Strukturfonder
och kulturarvsprojekt
Exempel från norr till söder – turism, stadsutveckling och hantverk
Innehåll
Kulturarv som drivkraft för utveckling | 3
AIDA I, AIDA II – Arctic Indigenous Design Archives | 5 Besöksnäring i Höga kusten – en resa i tid och rum | 8 Craft Go | 10
CUPIDO – Culture Power: Inspire to Develop Rural Areas | 12 Kulturspår i landskapet – En resurs i skolan | 14
Pilgrim utan gränser | 16
SHARE – Sustainable approach to cultural Heritage for the urban Areas Requalification in Europe | 18 Projekt Vasikkavuoma 2040 | 21
Forntid möter framtid | 24
Kulturarv som drivkraft för utveckling
Sverige går in i en ny programperiod för EU:s struktur- och investeringsfonder under åren 2021–
2027. Riks antikvarieämbetet vill genom denna skrift inspirera kulturarvsaktörer att söka finansi- ering från EU:s fonder.
Uppföljning av nuvarande och tidigare program Kulturarv har en stor potential som drivkraft perioder visar att medel som gått till kultur och för regional utveckling. EU:s finansieringsmo
kulturarvsrelaterade projekt har minskat över dell av projekt utmanar aktörer till att samarbeta.
tid. Genom att lyfta goda exempel på pågående Det gäller såväl privata, offentliga som ideella och nyligen avslutade projekt vill Riksanti aktörer på olika samhällsnivåer. Samarbete kan kvarieämbetet visa på några av de möjligheter även sträcka sig över landsgränser. Synergier och som EUmedel ger för att bevara, använda och ömses idigt l ärande kan uppstå i mötena som lig
utveckla kulturarvet. ger till grund för en hållbar samhällsutveckling, Kulturarv är ett brett och mångfacetterat be med kulturarv som utgångspunkt.
grepp. Miljöer och spår från förflutna finns över De nio projekt som presenteras i denna skrift allt där människor har levt och verkat. Dessa har på olika sätt hittat nya vägar och former för spår kan spänna från det mest vardagliga i form att ta tillvara kulturarv som en resurs för ut
av en betad hage, torp i skogen eller så kallade veckling av näringsliv, platser och människor. I miljonprograms områden till storslagna monu urvalet har det varit viktigt att få en geografisk ment som lockar besökare. Till immateriellt spridning över landet och att de olika EUpro
kulturarv hör bland annat traditioner, seder, be grammen finns representerade.
rättelser och hantverk som har överförts mellan generationer.
Motsatt sida: Besökare från Kina på ostronsafari i danska Morsø som ingått som pilot i projektet CUPIDO. Genom att utgå från platsens värden, historisk kunskap och regionala/
lokala traditioner kan kulturarvssektorn därmed få och ge andra inspiration till att
Det finns flera insikter och lärdomar att hämta från de medverkande projekten som exempelvis:
• Läsa in er på prioriteringarna i de olika fonderna och programmen inför ansökan.
• Starta arbetet med ansökan i god tid, speciellt om det är flera aktörer och medfinansiärer.
• Identifiera aktörernas drivkrafter och utveckla gemensam målbild.
• Nyttja kunskap som finns om EU:s strukturfonder på kommuner och regioner.
• Att jobba gränsöverskridande är ett framgångsrikt arbetssätt, men var förberedd på att det tar tid.
• Det viktigaste av allt är att våga ta steget att ansöka.
EU struktur- och investeringsfonder består av:
• Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Huvudsyfte att minska den regionala obalansen inom EU.
Förvaltande myndighet: Tillväxtverket.
Läs mer: https://tillvaxtverket.se/eu-program/nationella-regional fondsprogrammet.html
• Europeiska socialfonden (ESF). Huvudsyfte att stimulera skapandet av nya och bättre arbetstillfällen.
Förvaltande myndighet: ESF-rådet.
Läs mer: https://www.esf.se/
• Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling inklusive Lokalt ledd u tveckling. (Landsbygdsprogrammet) Lokalt ledd utveckling genom Leader.
Förvaltande myndighet: Jordbruksverket.
Läs mer här: https://jordbruksverket.se/stod/programmen-som- finansierar-stoden/landsbygdsprogrammet
• Europeiska havs- och fiskerifonden.
Förvaltande myndighet: Jordbruksverket.
Läs mer här: https://jordbruksverket.se/stod/programmen-som- finansierar-stoden/havs--och-fiskeriprogrammet
Riksantikvarieämbetet vill rikta ett stort tack till medverkande projekt som har deltagit med sin tid och material!
Kommun Län Region
Projektens geografiska spridning och utbredning – vissa spänner över en hel region medan andra bedrivs mer lokalt.
AIDA I, AIDA II
– Arctic Indigenous Design Archives
Projektnamn Arctic Indigenous Design Archives – i två projektdelar AIDA I och AIDA II . ProjektägareAIDA I Sámi arkiiva (Finland).
AIDA II Ájtte museum (Sverige).
I samverkan med Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum (Sverige) och Sámi allaskuvla (Norge).
EU- finansiering AIDA I: 1,4 miljoner kronor.
AIDA II: 2,2 miljoner kronor.
Svensk medfinansiering AIDA I: ca 760 000 kronor.
AIDA II: 1,1 miljoner kronor.
Svenska medfinansiärer AIDA I: Statens Kulturråd, Kulturfonden för Finland och Sverige, Ájtte museum.
AIDA II: Sameskolstyrelsen, Sametinget, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Region Norrbotten, Ájtte museum.
Program och programområde Interreg, Nord.
Projekttid AIDA I: 2017–2020.
AIDA II: 2020–2022.
Mer information: På hemsidan www.arkisto.fi/aida och https://
www.facebook.com/aidaduodji kan man följa projekten.
Duodji är hantverk skapat av samer och har sin grund i mötet mellan naturens material och samers behov av till exempel kläder, verktyg och husgeråd. En mycket viktig del av duodji är själva skapandet; pro- cess, filosofi, ekologiskt tänk och kunskap. Duodji har alltid anpas- sats och utvecklats efter tidens behov. Idag tillverkas många moderna alster och det är tillverkaren som införlivar sin uppfattning om duodji i skapandet.
Material från Karin Vasaras arkiv. Karin är expert inom skinn och konfektion och skapar måttbeställda samiskt inspirerade plagg. Foto: Lena Kuoljok Lind.
Med duodji i fokus har Ájtte, Svenskt fjäll och samemuseum i Sverige i samverkan med Sámi arkiiva (Samearkivet) i Finland och Sámi allaskuvla i Norge (Samisk høgskole) drivit två Interreg Nordprojekt. Projekten har flera syften; samla in och bevara arkivmaterial med stort fokus på form
givningsprocessen. Sprida, föra vidare och stärka kännedom om duodji och duojáryrket samt lyfta fram enskilda duojárat (hantverkare, konst
närer, slöjdare). Att stärka entreprenörskap bland studenter i duodji.
Inom AIDA I etablerades slöjdares och konstnärers arkiv. Material kopplat till duodji och skapandeprocessen samlades in; skisser, material
prover, formexperiment, fotografier och utställningskataloger. Arkiven etablerades i nära samarbete med de duojárat som står bakom materialet.
Material från Solveig Labbas arkiv. Arkivalierna visar ett samarbete som Solveig hade med artisten Sofia Jannok. Solveig arbetar med duodji, design och utbildning. Foto: Lena Kuoljok Lind.
AIDA II reflekterar och experimenterar kring nya sätt att använda arkiven och arkivmaterialet från AIDA I. Hur kan arkiven s ynliggöras?
Hur kan de som använder arkiven få tillgång till material på nya sätt?
Hur lyfts nya sätt att göra arkivmaterial till en självklar del av det samiska kulturarvet? Hur måste arkiv och museer förändra sina arbetssätt för att bättre motsvara en samisk förståelse av duodji?
Projektens övergripande förhållningssätt är att arkiven och arkiv
materialet ska utgöra en aktiv aktör i nära samarbete med samiska slöj
dare och konstnärer, utbildningsinstitutioner samt en yngre generation samer, men även andra. Vi tänker ofta på arkiv som ett kollektiv minne, men här lyfts arkiven fram som en aktör i samtiden.
Levande arkiv
Resultat från projekten är först och främst de etablerade arkiven. A rkiven används av studenter vid utbildning inom duodji och av vetenskapliga assistenter vid Sámi allaskuvla som inspiration till eget skapande. Ett samarbete har etablerats med samiska utbildningsinstitutioner och ett läromedel för unga har tagits fram baserat på innehåll i arkiven. Genom projekten har samarbetet stärkts mellan arkiv, museum och högskola som alla är viktiga institutioner för att stärka utvecklingen av kultur
arv och näringar.
För att få finansiering från Interreg Nord och övriga m edfinansiärer betonar projektledningen vikten av att lyfta blicken utanför projektet och läsa den egna projektbeskrivningen med andras ögon. Annars finns risk att syfte, målsättning och nytta med projektet inte kommer fram på ett tydligt sätt.
Mössa och skiss från Katarina Spik Skums arkiv. Katarina är duojár, lärare och är ofta inblandad i olika duodjeprojekt.
Foto: Lena Kuoljok Lind.
ring-i-hoga-kusten.html
Besöksnäring i Höga kusten – en resa i tid och rum
Projektnamn Besöksnäring i Höga kusten – en resa i tid och rum.
Projektägare Kramfors kommun.
I samverkan med
Sju kluster med medaktörer möjliggjorde projektet: Nyhamn, Marieberg, Box och Sandslån – Nyland, Ytterlännäs gamla kyrka och Bollstabruk – Kramforsviken, Öd – Frånö, Lunde, Svanö, Sandö och Klockestrand – Prästmon, Häxberget, Häxmuséet och Häxkällarna – Nyadal, Hornöberget – Norrfällsviken.
EU-finansiering 6,6 miljoner kronor.
Svensk medfinansiering 6,6 miljoner kronor varav 5,8 mil- joner kronor är offentliga medel.
Svenska medfinansiärer Kramfors kommun, Region Västernorrland, Länsstyrelsen Västernorrland, Västernorrlands museum och Svenska kyrkan (Ådalsbygdens pastorat).
Tolv privata finansiärer i form av deltagande företag och föreningar har också bidragit.
Program och programområde Regionala strukturfonds- programmet (ERUF), Mellersta Norrland.
Projekttid 2017–2019.
Mer information
https://www.kramfors.se/kom- mun--demokrati/kramfors-ut- vecklar/projektarkiv/besoksna-
Världsarvet Höga Kusten och Ådalen är unika destinationsmål i Kram- fors kommun och projektets syfte var att stärka attraktionskraften och ge hela området ökad lyskraft, både nationellt och internationellt.
”Skönlitterärt berättande är ofta överlägset vad det gäller att levandegöra kulturmiljöer.”
Karin Högström, kulturutvecklare på Kramfors kommun
Fem författare anlitades som skrev varsin novell baserad på l andskapet runt Ångermanälven och de händelser som ägt rum i området. Tre tema
resor har skapats för att tillgängliggöra tre av Ådalens starka berättelser:
Ådalen 31, Häxprocesserna och Timmerskiljet på Sandslån. Temaresorna finns tillgängliga i webbapplikationen Spelen om Ådalen. Besöksmålen lockar både ortsbor och besökare att göra rundturer i området. Minst fem lokala aktörer har samverkat kring varje berättelse. Dessutom har investe
ringar gjorts för att öka besöksmålens tillgänglighet och göra det möjligt för besökare att bo kvar i området. Skyltning och digital närvaro har för
bättrats och utvecklats och utbildningar för blivande guider i Ådalen har genomförts. Parkeringsplatser, bryggor, kajer och servicehus har rustats upp på ett flertal platser.
Projektets åtgärder och insatser har förstärkt besökspunkternas att
raktionskraft och sju nya företag inom besöksnäringen har startats. En förutsättning för projektets genomförande har varit engagemang från många av de föreningar, företag och invånare som brinner för sin plats, dess historia och de möjligheter som finns där.
Författarna Bo R Holmberg, Therése Söderlind, Grzegorz Flakierski, Maria Holmberg och Mats Jonsson har skildrat området i varsin novell.
Foto: Kramfors kommun.
Upprustning av bryggor var en del av att stärka den turistiska infrastrukturen inom destinationen.
Foto: Kramfors kommun.
Nya guider har utbildats för att ta hand om besökare. Foto: Kramfors kommun.
Craft Go
Det finns en tydligt uppåtgående trend i samhället att i större omfatt- ning efterfråga och konsumera mer hållbara upplevelser och produk- ter av hög kvalitet med kulturhistorisk och lokal förankring. För att möta detta behov behöver verksamheter som arbetar med traditio- nellt hantverk och formgivning stärkas.
Projektet Craft Go’s syfte är att öka sysselsättningen inom och nyetable
ring av mikroföretag som jobbar med traditionellt hantverk och formgiv
ning. Ett annat syfte är att koppla mikroföretagens verksamhet till kultur
historia, kulturarv och historiska arkiv som finns att tillgå och på så sätt
Projektnamn Craft Go.
Projektägare Regionmuseet i Skåne, Kristianstad.
I samverkan med
Krinova Incubator & Science Park (Sverige), Lifestyle & Design Cluster (Danmark), NorgesVel (Norge).
EU-finansiering 5,7 miljoner kronor.
Svensk medfinansiering Cirka 5,4 miljoner kronor.
Svenska medfinansiärer Medfinansiering sker genom RUT-stiftelse (kopplad till Högskolan i Kristianstad) och den tid som Regionmuseet i Skåne och partners bidrar med.
Program och programområde Interreg (EURUF) Öresund- Kattegatt-Skagerak.
Projekttid 2020–2023.
Mer information www.craftgo.eu
Hantverksmässig tillverkning av tunnor på Tønnegarden i Norge. Sedan gammalt har tunnor använts i saltning av fisk och kött. De flesta av tunnorna går idag till fiskodlingar längs kusten för saltning av torskrom till kaviarproduktion. Foto: Lasse Hörnäs.
även stärka museisektorn. Det är Regionmuseet i Skåne som driver pro
jektet Craft Go i samverkan med flera partners i Sverige, Norge och Dan
mark med kunskap om näringsliv, affärsutveckling och innovation.
Craft Go ska bidra till att höja hantverkarnas kunskaper inom företags
utveckling, produktutveckling, digitalisering och marknadsföring genom nära samarbete med företagsinkubatorer, regionmuseet och andra m useer.
Genom att använda och vidareutveckla konceptet Economuseé Artisans at Work®, en internationell verksamhet som jobbar med att l evandegöra hantverk och att utveckla hantverksföretag till kompletta besöksanled
ningar, ska redan etablerade verksamheter och verksamheter i begrepp att starta upp kunna inspireras.
Hantverkare och museer i samverkan
Hantverkare får dessutom möjlighet att utveckla produkter och varu
märken genom att koppla dem till kulturhistoria och traditionellt hant
verk i museets samlingar. Det skulle till exempel kunna handla om att ge historisk bakgrund till företagens produkter (storytelling), koppla en verksamhet till en specifik plats eller ta upp produktion av historisk design. Museibutiker är tänkta att tjäna som mötesplatser och arenor för exponering av företagens verksamheter, produkter och tjänster. På så sätt stärks både hanterverkarnas och museisektorns verksamheter och muse
ernas roll som aktiv samhällsaktör för ökad tillväxt och sysselsättning blir tydligare.
Kunskap och hantverk har överförts i fem generationer och verksamheten är nu en del av Economuseé Artisans at Work®.
Foto: Lasse Hörnäs.
CUPIDO – Culture Power:
Inspire to Develop Rural Areas
Projektet CUPIDO fokuserar på digitala innovationer baserade på kul- tur och kulturarv. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Värmland i bred samverkan med 16 partners från 7 länder runt Nordsjön. Både univer- sitet, lokala och regionala organisationer, företag och föreningar är engagerade. Parterna i CUPIDO arbetar med kulturarv i sina regioner utifrån gemensamma mål. Kunskapsutbyte sker genom möten och platsbesök hos utvalda pilotprojekt. Förhoppningen är att arbetssät- tet ska generera och sprida nya idéer och ge aktörerna mod att testa nya arbetssätt.
Projektnamn Culture Power:
Inspire to Develop Rural Areas, CUPIDO.
Projektägare Länsstyrelsen i Värmland.
I samverkan med Region Värmland, Sunne kommun (SE), Rottneros Park Trädgård AB (SE), Nome Municipality (NO),
Oldenburgische Landschaft (D), Middelburg Municipality (NL), Heuvelland Municipality (BE), VZW Dranoeter (BE), University of Applied Sciences HOWEST (BE), Creative Folkstone (UK), University of South-Eastern Norway (NO), Highlands and Islands Enterprise (UK), University of St Andrews (UK), Kulturmødet (DK), Morsø Municipality (DK).
EU-finansiering Cirka 20 miljoner kronor.
Svensk medfinansiering Cirka 3,5 miljoner kronor.
Svenska medfinansiärer Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Sunne kommun och Rottneros park.
Program och programområde Interreg Nordsjön.
Projekttid 2018–2021.
Mer information
www.northsearegion.eu/cupido/
Filminspelning från Kårebolssätern. Kulturmiljöer presenteras på nya, digitala sätt. Tanken är att inspirera fler att använda länets kulturmiljöer i sina verksamheter. Foto: Sara Bodin Olsson.
”Vi på länsstyrelsen har valt att arbeta med några av våra fantastiska riksintresseområden för att visa hur företag, föreningar och
organisationer kan använda dem, både för att, skapa sammanhållning och livskvalitet på landsbygden och för att skapa affärer.”
Katarina Nordmark, Länsstyrelsen Värmlands län
CUPIDO handlar om att utveckla nya affärsmöjligheter inom kultur
och kulturarvssektorn. Detta för att stärka den ekonomiska situationen, konkurrenskraften och den sociala sammanhållningen i de lokala lands
bygdsområdena. Det finns många mindre orter där befolkningen minskar och möjligheterna till sysselsättning minskar.
Projektet uppmuntrar till exempel kulturarvsorganisationer att an
vända sig av nya digitala arbetssätt för att modernisera och förstärka sitt utbud och förbättra besökarnas upplevelse. Parterna i projektet erbjuds att dela kunskap, expertis och projektresurser för att skapa affärsmöjlig
heter inom kulturarvssektorn. Projektet ger möjlighet att sammanföra nya digitala tekniker med traditionella berättelser och platser.
Digital teknik förstärker upplevelsen
Ett antal pilotprojekt genomförs tillsammans med kulturaktörer för att undersöka hur olika aktörer i kultursektorn kan nå ut till en större publik genom marknadsföring, storytelling och ny teknik. Bland annat har partnerskapet i Värmland arbetat med några av regionens riksintresse
områden och den starka berättartradition som historiskt finns i regio
nen. I ett annat delprojekt har regionen genomfört en sommarskola där ungdomar givits möjlighet att utforska VR (Virtual Reality), film och dans som berättarmetod.
Filminspelning från Eda skansar. Värmland har en berättartradition som genom CUPIDO har utvecklats genom modern storytelling. Med hjälp av digitala verktyg har traditionella berättelser dokumenterats och spridits. Foto: Sara Bodin Olsson.
På Rottneros park jobbar man med film, foto, ljud och ljus för att förbättra besökarnas upplevelse.
Foto: Sara Bodin Olsson.
Kulturspår i landskapet – En resurs i skolan
Under alla tider har människan lämnat spår efter sig i landskapet. Detta kulturlandskap finns överallt omkring oss och kan liknas vid en stän- digt närvarande historiebok.
Projektet Kulturspår i landskapet En resurs i skolan vill utforska och inspirera till användandet av kulturlandskapet som lärmiljö i skolan.
Projektet vill visa att det omgivande landskapet är en resurs som kan användas betydlig mer inom skolundervisningen än vad som görs idag.
Inte bara inom ämnet historia utan inom flera ämnen. Genom att barn och ungdomar får ökad kunskap om och förståelse för det omgivande kulturlandskapet skapas dessutom förutsättningar för att de i framtiden
Projektnamn Kulturspår i landskapet – En resurs i skolan.
Projektägare Västerbottens museum.
I samverkan med Helgeland museum (NO), Skogsstyrelsen (SE), Statskog SF (NO),
Polarsirkelen friluftsråd (NO), Nord universitet (NO).
EU-finansiering 2,5 miljoner kronor.
Svensk medfinansiering 2,1 miljoner kronor.
Svenska medfinansiärer Västerbottens museum, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen Västerbotten.
Program och programområde Interreg (ERUF), Botnia-Atlantica.
Projekttid 2016–2019.
Mer information
www.vbm.se/utforska/projekt/
kulturspar-i-landskapet/
Under projektets gång har det visat sig att en del barn lär sig bättre genom platsbaserad undervisning. I Holmsjön tog barnen bokstavligen sitt kulturarv i besittning. Foto: Jans Henerud.
känner ansvar för ett hållbart nyttjande. Det minskar också riskerna för att kulturspår förstörs av misstag.
Det är Västerbottens museum som i bred samverkan bedrivit detta Interregprojekt som går ut på att visa hur kulturmiljöer kan fungera som roliga och innehållsrika klassrum.
Platsens historia ger kunskap om nuet
Under tre år arbetade projektets partners tillsammans med grund
skolelärare från Västerbottens inland och Helgeland i Norge. Lärarnas erfarenheter från undervisning sammanflätades med kulturmiljökom
petens. I gemensamma workshops utvecklades metoder och verktyg för att knyta samman teori med besök i kulturlandskapet. En bok riktad till l ärare har skrivits. Den är tänkt att ge inspiration och fungera som handbok i att använda kulturspåren i undervisningen och som kurslitte
ratur på fortbildningskurs för lärare. En kursplan för fortbildningskur
sen har också tagits fram.
Lokala arbetsmaterial för hur kulturspåren runt skolan kan användas i undervisningen har arbetats fram på några ställen. Röster från elever och lärare har dessutom samlats i en broschyr.
Flera positiva effekter av att bedriva undervisning ute i landskapet har framkommit. Till exempel har eleverna fått ökad kunskap om sin när
miljö, teoretiska färdigheter har fått praktisk betydelse och undervis
ningen har varit full av upptäckarglädje och ahaupplevelser. Det har också visat sig att många elever har lättare att ta till sig kunskap genom platsbaserad undervisning ute i landskapet.
Vi människor har under alla år lämnar spår efter oss i landskapet. På bilden visas rester av en skogshuggarkoja i Vilhelmina.
Foto: Petter Engman.
Pilgrim utan gränser
Projektnamn:
Pilgrim utan gränser Projektägare Selångers församling och Regionalt Pilegrims- senter Stiklestad.
I samverkan med
Nordiskt center för kulturarvspedago- gik, Stiklestad N asjonale Kultursenter Centrum för Ekonomiska Relationer, MIUN Etour, MIUN Karlstad universitet, Sundsvalls museum, Interreg prosjektet SMICE, Härnösands stift SÖT-projektet, Näringslivsbolaget, Sundsvall, G aaltije – Sydsamiskt kulturcentrum, N asjonalt pilegrimssenter, Nidaros Domkirkes Restaureringsarbeider, Trøndelag fylkeskommune, Nidaros bispedømme (tbc) Trondheim kommune, Sundsvalls kommun, Ö stersunds kommun, Fiber Optic Valley, Länsmuséet Murberget, European Institute of Cultural Routes, Green pilgrimage (Interreg Europe Project), St. Olav Waterways, Interreg- projektet Mat og drikke langs Nordens gröna bälte.
EU-finansiering Cirka 4,2 miljoner kronor Svenska medfinansiärer Region Västernorrland, Ånge kom- mun, Härnösands stift, Frösö Sunne Norderö församling, Åre församling Bräcke-Revsunds församling, Sunds- valls kommun (SE), Stiklestad Nasjo- nale Kultursenter, Visit Innherred (NO).
Svensk medfinansiering Cirka 9, 1 miljoner kronor.
Program och programområde Interreg (ERUF), Sverige - Norge Projekttid 2019-2021.
Mer information
https://www.pilgrimutangranser.no
Ett av Nordens mest kända helgon var den norske kungen Olav Harald
son. Efter sin död i slaget vid Stiklestad 1030 blev Olav uppmärksammad för sina kristna gärningar och helgonförklarades 1031. Hans grav finns enligt traditionen på platsen för Nidarosdomens högaltare. En av med
eltidens fem pilgrimsvägar till Nidaros gick från Selånger vid dagens Sundsvall längs Ljungan genom Jämtland via Storlien eller Skalstugan.
Denna sträcka ligger till grund för det som idag kallas Sankt Olavs
Pilgrimsfärder var ett naturligt inslag i den katolska kyrkan under med- eltiden, även till mindre kyrkor och helgedomar. I ett historiskt sam- manhang användes särskilda vägar för pilgrimsfärden, vilket knöt sam- man olika heliga platser med hemorten.
Vandring längs Sankt Olavsleden. Foto: Michel Johansson.
leden. Runt leden har lokala Sankt Olavstraditioner utvecklats under århundradena.
Det svensknorska Interregprojektet Pilgrim utan gränser har foku
serat på att samla in historiska fakta och berättelser om Sankt Olav för att bygga en historisk faktabas och få ihop en grundberättelse. Syftet har varit att göra legenden känd så att lokala näringsidkare kan hämta inspi
ration och stöd i legenden för att utveckla produkter och tjänster. Pro
jektet har arbetat gränsöverskridande mellan Sverige och Norge.
Inom ramen för projektet har en ny utställning skapats och en svensk/
norsk databas som samlar lokala berättelser och Olavminnen är under uppbyggnad.
Medeltid möter nutid
Den vetenskapliga förankringen har varit viktig. Till exempel har Pil
grimspodden, en populärvetenskaplig talkshow spelats in. I tio podd
avsnitt pratar olika forskare om ämnen kopplade till medeltiden, hel
gonkulten, platser utmed vägen, klimatförändringar och medeltida extremväder.
I delprojektet Pilgrimsarmbandet har hemslöjdskonsulenter och formgivare från Norge och Sverige tagit fram ett modernt pilgrimsarm
band med berlocker kopplade till kulturhistoriskt viktiga platser längs Sankt Olavsleden.
Pilgrimsleden har traditionellt setts som ett rent vandrarprojekt med fokus på internationell vandringsturism. Genom det nya pilgrimscentret i Selånger har man upptäckt en ny målgrupp, nämligen närturism, och projektet ser nu över möjligheten att etablera center i Borgsjö, Gällö, Frösö och Åre.
Projektet har en bred samverkansgrupp. Genom så kallade veckoknut
punkter och ett gemensamt arbete med 1000årsjubileet av s laget vid Sticklastad 2030 har samtal och samarbeten kommit igång. Det gräns
överskridande arbetet har varit framgångsrikt, men tar tid. En erfarenhet projektet vill dela med sig av är att ta lagom stora steg.
Hvithelearmbåndet, ett nyskapat pilgrimsarmband med berlocker.
Foto: Arne Nordvik Hasselberg.
Barnen har också sin egen
pilgrimsvandring, en lärplattform byggd med QR-koder för mobiltelefon eller läsplatta. Illustration: Anders Sunesson.
Projektnamn Sustainable approach to cultural Heritage for the urban Areas Requalification in Europe.
Projektägare
Sviluppumbria Spa, Italien.
I samverkan med
Deltagarna i SHARE- projektet kommer från sju länder;
Sviluppumbria Spa (Italien), City of Šibenik (Kroatien), Pannon European Grouping of Territorial Cooperation Ltd (Ungern), NorthEast Regional Development Agency (Rumänien), Regional Govern- ment of Extremadura (Spanien), Greenwich University (Storbri- tannien) samt Länsstyrelsen Östergötland (Sverige).
Svenska intressenter i p rojektet är Vadstena kommun, Region Östergötland, Visit Östergötland, Sancta Birgitta Klostermuseum, Statens fastighetsverk, Lands- arkivet och EU-projektet Green Pilgrimage.
EU-finansiering
11,8 miljoner kronor (från 2017).
Svensk medfinansiering 420 000 kronor.
Svenska medfinansiärer Länsstyrelsen Östergötland.
Program och programområde Interreg (ERUF), Europa.
Projekttid 2017–2020.
Mer information https://www.
interregeurope.eu/share/
SHARE – Sustainable approach to cultural Heritage for the urban Areas Requalification in Europe
Vadstena med slottet i bakgrunden. Foto: Mattias Liljeqvist.
”SHARE:s arbete med hållbar förvaltning av städernas kulturarv innebär att vi, åtminstone lite grann, kan göra tillvaron lättare för invånarna, höja attraktiviteten för besökarna och därmed också förbättra det ekonomiska klimatet för företag som tar hand om dem som kommer till stadskärnorna.
Genom att arbeta med partner med olika europeisk bakgrund kan vi alla få del av fräscha sätt att hantera gemensamma problem.”
Chiara Dall’Aglio, projektsamordnare. Citat från europeiska kommissionens hemsida.
Fokus för det transnationella projektet SHARE är att förstå hur kultur
arv kan bevaras, användas och utvecklas på ett hållbart och smart sätt inom ramen för dagens stadsutveckling och smarta städer. Samverkan
och lärande mellan olika aktörer och olika länder är viktigt i det arbetet.
I Sverige har SHARE representerats av en projektgrupp från Länssty
relsen Östergötland som haft ett nära samarbete med framför allt Vad
stena kommun och Region Östergötland.
Projektet har haft som mål att lyfta fram värdet av att stärka och inklu
dera hållbara och innovativa förhållningssätt till kulturarv och kultur
miljö i strategier och policys som vägleder och styr samhällsplanering och samhällsutveckling. Fokus har varit att förbättra och vässa befintliga styrdokument så att de tydligare visar på värdet av lokala kulturarv och miljöer för att till exempel öka en kommuns attraktionskraft för före
tagande och besökare och höja livskvaliteten för boende.
Längs med kulturstråket i Vadstena har markbeläggningen bytts ut och fått en konstnärlig utformning med kulturhistorisk, platsspecifik dekor. Den nya beläggningen gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att ta sig fram. Foto: Mattias Liljeqvist.
”För oss på Länsstyrelsen har projektet varit en generator som höjt våra kunskaper om stadsplanering, kommuners arbete och vad våra svar i till exempel samråd leder till i praktiken.”
Magnus Reuterdahl, biträdande länsantikvarie Länsstyrelsen Östergötland och projektledare SHARE
Inom ramen för projektet har Länsstyrelsen Östergötland bland an
nat tydliggjort kulturmiljöns potential vid framtagandet av en ny regi
onal utvecklingsstrategi (RUS). Tillsammans med Vadstena kommun har länsstyrelsen undersökt hur kulturmiljöer kan tas om hand och göras tillgängliga i urbana förnyelseprocesser.
Kulturmiljöstråket i Vadstena
Kommunen har även jobbat med mer synliga insatser som Kulturmiljö
stråket i Vadstena. Stråket går mellan stadens två historiska maktnoder.
I den ena änden av staden finns klostret som är centrum för den and
liga makten och en viktig anledning till varför staden fick stadsprivile
gier. I den andra änden ligger Gustav Vasas slott som står för den världs
liga makten. Kulturmiljöstråket ska underlätta för turister att hitta dessa och andra kulturmiljöer och på så sätt få uppleva olika delar av Vadstena.
Stråket leder turister genom staden så att deras påverkan på de boende minimeras och det lokala näringslivet gynnas av ökade kundströmmar.
Vadstena kommun har också utvecklat en app Upptäck Vadstena och genomfört fysiska förbättringar som tydligare skyltning och tillgäng
lighetsåtgärder.
Kulturstråket markeras av ett band med spetsmönster. Mönstret kopplar till den knyppeltradition som finns i Vadstena med omnejd och som går tillbaka till åtminstone 1600-talet. Foto: Mattias Liljeqvist.
Projekt Vasikkavuoma 2040
”Myren är återigen människans myr, brukad som förr, när den var en förutsättning för människor och kor i gårdarna.”
Thomas Öberg, citat taget från informationsfolder om Vasikkavuoma
Vasikkavouma är nordens största slåttermyr som brukades för slåtter av myrhö fram till mitten av 1960talet. Som mest fanns över 200 lador för förvaring av hö på en yta som är 250 hektar. Idag finns 82 lador kvar. Syf
tet med projektet Vasikkavuoma 2040 är att skapa långsiktiga förutsätt
ningar för att bevara och utveckla ladorna och kulturmiljön på slåtter
myren. Det drivs att föreningen Vasikkavuoma Utveckling.
Projektnamn Vasikkavuoma 2040 – bevara och utveckla
en anrik kulturbygd för framtiden.
Projektägare
Vasikkavouma utveckling ekonomisk förening.
I samverkan med Pajala kommun.
EU-finansiering Cirka 350 000 kronor.
Svensk medfinansiering 350 000 kronor.
Svenska medfinansiärer Pajala kommun.
Program och programområde Lokalt ledd utveckling Norrbotten.
Projekttid 2018–2021.
Mer information www.vasikkavuoma.se
Ladorna är placerade längs bäcken Vasikkajoki.
Foto: NorthWorks för Vasikkavuoma Utveckling Ekonomisk förening.
Sedan 1630talet har bönder från byn Juhonpieti och Pajala brukat myren. Det slagna höet torkades och förvarades i ladorna till vintern.
På så sätt har ladorna blivit en symbol för myrslåttern och en viktig del för förståelsen av Vasikkavuoma och människornas levnadsbetingelser i byn Juhonpieti och Pajala. Myrslåttern var ett villkor för att boskapen skulle överleva den långa vintern. Genom Landsbygdsprogrammet får föreningen skötselpengar till slåttern som ett sätt att bevara det biolo
giska kulturarvet.
Knuttimring och sponsring
Inom projektet har man tagit fram avtal med enskilda markägare för ladornas skötsel. I samverkan med studieförbundet Vuxenskolan har det genomförts utbildningar i timring för att reparera och i vissa fall bygga nya lador. För att öka delaktigheten och intresset för att bevara kultur
Vasikkavuoma är ett populärt besöksmål.
Foto: Valfrid Palo för Vasikkavuoma Utveckling Ekonomisk förening.
arvet erbjuder föreningen företag, organisationer och privatpersoner att teckna sponsoravtal. I dagsläget har sjutton lador renoverats med hjälp av sponsorpengar.
Slåttermyren är kommunens största besöksmål med 10 000 besökare per år. Besöksverksamheten pågår hela året. Genom samverkan med skolan får skolungdomar komma till platsen där föreningen förmedlar slåttermyrens historia och på sommaren får ungdomar möjlighet att sommarjobba med slåttern. Tornedalsteatern har uppfört flera sommar
föreställningar med anknytning till slåttermyren.
En annan målgrupp är utländska vinterturister som lockas av natur
upplevelserna och aktiviteter som hundspann. Vasikkavuoma är ett vik
tigt rekreationsområde för stora delar av Pajala kommun och ett välkänt varumärke som besöks av turister från hela Sverige och utanför rikets gränser.
Ambitionen är att alla lador ska renoveras.
Foto: NorthWorks för Vasikkavuoma Utveckling Ekonomisk förening.
Forntid möter framtid
I Uppåkra, strax söder om Lund, finns resterna av en äldre stadslik bosättning från cirka 100 till 900 år e.Kr. Det har pågått utgrävningar där sedan 1930-talet och cirka 20 000 föremål har hittats som idag finns på historiska museet i Lund.
Syftet med ”Forntid möter framtid” är att skapa innovativa sätt att upp
leva arkeologi i Uppåkra genom aktivt deltagande, levandegörande av platsens historia och ökad kunskap om den arkeologiska processen. Det är genom de pågående arkeologiska utgrävningarna som besökare kom
mer nära platsen.
Eftersom en arkeologisk utgrävning inte lämpar sig för stora besöks
grupper arbetar projektet med nya pedagogiska metoder för att nå ut till
Projektnamn Forntid möter framtid.
Projektägare Stiftelsen Uppåkra arkeologiska center.
I samverkan med Science Village Scandinavia AB.
EU-finansiering Cirka 1,3 miljoner kronor.
Svensk medfinansiering Cirka 680 000 kronor. Ideella resurser värderas till cirka 360 000 kronor och ideellt arbete till cirka 500 000 kronor.
Svenska medfinansiärer Science Village, Uppåkra vänförening med volontärer.
Program och programområde Lokalt ledd utveckling Skåne län.
Projekttid 2018–2020.
Mer information www.uppakra.se
Elever i årskurs 5 och 6 sållar jord. Bildkälla: Uppåkra Arkeologiska Center.
besökarna. Genom interaktiva montrar där besökarna kan styra en ka
mera för att se fynden ur olika vinklar kommer de närmare fynden och upplevelsen förstärks. En digital kamera följer sållningen så att besökar
na kan följa vad som hittas under utgrävningarna. Ytterligare en del i det innovativa arbetssättet är att samarbeta med f orskningsanläggningarna MAX IV och ESS i Lund när det gäller materialanalys av fynd från Uppåkra.
Parallellt med Leaderprojektet Arkeologiskolan som har barn och ungdomar som huvudmålgrupp har delprojektet ”Tandmysteriet” arbe
tats fram. Elever får komma till Uppåkra och sålla jord för att fysiskt
Genomgång av fynd efter 45 minuters sållning. Foto: Sindre Magnusson.
uppleva den arkeologiska verksamheten. Bland fynden som påträffas fo
kuserar man på tänder. I en dialog mellan forskare, elever och veten
skapspedagoger analyseras tänderna med fokus på att ge ökad kunskap om näringsfysiologi och hälsa.
Apparna tillgängliggör historien
Projektet har även utvecklat två appar med syfte att öka kunskapen om platsen och göra besökarna mer delaktiga. Den ena tar besökarna med på en vandring på utgrävningsplatsen och beskriver dess historia och vad som påträffats. Den andra appen är en historisk quiz där besökarna får testa sina kunskaper om Uppåkra.
Projektet arbetar även för att engagera det lokala näringslivet. Med hjälp av spår av äldre grödor och jordbruksprodukter som påträffats vid utgrävningarna har en lokal lantbrukare åter börjat odla dem. Tanken är att sälja produkterna vid Uppåkra Arkeologiska Center.
Riksantikvarieämbetet Box 5405
114 84 Stockholm Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet 2021.
Omslag: Vandring längs Sankt Olavsleden. Foto: Michel Johansson.
Text: Tyréns AB.
Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY där inget annat anges.
Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv ISBN 978-91-7209-889-3 (PDF)
Riksantikvarieämbetet | 08-5191 80 00 | registrator@raa.se | www.raa.se
