Högskolan i Halmstad
Sektionen för Hälsa och Samhälle Sociologi D 61 – 80 p
Vårterminen 2006 Magisteruppsats 10 p
Den finska romen som balanskonstnär - mellan skam och stolthet
Ett sociologiskt perspektiv på gruppdynamiska processer
av
Petra Bondeson
The Finnish Roma as a Balancing Artist - between shame and pride
A sociological perspective on group dynamics
Inlämningsdag: 2006-06-02
Handledare: Per-Olof Olofsson Examinatorer: Johanna Esseveld
Anders Persson
Abstrakt
De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder.
Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt.
Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer.
Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.
Nyckelord:
finska kaléromer, romer, zigenare, diskriminering, stigma, stereotyper, stolthet, balansgång
Keywords:
Finnish roma, roma, gypsies, discrimination, stigma, stereotypes, pride, balancing act
Förord
De finska romerna har fascinerat mig sedan barnsben, de har alltid varit i närheten, men samtidigt långt borta. Nyfikenheten drev mig till att vilja veta mer om dem och jag är glad över att läsa sociologi som gav mig möjligheten att fördjupa mig i något som jag finner verkligt intressant.
Jag vill först och främst tacka mina informanter som välkomnade mig i sitt hem och trots många timmars intervjuande, ändå orkade berätta, svara och förklara. Till helt ovärderlig hjälp har min mamma Helmi Hautala varit, genom de åtskilliga timmar hon agerat bollplank, berättat om sina barndomsminnen och mormors berättelser om romer. Tack också till mina barn, min man och andra i min närhet som stått ut med att uppsatsskrivande inte är ett vanligt nio till fem jobb.
Keith Palmroth, Tiina Kiveliö, Satu Gröndahl tack för förmedlandet av kontakter, tips om litteratur och goda råd både över e-post och över telefon.
Jag vill tacka min handledare professor Per-Olof Olofsson, som med stort engagemang har satt sig in i mitt arbete och mitt material. Han har outtröttligt stöttat med nya litteraturtips när infallsvinkeln förändrats. Jag tackar speciellt för rådet att jag ska lita till min intuition. Ett tack också till Cynnie, Eva, Melle, Natalie och Peter för ett lyssnande öra och bra dialog, när jag behövt det som mest.
Prolog
Min mormor och morfar levde i finska Österbotten med 10 barn under enkla förhållanden.
Fram till 1960-talet hade de ofta besök av finska romer som behövde en matbit eller en plats att övernatta. Vintrarna var kalla och mina morföräldrar tog alltid emot dem. Mormor berättade för mig, hur man bar in halm från stallet och bredde ut på golvet i storstugan. De romska kvinnorna bredde ut sina breda klänningar och hade dem både som lakan och täcke för familjen. På kvällarna brukade mormor spela mandolin och romerna sjöng, ibland spådde de henne med kort och fick de lov att stanna några dagar, tvättade de också sina kläder där. En gång stal några romska kvinnor mormors nya tvättlina. Då släppte mormor inte in några romer på länge. Men till vintern när det blev kallt, öppnade hon dörren igen.
Min finska mormor var en historieberättare av stora mått och jag har hört otaliga berättelser om romerna. Om spådomar, tiggeri, hur de tvättar kläder, deras dramatiska språk och hur några i hemlighet lärde min mormor både lite romani och hur man spår i kort. Hon tyckte om deras besök trots att det ibland också var en belastning på grund av mina morföräldrars fattigdom. Min mormors berättelser visade mig att trots att hon fördömde en enskild händelse (stölden av tvättlinan) fördömde hon inte romer i allmänhet. Troligtvis är det mormors förmåga att se individen som så starkt påverkat mig till att alltid försöka se individen bakom allt det yttre, att försöka se förbi stereotypen och förbi de kulturella traditionerna.
När jag var liten åkte vi ofta till Finland med passagerarfärjorna som går mellan Stockholm och Åbo. Oftast fanns det också finska romer ombord. Jag brukade tycka om att titta på de vuxna som dansade i dansrestaurangen och jag kommer ihåg att jag blev lite besviken om det inte fanns några finska romer ombord, eller i alla fall inte några som ville dansa. I min minnesbild avvek de finska romerna inte bara genom klädseln utan också sättet som de dansade på, stolt, bestämt och över hela dansgolvet med stora kliv. Samtidigt som romerna var spännande och främmande, kände jag något gemensamt med dem. Min familj och den romska familjen åkte på båten från Stockholm, för att träffa våra släktingar i Finland och vi var båda en finsktalande minoritet som bodde i Sverige. Passagerarna ombord var oftast antingen finsktalande eller svensktalande. Jag och mina systrar kunde både och, flytande.
Ingen finsk hörde på vår finska att vi bodde i Sverige. Ingen svensk kunde ana att vi också pratade finska. Det var som en rolig lek, för man kunde alltid prata ett hemligt språk. En hemlighet som vi delade med de finsk-romska barnen som också kunde finska och svenska eller romani. I lekrummet ombord på båten kom man i närkontakt med de finsk-romska barnen. Men vi lekte aldrig tillsammans men jag kommer ihåg att vi utväxlade nyfikna blickar på varandra.
Min personliga utgångspunkt i arbetet är tron på ett jämlikt samhälle med lika möjligheter för samhällets medborgare. Men ett speciellt tillfälle för ca 2 år sedan påverkade mig starkt. Jag befann mig i en liten hiss ombord på passagerarfartyget Silja Line, tillsammans med mina små barn och två unga romska kvinnor i traditionella klänningar. Jag stod precis och funderade på ifall mina barn (då 2 och 4 år) skulle kommentera de stora, svarta sammetsklänningarna snart eftersom jag var medveten om att de inte har sett finska romer så mycket tidigare och jag funderade på om vår flytt till Skåne och den totalt svenska omgivningen skulle göra mina barn mer benägna till fördomar. När hissdörrarna öppnas är det några finska, vuxna personer som tänker kliva in när de upptäcker de romska kvinnorna. Istället för att kliva in i hissen svär de åt dem och ropar ”Usch! För helvete, det är ju zigenare där inne!”. Dörrarna stängdes igen och hissen fortsatte sin färd. Jag stod där inne och skämdes över finnarnas beteende och kände mig på ett konstigt sätt medskyldig. Samtidigt kände jag mig förödmjukad tillsammans med de två finsk-romska kvinnorna. Jag har svårt att förklara vad som gjorde mig så illa berörd vid
det tillfället, diskriminering har jag bevittnat många gånger förut, men jag tror att det var den lilla hissen, mina tankar om fördomar och den fysiska närheten till dem som blev utsatta.
Min syster ringde mig sent en lördag kväll från krogen. Hon visste att jag höll på med uppsatsen om finska romer. Hon berättade att hon precis bevittnat hur vakterna stoppat ett finsk-romskt par från att komma in på restaurangen i Södertälje. Restaurangen var en vanlig kvarterskrog som för kvällen hade finsk tangomusik och kvaltävling till den stora Tangomarknaden som äger rum i Finland varje år. Det är en sångtävling där det varje år kröns en Tangokung och en Tangodrottning. Årets Tangokung, Saska Helmikallio, är finsk rom och det har funnits finska romer bland vinnarna förut också. Tävlingen är populär bland många finska romer. Det här paret kom för att lyssna på tävlingen, eller kanske till och med för att delta. Men vakten satte stopp direkt. Som ursäkt använde han att krogen inte hade någon metalldetektor och att han därför inte kunde släppa in kvinnan eftersom hon kunde ha vapen gömda i kjolen. Kvinnan blev arg och hotade med anmälan. Mannen muttrade bara och lugnade henne, sen gick de därifrån. Min syster blev så arg, både över vaktens attityd, men också över att metalldetektorn stod precis innanför dörren. Hon ringde mig direkt och berättade om händelsen.
Fortfarande i april 2006, diskrimineras romer dagligen.
Referenslista
Litteratur
Acton, Thomas & Mundy, Gary. (red). (1991). Romani culture and Gypsy identitety.
University of Hertfordshire press: Hertfordshire.
Arnstberg, Karl-Olov. (1984). Kulturanalys i praktiken. Svar på 20 frågor som brukar ställas om zigenare. Statens invandrarverk: Norrköping.
Arnstberg, Karl-Olov. (1998). Svenskar och zigenare. En etnologisk studie av samspelet över en kulturell gräns. Carlssons: Stockholm.
Asplund, Johan. (2004). Om undran inför samhället. Argos: Lund.
Becker, Howard Saul. (1998). Tricks of the trade. How to think about your research while you´re doing it. The University of Chicago Press: Chicago.
Brante, Thomas, Andersen, Heine & Korsnes, Olav (red.). (2001). Sociologiskt Lexikon. Natur och Kultur: Stockholm.
Fraser, Angus. (1999). The gypsies. The peoples of Europe. Blackwell: Oxford, UK
Gerth, Hans & Mills, Charles Wright. (1953). Character and social structure. The psychology of social institutions. Harvest/HBJ.
Gilje, Nils & Grimen, Harald. (2004). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Daidalos:
Göteborg.
Goffman, Erving. (1990). Stigma. Notes on the Management of Spoiled Identity. Penguin:
England.
Gröndahl, Satu. (red). (2002). Litteraturens gränsland. Invandrar- och minoritetslitteratur i nordiskt perspektiv. Kap 2:3 Några rallarrosor vid vägkanten. En översikt över de finska romernas litteratur av Tuula Kopsa-Schön. Centrum för Multietnisk forskning. Uppsala Universitet: Uppsala
Hylland Eriksen, Thomas. (1999) Kulturterrorismen. En uppgörelse med tanken om kulturell renhet. Nya Doxa: Nora.
Kopsa-Schön, Tuula (1996). Kulttuuriidentiteetin jäljillä. Suomen romanien kulttuuri- identiteetistä 1980-luvun alussa. SKS: Helsinki, Finland.
Lindberg, Tuula. (2002). Puhtaus on puoli ruokaa: Suomen romanien puhtaus- ja kunnioitustavat romani-identiteetin näkökulmasta 1900-luvun jälkipuoliskolla. Pro gradu- tutkielma, Kultturihistoria. Historian laitos. Turun Yliopisto. Åbo Universitet.
Mills, Charles Wright. (1997). Den sociologiska visionen. Moderna klassiker. Arkiv: Lund.
Montesino Parra, Norma (2002). Zigenarfrågan. Intervention och romantik. Lund Dissertations in Social Work 6. Socialhögskolan. Lunds Universitet: Lund.
Nordström, Gunni (1991). Vi kallar dem zigenare. Alfabeta: Stockholm
Nordström-Holm, Gunni & Lind, Armas. (1982). Om zigenare. Statens Invandrarverk:
Linköping
Olofsson, Per-Olof & Sjöström, Bengt. (1993). Existens och sociala relationer. Skiss till en existentialistisk socialpsykologi. Studentlitteratur: Lund.
Roth, Hans Ingvar. (2005). Mångkulturalismens utmaningar. Studentlitteratur: Lund.
Scheff, Thomas J. (2006). Shame and the Social Bond. A Sociological Theory. Departement of Sociology. University of California. http://www.soc.ucsb.edu/faculty/scheff/2.html Simmel, Georg. (1995). Hur är samhället möjligt? Och andra essäer. Korpen: Göteborg.
Trost, Jan. (1997). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund.
Rapporter och informationsskrifter
Romer i Sverige – tillsammans i förändring. Ds 1997:49, Departementsserien (Ds) 1997 Näringsdepartementet. Regeringen och regeringskansliet: Stockholm.
http://www.regeringen.se/content/1/c4/19/37/5fd12a9c.pdf
Diskriminering av Romer i Sverige - Rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av Romer.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering: Stockholm http://www.do.se/upload/do/filer/roma/romarapportensv05.pdf
Barnombudsmannen rapporterar BR2005:07. ”De vill att jag ska vara osynlig”. Romska barn och ungdomar berättar om sin vardag. Barnombudsmannen: Stockholm
http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/romska%20barn%202005.pdf
Regeringens proposition 1998/99:143. Nationella minoriteter i Sverige.
http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/22/18/f5c9eed7.pdf
Hearing om den framtida romerverksamheten i Uppsala Kommun 20 oktober 2004. (Protokoll från Uppsala kommun.)
Föreläsning
Romsk kulturafton, arrangerad av Stefano Kuzhicov, rom och Integrationshandläggare i Helsingborg. (2006-04-11 19.00-21.00, Dalhem, Helsingborg)
Skönlitteratur av romska författare
Caldaras, Hans. (2002). I betraktarens ögon. Memoarer. Prisma: Stockholm
Fonseca, Isabel. (1998). Begrav mig stående. Zigenarna och deras resa. Ordfront: Stockholm Lumberg, Kiba. (2004). Musta perhonen. Sammakko: Turku, Finland.
Bilaga
Tabell
Figur 1 (s. 173) ur Mångkulturalismens utmaningar (2005) av Hans Ingvar Roth.
”Figur 1 Relationer mellan grupper samt metoder för att motverka negativ närhet och negativ distans inom skilda samhällsområden. ”
Närhet Distans
Värde Språk/Religion/
Kultur
Politik/Arbete/
Högre utbildning
Språk/Religion/
Kultur
Politik/Arbete/
Högre utbildning Positiv Kultur- och
värdegemenskap
Integration Kulturautonomi Traditionella nischer Negativ Assimilation Underordning Kulturell
isolering
Segregation
Tabellen är min återgivning och ur rutorna har jag uteslutit de metoder Roth menar ska användas för att uppnå positiv närhet och positiv distans.
Intervjuguide 1 Tre teman
Traditioner
Stoltheten
Frizoner
Intervjuguide 2
Kom ihåg att fråga om
…. Media. Positivt eller negativt? Vi pratade lite grann om bilden av romerna i finsk media.
- Hur ser det ut i Sverige? I förhållande till underhållningsprogram, nyheter och drama.
- Positiva förebilder för romer i media, finns de?
- Vem är din förebild?
… Diskrimineringen
- kan du komma ihåg den första gången du blev diskriminerad? Berätta om det tillfället:
Vad hände? Vad gjorde du då? Hur kändes det? Hur gick du vidare? Hur har den händelsen påverkat dig?
- Hur gammal var du när du förstod att finska romer som grupp var diskriminerade i samhället?
- Har dina föräldrar på något sätt gett dig stöd, eller verktyg till hur du ska hantera diskrimineringen?
- Vad har du själv sagt till dina barn om hur de ska hantera diskriminering?
… Integreras eller inte
- Romernas traditioner avviker från svenska och finska befolkningens, men är traditionerna ett hinder för att delta i samhället på lika villkor?
- Kan man vara finsk rom och en del av majoritetsbefolkningen?
… Forum för lika villkor
- var i samhället finns det platser där svenskar och finska romer kan mötas som jämlikar?
- Har romerna någon makt i det svenska samhället? I det finska?
- var hittar du avkoppling och fyller på styrkereserverna i livet?
… Hur ser kontakterna ut med myndighetssverige? Vad präglas kontakterna av och är det olika på olika instanser?
- T ex skola, barnomsorg, socialtjänst, sjukhus, arbetsförmedling, polis
… Framtidsdrömmar
- hur tror du att ditt liv ser ut om 5 år? 20 år?
