste ta hjälp av

läxhjälpföretagen så är det tillåtet. Mats Pertoft, Miljöpartiet, lägger ansvaret på skolan och läraren, läxorna bör klaras av under skoldagen och politikerna ska inte avgöra även om det är politikerna som avsätter medel för det. Miljöpartiet ställer också frågan om vem det är som har råd att köpa dessa tjänster? Socialdemokraterna är positiva till läxor men det ska finnas tillgång till hjälp i skolan eftersom familjesituationerna ser olika ut. Läxläsningsföretagen är ett tecken på att det idag inte fungerar, menar Ylva Johansson. Alla ska ha rätten till utbildade pedagoger under skoltid. Alla har inte den ekonomiska möjligheten att ta hjälp av

läxläsningsföretagen påpekar Rossana Dinamarca, Vänsterpartiet.

2.4 Läroplanerna genom åren

I läroplanen (Lgr62) från 1962 beskrivs läxan som ett väsentligt inslag i elevernas

"arbetsfostran" men även ett tillfälle för eleverna att befästa sina kunskaper och färdigheter.

I grundskolans läroplan från 1969 (Lgr -69) står formuleringen:

"Hemuppgiften bör/.../ i största möjliga utsträckning vara frivilliga för eleverna".

Lgr 80 (Läroplan för grundskolan från 1980) brukar betraktas som den läroplan som återinför läxorna i skolan. Det sker på en enda rad: "Hemuppgiften för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt".

I Lpo 94 (Läroplanen 1994) står att ökat elevinflytande - ökar ansvar. Men det finns inte en rad som tar upp hemuppgifter eller någon form av begreppet läxa. Det står däremot att skolans uppdrag är att:

”främja lärandet där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete

med hemmen ska skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande

människor och samhällsmedlemmar”.

”vara ett stöd till familjerna i deras ansvar för barnens uppfostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen”.

Coopers (2001) sätt att se historiken med läxor löper nästan parallellt med läroplanerna i Sverige, i Lpo -62 står det att eleverna ska befästa kunskap och färdigheter med läxan som grund och i Lpo –69 så ska läxan vara frivillig. Enlig Cooper så vänder trenden, i mitten av 60-talet, mot traggelläxan men under 80-talet så anser Cooper (2001) och Lpo -80 att läxan bör finnas med för att öka inlärningen. Lpo -94 står det inget om läxor men man trycker på samarbete med hemmen. Vid millenniumskiftet så uttrycker man att eleverna är stressade av läxorna och det ska bli spännande att se den nya läroplanen som kommer 2011.

3. Litteraturgenomgång

Under detta kapitel så får vi reda på vad forskningen säger om ämnet. Vissa anser att läxan bör finnas för att det bidrar till ökad inlärning och att det kan främjar föräldraengagemang men att det också kan leda till stress och oro. Cooper (2001) är professor vid psykologiska institutionen vid universitetet i Missouri – Columbia, han anses vara den ledande expert på läxor. När det debatteras om ämnet i media så hänvisas det oftast till hans arbete.

3.1 Definition av ordet läxa

Coopers (1989) definition av begreppet läxa är en uppgift som eleverna blivit tilldelande av läraren, den ska göras efter skoltid. Cooper (1998) menar att det inte är konstigt att

forskningsöversikter speglar samhällets och skolans utveckling. Ljunggren (1993) förklarar orden arbete till ”möda” och läxa till ”läsning” Ljunggren menar då ”att läsa med möda” eller

”mödosamläsning”. Hellstens (1997) tolkning av läxan är att den framträder som en symbol som bara ska finnas med i undervisningen i stället för en arbetsmetod som man kan använda sig av. Ordet läxa har i stort sett samma innebörd för de flesta bara att man använder olika ord. Cooper (2001), Ljunggren (1993) och Hellsten (1997) tolkar läxa som ett slags arbete som ska genomföras efter skoltid och att den går att variera men att grundprincipen alltid är den samma.

3.2 Positivt med läxor

Cooper (2001) delar in läxan i olika grupper, syftet med läxa, svårighetsgrad av läxa, mängden läxa, individualiseringen av läxan, valfrihet av läxan och det sociala sammanhang som läxan ges i. Han anser att eleverna lär sig studieteknik av läxläsningen, där de ska träna upp att planera sin tid och träna sig i att bli självständiga i det livslånga lärandet. Forskningen under senare delen av 80-talet visar i en undersökning där 3,300 elever på 30 olika skolor i elva stater runt om i USA, att äldre elever hade fördel av läxor medan de yngre inte visade någon form av ökad inlärning. Cooper anser att det beror på koncentrationsfaktorn, de yngre barnen har svårare att hålla fokus på läxan när det finns så mycket annat spännande hemma.

Han anser även att de yngre inte har hunnit tränat upp sin inlärningsteknik ännu.

Cooper (2001) menar att läxan fungerar bäst när innehållet inte är helt nytt för eleverna där hemuppgifterna är relativt enkla och tillvägagångssättet är givet. Forskningen tyder på att elevernas läxa ska kopplas ihop med deras vardag samtidigt som det ska bidra till att öka deras kunskaper för ett lärande för livet. Läxan är positiv från föräldrarnas perspektiv, dels för att få en inblick i vad som händer i skolan och dels för att föräldrarna ska bli involverade i skolarbetet (Cooper 2001). Lindell (1990) har samma utgångspunkt som Cooper, han trycker också på samspelet och kommunikationen mellan de tre inblandade dvs. läraren, föräldrarna och eleven. Eget arbete eller läxor fungerar som ett inslag i elevernas vardag, ett sampel mellan inre faktorer som exempelvis elevernas erfarenheter och yttre faktorer som till exempel elevernas arbetsmiljö, (Cooper, 2001). Läxan som pedagogisk princip? Jo, om man kopplar samman läxan med undervisning så får man kommunikationen på olika vis

redovisade under ett läxförhör, då tränas eleven återigen inför det livslånga lärandet och vi kan koppla ihop det med elevens vardagsliv, (Ljunggren, 1993).

Sammanfattningsvis ser Cooper (1998) att läxläsningen inte ökar elevernas inlärning för de yngre åldrarna men på de högre stadierna så ökar den. Det är en bra koppling för att få föräldrarna engagerade i skolarbetet. Brock, Lapp och Flood m.fl. (2007) beskriver att föräldrarna räknar med att barnen får läxa och i samband med läxorna så uppkommer en naturlig kontakt med föräldrarna. Det är lärarens uppgift att planera och förbereda läxan så det anpassas till eleven, (Brock, Lapp och Flood m.fl. 2007). Cooper (2001) anser precis som Brock, Lapp och Flood m.fl. att det är läraren som bör vara uppmärksam över vilka uppgifter som ges. Lärarna bör även ta i beaktning hur hemsituationen ser ut.

Läraren i samråd med föräldrarna kan utveckla en individuell läxa för eleven så de kan

utveckla sin studieteknik. En undersökning visade att genomsnittstiden för läxor under en

vardagkväll är ca 40 minuter för ”lågstadiet”, 70 minuter för ”mellanstadiet” och 100 minuter

för ”högstadiet”, (Cooper, 2001). Läxan enligt Cooper (2001) bör anpassas efter de olika

årskurserna och i de yngre årskurserna ska koncentrera sig på uppgifter som blir en repetition av lektionen, (2001).

Läxan kan vara en ”traggelläxa” inom exempelvis matematik och svenska, man övar på samma saker under skoldagen som man har i läxa. Man forsätter att lägga betoning på att läxan ska uppfylla ett syfte för eleven på olika stadier under grundskolan, (Brock, Lapp och Flood m.fl., 2007).

Matti Bergström (1999) läkare och professor emeritus i fysiologi, anser att vi ska ge material och vägledning till våra elever men inte styra dem utan låta eleverna utvecklas fritt (1999).

Ebbe Lindell, pedagogikprofessor, fick i uppdrag av Skolöverstyrelsen att sammanställa svensk läxforskning på 1990-talet och den färdiga texten blev en relativt tunn bok som heter

”Läxor – hemarbetets utformning och effekter” (1990). Lindell (1990) skriver att man utgår från hur många läxor som ges, istället för att avläsa hur lång tid läxan tar. Man tar upp även genus frågan där det visade sig att flickor hellre gör sina läxor i hemmiljö och pojkar vill göra dem i skolans lokaler. Kan man bygga en verksamhet på ett sådant upplägg? Även här tas föräldrastödet upp som en viktig del av lärandet (Lindell, 1990).

3.3 Problem med läxor

Cooper (2001) har hittat tecken på att det kan vara negativt med föräldrastöd i samband med läxorna, han menar på att föräldrarna ger olika stöd, exempelvis vissa föräldrar ”stöttar i bakgrunden”, det är de finns med som ett stöd för eleverna om det skulle behövas. En annan grupp är de” strukturgivarna” föräldrarna, de som styr läxsituationerna och inte låter eleverna själva försöka. Har man föräldrar från båda dessa grupper så anser Cooper (2001) att det ger positiva effekter av läxläsningen. En stor grupp föräldrar var direkt inblandad i läxläsningen och det gav en negativ effekt för eleverna. Cooper (2001) menar att läxan tar för mycket av eleverna fritid och att de inte förstår syftet med den.

Ljunggren (1993) presenterar en översikt där läxorna är stommen av undervisningen och läxförhören blir kärnan i verksamheten. Läxförhören blir meningslösa samtal där det inte läggs ner speciellt mycket engagemang för själv ”läxförhöret”, han framhåller också att läxan formar både skoldagen och den skolfria tiden av dagen (Ljunggren, 1993).

Hellsten skriver i sin text (1997) att det inte talas så mycket om läxan i pedagogisk litteratur,

att man inte problematiserar den. Hans tolkning av läxan är att den framträder som en viktig

del av vårt arv i stället för en arbetsmetod. Han syftar till att läxan blir en handling som

genom lång tradition blir svår att ifrågasätta. Enligt Hellsten (1997) kopplas läxor, för det

mesta ihop med stress och att de skapar oro, skuldkänslor och lätt kan leda till depression.

Hellsten (1997) associerar läxan med kärlek och omsorg. Då blir det ju intressant när man även för knippar läxan med arbete och belastning (1997).

Lindells (1990) tvingas inse att svensk forskning inte har kunnat visa på någon tydlig nytta med läxläsningen i samband med ökad inlärning. Lindell påvisar att det inte finns något som säger att läxan hjälper till att bidra till ökad inlärning för eleverna (Lindell, 1990).

I undersökningen av Österlind (2001) nämner hon att alla forskare inte är eniga, det tas bara förgivet att läxan ger goda effekter. Läxan och läxförhören sägs vara nödvändiga för skolans syften. Hon tycker sig se att olika forskare anser att läxan skapar oro och skuldkänslor och att den kan leda till depressioner. Hon skriver att läxforskningen bedrivits, fokuserad på om det är lönt att läsa läxan, dvs. se hur föräldrastödet ut, ökad inlärning för eleverna, tid för läxan osv. (Österlind, 2001). Forskningen enligt Österbergs studie om läxor, är omfattande men den varierar i attityder och med samhällsutveckling. Hennes studie bygger på att eleverna fick en traditionell läxa som inte frångår ramen för läromedlen.

Ljunggren (1993) skriver att läxorna dominerar skolans vardag och att undervisningen bygger på läxan och dess förhör.

4. Metod

Mot bakgrund av mitt syfte och litteraturgenomgång har jag valt att använda mig av kvalitativa samtals intervjuer. Jag började leta efter metodlitteratur för att få beskrivet hur man går till väga när man ska genomföra kvalitativa samtals intervjuer. Kvale (1997) beskriver att med en halvstrukturerad samtalsintervju finns möjligheten att göra små förändringar på frågornas form för att följa upp svar från den intervjuade. Att man som intervjuare kan se utifrån intervjuarens synvinkel och förstå dennes upplevelse. Som

intervjuare är det viktigt att bygga upp ett förtroende som gör att den intervjuade känner sig säker och vågar tala fritt. I ett forskningssammanhang är det viktigt att det fungerar ganska snabbt. Kvale (1997) tar upp vikten av förberedelsen innan intervjun startar. Nyckelfrågor som vilka förkunskaper de inblandade har angående ämnet, syftet med arbetet och till sist besluta vilken metod som lämpar sig bäst för ändamålet. Som intervjuare bör man ha tränats sig i att utföra intervjuer innan, då ökar själkänslan och förmågan.

Man bör även ha haft en lång samtalsstund innan den faktiska intervjun startar så att den

intervjuade också känner sig tillfreds (Kvale, 1997). Olika intervjufrågor som kan användas i

samband är inledande frågor, uppföljningsfrågor, sonderande frågor och specificerande

frågor. De inledande frågorna kan exempelvis vara: Berätta för mig hur dina upplevelser är

angående läxor? Uppföljningsfrågorna kan vara mer som ett instämmande eller en nick. Det är viktigt att intervjuaren har en förmåga att lyssna på den intervjuade. Sonderade frågor kan få den intervjuade att utveckla sina svar. Och de specificerandefrågorna är en djupare

förståelse av föregående fråga (Kvale, 1997). Att registrera en intervju är oftast vanligast genom att använda sig av minirecorder av något slag. Man kan då fokusera på de visuella aspekterna och anteckna dem under pågående intervju, man får ju pauser och tonfallet inspelat (Kvale, 1997).

4.1 Genomförande

Jag startade upp arbetet med att fundera och diskutera ämnet öppet med människor jag mötte i mitt dagliga liv för att få en del tankar om hur mitt frågebatteri skulle se ut. De största

funderingarna kring läxor var hur man skulle kunna använda sig av läxan i undervisningen eller om den rent av var onödig. Det kom även upp funderingar kring huruvida samarbete fungerade mellan skola och hemmet. Efter alla dessa tankar så växte huvudfrågorna fram.

Jag tog kontakt med rektor för en skola, F-6, i Sverige och fick ok, därefter skickade jag ut ett brev till lärare, föräldrar och till målsman till de elever jag tänkte intervjua i min

undersökning (bilaga 1). I det brevet förklarande vem jag var och varför jag kontaktade dem.

Här kom min första kontakt med lärare för de yngre åldrarna, föräldrar som till stor del har läxan som en vardagsrutin och elever som lever med läxor i sin vardag

Intervjuerna var halvstrukturerade samtal där mitt syfte var att lägga tyngden på intervjuarens erfarenheter (1997). De intervjuade har utgått från de lägre åldrarna, mellan årskurs 2 och årskurs 5. Intervjuerna med lärarna, föräldrarna och eleverna inleddes med att diskutera fritt kring ämnet läxor därefter fick de förklara ”läx-gången” och med det menar jag exempelvis genomgång av läxor i skolan, läxor i hemmiljö, uppföljning av läxor, kommunikation mellan lärare-förälder-elev, ökad inlärning med läxor eller man skulle kunna säga att läx-gången är deras personliga reflektion av läxor.

Vi hade kommit överens om att intervjuerna skulle ta ca två timmar/intervju för att alla skulle få tid på sig att hinna reflektera över mina frågor och fundera över sina svar.

Jag intervjuande en av lärarna i dennes hem, då dennes barn blivit sjukt. Eleverna och den andra läraren var i skolmiljö och föräldrarna hade jag bjudit hem till mig. Varje

intervjutillfälle tog nästan hela den utsatta tiden och efter intervjuerna så fick jag gärna

återkomma om det skulle behövas, det behövdes. Det första intervjutillfället spelades in för att

lättare kunna föra in det i mitt arbete. Jag skrev ut mina intervjuer och använde dem direkt i

mitt arbete (Kvale, 1997).

Efter ett antal dagar så var det dags för intervjutillfälle nummer två. Då valde jag att föra protokoll för att kunna gå djupare in i deras tidigare svar och ställa lite följd frågor. Det blev en avslappnad intervju där vi fokuserade oss på ämnet i fråga. Jag valde att intervjua lärarna, eleverna för att sedan avsluta med föräldrarna. Här intervjuade jag alla i skolmiljö.

4.2 Urval

Jag ville utgå från ett lärarperspektiv, föräldraperspektiv och elevperspektiv. Viktigt för mig var att de inte haft någon skolrelation till varandra, det vill säga att lärarna inte har undervisat eleverna, lärarna har heller inte haft syskon eller de intervjuades föräldrars barn. Jag tog därför kontakt först med lärarna och därefter föräldrar och elever som inte har haft någon skolkontakt med varandra, Jag har inte lagt någon värdering i vilket man är man eller kvinna, pojke eller flicka, utan har utgått endast från lärar-, föräldra- och elevperspektiven. Jag valde att göra lärarintervjuerna i skolan men eftersom den enes barn blev sjuk så var jag välkommen arr genomföra intervjun hemma hos den läraren. Jag hade bjudit hem föräldrarna till mig för att kunna genomföra dem på kvällstid och helger. Intervjuerna med eleverna gjordes på skolan, under skoltid. Eleverna är 8 respektive 11 år. Jag valde att starta upp intervjuerna med en diskussion kring ämnet, där de olika perspektiven kunde slappna av och prata mer

avslappnat under inspelning.

4.3 Metoddiskussion

Jag ser vissa svårigheter med att göra en kvalitativ samtalsintervju när man har för lite

kunskaper inom detta område, jag som intervjuare ska ha erfarenhet så att intervjuaren känner sig säker och lugn i situationen. Jag fick återkomma till de intervjuade vid två tillfällen, vid det första mötet spelande jag in intervjun men vid det andra så utgick jag från föregående intervju och förde anteckningar. På grund av tidsaspekten så är jag relativt nöjd med min egen insats. Det hade varit väldigt intressant att göra en grupp intervju med alla inblandade för att se om svaren blivit annorlunda.

4.4 Etik

Jag tog kontakt med lärare, föräldrar och elever och elevernas föräldrar där de fick ta del av

information om anonymitet, de är och förblir anonyma (Bilaga1). Jag har valt att redovisa

svaren från varje perspektiv dvs. från lärarna, föräldrarna och eleverna och påståenden så att

det blir svårare att följa tråden till de delaktiga. Jag meddelade också att de när som helt kan

avbryta sin medverkan. Efter avslutat arbete kommer allt material raderas, allt inspelat material och transkriptionen. (Kvale, 1997).

5. Resultat

Jag har valt att redovisar svaren från de olika perspektiven, lärarperspektiv, föräldraperspektiv och elevperspektiv, för att lättare kunna se likheter och skillnader om ämnet läxor.

5.1 Resultat från lärarperspektivet

Lärarna anser att läxan bör finnas med i någon form i undervisningen och att den bör vara en uppgift som är anpassad till den enskilde eleven. Viktigt är att få feedback på vad de gjort hemma, exempelvis att de får redovisa på lite olika sätt exempelvis för läraren eller kanske för en annan elev eller ”mat tanterna”. Beroende på vad de gjort så kan man ta hjälp från fler av skolan personal. Funderingarna kring förlängd skoldag var att det kanske är ett sätt att komma ifrån läxorna men lärarna håller ändå fast vid att det är viktigt att med kommunikationen mellan hemmet och skola, Man kan ju ta hjälp av hemmet med vissa läxor, de som behöver befästas lite extra på olika sätt, exempelvis den som jag valt att kalla ”traggelläxan”, läsning, glosor och multiplikationstabellen. Skolan har inte möjligheten att tillgodose alla elevers behov, alla var rörande överrens om att hemmet bör hjälpa till med läsning, ”en kvart om dagen”. Vad gäller genomgången av läxor i skolan så blandades svaren en del. Lärare ansåg, liksom eleverna och föräldrarna, att det skulle ges mer tid till varje enskild elev för att

förbättra förutsättningarna för individens speciella behov, men visst saknas det oftast resurser ansåg lärarna, de flesta elever utgår från samma bok. Både lärare och förälder pratade om de tråkiga stencilerna som oftast är med hem, de är praktiska och lätta att förstå men tråkiga för inlärningen och för helheten. Lärarna ansåg att föräldrastödet är viktigt i samband med läxorna, i nuläget får lärarna bara ge ut en uppgift som de anser att eleven skulle klara av själv. Eftersom uppgiften bör vara anpassad till eleven så innefattar det ju även föräldrastöd, både om det är föräldrar som har möjlighet och de som kanske inte har samma möjlighet.

Skolan har det pedagogiska ansvaret och föräldrarna har hela ansvaret för sina barn, eleverna har också egenansvar och för att genomföra en hemuppgift så måste alla hjälpas åt i den mån det går. Lärarna tänker efter lite innan svaret kommer, jo, kanske handlar läxan om fostran men vikten ligger på inhämtandet av kunskap eller ”traggelkunskap”. och Lärarna sa att de som föräldrar inte kunde tänka sig att ta hjälp av dessa företag så kunde de förstå att

människor gjorde det på grund av olika anledningar. Kommentarerna från lärarnas håll, vad

gäller läxans innehåll och längd, var att man vet ju hur lång tid en uppgift tar i skolan men man kan ju aldrig riktigt veta hur den fungerar i hemmiljö. Lärarna ansåg inte tidsläxan som ett problem men föräldrarna påpekade att eleverna kommer befinna sig på olika nivåer och då kommer problemen. Lärarna såg en positiv utveckling för läxorna med hjälp av IKT,

informations och kommunikationsteknik, i framtiden. Läget idag kanske försvårar detta eftersom eleverna själva måste tillgång till hjälpmedlen i så fall.

5.2 Resultat från föräldraperspektivet

Föräldrarna anser precis som lärarna och eleverna att läxan bör finnas med i någon form i skolarbetet. En förälder ansåg att läxan har en tendens till att bli för inrutad: tisdag läsläxa, onsdag matteläxa, torsdag engelskläxa osv. Från föräldraperspektiv så anser man att läxan ska individualiseras mer så att eleven får möjlighet att utveckla sin egen kunskap. Föräldrarna tycker att läxan handlar delvis om fostran men även om inlärning. Föräldrarna tyckte att om eleven får en bra, individuell och genomtänkt uppgift i hemläxa så är det lättare att engagera både föräldrar och barn att genomföra den på ett bra och inspirerande sett, ser uppgiften tilltalande ut och man känner en viss spänning inför uppgiften så underlättar det. För vissa elever blir läxan en press och det är inte meningen. Alla uppgifter behöver redovisas på ett eller annat sätt på skolan. Förlängd skoldag anser föräldrarna kan vara ett bra alternativ men eftersom många är resande och åker skolskjuts så blir dagen relativ lång ändå. En del föräldrar anser att skola bör klara av skolarbetet under dagen men att det visst behövdes hjälp med vissa traggelläxor i hemmet. Föräldrarna såg ingen skillnad mellan pojkar och flickor utan deras barn ville få läxan gjord så fort som möjlig. Förälder nämnde också de svart/vita

stencilerna som oftast är med hem, de är lätta att förstå men det svårt att inspirera eleverna att

göra dem. föräldrarna tyckte att det var helt absurt att ta hjälp med en sådan sak. I intervjun

pratade vi om vad forskarna sagt om att läxan inte ger ökad inlärning till de yngre eleverna

men däremot ökar det för de äldre i samband med att eleverna lär sig studieteknik, föräldrarna

ville nog se att läxan ger en ökad inlärning över lag, men de kunde inte riktigt svara på det för

att deras barn ännu inte nått till de högre årskurserna. Föräldrarna var ganska överens om att

läxor inte ser så avancerade ut men att de har en förmåga att ta lång tid, kanske för att man

sitter med annat i tankarna hemma, både eleven och föräldern, TV´n kanske står på i rummet

bredvid eller kanske en lillasyster som vill vara med och lära. Föräldrarna drog åt olika håll,

den ena vill hjälpa till och finnas nära till hand medan den andra föräldern fanns i bakgrunder

i fall de blev behövda. Föräldrar tog upp att vid en tidsläxa så kommer eleverna befinna sig på

olika nivåer och lärarna ansåg inte det som något större problem. Föräldrar tog upp att vid en

tidsläxa så kommer eleverna befinna sig på olika nivåer, lärarna ansåg inte det som något större problem. Kan man föra in IKT, informations och kommunikationsteknik i läxläsningen för att ytterligare ta ett kliv in i nutidens läxa? Föräldrarnas reaktioner var entydiga ALDRIG!

Varför använda dessa ”grejer” i skolan när de använder detta hela dagarna hemma. Då lär de sig inget.

5.3 Resultat från elevperspektivet

Eleverna säger att de vill ha med läxan som ett stöd till undervisningen. Eleverna tycker att

förlängd skoldag kanske inte är ett så dum förslag. Utifrån elevperspektiv så pratades det även

om de eleverna som tycker det är stökigt under klasslektionerna, vissa av föräldrarna tyckte

sig se en tendens åt det hållet. Eleverna fick mer gjort hemma i lugn och ro. Eleverna som

deltog i undersökningen ville gärna sitta hemma i soffan för att träna på vissa läxor men de

ansåg också att det gick att göra dem i skolan i mindre grupper eller tillsammans eller med en

kompis. Eleverna däremot ansåg att stencilerna var bra, gick snabbt att göra och så var de lätta

att förstå. Det gjorde inte så mycket om man råkade glömma den hemma då kan man fortsätta

jobba som vanligt i skolan ändå. En elev uttrycker oro inför läxförhören och ställer väldigt

höga krav på sig själv, även om man tränat och kan det så blir man så nervös och glömmer

bort vissa saker i alla fall. Visst man är ganska nöjd över sina resultat men man har inte alla

rätt. En annan elev säger att man nog borde träna mycket på engelskan, eftersom just den här

eleven anser sig ha svårast för den, men det tar liksom emot. Det är ju lättare att jobba med

matten hemma. Eleverna sa att de inte riktigt förstod vad jag menade med läxhjälpsföretag så

diskussionen lades ner efter ett kort försök till förklaring. En elev påpekade att alla vuxna

tjatar jämt om att barnen behöver träna sig i något för att lära sig och då måste det ju gällla

även inom detta område. Smart tanke tyckte lärarna. Eleverna har, i princip, samma åsikt som

lärarna vad gäller ökad inlärning med läxan för de högre stadierna men inte för de yngre. De

flesta av de intervjuade eleverna hade en övertygande åsikt om att man bör ha en tidsläxa, att

veta när man kommer hem exakt hur lång tid läxan kommer att ta av deras tid. Eleverna anser

sig veta syftet med varför de får läxa och varför de ska lära sig men ibland förstår de inte

varför de får just den uppgiften, just idag. Lärarna gav en kommentar på det genom att ställa

frågan, kanske kommer man på det nästa vecka eller dagen efter. Eleverna ville gärna ha

föräldrarnas stöd i läx-situationen för att kunna koncentrera sig bättre på uppgiften. Eleverna

blev ivriga när IKT, informations och teknikkommunikation, kom på tal, de ville jätte gärna

använda sig av sina mobiltelefoner, mp3 och datorer vid läxläsningen. Eleverna tog upp att de

kunde skicka läxor med e-mail eller kanske använda sig av facebook. Varför inte använda sig av MSN?

5.4 Sammanfattning av resultaten

Både lärare, föräldrar och elever, som deltar i undersökningen menar på att all stöttning från föräldrarnas sida bara kan leda till något positivt för elevernas inlärning. Alla föräldrar har kanske inte samma möjligheter av olika anledningar men finns bara ett eget intresse så hjälper det. Alla perspektiv var positivt ställda till läxor, det vill säga att alla ville ha kvar läxan i någon form. ”Traggelläxan”, sådant som kan nötas in, ansågs vara en läxa som man kan ta hjälp av hemifrån. Om alla perspektiv hjälps åt och skapar utgångslägen så att man kan hålla en god kontakt mellan de inblandade perspektiven, då ökar chanserna för den enskilde elevens förutsättningar för ett livslångtlärande. Om lärarna använder sin pedagogiska erfarenhet för att göra läxan till en individuell uppgift för hemarbete som sedan redovisas på skolan så anser alla grupper att läxor bidrar till ökad inlärning. Läxläsningsföretagen var inte så högt aktade i undersökningen, de fick ingen stor roll här. Alla perspektiven är överens om att läxorna har, eller kommer att ändras och lärarna inser att man kanske behöver ta in IKT för att blåsa liv i läxsituationen på nytt. Föräldrarna har ju svårare att acceptera IKT som en hjälpande faktor till läxläsningen. Eleverna däremot skulle med stort nöje (i alla fall till en början) göra läxan utan protester.

6. Diskussion

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka läxors betydelse från lärarperspektiv, föräldraperspektiv och elevperspektiv. Jag startade upp intervjuerna genom att låta lärare, föräldrar och elever beskriva hur de ser läxor, hur de anser att kommunikationen ser ut mellan skola och hemmet och till sist om de anser att läxor bidrar till en ökad inlärning

6.1 Giltighet

I undersökningen deltar endast två lärare, två föräldrar och två elever så man kan inte säga att det är så. Däremot finns det en möjlighet till att anta att det är många tankar som liknar de svar jag fått.

6.2 Relation till tidigare forskning och litteratur

Genom forskningen ser man att synen på läxor har varierats under åren, från amerikanskt perspektiv i början av 1900-talets såg man hjärnan som en muskel som man kunde träna upp och under 60-talet ansåg man att läxorna var en onödig press på eleverna. Tittar vi på Coopers (2001) forskning så ser vi att från 1900-talet och fram till idag så går den lite upp och ner. I dagsläget befinner vi oss mitt emellan den problematiserade läxan och traggelläxan. Lärarna och föräldrarna menar att med mer stöd i undervisningen, även om det innebär olika sorters stöd, så behövs något mer för att klara av att tillgodose all elevers utveckling. Läxan är en stor del av alla gruppers tankar och alla menar på att den kan hjälpa till att förbättra arbetsmiljön för eleverna (Cooper, 2001). Föräldrastödet är viktigt, om eleven får en bra, individuell och genomtänkt uppgift i hemläxa så är det lättare att engagera både föräldrar och barn att

genomföra den på ett bra och inspirerande sett, ser uppgiften tilltalande ut och man känner en viss spänning inför uppgiften så underlättar det, (Hellsten, 2000). Eftersom uppgiften bör vara anpassad till eleven så innefattar det ju även föräldrastöd, både om det är föräldrar som har möjlighet och de som kanske inte har samma möjlighet. Skolans har det pedagogiska ansvaret och föräldrarna har det övergripande ansvaret för sina barn, eleverna har också ett egenansvar och för att genomföra en hemuppgift så måste alla hjälpas åt i den mån det går. Cooper har hittat tecken på att det kan vara negativt med föräldrastöd i samband med läxan. Cooper delar in föräldrarna i två olika grupper, ”de som stöttar i bakgrunden” och ”de strukturgivna”, han menar på att finns det föräldrar från båda dessa grupper så ger det en positiv effekt för läxläsningen, de intervjuade höll definitivt inte med honom. De menade på att all stöttning från föräldrarnas sida bara kunde leda till något positivt för elevernas inlärning. Enligt Lindell så är det hög fokusering över hur många läxor som ges när man borde konstcentrera sig på hur lång tid läxan tar. Kommentarerna från lärarnas håll ljöd att man vet ju hur lång tid en uppgift tar i skolan men man kan ju aldrig riktigt veta hur den fungerar i hemmiljö. Föräldrarna var överrens om att läxorna tog tid men att det kanske inte var läxan i sig som var problemet utan andra störande moment som MSN eller att föräldrarna själva tänkte på något annat.

Föräldrarna ansåg att med en tidsläxa så kommer eleverna befinna sig på olika nivåer medans

lärarna ansåg att det inte var något större problem. De flesta av de intervjuade eleverna hade

en övertygande åsikt om att man bör ha en tidsläxa, att veta när man kommer hem exakt hur

lång tid läxan kommer att ta av deras tid. Cooper (2001) talar också om att läxorna tar för

mycket tid från elevernas fritid och att de ibland inte ens förstår syftet med den. Elevernas

anser sig veta varför de får läxa och varför de ska lära sig men ibland förstår de inte varför de

får just den uppgiften, just idag. Lärarna gav en kommentar på det genom att ställa frågan,

kanske kommer man på det nästa vecka eller dagen efter. Läxor bidrar till ökad inlärning om

alla hjälps åt och att lärare använder sin pedagogiska erfarenhet för att göra läxan till en individuell uppgift för hemarbete som sedan ska redovisas på skolan (Cooper, 2001). Även här så lägger läraren, föräldern och eleven tyngden på ”traggelläxan”. Cooper (2001) anser att de unga behöver lära sig studieteknik till deras livslånga lärande, vissa föräldrar håller med, delvis, om det. Att det handlar om fostran, men det kan vara tufft för vissa elever när läxan blir en press. Lärarna tänker efter lite innan svaret kommer att jo, kanske det. En elev uttrycker oro inför läxförhören och ställer väldigt höga krav på sig själv, även om han tränat och kan det så blir han så nervös och glömmer bort vissa saker i alla fall. Visst han är ganska nöjd över sina resultat men han har inte alla rätt. En annan elev säger att hon nog borde träna mycket på engelska, eftersom hon har svårast för det men det tar liksom emot. Det är lättare att jobba med matten hemma. Cooper (2001) uttalar sig även om att läxan inte ger någon direkt ökad inlärning för elever på de lägre åldrarna men att det däremot ger ökad inlärning vid de högre stadierna just på grund av att eleverna på de lägre inte hunnit övat upp sin

studieteknik ännu. Föräldrarna ville nog se att det var så men de kunde inte riktigt svara på det för att deras barn ännu inte nått till de högre årskurserna. Lärarna och eleverna hade samma åsikt för de håller med Cooper, en elev påpekade att alla vuxna tjatar jämt om att barnen behöver träna sig i något för att lära sig och då måste det ju gällla även inom detta område.

Smart tanke tyckte lärarna.

6.3 Mina egna tankar

Jag anser att lärarna i undersökningen gav intryck av att de vill ge både den problematiserade delen till läxa men även traggelläxan för att så långt det var möjligt stötta eleven i deras utveckling. Jag tycker mig se att läxan kanske inte är den som borde stå i fokus men bör kanske se läxan från ett samhällsperspektiv? Det kanske är just den som ska få läxan ändra form. Jag märkte under intervjuerna att de tre perspektiven är relativt enade angående läxans vara eller inte vara, jag håller med om att läxan ska finnas med i någon form som en del av undervisningen. Är då läxan ett bra komplement och stöd i vår undervisning i dagens skola?

Lärarna betraktar läxan som en viktig del till undervisningen, och inte som underlag till

undervisningen, både för att hålla en god kontakt med föräldrarna men även för att öva in

vissa detaljer från undervisningens olika delar. Föräldrarna tycker sig se att läxan bidrar till

viss ökad inlärning och att det ger en insikt i skolans värld. Eleverna anser att läxan är en

jobbig del men att det ska finnas med som en arbetsmetod för den enskilde eleven, en

individualiserad läxa som man utför under en vecka eller en längre period. Försöker lärarna

hitta ett individualiserat läxsystem för våra elever? I arbetet pratas det om att man bör göra

det, inte att man ska göra det. Jag fick intrycket utifrån undersökning att eleverna funderade

över sin arbetsmiljö, deras funderingar kretsade om längre skoldagar eller förbättrad prioritet med resurserna som finns. En fråga som uppstår är om föräldrarna lastar skolan med ansvaret?

Lärarna, föräldrarna och eleverna anser att läxan bör finnas med i någon form. En förälder ansåg att läxan har en tendens till att bli för inrutad och i vissa fall, eller i många fall så är nog läxan en inrutad och ganska tråkig, kanske praktisk men tråkig. Jag som både lärare och förälder kan hålla med, men det måste gå att utforma en läxa till var och en, som förälder är det min plikt och skyldighet att kommunicera med skolan om jag anser det nödvändigt.

Återigen behöver vi koppla läxan till eleven och det ligger på läraren att tillgodose varje elev med en individualiserad läxa. Alla föräldrar har kanske inte samma möjligheter av olika anledningar men finns bara elevens i fokus så kommer man långt.

Vi är överens både lärarna, föräldrarna och eleverna och jag om att läxan bör vara en uppgift som är anpassad till den enskilde eleven och att eleven behöver få feedback på vad de gjort hemma. Alla uppgifter behöver redovisas på ett eller annat sätt för skolan. Det pratades både från lärarperspektiv, föräldra- och elevperspektiv om elever som tycker det är stökigt i klassen eller de som har svårt att koncentrera sig under skoldagen, att de får mer gjort hemma i lugn och ro. Då kan ju skoldagen bli jätte lång för vissa, vi kan ju inte utgå från eller acceptera att vissa elevers skoldag förlängs för att det inte finns möjlighet till lugn och ro i skolan.

Föräldrarna verkade däremot inte upprörda över de tankarna. Debatten i samhället, dock inte från forskar håll, om förlängd skoldag anser vissa av både lärare och föräldrar är ett alternativ, men eftersom många är resande och åker skolskjuts så blir dagen relativ lång ändå. Jag vill nog se att undervisningen till så stor del som möjligt läggs under skoldagen och sedan

tillkommer vissa uppgifter efter dagen slut. Lärarna behöver stöd och hjälp av hemmet för de läxor som behöver präntas in som exempelvis läsning, glosor och multiplikationstabellen. En del föräldrar anser att skola bör klara av skolarbetet under dagen men att det visst behövdes hjälp med vissa traggelläxor i hemmet. Skolan har inte möjligheten att tillgodose alla elevers behov, alla var rörande överrens om att hemmet bör hjälpa till med läsning, ”en kvart om dagen”.

Vad gäller genomgången av läxor i skolan så blandades svaren en del. Elev och lärare ansåg att det skulle ges mer tid till varje enskild elev för att förbättra förutsättningarna för individens speciella behöv men där saknas oftast resurser. Alla utgår från samma bok när vi ska följa en individuell läroplan. Både lärare och förälder pratade om de tråkiga stencilerna som oftast är med hem, de är praktiska och lätta att förstå men tråkiga för inlärningen och för helheten.

Eleverna däremot ansåg att stencilerna var bra, roliga och lätta att förstå. Det gjorde inte så

mycket om man råkade glömma den hemma då kan man fortsätta jobba som vanligt i boken.

Diskussionen med att införa IKT i skolan är väldigt aktuell och intressant. Kan man föra in IKT, information och kommunikationsteknik, i läxläsningen för att ta ytterligare ett kliv in i nutidens-läxa? Är det då vi följer samhällsutvecklingen även inom ramen läxor? I den

forskning som jag använt mig av stod det ingenting om IKT-användning men jag anser att det inte dröjer länge innan man börjar forska i detta område. Däremot blev eleverna ivriga i denna fråga, de ville jätte gärna använda sig av sin mobiltelefon, ipod och mp3 vid läxläsningen. Då vet vi ju att eleverna är på läxornas sida (om man best lutar sig för att använda sig av dem i stor utsträckning). Eleverna tog upp att de kunde skicka sina läxor till läraren över mail eller kanske facebook? Varför inte skicka det över MSN.? Föräldrarnas reaktioner var entydiga ALDRIG! Varför använda dessa ”grejer” i skolan som det håller på med hela tiden hemma.

Jag lät som dessa föräldrar för bara ett par månaders sen men har under veckorna ändrat min inställning, Vi kan inte ändra utvecklingen av IKT så vi måste lära oss vägleda våra elever inom denna nya värld. Då lär de sig väll inget. Lärarna däremot ansåg sig se en utveckling med hjälp av IKT i framtiden. Läget idag kanske försvårar detta eftersom eleverna själva måste ha tillgång till dessa ”grejer”. Jag vet inte hur framtiden ser ut inom

läxläsningsföretagen men jag hoppas att den stannar av, jag ser inget positivt med dessa. Det gjorde jag ju inte heller med IKT? Det kändes väldigt avlägset för de föräldrar som deltog i min undersökning att anlita läxhjälpsföretag till sina barns läxläsning. En av föräldrarna påpekade att eftersom marknaden växer i stor städerna så kanske den växer även i de mindre städerna och även på landsbygden så där är vi i igen med att följa med i tiden och i

utvecklingen.

7. Avslutning

Min sammanfattande reflektion av arbetet är att samarbetet mellan lärare, föräldrar och elev är

det viktigaste av allt, kan man hitta en samarbetsform så kan man lösa de flest hinder som

uppstår under elevernas väg genom skolan. Är lärarna kompetenta i sin yrkesroll så hittar man

individuella uppgifter att skicka med hem som läxa. Det som Cooper (2001) antyder om att

eleverna bör lära sig studieteknik för det livslånga lärandet känns som en trygg plattform och

att det samtidigt kan bidra till ökad kunskap för eleven i samklang med stödet från föräldrar.

Referenser

Brock, C., Lapp, D., Flood, J., Fisher, D., Tao Han, K.. (2007). Does Homework Matter?

Urban Education. 42(4), s. 349

Cooper, H. (1998). Synthesis of research on homework. Educational Leadership, 47(3), s. 85-91.

Cooper, H. (2001). The battle over homework. Common ground for administrators teachers and parents. Corwin press, inc.

Frost, P. (1999). Läxplågan, http://www.lararforbundet.se

Hellsten, J-O. (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige, 2(3), s. 205-220.

Hellsten, J-O. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Uppsala: Uppsala Universitet

Jällhage. L. (2010-08-29, s. 24). Dagens Nyheter Så ser partierna på läxor och läxläsningsföretagen. Stockholm.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindell, E. (1990). Läxor: Hemarbetets utformning och effekter. Skolöverstyrelsen

Ljunggren, C.(1993) Undervisning som kommunikation om läxor och behovet av offentliga samtal. Utbildning och demokrati 2(1), s. 9-21

Leijnse, E. (2010-09-02). Syd Svenskan. Läxor ökar klyftorna. Malmö.

Persson, A & Jällhage, L. (2010-08-29. s. 22-23). Dagens Nyheter Läxläsningen en affär som växer. Stockholm.

Österlind, E. (2001). Elevers förhållningssätt till läxor: En uppföljningsstudie. Falun: Kultur och Lärande

http://www.alltforforaldrar.se/page/artikel/laxor-maste-man-lara-sig-att-lasa. (20100719).

Intervju med pedagog. (010-09). Västra Götaland, Sverige Intervju med förälder. (010-09). Västra Götaland, Sverige Intervju med elev. (010-09). Västra Götaland, Sverige Intervju med förälder. (010-10). Västra Götaland, Sverige Intervju med elev. (010-10). Västra Götaland, Sverige Intervju med pedagog. (010-10). Västra Götaland, Sverige

Bilaga 1

Hova 2010-09-04 Hej.

Jag läser på Karlstads Universitet till lärare för de yngre åren och jag skriver mitt examensarbete som handlar om läxor.

Syftet med mittarbetet är att höra vad lärare, elever och föräldrar berättar om läxor.

Jag undrar därför om Du är intresserad att hjälpa mig? Jag har tänkt intervjua en lärare, en elev och en förälder.

Du kan när som helst avbryta arbetet och intervjumaterialet ska endast användas till detta arbete. Alla kommer att förbli anonyma.

MVH Johanna Erlandsson Carlandersväg 6, 548 31 HOVA 0506-30935, 070-3993551 johaerla01@student.kau.se

...

Jag är intresserad av att delta:

...

Målsmans underskrift:

...

Bilaga 2

Huvudfrågor

1. Vad betyder ”läxa” för dig?

2. Berätta fritt vad du anser om läxor?

3. Hur ser läxan ut från lärarperspektiv, föräldraperspektiv och elevperspektiv?

4. Hur ser de olika perspektiven på kommunikationen mellan skola och hemmen vad gäller läxan?

5. Bidrar läxor till ökad inlärning?

6. Kan man föra in IKT, Informations och KommunikationsTeknik i läxläsningen?