Program för praktik som vägprojektör

(1)

Program för praktik som vägprojektör

Oskar Wall

Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2021

Luleå tekniska universitet

(2)

i

Förord

Detta arbete har genomförts för att hjälpa Tyréns med deras framtida hantering av praktikanter. Rapporten har skapats för att uppnå målen i den avslutande kursen

Examensarbete, Samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla anställda på Tyréns som hjälpt mig genom intervjuer och allmänna synpunkter. Ett extra stort tack vill jag rikta till Viktor Eriksson som har varit min handledare på Tyréns. Jag skulle även vilja tacka Mikael Wall, Annica Wall, Majvor Wall och Leif Wall för möjligheten att genomföra mitt examensarbete utanför min hemort. Jag vill även rikta ett tack till Camilla Lindmark och Jonny Nilimaa från Luleå tekniska universitet för att ha bidragit med

(3)

ii

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att skapa tydliga praktikrutiner för blivande vägprojektörer inom Tyréns. Arbetet ska omfatta allt från underlag och projektering till tid- samt resursplanering. Tanken med arbetet är att ge Tyréns en välutvecklad grund av rutiner och material för att kunna ta emot praktikanter på ett så bra sätt som möjligt. Att ta emot praktikanter gynnar både Tyréns och praktikanten då det är chans för båda parter att bekanta sig med varandra. Arbetet bör ge Tyréns en bra uppfattning om vad som krävs i form av tid och resurser för att handleda en praktikant under en viss period. Arbetet har i första hand avgränsats mot Tyréns i

Jönköping samt studenter från Jönköping University. Dokumenten har dock utformats så att hela Tyréns (inom Sverige) kan använda dem.

Resultatet av arbetet består av anvisningar till praktikanten som togs fram för att möjliggöra ett självständigt arbete under praktiken. Rutiner till handledaren togs fram för att underlätta handledningen av framtida praktikanter. Rutiner till beställaren togs fram för att hjälpa den som agerar beställare i praktikprojektet med hur denne ska agera. Enkla

uppdragsförutsättningar skapades för att ge praktikanten, handledaren samt beställaren en bild av vad projektet går ut på. Underlag till projektet togs fram för att göra det möjligt att projektera. Tretton intervjuer genomfördes för att få ett bredare perspektiv av vad som kan vara bra att tänka på och vilka moment man bör ha med då man tar emot praktikanter. En vecko- och slututvärdering togs fram för att säkerställa att praktikanten trivs och utvecklas samt att praktikrutinerna hela tiden utvecklas och blir bättre.

(4)

iii

Innehåll

Förord ... i Sammanfattning ... ii Inledning ... 1 Vägprojektörens arbetsuppgifter ... 1 Vägprojekteringens delar ... 1 Syfte och mål ... 2 Avgränsningar ... 2 Disposition av rapport ... 3

Material och Metoder ... 4

Metod ... 4 Resurser ... 4 Resultat ... 5 Anvisningar praktikant ... 5 Praktikrutiner handledare ... 5 Praktikrutiner beställare ... 5 Uppdragsförutsättningar ... 5

Underlag till praktikprojekt ... 6

Vecko- och slututvärdering ... 6

Intervjuer ... 7

Alternativa lösningar som förkastats ... 7

Diskussion/Slutsatser ... 8

Referenser ... 12

Bilaga 1: Anvisningar praktikant ... 13

Praktikantens roll och ansvar ... 13

(5)

iv

Översiktlig veckoplanering av tid ... 14

Moment ... 15

Introduktion till Tyréns ... 15

Praktikprojekt ... 16

Verkligt projekt ... 18

Övrigt ... 19

Bilaga 2: Praktikrutiner handledare ... 20

Handledarens roll och ansvar ... 20

Tidplan ... 21

Översiktlig Tidsfördelning ... 21

Planering och moment ... 23

Möten ... 23

Studiebesök ... 23

Avstämningar ... 24

Möte inför praktiken ... 24

Handledning ... 24

Bilaga 3: Praktikrutiner beställare ... 25

Beställarens roll och ansvar ... 25

Tidplan ... 26

Översiktlig tidsfördelning ... 26

Planering och resurser ... 27

Beställare ... 27

Avstämningar ... 27

(6)

v

Uppdragsförutsättningar ... 28

Allmänt ... 28

Geoteknik ... 28

Landskap ... 28

Miljö och vatten ... 28

Vägteknik ... 28

Vägutformning ... 28

Bilaga 5: Framtaget underlag ... 30

Bilaga 6: Vecko- och slututvärdering ... 33

Veckoutvärdering ... 33

Slututvärdering ... 34

Bilaga 7: Intervjuer ... 35

Intervju Viktor Åkesson, Avdelningschef Tyréns Jönköping ... 35

Intervju Rita Faris, Vägprojektör Tyréns Jönköping ... 37

Intervju Patrik Karlsson, Projektingenjör Tyréns Jönköping ... 39

Intervju Viktor Eriksson, Väg- gatuprojektör Tyréns Jönköping ... 41

Intervju Emil Axfors, Uppdragsledare Vatten Tyréns Jönköping ... 43

Intervju Patrick Ericson, Arbetsgruppledare Autodesk Civil Tyréns Jönköping ... 45

Intervju Alexander Airosto, Avdelningschef Trafik Tyréns Jönköping ... 47

Intervju Ida Rundbladh, Uppdragschef Tyréns Jönköping ... 49

Intervju Hayder Alshibly, Vägprojektör Tyréns Jönköping ... 51

Intervju anställd, Tyréns Jönköping ... 53

Intervju Arturas Acylovas, Teknikansvarig gata/väg Tyréns Jönköping ... 55

Intervju Shahab Nassiri, Uppdragsledare Tyréns Jönköping ... 57

(7)

1

Inledning

Vägprojektörens arbetsuppgifter

En vägprojektörs främsta uppgifter är att framställa bygghandlingar som entreprenörer kan använda sig av för att bygga en gata eller väg. I rollen ingår även utrymme för innovation och kreativitet (Tyréns). Vägprojektör är ett ingenjörsyrke, därför kräver majoriteten av alla

jobbannonser att man bör vara utbildad högskole- eller civilingenjör. En modern vägprojektör använder sig av någon slags CAD/BIM-programvara. Vanligast i Sverige är Novapoint och Civil 3D. För de som inte är insatta i branschen kan det vara svårt att hitta information om vad de olika rollerna innebär. Bortser man från direkt kontakt med vägprojektörer ger

jobbannonser oftast en bild av vad yrket innebär. Exempel på arbetsuppgifter som Framtiden anger i sin jobbannons är ritningsframställning (i CAD, Civil 3D och Novapoint), skriva rapporter och PM samt delta på projekteringsmöten (Framtiden, 2021). Sweco anser också att man bör ha erfarenhet i olika datorprogram som AutoCAD, Novapoint och Civil 3D. De menar även att det är bra att ha koll på Anläggnings AMA (Sweco, 2021). WSP beskriver att man som projektör har ansvar för de tekniska lösningarna och kvalitén i uppdragen (WSP, 2021). På Tyréns ser de gärna att man har erfarenhet inom AutoCAD Civil 3D eller Novapoint. De vill även att man är kunnig på VGU och AMA (Tyréns, 2021).

Vägprojekteringens delar

Oavsett vilken programvara man jobbar med har vägprojektören oftast två arbetsuppgifter som tar upp det mesta av tiden. Dessa två är möten (både interna och externa) och projektering. Under projektets start läser vägprojektören in sig i uppdraget. Detta är viktigt för att veta vad som gäller (exempelvis krav och önskemål). Möten med beställaren hålls kontinuerligt under projektets gång, detta för att visa framsteg och diskutera alternativa lösningar. När

projekteringen sätts i gång används oftast Civil 3D eller Novapoint. Första steget i

projekteringen är att påbörja linjekonstruktionen. Linjekonstruktionen görs i plan och profil och är grunden till vägens utformning (Trimble, 2021). I Civil 3D är nästa steg att skapa en assembly, vilket är en slags normalsektion. Assemblyn består av subassemblies vilket är vägkroppens olika delar (exempelvis stödremsa och körbana). En subassembly är

(8)

2 projekteringen är att framställa ritningar. Detta gör man från sina korridorer/sektioner och skickar de färdiga ritningarna till intern granskning, korrigerar om det behövs och slutligen levererar de färdiga ritningarna till beställaren.

Syfte och mål

Syftet med detta arbete är att skapa tydliga praktikrutiner för blivande vägprojektörer inom Tyréns. Arbetet ska omfatta allt från underlag och projektering till tid- samt resursplanering. Tanken med arbetet är att ge Tyréns en välutvecklad grund av rutiner och material för att kunna ta emot praktikanter på ett så bra sätt som möjligt. Att ta emot praktikanter gynnar både Tyréns och praktikanten då det är chans för båda parter att bekanta sig med varandra. Arbetet bör ge Tyréns en bra uppfattning om vad som krävs i form av tid och resurser för att handleda en praktikant under en viss period. Anvisningarna som tas fram, ska ge de bästa

förutsättningarna för praktikanten att vara så självgående som möjligt. Framtida praktikanter ska göra något slags projektarbete då de gör sin praktik hos Tyréns. För att detta ska kunna göras på ett realistiskt sätt bör två resurser från Tyréns användas. En ska vara handledare, den andra beställare i praktikprojektet. För dessa två ska tydliga rutiner finnas för att få så bra struktur som möjligt. En ungefärlig tidsåtgång för handledaren och beställaren ska planeras så att tid kan avsättas för att praktikupplevelsen ska bli lärorik. Dessutom är det viktigt att praktiken planeras väl för att undvika att tid till praktikanten tas från den tid som avsatts till verkliga projekt.

Avgränsningar

(9)

3

Disposition av rapport

Rapporten struktureras likt en typisk laborationsrapport, detta då examensarbetet är av ett enklare slag. I inledningen beskrivs vad en vägprojektör gör. Under material och metoder beskrivs arbetets olika skeden samt vilka tillgångar som har funnits tillgängliga under arbetets gång. Under resultat presenteras arbetet grundligt och övergripande, detta för att innehållet i bilagorna anses vara för långa för att behålla en bra struktur i rapporten. Under

(10)

4

Material och Metoder

Metod

För att få ett bredare perspektiv på hur en praktik bör gå till samt vilka moment man helst ska ha med, intervjuades ett antal anställda på Tyréns. Då intervjuerna hade genomförts startade arbetet med att ta fram dokument för praktikanten, handledaren samt beställaren i

praktikprojektet. De mjuka parametrarna som kan vara bra att tänka på togs fram först. Även de olika rollernas ansvar under praktiken skrevs under ett tidigt skede av arbetet. Sedan skapades en övergripande tidfördelning (veckoplanering) för alla roller. För praktikanten togs en Excel-fil fram för att göra en lista på de moment som bör genomföras. Vecko- och

slututvärdering för praktikanten togs fram till de inplanerade avstämningarna med handledaren. Baserat på krav i VGU togs en plan på underlag till praktikprojektet fram. Övrigt underlag som exempelvis exempel på vägbredd och budget togs fram. I samråd med handledare och avdelningschef beslutades att praktikprojektet skulle placeras på Strandängen i Jönköping då färdig data till marken redan fanns där. Korridorer skapades sedan i Civil 3D för att ta fram påhittade anslutningspunkter. Avslutningsvis skrevs enklare uppdragsförutsättningar som hittats på för att ge praktikanterna en förståelse av vad som är viktigt att tänka på i området.

Regelbundna avstämningar med handledare hölls för att säkerställa att arbetet sköttes på ett tillfredsställande sätt.

Resurser

Arbetets förutsättningar har utgjorts av:

• De anställda på Tyréns kunskap samt erfarenheter. • Studentens egna erfarenheter från praktik.

• Handledare från Tyréns rådgivning.

(11)

5

Resultat

Anvisningar praktikant

Anvisningar till praktikanten togs fram för att möjliggöra ett självständigt arbete under

praktiken. Anvisningarna skapades för att minska belastningen för handledaren. Den innehåller praktikantens roll och ansvar, alltså vad studenten bör tänka på då denne gör sin praktik. Den innehåller även en översiktlig tidplan för att ge praktikanten en bild av hur praktiken kommer att vara strukturerad. Slutligen innehåller anvisningarna praktikens moment. Detta för att underlätta det självständiga arbetet.

Se Bilaga 1: Anvisningar praktikant. Formatet i bilagan avviker något från originalet.

Praktikrutiner handledare

Rutiner till handledaren togs fram för att underlätta handledningen av framtida praktikanter. Handledarens roll och ansvar tydliggjordes för att visa vad som är viktigt att tänka på då man tar emot praktikanter. En tidplan togs fram för att kunna avsätta tid till handledningen. Slutligen innehåller dokumentet planering och moment som bland annat innehåller instruktioner för de olika momenten.

Se Bilaga 2: Praktikrutiner handledare. Formatet i bilagan avviker något från originalet.

Praktikrutiner beställare

Rutiner till beställaren togs fram för att hjälpa den som agerar beställare i praktikprojektet med hur denne ska agera. Beställarens roll och ansvar tydliggjordes för att säkerställa att

praktikprojektet håller en rimlig svårighetsgrad för de framtida praktikanterna. En tidplan togs fram för att kunna avsätta tid till att agera beställare. Slutligen innehåller dokumentet planering och resurser som bland annat innehåller information om projektet.

Se Bilaga 3: Praktikrutiner beställare. Formatet i bilagan avviker något från originalet.

Uppdragsförutsättningar

(12)

6 av vägen baserades på de anställdas erfarenheter av vad som brukar gälla för liknande vägar. En referensbild med en grov skiss över den tilltänkta korsningen togs fram för att ge alla

involverade en bättre bild över vad som förväntas. Då intern kunskap om det geografiska området och det verkliga projektet som genomförts kunde innehållet under resterande rubriker göras fiktiva med viss verklighetsförankring.

Se Bilaga 4: Uppdragsförutsättningar. Formatet i bilagan avviker något från originalet.

Underlag till praktikprojekt

Underlag till projektet togs fram för att göra det möjligt att projektera. En grundkarta baserat på terrängen samt de projekterade anslutningspunkterna togs fram för att ge praktikanterna en bild av områdets terräng (Figur 2: Grundkarta). En vägplan skapades för att göra projektet mer verkligt, denna baserades på korridorer längs den planerade sträckan. Vägplanens kanter placerades cirka två meter från slänternas kanter (Figur 3: Vägplan). Korridorerna baserades på krav i VGU, både i plan och profil. Ytor för anslutningspunkter togs fram från korridorerna (Figur 4: Skapade korridorer, ytor och profil). Allt framtaget material (data) placerades sedan i en uppdragsmapp för att förenkla åtkomsten för alla inblandade (Figur 5: Material i

mappstruktur).

Se Bilaga 5: Framtaget underlag.

Vecko- och slututvärdering

En vecko- och slututvärdering togs fram för att kunna säkerställa att praktikanten utvecklas samt att praktikrutinerna hela tiden utvecklas och blir bättre.

(13)

7

Intervjuer

Tretton intervjuer genomfördes för att få ett bredare perspektiv av vad som kan vara bra att tänka på och vilka moment man bör ha med då man tar emot praktikanter. Intervjuerna gav en bred bild av erfarenheter och synpunkter från de anställda på avdelningen Gata och väg på Tyréns i Jönköping. Anledningen till det relativt höga antalet intervjuer som genomfördes var att utreda vad de olika rollerna anser vara viktigt att kunna då man är vägprojektör.

Se Bilaga 7: Intervjuer.

Alternativa lösningar som förkastats

Den ursprungliga tanken var att projektgruppen skulle utgöras av praktikanten, handledaren, beställaren samt en uppdragsledare. Efter diskussioner om tidigare erfarenheter ansågs inte en uppdragsledare vara nödvändig då rollen inte skulle ha tillräckligt med uppgifter för att det skulle vara ekonomiskt försvarbart. Tiden som skulle gå åt till en uppdragsledare skulle kosta mer än vad den skulle gjort nytta.

Tidplanerna reviderades då det ansågs att för mycket tid hade avsatts till handledning och studiebesök. Efter kompromisser beslutades att tidplanerna som kan hittas i bilagorna skulle gälla.

(14)

8

Diskussion/Slutsatser

Ur en anställningssynpunkt är praktik perfekt för båda parter. Praktikanten får en chans att visa upp sig, samtidigt som företaget får ett billigt alternativ till en provanställning. För att parterna ska få ut så mycket som möjligt av varandra krävs en tydlig struktur på praktiken. Baserat på egna erfarenheter finns det stor förbättringspotential för Tyréns gällande mottagandet av praktikanter. Under praktiken fanns ingen tydlig struktur på Tyréns. Ett ”traineeprogram” med få punkter och minimal vägledning gavs ut. En anställd som egentligen inte hade tid eller rätt kunskap blev utsedd som handledare och uppfattningen som praktikant var att en viss förvirring rådde om vem som ansvarade för vad. Efter ett tag fick en annan mer lämpad anställd ansvara för handledningen. Olyckligtvis använde personen i fråga tid från sina egna projekt till handledningen. För att undvika liknande situationer är tydliga riktlinjer och rutiner av stort värde då man tar emot praktikanter.

Från svaren i intervjuerna kan man se att alla har olika synpunkter på vad som är viktigt samt vilka moment man bör ha med då man har praktik som vägprojektör. Majoriteten är överens om att möten i riktiga projekt är viktigt för att kunna se helheten. Detta är av stor vikt för vägprojektörer. Som vägprojektör måste man ha en förståelse över hur ens eget arbete påverkar andra som är involverade i projektet. För att ett projekt ska flyta på så bra som möjligt krävs en god samverkan, både internt och externt. Som väntat skiljde sig de anställdas erfarenheter åt. Ett fåtal upplevde att de hade haft en bra struktur på sin praktik. En slutsats kan dras baserat på detta, att många studenter aldrig får en chans till en bra praktik. Den stora frågan är, varför värdesätter inte företagen praktiken mer? Praktiken är som tidigare nämnt en utmärkt chans för parterna att bekanta sig med varandra.

Något som alla intervjuade var överens om är att det är vettigt för praktikanten att få se färdiga resultat av det som projekterats tidigare. Som vägprojektör är det viktigt att ha en bra

(15)

9 Nästan alla tyckte att Tyréns i Jönköping bör ta emot fler praktikanter. De flesta har en positiv syn på vad det kan medföra och anser att man rimligtvis kan ta emot en eller två per år. Att inställningen bland de anställda är positiv underlättar och gör praktikupplevelsen roligare för praktikanten. Blir man bemött som att man vore anställd ökar motivationen och viljan att göra ett bra jobb. En god kontakt med handledare med regelbundna avstämningar var de anställda också mycket positivt inställda till. Regelbundna avstämningar kan vara bra att ha på fler sätt. Praktikanten får en chans att ge företaget sin syn på hur det känns att göra praktiken, hur gruppdynamiken är samt ge eventuell feedback på vad som kan förbättras. Företaget får en chans att ta del av feedback, få en förståelse för vad som är svårt då man är ny, ge feedback till praktikanten samt få en chans att se vilken typ av självinsikt praktikanten har.

I arbetet har olika dokument och underlag tagits fram som Tyréns kan ha stor nytta av. Det tekniska underlaget som tagits fram består av dwg-filer, LAS-data samt LandXML-filer. Att praktikprojektet gjordes fiktivt var ett medvetet val. Möjligheten att använda det befintliga projektet i området fanns men det ansågs inte vara lämpligt. Det befintliga projektet hade gator dimensionerade för gångfartsområde. Då det är viktigt att kunna lära sig att följa kraven från VGU gällande radier, lutningar med mera ansågs ett påhittat projekt vara mer lämpligt. Underlaget består av en väldigt svår terräng. Detta kan dock vara lärorikt, att lära sig förklara för beställaren varför man måste avvika från VGU. Att lära sig presentera sina lösningar är mycket viktigt för framtida riktiga projekt. Det är inte alltid möjligt att följa alla krav och regelverk, därför måste man kunna förklara varför man gör avsteg från dessa på ett pedagogiskt och professionellt sätt. Det är också viktigt att lära sig att hantera ändringar från beställaren. Detta är något som är regel snarare än undantag i projekt. Lär man sig hantera det redan under praktiken, har man ett försprång gentemot övriga studenter som inte upplevt detta. Tyvärr skaffar man sig inte särskilt många praktiska kunskaper under skoltiden. En praktik på tio veckor kan vara av större värde för arbetsgivaren än fem års heltidsstudier. Utbildningen kan ge en bra grund att stå på men vet man inte hur man ska tillämpa det i verkligheten är den kunskapen värdelös.

(16)

10 som möjligt, som vägprojektör är detta viktigt att kunna. Lär man sig tidigt att i första hand leta svar på en viss plattform eller internet i stället för att ta tid från sina kollegor ökar det chanserna till att få jobb. Hittar man inte svaret är det dock viktigt att fråga. Det handlar om en balans, man kan inte fråga för mycket så det blir ett störningsmoment för de andra, men man kan inte heller leta svar i flera timmar utan resultat.

Som tidigare nämnt fanns det ingen bra struktur under min egen praktik. Jag blev introducerad till praktiken genom ett väldigt slarvigt producerat traineeprogram. Den första tanken som Tyréns hade var att jag skulle projektera parallellt med en annan projektör i ett nytt projekt. Efter ungefär en och en halv vecka ändrade de sig och jag fick påbörja ett befintligt projekt som en annan projektör ansvarade för. Min handledare hade inte kunskaperna som krävdes för rollen då han inte jobbade med projektering. Detta ledde till att jag fick fråga projektörerna om hjälp med problem som uppstod. Jag fick ta fullt ansvar för hur mycket jag lärde mig under praktiken utan någon större hjälp från Tyréns, detta hade både för och nackdelar. Fördelarna var att jag fick jobba väldigt självständigt och fick ta ett stort ansvar. Den största nackdelen var att när problem väl uppstod visste man om att man tog tid från verkliga uppdrag och eventuellt bidrog till en ökad stress hos de anställda.

Hade Tyréns haft riktlinjerna som tagits fram i detta arbete då jag gjorde min praktik hade den troligtvis varit ännu mer lärorik. Hade jag haft anvisningar till vad jag skulle göra och var jag skulle leta då problem uppstod hade jag fått mer flyt i projekteringen. I slutet av praktiken blev det en viss tidsbrist då jag inte hade haft full koll på var fokus skulle läggas. Jag ägnade mycket tid åt att skapa en bra 3D-yta då jag fick uppfattningen av en av mina kollegor att den skulle vara korrekt. I efterhand fick jag reda på att projekteringen av korridoren var viktigare. Jag hade alltså slösat flertalet timmar på något som inte var speciellt viktigt på grund av bristande kommunikation. Under praktiken fick jag väldigt sent förklaringar till vad som var viktigast att tänka på som vägprojektör. Med de nya riktlinjerna får handledaren mer stöd och kan

informera i ett tidigt skede vad som är viktigast och vad man kan arbeta med om man har tid över.

(17)

11 väldigt billig provanställning. Universiteten och högskolorna i Sverige borde också se sitt ansvar i frågan. Att samarbeta med företag om praktik är något som båda parter har nytta av. Företagen får studenter som är bättre förberedda på vad jobbet innebär samtidigt som

universiteten och högskolorna får en bättre uppfattning om vad för grund studenterna behöver inför arbetslivet.

Syftet med arbetet har uppnåtts. En grund med tydliga strukturer har tagits fram som Tyréns kommer att ha nytta av då de tar emot framtida praktikanter. Jämfört med tidigare då inga rutiner fanns kommer en stor skillnad märkas, både för Tyréns och de framtida praktikanterna. Tyréns kommer att ha lättare att planera tidsåtgång för resurser samt bli en mer attraktiv plats att göra praktik hos. Detta kommer troligtvis att leda till ett gott rykte där Tyréns kan få chansen att välja ut de mest lämpade kandidaterna, de som troligtvis har chans att bli anställda efter sina studier. Trots allt är det slutmålet för både Tyréns och praktikanten, att fortsätta samarbetet i form av examensarbete eller anställning då studierna är avslutade. Har man välfungerade praktikrutiner finns alla möjligheter att skaffa sig en bild av varandra under den relativt korta praktiktiden.

(18)

12

Referenser

AUTODESK. (den 16 december 2020). About Corridor Modeling. Hämtat från

https://knowledge.autodesk.com/support/civil-3d/learn- explore/caas/CloudHelp/cloudhelp/2021/ENU/Civil3D-UserGuide/files/GUID-F2246A0B-809E-4801-97A5-EFACFA05EE46-htm.html den 14 maj 2021

Framtiden. (den 10 maj 2021). Nu söker vi en vägprojektör till Karlstad. Hämtat från https://jobb.framtiden.com/jobs/Careers/35955000034147743 den 14 maj 2021

Sweco. (2021). GATU- OCH MARKPROJEKTÖR TILL HELSINGBORG. Hämtat från https://www.sweco.se/karriar/lediga-jobb/gatu--och-markprojektor-till-helsingborg/ den 14 maj 2021

Trimble. (2021). Funktioner i Novapoint Väg. Hämtat från

https://civil.trimble.se/produkter/novapoint/novapoint-vag den 14 maj 2021

Tyréns. (maj 2021). Vägprojektör. Hämtat från

https://www.tyrens.se/sv/karriaer/jobb/?id=1993 den 14 maj 2021

Tyréns. (u.d.). Väg- och gatuprojektering. Hämtat från

https://www.tyrens.se/sv/tjanster/gata-vaeg/vaeg-och-gatuprojektering/ den 13 maj 2021

WSP. (2021). Konsult inom vägprojektering och vägteknik till WSP Norrbotten. Hämtat från

(19)

13

Bilaga 1: Anvisningar praktikant

PRAKTIKANTENS ROLL OCH ANSVAR

Som projektör är det viktigt att vara självgående och ta ansvar. Samtidigt är det viktigt att fungera i grupp och att kunna presentera sina lösningar, både internt och externt.

Som praktikant på Tyréns förväntas du:

• Boka in möten med handledare och projektgruppen. Under mötena ska du föra protokoll över vad som sägs.

• Arbeta så självständigt som möjligt. Detta för att lära dig vilka svårigheter som kan uppstå och för att kunna förstå både branschen och Civil3D bättre. Ta hjälp först då du letat svar i exempelvis VGU, Civil3D-filmerna samt Google. När du frågar om hjälp av en kollega, anteckna för att kunna lösa problemet på egen hand nästa gång det uppstår. • Planera tid för olika moment, be handledare granska för att säkerställa att planeringen är

realistisk.

• Genomföra praktikprojektet. • Delta i möten i verkliga projekt.

• Göra en utvärdering varje vecka samt en slututvärdering sista dagen.

(20)

14

TIDPLAN

Detta är enbart en uppskattning av tidsåtgång för de olika momenten. Tidplanen avses för studenter från Jönköping University (7 veckor). Studenter med längre praktik har samma upplägg men projektets omfattning är större. Avstämning med handledare varannan vecka gäller. 40 timmars arbetsvecka gäller, du har dock flextid så du kan lägga upp arbetsveckan så att det passar dig. Att du använder dig den givna arbetstiden är av stor vikt för att du ska få ut så mycket som möjligt från din praktik. Tid till skolarbete på arbetsplatsen har avsatts för att minska risken för kvälls- och helgjobb. Beroende på vecka och år finns risk att någon dag är röd och faller bort. Tidplanen är endast översiktlig för att du ska få en uppfattning om det tänkta upplägget. Räkna med cirka två till tre dagars introduktion av grunderna. Då ni gör budget i praktikprojektet, räkna med att ni har cirka 180 timmar till projektering samt 3,5 timmar till projekteringsmöten.

ÖVERSIKTLIG VECKOPLANERING AV TID

Aktivitet v.1 v.2 v.3 v.4 v.5 v.6 v.7

Möten (praktikprojekt) 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

Möten (avstämning) 0,25 0,25 0,25 0,50

Övrigt 8,5 8,25 8,5 8,25 8,5 8,25 8

Tid för skolarbete 1 1 1 1 1 1 1

Projektering (inkl. grunder) 30 30 30 30 30 30 30

(21)

15

MOMENT

Då du har blivit introducerad till kontoret och fått din arbetsplats är det dags att sätta igång med grunderna. Först kommer du att bli introducerad till de övergripande grunderna, exempelvis hur du hittar på intranätet. Då du har bekantat dig med dessa är det dags att sätta igång med det du är här för, att projektera. I praktikprojektet är tanken att du ska hinna genomföra så många moment som möjligt. Från linjeföring till färdig ritning. Du kommer även att bli introducerad till ett verkligt projekt där tanken är att du ska sitta med på möten och lyssna hur det går till. Du ska även ha regelbundna avstämningar med handledare. Under dessa kommer ni att gå igenom din utveckling och upplevelse av praktiken. Du kommer att få feedback men även själv få chansen att ge feedback. Reflektera därför inför varje avstämning, vad har varit bra och vad kan bli bättre? Finns det något du hade velat göra? Du kommer även att gå runt i Jönköping för att bli inspirerad och se hur projekteringar har tillämpats i verkligheten. Då du har uppgifter från skolan samtidigt som du gör din praktik avsätts en timme varje vecka till att exempelvis skriva en rapport.

Nr Aktivitet Kommentar

1 Introduktion Tyréns Genomför grunderna innan du påbörjar projekt. 2 Praktikprojekt Momenten projektet kommer att innehålla.

3 Verkligt projekt Du blir introducerad till ett verkligt projekt där du sitter med och lyssnar på olika möten.

4 Övrigt Exempelvis avstämningar med handledare och studiebesök. INTRODUKTION TILL TYRÉNS

Det första steget i din praktik blir att bekanta dig med intranätet, lära dig mer om Tyréns, skapa CV, kika på grundläggande dokument samt lära dig grunderna i Civil3D. Se till att mailen och teams fungerar, fråga annars din handledare om hjälp. Du kommer även att lära dig principerna med kodning som Tyréns använder. Inloggningsuppgifter till koderna: E-mail: codes@tyrens.se

Lösenord: 1Tyrens

N

r Aktivitet Var Instruktioner

1 Intran

ätet TyrNet (tyrens.se) Klicka igenom och utforska intranätet. 2 Ny på

Tyrén s

TyrNet (tyrens.se) Genomför utbildningen Ny på

Tyréns. 3 Skapa

CV https://intranet.tyrens.se/organisation/om-tyr%C3%A9ns/medarbetare/ Skapa ett CV genom att söka på ditt namn och börja redigera. Under referensprojekt anger du något projekt som du haft tidigare alternativt genom skolan.

4 Under sök styran de doku ment O:\JKP\0014391\Kompetensområden\2_Styrande

dokument Kolla igenom och lär dig hitta i senaste VGU.

5

CAD-bok O:\JKP\0014391\Övrigt\Praktik\Praktikant Genomför utbildningen i Civil3D. Följ stegen i dokumentet Naviate-Civil-Grund-2014. Vissa delar är utdaterade, hoppa över dessa. 6 Codes https://codes.tyrens.se/login,

https://tyrens.sharepoint.com/teams/003192/Civil 3D/Handledning/Klassificering.aspx

(22)

16

PRAKTIKPROJEKT

Ett praktikprojekt kommer att genomföras för att du ska lära dig att projektera och att

presentera dina lösningar. Om du inte klarar av att lösa ett problem som uppstår eller om du helt enkelt inte vet hur man genomför ett visst moment, använd filmerna på SharePoint Civil 3D - Film (sharepoint.com) eller googla. Fler filmer hittar du genom att gå med i teams-gruppen ”Civil Design Hub” (gå in i teams, klicka på teams i menyn till vänster, längst ner i vänstra hörnet klickar du på ”Join or create team”, uppe i högra hörnet söker du efter Civil Design Hub och klickar på join). Hittar du inte svaret så frågar du din handledare om hjälp. Projektet kommer att omfatta flera moment för att du ska hinna lära dig så mycket som möjligt. Du får kraven från beställaren under startmötet. Under resterande projekteringsmöten ska du föra protokoll. Du ansvarar för att boka in möten med beställare. Under projektet kommer du att visa att du både kan hålla dig till givna riktlinjer samt visa på kreativitet. Var förberedd på att du kommer få ta fram förslag på lösningar och även behöva ändra saker, precis som i verkliga projekt. Öppna alla nya filer med rätt Template, fråga din handledare om du är osäker på vilken du bör använda. Allt underlag till praktikprojektet kommer att hittas i uppdraget ”312122”

(O:\JKP\312122\02_Underlag\In mapp: Las, Vägplan, XML, Grundkarta). Du hittar förutsättningarna för uppdraget här: O:\JKP\312122\01_Tyréns

uppdrag\017_Uppdragsförutsättningar. Projektet är fiktivt (anslutningspunkterna är påhittade), dock är området med dess inmätningar verkligt. När du startar uppdraget, skapa en ny mapp med ditt namn under: O:\JKP\312122\_Praktikant. Kopiera sedan alla mappar från

(23)

17 Nr Aktivitet Instruktioner

1 Förutsättninga

r Läs igenom uppdragets förutsättningar.

2 Gå igenom

underlag Kontrollera vad du har för underlag till projektet.

3 Startmöte Anteckna beställarens krav på utformning. Ställ frågor om styrande dokument

gäller.

4 Gör en budget Gör en budget, uppskatta tider för de olika momenten. Korrigera sedan

tillsammans med handledare. Presentera nästa möte med beställaren.

5 Skapa

markmodell

Från underlaget du fått av beställaren, skapa en markmodell. Använd rcs-filen ”LAS” (O:\JKP\312122\02_Underlag\In\Las). För att lägga in i Civil3D: Insert-Point Cloud-Attach. Under files of type väljer du rcs, markerar ”LAS” och väljer open.

Från den datan kan du sedan skapa din markmodell. Se Figur 1: LAS

6 Typsektioner Skapa typsektioner baserat på de krav du fått från beställaren.

7 Linjeföring

plan Skapa linjeföring för de vägar du ska projektera. Placera även ut alla kantlinjer med hjälp av offset alignment.

8 Busshållplats/

parkering Gör en widening för busshållplats eller parkering.

9 Linjeföring

profil Skapa profillinjer för de vägar du ska projektera. Tänk på VGU, förbered för strängaste kraven. Tänk även på schakt och fyll, försök att få en bra massbalans.

Tänk också på avvattningen av vägen, hitta lämpliga låg- och högpunkter.

10 Assembly Baserat på den typsektion du fått godkänd av beställaren, skapa assemblies för

de behov du har.

11 Korridorer Använd dina skapade assemblies till korridorer för vägarna. Sätt ut slänter,

använd parameterstyrning där det behövs. Skapa även toppyta och terrassyta från korridorerna.

12 Korsning Skapa en korsning, använd curb return alignment i den fil där du har ritat i plan.

Skapa nya assemblies, följ filmerna som visar hur man gör.

13 Passage Var kreativ, skapa en passage. Förslagsvis om du har en GC-väg som korsar en

gata eller väg. Ta fram skiss och detaljritning.

14 (Toppyta) Om du har tid, redigera toppytan.

15 (Terrassyta) Om du har tid, redigera terrassytan.

16 (Mängdning) Om du har tid, mängda.

17 Ritningar Då du har projekterat färdigt är det dags att framställa ritningar. Skapa minst en

(24)

18

Figur 1: LAS

VERKLIGT PROJEKT

Din handledare kommer att introducera dig till ett verkligt projekt där du får sitta med i möten för att kunna skaffa dig en uppfattning om hur det går till. Om du blir inbjuden till möten i andra projekt bör du också tacka ja. Detta för att alla projekt är olika. Din handledare kommer att visa dig var du hittar material för att kunna läsa in dig i projektet. Det är viktigt att lyssna på alla parter och områden då en bra helhetsbild av projektet är avgörande för dig i din roll som projektör.

Nr Aktivitet Instruktioner

1 Läs

uppdragsbeskrivning

Handledare visar var du hittar uppdragsbeskrivningen

2 Skumma igenom

övrigt material

Handledare visar var du hittar materialet, fokus på vägutformning

3 Var med på möten Sitt med och lyssna, fokusera på det som är relaterat till vägutformning

4 Fråga Anteckna det du inte förstår, fråga sedan den som medverkat på mötet så du

(25)

19

ÖVRIGT

Under praktiken ska du ha regelbundna avstämningar med din handledare. Samtalen kommer att vara en slags uppföljning över din utveckling, hur du tycker att det går samt hur du trivs. När du avslutar din praktikperiod kommer du ha ett möte som ska sammanfatta hur det har gått för dig. Efter varje vecka ska du fylla i en utvärdering om hur det har gått, vad som har varit svårt med mera. Sista dagen på praktiken ska du fylla i en slututvärdering där du ger dina tankar om helheten på praktiken. Det du skriver i veckoutvärderingarna kan vara bra att nämna under avstämningarna med handledaren. Under möten med beställaren ska du presentera det du gjort samt fråga om eventuella oklarheter kring kraven eller egna förslag på ändringar som du vill diskutera. Berätta gärna hur du tänker och varför, vilka krav du följt med mera. Då du har studiebesöket ska du reflektera över hur projekteringen tillämpas i verkligheten. Diskutera för- och nackdelar med olika lösningar med din handledare. Tanken med studiebesöket är att du ska få inspiration samt en bättre förståelse över hur det som projekteras resulterar i en färdig produkt. När ni är ute, försök att notera detaljer du tycker verkar udda och diskutera med din handledare huruvida det är en bra lösning eller inte. Våga fråga!

N

r Aktivitet Instruktioner

1 Avstämningar med

handledare Samtal om hur det går, feedback med mera 2 Utvärdering Veckoutvärderingar och slututvärdering 3 Möten med beställare Presentation av lösningar

(26)

20

Bilaga 2: Praktikrutiner handledare

HANDLEDARENS ROLL OCH ANSVAR

(27)

21

TIDPLAN

Detta är enbart en uppskattning av tidsåtgång för de olika momenten. Studenterna från Jönköping University har en praktik på sju veckor. Studerar praktikanten på annan skola gäller samma fördelning av tid men förlängs med det antal veckor som tillkommer. Planeringen under v.0 (obestämd vecka före praktiken) genomförs med beställaren i projektet när det anses vara lämpligt. ÖVERSIKTLIG TIDSFÖRDELNING Aktivitet Tid (h) Antal Total tid Kommentar

Möten (praktikprojekt): 0,5 7 3,5 h 30 min/vecka+30 min startmöte

Möten (avstämning praktikant): 0,25 5 1,25 h 3*15 min + 1*30 min avslut

Möten (avstämning chef): 0,5 2 1 h

Handledning: 1,67 7 14 h 20 min/dag + 2h studiebesök

Planering inför praktik: 1 1 1 h

(28)

22

Aktivitet v.1 v.2 v.3 v.4 v.5 v.6 v.7 v.8 v.9

Möten (praktikprojekt): 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

Möten (avstämning praktikant): 0,25 0,25 0,25 0,50

Möten (avstämning chef): 0,5 0,5

Handledning/övrigt: 1,67 1,67 1,67 1,67 1,67 1,67 1,67

Planering inför praktik: 1

(29)

23

PLANERING OCH MOMENT

MÖTEN

Din roll i praktikuppdraget kommer att vara att agera teknikansvarig. Du och praktikanten har delat ansvar att ni är väl förberedda inför mötena. Se till att du och praktikanten har koll på vad som ska presenteras och vilka frågor ni ska ställa till beställaren. Under mötena, låt praktikanten ta för sig och redovisa för hur ni har tänkt, har du något att tillägga är det bra att göra det efter praktikanten försökt. Öppna upp för diskussioner om tillfälle ges. Få praktikanten att tänka till och motivera sina lösningar för beställaren. Informera praktikanten att det inte är fel att föreslå en annan lösning än beställarens förslag. Det är ju praktikanten som ska agera expert med stöd av dig.

STUDIEBESÖK

Vid ett tillfälle ska du och praktikanten gå ut i Jönköping (eller annan stad) och titta på olika lösningar på gator, vägar, korsningar, passager, rondeller med mera. Försök även att visa exempel på tillgänglighetsanpassning. Diskutera gärna vad för- och nackdelarna med

lösningarna är. Finns det projekt i närheten som Tyréns har projekterat är dessa värda ett besök. Finns det ritningar till verkliga projekt som ni besöker kan praktikanten få en förståelse för ritningar på ett bättre sätt. Exempel på platser som kan vara värda att besöka i Jönköping:

• Museirondellen

• Kanalgatan vid Östra torget (träd)

• Resecentrum (även vägarna runtomkring med övergångställen, korsningar) • Odengatan vid Knektaparken

• Munksjöstaden (Ritningar: O:\JKP\312122\_Ritningar studiebesök) • E4 vid A6

• Rosenlunds Småstugeområde • Tillgänglighet vid biblioteket • Övergångsställe Slottsbron • Tillgänglighet Vallgatan

(30)

24

AVSTÄMNINGAR

Med praktikanten ska regelbundna avstämningar hållas. Praktikanten ansvarar för att boka möten, cirka 30 minuter per vecka (bokad tid). Utgå gärna från veckoutvärderingarna då ni har samtalen. Under avstämningarna bör du som handledare fråga hur praktikanten tycker att det går, hur denne trivs, hur praktikanten mår samt dennes tankar om framtiden. Under

avstämningarna bör även du redogöra för praktikanten hur du tycker att det går, ge feedback. Försök vara positiv men ärlig. Behöver praktikanten förbättra något är det viktigt att du förklarar detta för honom/henne på ett professionellt sätt. Ha en positiv inställning under hela mötet. Har ni tid över kan det vara bra att reflektera över svårigheter i projekteringen och fråga praktikanten vad han/hon upplever som svårt och behöver hjälp med. Du kommer även att ha två

avstämningar med din chef för att diskutera praktikantens utveckling och kompetens samt hur du tycker att det går för dig i din roll. Detta sker tillsammans med beställaren i projektet.

Tillsammans ska ni utvärdera om praktikanten skulle kunna vara en framtida medarbetare. Under mötet efter praktiken går du och din chef igenom praktikantens slututvärdering. Besluta

tillsammans med din chef om ni bör ändra någonting till nästa gång. Vid behov redigera/komplettera dokumenten tillhörande praktiken.

MÖTE INFÖR PRAKTIKEN

Då vetskap om att en praktikant kommer till avdelningen finns utses en handledare och

beställare av avdelningschefen. Ni som blir utvalda kommer att ha ett möte inför praktiken för att gå igenom vad som kommer att ske i praktikprojektet samt reda ut eventuella oklarheter

gällande upplägget. En timme kommer att avsättas för att ni ska kunna läsa in er i projektet samt förbereda det ni behöver. Använd även den avsatta tiden till att planera in tid för

praktikprojektet. Gå igenom alla punkter, diskutera hur ni ska förhålla er till eventuella problem och se till att ni har samma syn på projektets omfattning och nivå.

HANDLEDNING

Då praktikanten frågar om hjälp med ett problem ska du som handledare (när du har tid) ge praktikanten vägledning/visa hur problemet ska lösas. Ge praktikanten tid att anteckna och notera det du visar. Helst bör du förklara vad som faktiskt sker i programmet (om möjligt och vid behov) och varför problemet uppstod. Då ni gör budget för projektet, räkna med cirka 180 timmars projekteringstid. Exempel på budget hittar du under:

O:\JKP\0014391\Övrigt\Praktik\Handledare. Intern granskning bör rimligtvis vara fredag vecka 6. Extern granskning onsdag vecka 7. För att underlätta praktikprojektets flöde bör du som handledare svara på frågor som vanligtvis hade tagits upp med beställare då frågan uppstår. När du svarar på frågan är det viktigt att du informerar praktikanten om att i riktiga projekt ska det tas upp med beställare direkt, exempelvis via mail eller telefon. Du informerar även praktikanten om att han/hon tar upp frågeställningen med beställaren nästa möte. Allt underlag till

praktikprojektet kommer att hittas i uppdraget ”312122” (O:\JKP\312122\02_Underlag\In mapp: Las, Vägplan, XML, Grundkarta). Under O:\JKP\312122\_Praktikant\Oskar Wall\Vägområde hittar du materialet till anslutningspunkterna (om det råder några oklarheter finns det en enkel

(31)

25

Bilaga 3: Praktikrutiner beställare

BESTÄLLARENS ROLL OCH ANSVAR

Du kommer att agera beställare i praktikprojektet. Handledaren kommer att agera teknikansvarig. Att agera seriöst och entusiastiskt är av stor vikt för både din egen och

praktikantens utveckling. Se praktikprojektet som en chans att prova på en ny roll. Att se projekt ur andra perspektiv kommer att gynna dig i framtida arbeten. Ju mer realistiskt praktikprojektet blir desto bättre förberedd blir praktikanten inför sitt framtida arbetsliv, tänk på att det inte är helt omöjligt att du lär upp någon som du sedan kommer att arbeta med. Efter mötena kan det vara bra att ge feedback på vad som var bra samt vad som kan förbättras rent

presentationsmässigt. Ha överseende med att det är en väldigt stor skillnad på skola och arbetsliv, trots att studenten läser en teknisk utbildning ger den troligtvis inte speciellt stora praktiska kunskaper. Relatera till din egen skolgång, hur mycket av det du lärde dig där har du nytta av idag? Har du något möte som kan vara lärorikt för praktikanten så bjud in

(32)

26

TIDPLAN

Detta är enbart en uppskattning av tidsåtgång för de olika momenten. Studenterna från Jönköping University har en praktik på sju veckor. Studerar praktikanten på annan skola gäller samma fördelning av tid men förlängs med det antal veckor som tillkommer. Planeringen under v.0 (obestämd vecka före praktiken) genomförs med handledaren i projektet när det anses vara lämpligt. Övrigt innebär tiden som behövs för att exempelvis skicka mail till praktikanten (underlag, nya önskemål med mera). Då avdelningschef är beställare i projektet hålls kortare möten med handledaren gällande praktikanten istället för aktiviteten ”Möten (avstämning chef)”. ÖVERSIKTLIG TIDSFÖRDELNING

Aktivitet

Tid

(h) Antal Total tid Kommentar

Möten (praktikprojekt) 0,5 7 3,5 h 30 min/vecka + 30 min startmöte

Planering inför praktik 1 1 1 h

Möten (avstämning chef) 0,5 2 1 h

Total tid 5,5 h 5h 30 min

Aktivitet v.0 v.1 v.2 v.3 v.4 v.5 v.6 v.7 v.8

Möten (praktikprojekt) 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

Planering inför praktik 1

Möten (avstämning chef) 0,5 0,5

(33)

27

PLANERING OCH RESURSER

En resurs kommer att behövas utöver handledaren i ett praktikprojekt. Under planeringen inför praktiken går du och handledaren igenom vad praktikanten ska göra. Detta hittar ni i

dokumentet som avses för praktikanten. Under detta möte ska ni också fördela rollerna samt reda ut eventuella frågetecken om hur ni ska agera.

BESTÄLLARE

Du som har rollen som beställare förväntas vara både förstående och besvärlig. Bedöms praktikanten ha mycket tid, var mer besvärlig. Tar momenten lång tid för praktikanten är det lämpligare att inte beställa speciellt svåra ändringar. Det viktigaste är att praktikanten hinner med helheten (processen från start till leverans). Under mötena bör du oavsett praktikant vara ifrågasättande och begära motivering om exempelvis en lösning avviker från givna

standarder/krav. Ha inte allt för styrda krav på detaljutformning, låt praktikanten visa på sin kreativitet (exempelvis passagen/övergångsstället).

Kraven på projektet som ska ställas är:

• Landsväg som ska följa kraven från VGU (förslagsvis 60 km/h)

• GC-väg med dike parallellt med landsvägen Helst väster om vägen för att få en naturlig plats för passagen/övergångsstället.

• Passage/övergångsställe

• Anslutande gata med trottoar och kantsten (förslagsvis 40 km/h) • Busshållplats eller parkering

• Dimensionerande fordon Lps

• Även slänter ska rymmas inom vägområdet. (går att göra undantag vid tidsbrist)

Övriga krav improviserar du som beställare (exempelvis träd). Sträckan kommer att vara placerad vid Strandängen i Jönköping. Projektet är fiktivt (anslutningspunkterna är påhittade), dock är området med dess inmätningar verkligt. Förslagsvis kan GC-vägen korsa den anslutande gatan. Praktikanten ska förhålla sig till vägplanen i underlaget. Allt underlag till praktikprojektet kommer att hittas i uppdraget ”312122” (O:\JKP\312122\02_Underlag\In mapp: Las, Vägplan, XML, Grundkarta). Under O:\JKP\312122\_Praktikant\Oskar Wall\Vägområde hittar du materialet till anslutningspunkterna (om det råder några oklarheter finns det en enkel korridor som

vägplanen är baserad på). Kontakta avdelningschefen (om du inte själv är chef) för att bli insläppt i uppdraget. Intern granskning bör rimligtvis ske fredag vecka 6. Extern granskning onsdag vecka 7.

AVSTÄMNINGAR

Du kommer att ha två avstämningar med din chef för att diskutera praktikantens utveckling och kompetens samt hur du tycker att det går för dig i din roll. Detta sker tillsammans med

(34)

28

Bilaga 4: Uppdragsförutsättningar

UPPDRAGSFÖRUTSÄTTNINGAR

ALLMÄNT

Ett nytt område ska utvecklas på Strandängen i Jönköping. För att komplettera den befintliga projekteringen ska en landsväg och en gata förberedas. Kommunen har projekterat etapper där den nya gatan och vägen ska anslutas. Det nya området ska bidra till Jönköpings utveckling samt skapa möjligheter för bostäder, näringsliv och friluftsliv.

GEOTEKNIK

Området består till största del av moränlera. Uppskattat jorddjup 10–20 meter. Schakt och fyll bör balanseras på ett lämpligt sätt.

LANDSKAP

Det befintliga området består av kuperad terräng, grönområden samt en närhet till Vättern. Den nya vägen och gatan bör förstärka människors upplevelse av närheten till naturen. Träd i anslutning till gatan eller vägen bör placeras ut om möjligt. Vägen bör helst följa den befintliga marken för att inte sticka ut i den kringliggande miljön.

MILJÖ OCH VATTEN

Vattnet från vägen får under inga omständigheter ledas direkt ner mot Vättern. Vattnet ska tas upp i vägområdet. Det finns inga kända föroreningar i området.

VÄGTEKNIK Dimensioneringskrav landsväg: • ABS 11 40 mm • AG 50 mm • Bärlager (Grus) 80 mm • Förstärkningslager 500 mm Dimensioneringskrav gata: • ABS 11 40 mm • Bärlager (Grus) 80 mm • Förstärkningslager 500 mm Dimensioneringskrav GC-väg/gångbana: • ABT 11 40 mm

• Obundet bärlager (Grus) 80 mm • Förstärkningslager 280 mm

VÄGUTFORMNING

Vägen och gatan inklusive slänter ska utformas i enighet med den givna vägplanen. Gatan ska vara dubbelriktad med gångbana på ena sidan och GC-väg på den andra. Gatan ska ansluta till den existerande gatan som ligger väster om vägområdet. Den befintliga korsningen är förberedd för GC-väg på den södra sidan om körbanan samt gångbana norr om körbanan. Landsvägen ska vara dubbelriktad samt dimensioneras för 60 km/h. Väster om landsvägen ska en GC-väg placeras som ska ansluta till gatans GC-väg samt fortsätta vidare norrut. Längs vägen ska en busshållplats placeras. Denna ska vara lättillgänglig för framtida boende i området.

(35)

29

(36)

30

Bilaga 5: Framtaget underlag

(37)

31

(38)

32

Figur 4: Skapade korridorer, ytor och profil

(39)

33

Bilaga 6: Vecko- och slututvärdering

VECKOUTVÄRDERING

VAD ÄR DU MEST NÖJD MED/VAD HAR VARIT BÄST DENNA VECKA?

Svar:

VAD HAR DU VARIT MINDRE NÖJD MED/ VAD HADE KUNNAT GÖRAS BÄTTRE?

Svar:

VAD HAR VARIT SVÅRT? (DÄR TIDSÅTGÅNGEN UNDERSKATTATS)

Svar:

VAD HAR VARIT LÄTT? (DÄR TIDSÅTGÅNGEN ÖVERSKATTATS)

Svar:

FINNS DET NÅGOT DU KÄNNER ATT DU INTE HAR HAFT TID TILL MEN GÄRNA VELAT GÖRA? (EXEMPELVIS DELTA PÅ ETT MÖTE)

Svar:

SÄTT ETT BETYG PÅ DIN EGEN PRESTATION DEN HÄR VECKAN (BÅDE RESULTAT-OCH ARBETSMÄSSIGT) PÅ EN SKALA 1–10.

Svar:

HUR TYCKER DU ATT DIN HANDLEDARE HAR AGERAT DENNA VECKA? HAR DU FÅTT TILLRÄCKLIGT MED STÖD?

Svar:

HUR HAR DU KÄNT DIG I VECKAN? KÄNNER DU DIG INKLUDERAD? TRIVS DU?

(40)

34

SLUTUTVÄRDERING

VAD HAR VARIT DET BÄSTA MED PRAKTIKEN PÅ TYRÉNS?

Svar:

VAD VAR MINDRE BRA/ VAD HADE KUNNAT GÖRAS BÄTTRE?

Svar:

HUR TYCKTE DU ATT UPPLÄGGET MED PRAKTIKEN VAR? (EXEMPELVIS TIDSFÖRDELNING, MOMENT, STRUKTUR)

Svar:

VILKET/VILKA MOMENT VAR MEST GIVANDE?

Svar:

HUR TYCKER DU ATT DIN HANDLEDARE HAR AGERAT? UPPLEVER DU ATT DU HAR FÅTT DET STÖD DU BEHÖVDE?

Svar:

HUR HAR ÖVRIGA MEDARBETARE VARIT MOT DIG? HAR DU KÄNT DIG INKLUDERAD I GRUPPEN?

Svar:

HUR TYCKTE DU ATT PRAKTIKPROJEKTET HAR VARIT? REFLEKTERA ÖVER SVÅRIGHETSGRAD, ARBETSUPPGIFTER MED MERA.

Svar:

HAR DU NÅGON ALLMÄN FEEDBACK TILL TYRÉNS? (ARBETSSÄTT ELLER LIKNANDE)

Svar:

HUR ÄR DIN UPPLEVELSE AV TYRÉNS SOM FÖRETAG? KÄNNS DET SOM EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS?

Svar:

SKULLE DU REKOMMENDERA ANDRA ATT GÖRA PRAKTIK PÅ TYRÉNS? VARFÖR/VARFÖR INTE?

Svar:

ÖVRIGA TANKAR/REFLEKTIONER

(41)

35

Bilaga 7: Intervjuer

Intervju Viktor Åkesson, Avdelningschef Tyréns Jönköping

Om du hade praktik, var genomförde du den och vad fick du göra?

Ingen praktik.

Om du hade praktik, vad var bra och vad kunde ha varit bättre?

Ingen praktik.

Vilka moment tycker du att man alltid bör ha med då man gör praktik hos Tyréns oavsett utbildning?

Tyréns värdeord samt gå igenom ny på Tyréns. Att lära sig hur man ska uppträda i Tyréns namn. Även vad det innebär att arbeta som konsult.

Vilka moment anser du att man bör genomföra då man har praktik som vägprojektör? Kan vara för att få en helhetsbild eller detaljer.

VGU är viktigt. Få se från projektets start och genomförande till slut. Bra att komma ut med exempelvis geoteknikerna, exempelvis i fält eller delta i möten som beskriver projekten. Är också viktigt att få en bra helhetsbild av projekten för att bättre kunna förstå sin roll.

Hur många timmar tycker du att man bör lägga på möten i riktiga projekt per vecka/Hur många möten bör man gå på per vecka?

Ungefär två till fyra timmar per vecka.

Om du skulle göra praktik idag, hade du uppskattat att gå runt någon dag på fler avdelningar för att få en bättre inblick i vad de olika rollerna innebär?

Handledare bör hjälpa till med att hitta lämpliga arbetsuppgifter hos andra avdelningar.

Tycker du att man som handledare ska ha regelbundna avstämningar med praktikanten för att diskutera utveckling, trivsel och eventuellt framtid?

(42)

36 Om du har varit handledare, hur gick ni till väga då? Skuggprojekt eller standardiserat projekt för alla?

Inte direkt.

Hur är din syn på praktik och praktikanter generellt sett? Bör vi ta emot fler eller färre jämfört med idag?

Fler. En till två per år då det är längre praktik (7–10 veckor).

Övriga tankar eller förslag om vad som bör vara med?

(43)

37

Intervju Rita Faris, Vägprojektör Tyréns Jönköping

Ingen praktik.

En introduktion till företaget. Exempelvis varför det heter Tyréns, alltså lite allmän bakgrund.

Helhetsbilden är viktig. Gärna vara ute på studiebesök, att man går runt någon timme och tittar på både pågående byggen och färdiga projekt. Helst ska majoriteten av tiden spenderas vid pågående byggen.

Ungefär två timmar. Spontanmöten också om det dyker upp något.

Absolut.

(44)

38 Vi hade ett standardprojekt. Var ett typprojekt som alla gjorde. Tyckte att det gick bra och var roligt.

Inte fler än nu, finns varken plats eller jobb. En eller två per år är lagom.

(45)

39

Intervju Patrik Karlsson, Projektingenjör Tyréns Jönköping

Serneke, fick vara arbetsledare.

Var utmanande och man fick ta mycket eget ansvar. Allt var bra.

Introduktion till Tyréns samt en genomgång av systemen som används.

Genomgång eller fadder med kunskap inom programmet. Att skaffa sig en informationsförståelse för att kunna förstå värdet av BIM-projektering.

Fem till tio timmar för att få en bra verklighetsförankring.

Ja.

Absolut.

Om du har varit handledare, hur gick ni till väga då? Skuggprojekt eller standardiserat projekt för alla?

(46)

40 Hur är din syn på praktik och praktikanter generellt sett? Bör vi ta emot fler eller färre jämfört med idag?

Bra med praktik och praktikanter. Man ska försöka ta in praktikanter och lära upp dem i systemen/programmen som används på avdelningen. En till två praktikanter per år är lämpligt. Det är viktigt att kunna ta hand om dem när de kommer så de får en ärlig chans att lära sig. Det är bättre att ha få med en bättre kvalitet på praktiken.

(47)

41

Intervju Viktor Eriksson, Väg- gatuprojektör Tyréns Jönköping

På NCC i Jönköping, var på husprojekt i Habo fyra dagar i veckan och en dag i veckan på markavdelningen. Åtta veckor totalt.

Bra att vara ute och se hur det gick till i verkligheten på ett bygge. Det var dåligt att det ej fanns många arbetsuppgifter. Inne på kontoret fanns det uppgifter men ute på plats fanns det inte speciellt mycket att göra.

Du bör alltid vara med på riktiga möten.

Projektera enligt VGU. Först lära sig hur VGU är uppbyggt. Även bra då man projekterar att testa olika grejer som exempelvis passage, väg och korsning.

Tre till fyra timmar i snitt. Två möten.

Det hade jag gjort, på de avdelningar som är mest relevanta. Exempelvis några fältdagar med geoteknik, två dagar med VA. Hade varit bra att ha en vecka totalt till att gå runt på andra avdelningar och vara ute på studiebesök.

(48)

42 Ja, det tycker jag. Helst 30 minuter per vecka.

Skuggprojekt. Praktikanten läste in sig på ämnet och gjorde delar av det riktiga projektet.

Man ska ha praktikanter. Dock inte mer än en åt gången i gruppen så man hinner lägga tid på praktikanten. Ur anställningssynpunkt är det kanon då man får chansen att se vad praktikanten går för. Win-win för alla parter.

Övriga tankar eller förslag om vad som bör vara med under praktik?

(49)

43

Intervju Emil Axfors, Uppdragsledare Vatten Tyréns Jönköping

Ingen praktik.

Viktigt att ha ett verklighetsanknutet arbete. Bra att få se hur gruppmöten (avdelningsmöten) fungerar.

Att få projektera, skapa sig en CAD-vana, samt att få se fler exempel på färdiga resultat.

Rimligt med ett gruppmöte samt ett projektmöte per vecka.

Det är inte fel. Sällan man vet vilka roller som finns då man studerar.

Ja.

(50)

44 Hur är din syn på praktik och praktikanter generellt sett? Bör vi ta emot fler eller färre jämfört med idag?

Tycker vi ska ha fler då vi inte haft många. Två praktikanter på ett år är lämpligt. Dock är det viktigt att det finns någon med rätt kunskap som kan handleda praktikanten.

(51)

45

Intervju Patrick Ericson, Arbetsgruppledare Autodesk Civil Tyréns

Jönköping

Vetlanda kommun, tekniska kontoret. Både inne på kontoret med förberedande arbeten inför byggnation och ute på plats där de byggde.

Fick jobba självständigt vilket var mycket lärorikt. Var bra att få vara med erfarna kollegor också. Var roligt att mitt arbete kom till nytta då jag fick göra riktiga uppgifter som en del i den grupp med utsättare som fanns.

En bra introduktion till Tyréns som företag. Hitta en mentor med tid att stötta beroende på vilken utbildning praktikanten går.

Viktigt att få en inblick i yrkesrollen, att få se momenten som en vägprojektör faktiskt gör. Att se hela flödet från start till leverans men också ta reda på vad en projektör tänker på. Att delta vid interna och externa projekteringsmöten är också väldigt lärorikt för att få en bild av hur diskussioner sker runt det material som tas fram inom uppdraget används.

Ett möte i veckan inom samma teknikområde cirka en timme samt ett kortare avstämningsmöte på cirka 30 minuter.

(52)

46 Ja, absolut. Fick själv vara både inne på kontor och ute på plats vilket var lärorikt och man fick också känna sig för vilka uppgifter som var mest intressant att jobba med.

Absolut.

Har tyvärr inte varit handledare åt någon praktikant.

Infraavdelningen i Jönköping har inte tagit emot så många praktikanters så jag har tyvärr inte någon erfarenhet, dock gjorde man det hos min tidigare arbetsgivare när jag arbetade som utsättare. Jag tycker dock att praktikanter är bra eftersom praktiken också är ett sätt för

företaget att syna en framtida medarbetare. Det är även ett sätt att synas samt att profilera oss på Tyréns.

Det är viktigt att handledaren har tid. Inte fullbelagd i uppdrag då man har praktikant. Bra om man kan avsätta liten del av uppdrag som praktikanten kan jobba med, exempelvis en specifik väg- eller gatusträcka. Det är även viktigt att ha en handledare med rätt kunskap för

(53)

47

Intervju Alexander Airosto, Avdelningschef Trafik Tyréns Jönköping

Genomförde praktik på Ing 2 i Eksjö (Försvarsmakten). Tog fram handlingar för bro och vägbyggnation.

Tyckte det var bra att få komma ut i verkligheten samt att träffa äldre kollegor med erfarenhet. Fick en fantastisk handledning. Inget mindre bra som jag minns.

Man bör ha ett rejält intro till företaget. Besök i fält är också viktigt.

Man måste förstå helheten innan man börjar med detaljer. Det är bra om man får ta del av ett färskt uppdrag. Erfarenhetsåterförening är också viktigt. Gärna bör man genomföra delar av ett mindre omfattande verkligt uppdrag. Helst bör man även jämföra sitt resultat med den erfarna projektörens resultat. Alltså att man genomför någon slags skuggprojekt.

Så mycket som möjligt.

Ja, är en helhetskille så tycker definitivt det.

(54)

48 Om du har varit handledare, hur gick ni till väga då? Skuggprojekt eller standardiserat projekt för alla?

Vi hade ett skuggprojekt. Uppgifterna var lite enklare saker som praktikanten kunde genomföra självständigt, där basala kunskaper från utbildningen räckte.

Praktikanter är av godo. Då Tyréns är ett stort företag är det viktigt att ta ett samhällsansvar. Är bra för alla parter att ha praktikanter som provar på att jobba.