Kalix väg 707Delen Ryssbält - Pålänge inom Kalix kommunObjektsnummer 8211924-7072011-09-16REV 2014-01-17

(1)

Miljökonsekvensbeskrivning Arbetsplan

Kalix väg 707

Delen Ryssbält - Pålänge inom Kalix kommun Objektsnummer 8211924-707

2011-09-16 REV 2014-01-17

(2)

Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Arbetsplan, Kalix väg 707, Delen Ryssbält – Pålänge, Objektsummer 8211924-707 Utgivningsdatum: 2011-09-16

Beställare

Trafikverket Region Norr, Ansvarig

Konsult SWECO Luleå

Viktoria Arvidsson, landskapsarkitekt viktoria.arvidsson@sweco.se

Therese Sundqvist, landskapsarkitekt therese.sundqvist@sweco.se

Arbetsgrupp Upplägg och tider

Arbetet har utförts mellan december 2010 och maj 2011.

Inventeringar har gjorts i september 2010.

Fotografier

Viktoria Arvidsson och Therese Sundqvist, SWECO Luleå.

(3)

3

Innehåll

1. Sammanfattning 5

2. Bakgrund 7

2.1 Varför en miljökonsekvensbeskrivning? 7

2.2 Brister och problem 7

2.3 Syfte och omfattning 7

2.4 Tidigare utredningar och beslut 7

2.5 Avgränsning 7

3. Förutsättningar 8

3.1 Områdets karaktär 8

3.2 Väg och trafik 8

3.3 Näringsliv 8

3.4 Geotekniska förutsättningar 8

3.5 Kommunala planer 8

3.6 Övergripande mål och strategier 8

4. Förslaget 10

4.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen 10

4.2 Föreslagna åtgärder/Vägförslaget 10

4.3 Projektspecifika miljömål 10

5. Miljökonsekvenser 12

5.1 Naturresurser 13

5.2 Naturmiljö 15

5.3 Riksintressen och Natura 2000 18

5.4 Kulturmiljö och landskap 18

5.5 Rekreation och friluftsliv 20

5.6 Hälsa och boendemiljö 20

5.7 Risker och säkerhet 21

5.8 Störningar och påverkan under byggskedet 21

6. Miljömål 23

7. Allmänna hänsynsregler 24

8. Miljökvalitetsnormer 25

9. Sakprövningar 26

9.1 Miljöbalken 26

9.2 Plan- och bygglagen 26

9.3 Kulturminneslagen 26

10. Samråd 27

11. Gestaltningsprogram 28

11.1 Perspektiv 28

11.2 Vägens karaktär 28

11.3 Värden 28

11.4 Åtgärder 28

11.5 Gestaltningsprinciper 29

12. Källor 31

(4)

(5)

5

1. Sammanfattning

Den aktuella sträckan av väg 707 löper från byn Ryssbält med blandad bebyggelse, genom en tät skogsmiljö mot byn Pålänge. Sträckan kantas mellan byarna av fritidshusbebyggelse. Landskapet är småkuperat och bitvis flackt. Vägen följer idag landskapet och topografin väl, med naturliga nivå- skillnader. Vid de båda byarna finns småskalig od- lingsmark och öppna marker. Där finns även möj- lighet till utblickar över vatten, då vägen löper nära vattnet och förbi en av hamnarna. Där vägen löper genom byarna passerar den nära bostadshus och tomter med träd och buskar alldeles intill vägen.

Den aktuella vägsträckan är allmänt spårig och ojämn, den uppvisar även ojämna sättningar och dålig bärighet. Detta bidrar till en försämrad framkomlighet.

Åtgärderna innebär att vägprofilen höjs för delar av sträckan, speciellt vid vägavsnitt med dålig bä- righet. Vägavsnitt med dålig bärighet och kraftiga tjäluppfrysningar grävs ur och ersätts med ny över- byggnad. Vägdiken längs vägsträckan justeras så att en funktionell avvattning erhålls. Upprensning av utloppsdiken kan bli nödvändigt för att klara vä- gens avvattning. Vägtrummor med skador eller då- lig funktion ersätts med nya. Dessa åtgärder inne- bär att vägområdet utvidgas på delar av sträckan.

Hastighetsbegränsningen planeras höjas från 70 till 80 km/h längs sträckan genom skogsmarkerna.

Målet med vägåtgärderna på väg 707 är en väg med bra bärighet i befintlig sträckning med minst 20 års livslängd. Detta gynnar skogsnäringen, jordbruket

och övrigt näringsliv, samt boende och fritidshusä- gare längs sträckan.

Planerade åtgärder innebär inga förändringar av trafikmängderna på vägen, dock väntas hastigheten på delar av sträckan höjas från 70 km/h till 80 km/h. Höjningen bedöms dock inte innebära att problem med buller, vibrationer, föroreningar av luft -, mark och vatten kommer att öka. Gällande riktvärden överskrids varken vid nollalternativet eller efter planerad ombyggnad.

Under byggtiden kan ombyggnaden orsaka tem- porära framkomlighetsproblem på vägen och kortvariga störningar för närboende. Tillfälling grumlig kan uppstå vid diknings- och trumåtgär- der, och för att skydda lekande fisk ska åtgärderna tidsbegränsas.

Åtgärderna innebär sammantaget små negativa konsekvenser för naturmiljön och kulturmiljön.

För boende och övrig trafik längs sträckan innebär åtgärderna positiva konsekvenser på sikt.

(6)

Luleå

Piteå Boden

Kalix

Öjebyn Älvsbyn

Töre

Nyborg

Haparanda

Alvik

Roknäs

Sävast

Sangis Rolfs

Gammelstaden

Jävre

Råneå

Bergnäset

Rosvik Lillpite

Övertorneå

Seskarö

Bergsviken Böle

Karlsborg

Hortlax

Hedenäset

Harads

Norrfjärden

Karungi

Nikkala Morjärv

Svartbyn

Svanstein

Påläng

Antnäs

Gyljen

Unbyn

Jämtön

Överkalix

Södra Sunderbyn

Måttsund

Juoksengi

Vittjärv Båtskärsnäs

Rutvik Korsträsk

Gunnarsbyn

Ersnäs

Blåsmark Sikfors Sjulsmark

Persön Svartlå

Klöverträsk

Tallvik

Hemmingsmark

Bensbyn

Fällfors

Gammelgården

Storön

!!!!!!

!!!!

!!!

!

väg 7 07 Pålänge

Ryssbält Pålängsfjärden

Stenbäcken

Bunäset

Inner- fjärden

Slumpfjärden Rånöfjärden

Legend

0 850 1 700 3 400Meters

(7)

7

2.1 Varför en miljökonsekvensbeskrivning?

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är bland annat att bidra till en miljöanpassning av projekt och verksamheter som planeras - i detta fall arbetsplan för vägförstärkningsåtgärder längs väg 707.

MKBn ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som åtgärderna kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. MKBn ska också beskriva konsekvenserna för hushållning med mark, vatten och den övriga fysiska miljön samt hushållning med material, råvaror och energi, samt möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på männis- kors hälsa och miljö (Miljöbalken 6 kap 3 §).

MKBn är både en produkt och en process. MKB- arbetet ska integreras med den övriga planerings- processen, så att konflikter mellan olika intressen identifieras tidigt och möjligheterna att finna mil- jöanpassade lösningar ökar. Samråd ska ske med myndigheter, sakägare och allmänhet för ökad kunskap och bättre miljöanpassning av projektet.

2.2 Brister och problem

Den aktuella vägsträckan är allmänt spårig och ojämn, den uppvisar även ojämna sättningar och dålig bärighet. Detta bidrar till en försämrad framkomlighet.

2.3 Syfte och omfattning

Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskriv- ning är att klarlägga konsekvenser av planerade vägförbättringsåtgärder för väg 707, delen Ryssbält - Pålänge. I samband med arbetsplan för väg 707 tas även arbetsplan fram för närliggande väg 705, delen Målsön - Storön.

2.4 Tidigare utredningar och beslut

En förstudie upprättades november 2010. Syftet med förstudien var att ta fram ett bra underlag i enlig- het Väglagen och Miljöbalken för det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet. Länsstyrelsen i Norrbottens län har 2011-03-03 enligt 14 a § i väg- lagen och 6 kap 4§ i miljöbalken beslutat att de planerade vägförbättringsåtgärderna längs väg 707, delen Ryssbält - Pålänge, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bygg- och miljöavdel- ningen vid Samhällbyggnadsförvaltningen i Kalix kommun har bedömt att åtgärderna inte medför betydande miljöpåverkan.

Kalix kommun har inga detaljplaner som angränsar till väg 707.

2.5 Avgränsning

Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar väg 707 mellan Ryssbält och Pålänge. Den aktuella sträck- an är belägen i Kalix kommun, Norrbottens län,

2. Bakgrund

se karta på föregående sida. Sträckan är ca 10 km lång. Den geografiska avgränsningen vid beskrivning av värden och konsekvenser har gjorts utifrån de planerade åtgärderna, som endast berör befintlig vägs absoluta närområde. Där dikning genomförs och vattendrag passeras har något större område studerats.

I förstudien som gjorts kom det frm att det aktuella utredningsområdet nyttjas av Kalix sameby för bete under olika perioder av året. Kalix sameby kategoriserar området som trivselland och förvinter- och vinterland. Inom området förekom- mer inga flyttleder eller hagar. Vägåtgärderna på- verkar inte renskötseln eftersom vägen behåller sin gamla sträckning. På grund av detta utreds inte konsekvenser för renskötseln vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning.

(8)

3.1 Områdets karaktär

Den aktuella sträckan av väg 707 löper från byn Ryssbält med blandad bebyggelse, genom en tät skogsmiljö mot byn Pålänge. Sträckan kantas mellan byarna av fritidshusbebyggelse. Landskapet är småkuperat och bitvis flackt. Vägen följer idag landskapet och topografin väl, med naturliga nivå- skillnader. Vid de båda byarna finns småskalig od- lingsmark och öppna marker. Där finns även möj- lighet till utblickar över vatten, då vägen löper nära vattnet och förbi en av hamnarna. Där vägen löper genom byarna passerar den nära bostadshus och tomter med träd och buskar alldeles intill vägen.

3.2 Väg och trafik Trafikförhållanden

Väg 707 har sin sträckning mellan byarna Innanlandet i Kalix-Nyborg och Pålänge. Delen mellan Ryssbält och Pålänge är aktuell för förbätt- ringsåtgärder. Den aktuella sträckan är ca 10 km lång. Vägbredden varierar mellan 6 - 6,5 m, vägen saknar vägren och är belagd med asfalt. Den skyltade hastigheten är 70 km/h mellan byarna och 50 km/h inne i byarna. I Ryssbält finns ett barndag- hem vid vägen och där är den skyltade hastigheten 30 km/h. Väg 707 trafikeras på den aktuella sträck- an av 190 fordon per dygn, varav 15 stycken tunga fordon.

Trafiksäkerhet

Hela sträckan saknar gång- och cykelvägar. Gång- och cykeltrafik förekommer främst vid byarna Ryssbält och Pålänge och i liten skala.

Inga rapporterade olyckor finns på den aktuella sträckan.

3.3 Näringsliv

Bebyggelsen längs sträckan är koncentrerad till de två byarna Ryssbält och Pålänge. Kommunal ser- vice i form av skola och förskola i byarna. Många boende i området använder väg 707 för pendling till och från arbete i Kalix centrum.

Skogsområdena i anslutning till vägen nyttjas för skogsbruk av privata markägare. I området kring Pålänge bedrivs jordbruk.

3.4 Geotekniska förutsättningar

Morän är den jordart som dominerar längs den aktuella sträckan med vissa undantag. Den aktuella sträckan passerar två områden med svallsediment av sand, vid 13/800 – 14/800.

Längs vägsträckans första del påträffas morän av typen sandig siltig morän och siltig sandig morän med undantag av sträckan mellan Lillfjärden och fram till Västerfjärdens östra sida, ca km 10/000 och ca km 10/900 och, där marken består av finkorniga sediment. Mellan Högnäset, ca km 12/600, och Rånäsudden, ca km 13/400, går vägsträckningen genom ett område med måttligt svallat sediment i

3. Förutsättningar

form av stenig siltig sand. I övrigt består sträckan av morän från Rånäsudden, ca km 13/400, av typen sandig siltig morän och siltig sandig morän. Vid Pålänge påträffas två partier med finkorniga sediment, vardera ca 100 m långa, i form av lerig silt och siltig lera vid ca km 16/800 och km 17/100.

De byggnadstekniska förutsättningarna efter sträckan är generellt sett goda. Vägen är till största del belägen på fastjord. Svårigheter kan uppstå där vägen passerar genom områden med lösjordspar- tier i låglänta områden.

3.5 Kommunala planer

För området gäller Översiktsplan för Kalix kommun, antagen 2009-10-12. Innerfjärden i Ryssbält är utpekad som bevarandeområde i översiktspla- nen, med hänsyn till betydelsefulla natur-och kul- turvärden. Bevarandeintresset ska enligt planen prioriteras. Gällande detaljplan finns ej för områ- den i anslutning till vägen.

3.6 Övergripande mål och strategier Transportpolitiska mål

Riksdagen har beslutat om transportpolitiska mål som ska visa de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. Målen ska fungera som utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet.

Det övergripande målet är att säkerställa en sam- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

(9)

9 transportförsörjning för medborgare och närings-

liv i hela landet. För att precisera det övergripande målet anger regeringen sex långsiktiga delmål i propositionen.

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglig- het för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska med- verka till att ge alla en grundläggande tillgänglig- het med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och häl- sa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transport- system måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

(10)

4.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen

Tänkbara åtgärder har i förstudien analyserats enligt ”Fyrstegsprincipen”. ”Fyrstegsprincipen inne- bär en stegvis modell för prövning av förslag till lös- ning enligt följande:

Steg 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt.

Steg 2. Åtgärder som ger effektivare nyttjande av befintligt vägnät.

Steg 3. Vägförbättringsåtgärder.

Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Trafikverket har i den förstudie som genomförts beslutat att åtgärder enligt steg 3 ska genomföras. De problem som har identifierats kan bara lösas genom steg 3-åtgärder, vägförbättringsåtgärder. Bättre bä- righet, profiljustering samt rätning av tvära kurvor ger effektivare utnyttjande av vägen och ökar där- med tillgänglighet, säkerhet och transportkvalitet längs med sträckan.

4.2 Föreslagna åtgärder/Vägförslaget

Ombyggnadsåtgärderna syftar till att förstärka det aktuella vägavsnittet samt åtgärda skadliga tjällyftningar så att vägen kan hållas öppen för BK-1 trafik året runt. Syftet är också att förbättra trafiksäkerheten.

Åtgärderna innebär att vägprofilen höjs för delar av sträckan, speciellt vid vägavsnitt med dålig

bärighet. Vägavsnitt med dålig bärighet och kraftiga tjäluppfrysningar grävs ur och ersätts med ny överbyggnad. Vägdiken längs vägsträckan justeras så att en funktionell avvattning erhålls.

Upprensning av utloppsdiken kan bli nödvändigt för att klara vägens avvattning. Vägtrummor med skador eller dålig funktion ersätts med nya. Dessa åtgärder innebär att vägområdet utvidgas på delar av sträckan. Hastighetsbegränsningen planeras höjas från 70 till 80 km/h längs sträckan genom skogsmarkerna.

Målet med vägåtgärderna på väg 707 är en väg med bra bärighet i befintlig sträckning med minst 20 års livslängd. Detta gynnar skogsnäringen, jordbruket och övrigt näringsliv, samt boende och fritidshusä- gare längs sträckan.

4.3 Projektspecifika miljömål

För projektet finns även ett antal miljömål utarbe- tade. Dessa ska säkerställa att viktiga miljöer inte förvanskas eller påverkas negativt av de planerade vägförbättringsåtgärderna. Miljömålen är följande:

• Vägens sidoområden skall utformas med utgångs- punkt i omgivande landskap, så att vägens karaktär bibehålls.

• Trummor i naturliga vattendrag ska inte utgöra vandringshinder. Gamla och skadade trummor byts ut och justeras, nya trummor anpassas. Under an- läggningsskedet ska grumling undvikas.

4. Förslaget

• Artrika vägkanter finns längs med väg 707 i Pålänge. Dessa ska bevaras genom anpassad dikning.

• Under byggskedet ska skador på träd och buskar på privat tomtmark undvikas i möjligaste mån.

• Det bevarandevärda odlingslandskapet vid Pålänge ska inte påverkas negativt av vägåtgärder- na. Upplevelsen av odlingslandskapet ska bevaras.

(11)

Nederkalix 431:1

Nederkalix 192:1

Nederkalix 401:1 Nederkalix 428:1

Nederkalix 404:1

Nederkalix 199:1

Legend

LineString Polygon Point Polygon Point Polygon Point LineString Polygon Point LineString Polygon

sump-2514_sweref TM angs_betesmarksinv bevarandeprogram_odlingsl myrskydd_bd

nat_res riks_natura2000 riks_kul riks_nat riks_ren

riksintresse_vindbruk_bd

vmi_vatmarksobjekt

KLASSER 1 2 3 4

Biotopskydd-25 Naturv-2514_sweref nyckelSCA-25 NyckelSveaskog-25 Nvavtal-25

kulturmiljo_programmet

0 550 1 100 2 200 Meters

Nederkalix 431:1

Nederkalix 192:1

Nederkalix 404:1

Nederkalix 199:1

Legend

riksintresse_vindbruk_bd

KLASSER 1 2 3 4

kulturmiljo_programmet

0 550 1 100 2 200Meters

11 Figur 4.1 Geografisk redovisning av miljöintressen.

X GRÄNS FÖR

ARBETSPLAN sektion 7/2 GRÄNS FÖR

ARBETSPLAN sektion 17/2

utsättning av fornlämning förekommande småfisk

förekommande småfisk

5.56 Nederkalix 431:1

Nederkalix 192:1

Nederkalix 404:1

Nederkalix 199:1

Legend

KLASSER 1 2 3 4

kulturmiljo_programmet nat_res

trumma, nr enligt truminv.

artrik vägkant fornlämning, RAA-nr.

sumpskog

ängs- och betesmark inv.

bevarandeprog. odlingslandskap naturreservat

riksintesse Natura 2000 riksintresse kultur riksintresse natur riksintresse rennäring våtmark, klass 1

klass 2 klass 3 klass 4 biotopskydd naturvärden nyckelbiotoper SCA nyckelbiotoper Sveaskog naturvårdsavtal

kulturmiljöprogram, Länsstyrelsen naturreservat

Nederkalix 431:1

Nederkalix 192:1

Nederkalix 404:1

Nederkalix 199:1

Legend

KLASSER 1 2 3 4

Nederkalix 431:1

Nederkalix 192:1

Nederkalix 404:1

Nederkalix 199:1

Legend

KLASSER 1 2 3 4

Nederkalix 431:1

Nederkalix 192:1

Nederkalix 404:1

Nederkalix 199:1

Legend

KLASSER 1 2 3 4

1.2

väg 703

Bunäset

Bunässundet Innerfjärden

Holm- sundet Västerfjärden

Slumpfjärden Pålänge

Ryssbält Bunäsviken

Rånöfjärden

Högnäset Pålängefjärden

Stenbäcken

Stenbäck en

Degerberget

väg 7 07

Stämsjön

Stenbäcksgrundet

Rånäsudden Granholmen

Sandsundet

Nygärdan

Spiggen

igenväxande betesmark dikning, lokal

påverkan

(12)

5. Miljökonsekvenser

Bedömningsgrunder

Bedömningen av miljökonsekvenser utgår från ar- betsplanens vägritningar och tekniska beskrivning.

Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda in- tressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Med konsekvenserna menas de vär- derande effekter som den föreslagna vägen med- för inklusive inarbetade åtgärder. Konsekvenserna graderas i små, måttliga och stora. Om inget annat anges avses negativ konsekvens. Se ruta nedan.

Bedömningsgrunderna för respektive intresse ut- går bland annat från nationella, regionala och lokala miljömål samt miljökvalitetsnormer. Alla bedöm- ningar i dokumentet är utförda av SWECO.

Nollalternativet

Nollalternativet är en bedömd framtida situation som innebär att inga vägförbättringsåtgärder ge- nomförs på sträckan, förutom vanligt underhåll.

Alternativet ingår som referensalternativ vid utvär- dering av andra alternativ.

Nollalternativet innebär att rådande brister kvar- står och att vägens dåliga bärighet med tiden kommer att förvärras. Så småningom kommer under- hållskostnaderna för att hålla vägen körbar att öka.

Nollalternativet innebär också en försämrad framkomlighet vilket innebär att trafikanter kommer att behöva väja för gupp och parera för ojämnheter i vägbanan, vilket antas påverka trafiksäkerheten negativt.

Inarbetade åtgärder

Skadeförebyggande och skadebegränsande åt- gärder redovisas under varje intresseområde.

Miljökonsekvenserna är bedömda under förutsätt- ning att dessa åtgärder genomförs.

Godkännande av MKB

Enligt väglagen § 15 ska miljökonsekvensbeskriv- ningen godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i arbetsplanen, som sedan ställs ut.

Godkännandet av MKBn innebär att den utgör ett tillräckligt underlag (avseende kvalitet och omfattning) för en samlad bedömning av den planerade anläggningens inverkan på miljön. Godkännandet är inte ett ställningstagande till om miljökon- sekvenserna kan godtas eller projektet genomföras.

Bedömningsgrunder för miljökonsekvenser

Stora negativa konsekvenser Värde försvinner/utplånas, många människor får stora förändringar.

Måttliga negativa konsekvenser Värde minskar, skador uppstår, nya grupper av människor drabbas.

Små negativa konsekvenser Värde påverkas negativt (ej obetydligt, men behöver ej innebära skada).

Inga konsekvenser Värde ändras inte (kan eventuellt innebära att projektmål inte nås).

Små positiva konsekvenser Värde förstärks något, t ex genom rekultivering av befntlig väg.

Måttliga positiva konsekvenser Värde förstärks genom att tidigare skador åtgärdas, t ex miljöupprustning.

Stora positiva konsekvenser Värde tillförs, t ex genom överdäckning av trafikled i hårt exploaterat område.

(13)

13

5.1 Naturresurser

5.1.1 Masshantering och material Förutsättningar

Befintligt material skall så långt som möjligt åter- användas, men projektet kommer att kräva måttli- ga mängder nya massor av krossmaterial/jord- och bergmassor för bär- skydds- och förstärkningslager.

Användbara schaktmassor ska användas inom projektet som fyllnadsmaterial. Om massor som inne- håller föroreningar eller sulfidjord påträffas under byggskedet ska arbetet upphöra och kontakt tas med beställaren för beslut om åtgärder.

Massor som inte kan användas kommer att läggas upp inom vägområdet, företrädesvis inom skogsmark där inga bostadshus förekommer. Detta för att minimera intrånget i landskapet och störningen under byggskedet. Upplag ska placeras på behörigt avstånd från naturliga vattendrag och våtmarker för att undvika att eroderat material orsakar grumling i vattnet eller på annat sätt påverkar naturmil- jön negativt.

Konsekvenser av vägförslaget

För uppbyggnad av vägkroppen behövs grus- eller krossmaterial. Då naturgrus är en ändlig resurs är krossmaterial att föredra.

Allt material som frigörs från väglinjen och uppfyl- ler kvalitetskraven kommer att återanvändas. Dock kommer tillkomande material att behövas till den nya överbyggnaden.

Det material som inte kan användas inom projektet läggs upp på anvisad plats. Det material som inte kan användas inom projektet läggs upp på anvisad plats, eller borttransporteras. Cirka 10 000 m3 överskottsmassor kommer att genereras. Inga kända förekomster av förorenade massor kommer att beröras.

Nollalternativet

Ingen påverkan sker i nollalternativet.

5.1.2 Jord- och skogsbruk Förutsättningar

Delar av sträckan nyttjas för skogsbruk av privata markägare och jordbruk bedrivs vid Pålänge.

Breddning av vägområdet kommer att innebära att skogsmark måste tas i anspråk. Inom säkerhetszo- nen avlägsnas alla fasta hinder i form av exempelvis träd och stenblock.

Delar av sträckan nyttjas för skogsbruk av privata markägare. Breddning av vägområdet inne- bär att ny skogsmark kommer att tas i anspråk.

Hastigheten längs sträckan kommer att höjas från 70 till 80 km/h. Sträckor med referenshastighe- ten 80 km/h har en säkerhetszon på minst 3 m.

Säkerhetszon innebär att fasta hinder i form av träd och stenblock måste avlägsnas inom 3 m från vägen.

Säkerhetszonen ska ingå i vägområdet.

Vägförbättringsåtgärderna kommer att innebära bättre bärighet på vägen vilket medför positiva konsekvenser för skogsbruket och jordbruket.

Där vägområdet utökas kan enstaka träd som står inom säkerhetszonen behöva avverkas. Avverkade träd tillfaller fastighetsägaren. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms sammantaget som små positiva.

Nollalternativet

En väg med dålig bärighet får försämrad framkomlighet på sikt och påverkar på så vis skogs- och jordbruk genom att förutsättningarna för transporter längs vägen försämras. De negativa konsekvenserna av nollalternativet bedöms som små.

Föreslagna åtgärder innebär små negativa konsekvenser vad gäller hantering av massor.

Nollalternativet

Ingen påverkan eftersom inga vägåtgärder genomförs.

(14)

5.1.3 Vattenresurser och vattentäkter Förutsättningar

Inom utredningsområdet finns inga kommunala grundvattentäkter. Enligt SGUs Brunnsarkiv finns ett antal enskilda brunnar och energibrunnar nära vägen inne i byn Ryssbält, fastighetsbeteckningar saknas dock och läge är osäkert. I Högnäset finns en brunn för vattenförsörjning på fastighet Ryssbält 1:6.

Pålänge har ett vattenverk i den norra delen av byn, och ett reningsverk (fastighet Pålänge 1:74) som tar emot avloppsvatten strax intill korsningen väg 707 och 703. I Ryssbält, samt vid vissa tomter i Pålänge, finns privata slambrunnar i anslutning till vägen.

Avståndet varierar, men ligger på ca 2 m.

Ett antal små vattendrag som passerar under väg 707, exempelvis vid Holmsundet och Stenbäcken, leder vatten mot Störöfjärden. Storöfjärdens ytvat- tenförekomst (SE654416-230000) omfattas av mil- jökvalitetsnormer, och har bedömts ha god ekolo-

5.1.5 Energi och global påverkan Förutsättningar

Fordonstrafiken använder sig av fossila bränslen som inte är förnyelsebara. Koldioxid (CO2) släpps ut och bidrar till växthuseffekten. Detta strider mot de nationella miljömålen om ett ekologiskt hållbart samhälle. Trafiken på väg 707 förväntas öka mar- ginellt oavsett planerade vägförbättringsåtgärder.

Byggande och upprustning av väg innebär alltid tillkommande material och utförande av arbete med arbetsfordon vilket medför att energi och änd- liga resurser förbrukas. Genom att återanvända användbara massor inom projektet kan en del av transporterna med massor minska, det leder i sin tur till minskade utsläpp. Konsekvenserna är små när det gäller energi och global påverkan eftersom åtgärderna på vägen är relativt små.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär körning på dålig väg Inarbetade åtgärder

För vägsträckan genom Ryssbält kommer vägens befintliga överbyggnad att schaktas ut och bytas mot nytt material. Vägen kan inte höjas på grund av anslutningar till privata fastigheter. Befintlig över- byggnad kommer att användas som skyddslager.

Beredskap måste finnas för eventuellt oljespill vid vattentäkt eller brunn. I händelse av spill eller utsläpp av exempelvis olja under byggtiden ska Räddningstjänsten larmas. Åtgärder ska vidtas för att begränsa och sanera föroreningen.

Entreprenören ska ha en beredskapsplan samt saneringsutrustning.

Eventuell förekomst av enskilda brunnar i direkt anslutning till vägen ska inventeras inför byggskedet. Om enskilda brunnar förekommer ska kontroll av miljöpåverkan på dessa utföras. Ett grundvatten- rör sätts ner strax utanför arbetsområdets gräns för att kunna ta prover på vattenkvaliteten före, under och efter vägåtgärd.

Med inarbetade åtgärder, som ska säkerställa att ingen miljöpåverkan sker på eventuellt före- kommande enskilda brunnar, bedöms ingen negativ påverkan ske på områdets vattenresurser.

Vägprojektet bedöms inte medföra någon bestå- ende negativ påverkan på vattenförekomsten eller de vattendrag som korsar vägen, eftersom påverkan utgörs av grumlig som endast blir tillfällig.

Nollalternativet Konsekvenser av vägförslaget

Positiva konsekvenser för jord- och skogsbruket.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär på sikt en alltmer för- sämrad framkomlighet, vilket ger små negativa konsekvenser.

Vägförbättringsåtgärderna och de inarbetade åtgärderna innebär att inga konsekvenser be- döms uppstå på enskilda brunnar.

Nollalternativet

(15)

15 och därmed ökad förbrukning av fossila bräns-

len. En ökning av koldioxidutsläppen förväntas.

Konsekvenserna bedöms som små.

5.2 Naturmiljö

5.2.1 Våtmarker och naturliga vattendrag Förutsättningar

Väg 707 passerar i det aktuella utredningsområdet över elva vattendrag, varav åtta är små vattendrag likande diken. Trumbyten kommer att bli aktuellt på flertalet mindre diken där trummorna är skadade.

Vid sakägarmötet framkom uppgifter om före- komst av småfisk i de tre större vattnen. Stenbäcken rinner från Stämsjön ned till Stenbäckgrundet via en trumma under vägen. Enligt uppgift förekom- mer lekande abborre och mört under vårarna.

Trumman under väg 703 (se karta s.11) lär dock ut- göra vandringshinder, varför inga fiskar bedöms ta sig hela vägen upp till sjön. En damm med en stör- re trumma förbinder Innerfjärden i Ryssbält med

De negativa konsekvenserna för global påver- kan bedöms som små.

Nollalternativet

De negativa konsekvenserna för global påver- kan bedöms som små.

Slumpfjärden och Storöfjärden. Platsen nyttjas för fiske, men utgör vandringshinder för fisk. Även i den så kallade Spiggenbäcken från Västerfjärden och ut mot Bunässundet lär småfisk förekomma.

Vid Innerfjärden finns ett våtmarksområde som är en god fågellokal, där grågås häckar. Våtmarken ingår inte i Våtmarksinventeringen och har inget dokumenterat skydd. Den omnämns dock i Kalix kommuns översiktsplan som ett naturintressant område och en värdefull fågellokal med högt natur- värde. Vid sjön Västerfjärden passerar vägen ett om- råde med sankmark som ligger i anslutning till sjön.

Sankmarken ingår inte i Våtmarksinventeringen och har inget dokumenterat värde eller skydd.

I tabellen på nästa sida redovisas inventerade fisk- förande vattendrag, vilka åtgärder och eventuella skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Enligt fis- keriverket är det främst abborre, mörtfiskar och gädda som vanligtvis nyttjar små bäckar som dessa för fiskvandring och lek.

För att minimera grumling vid planerade trumbyten ska trumåtgärder genomföras vid lågflöde, normalt juli-augusti alternativt vintertid. För att Figur 5.1 Vid Ryssbält finns en damm på vägens norra sida.

(16)

Nr på

karta Beskrivning Planerad vägåtgärd Skyddsåtgärd/Kommentar

1.2 Stenbäcken

Naturlig bäck med utlopp i Stenbäcksgrun- det. Bef. trumma av betong diam. 120 cm

Ingen åtgärd. Bra skick, ca 3 m in från

höger sida svackar trumman ca 20 cm.

5.56 Spiggenbäcken

Naturlig bäck med utlopp i Bunässundet.

Bef. trumma av betong diam. 200 cm

Ingen åtgärd. Bra skick.

x Holmsundet

Brotrumma mellan Innerfjärden och slump- fjärden. Bef. trumma av betong, diam.

okänd (har ej ingått i truminventeringen).

Utgör vandringshinder för fisk.

Kommer ej att åtgärdas i detta förstärk- ningsprojekt.

–

Nummer på karta hänvisar till, figur 4.1 Geografisk redovisning av miljöintressen.

Tabell: Trummor för fiskförande vattendrag säkerställa att nyanlagda trummor inte utgör bar-

riärer för vattenlevande organismer ska följande riktlinjer följas vid utformningen:

• Vattendragens naturliga bredd bibehålls.

• Trummor utformas så att vattenhastigheten genom trumman inte nämnvärt avviker från vattendragets naturliga vattenhastighet.

• Trummor med diameter 80 cm och uppåt skall grävas ner och läggas på en nivå minst 20 cm ner under vattendragets botten. Mindre trummor läggs på en nivå 0,15 m under vattendragets botten.

• Trummor som grävts ner i bäckbotten återfylls med grus och småsten upp till bäckbottens naturliga nivå. Sprängsten eller annat skarpkantat material i trummans omgivning kan orsaka problem för djur att ta sig fram längs vattendraget om stenarna är alltför vassa, och ska därför undvikas. Materialet väljs så att naturlig övergång till anslutande bäck- botten erhålls. Där nya trummors inlopp och utlopp behöver erosionskyddas ska erosionsskyddet utfö- ras och kläs med grus/sten.

• Trummorna läggs på en sådan nivå att vattnets djup och läge inte påverkas och så att markavvatt- ning eller dämning uppströms liggande markområ- den inte sker.

Vägåtgärderna innebär att skadade och fellagda trummor byts ut. Diken och utloppsdiken kommer att rensas för att få en väl fungerande avvattning av

Väg 707 passerar över elva vattendrag. De trummor som är skadade kommer att åtgärdas. För bäckar och vattendrag innebär vägåtgärderna små negativa konsekvenser under byggtiden, i form av risk för grumlig och andra störningar. På sikt innebär dock åtgärdade trummor en förbättrad vattenge- nomströmning och att vandringshinder åtgärdas, vilket är positivt för vattendrag och vattenlevande djur. Förutsättningarna för fisk och andra vatten- djur bedöms förbättras efter de åtgärder som fö- reslås, eftersom grumlingspåverkan av trumbytet endast blir tillfällig.

Vägförbättringsåtgärderna bedöms på det hela ta- get medföra små negativa konsekvenser för våtmar- ker och vattendrag.

Nollalternativet

Om inga vägåtgärder genomförs och inga fellagda trummor åtgärdas kan en effekt bli att befintliga trummor sätter igen. Detta kan medföra att vattenlevande organismer får svårare att ta sig genom trumman och att vatten blir stående vid vägen.

Konsekvenserna för nollalternativet bedöms som små.

(17)

17 5.2.2 Sumpskogar

Förutsättningar

Sumpskogar finns längs med sträckan vid Stenbäcken i Pålänge samt i västra utkanten av byn Ryssbält.

Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst 3 meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30%. Sumpskog utgör även trädbestånd på fuktig mark om fuktighetsälskande arter (främst så kallade sumpmossor som vitmossor och björn- mossa) täcker minst hälften av befintligt fält- eller bottenskikt. Sumpskogarna har inventerats av Skogsstyrelsen under 1991-1998.

Sumpskogar får inte dikas eftersom dessa är käns- liga miljöer ofta med en rik biologisk mångfald.

Kalix kommun har i översiktsplanen pekat ut de mest värdefulla sumpskogarna i kommunen. Inga av de sumpskogar som förekommer längs sträckan är utpekade.

De negativa konsekvenserna för våtmarker och vattendrag bedöms som små.

Nollalternativet

De negativa konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små.

I och i anslutning till sumpskogar ska inga nya utloppsdiken anläggas. Befintliga diken rensas.

Dikesåtgärder utförs med försiktighet.

De sumpskogar som idag ligger i direkt anslutning till vägen kan komma att påverkas av eventuellt fördjupade vägdiken och rensning av utloppsdiken, vilket innebär en risk för ökad dränering.

Sumpskogarna i anslutning till vägen är redan idag påverkade av befintlig väg och den negativa påver- kan blir endast lokal, varför konsekvenserna be- döms som små.

Nollalternativet

5.2.3 Artrika vägkanter Förutsättningar

Artrika vägkanter finns längs med väg 707 på sträckan mellan Stenbäcken och Pålänge. Här finns ett antal olika hävdgynnade arter, så som orm- rot, ögontröst och ängsskallra på båda sidor om vägen. Örterna växer i anslutning till betes- och

odlingsmarken, som utpekats som bevarande- värd. Se kapitel 5.3 Kulturmiljö och landskap. Både torr- och fuktväxter ingår i vägkantsfloran, där de fuktälskande växterna breder ut sig i dikesbotten och torrväxterna närmare vägkanten. De artrika vägkanterna ger en tydlig karaktär till vägen genom byn och utgör viktiga lokala upplevelse- och naturvärden.

Markarbeten längs artrika vägkanter kan få negativa konsekvenser för floran. När kantskärning, utfyllnad, breddning och dikning genomförs ska största möjliga hänsyn tas. Vid dikning ska s.k.

anpassad dikning utföras. Detta kan göra på olika sätt, ett alternativ är att först lägga ytjorden åt si- dan, därefter fördjupa diket och till sist återföra ve- getationsjorden (som innehåller fröbanken). Detta görs löpande längs vägsträckan så att den avtagna jorden så snart som möjligt läggs tillbaka. Anpassad dikning ska utföras under höst eller vår, ej sommar, för att jorden inte ska riskera att torka ut och fröna skadas. Observera att jorden måste återföras till samma ställe som den togs ifrån. Alternativt kan vegetationsöar sparas för att utgöra fröbank åt de rensade partiernas återetablering.

Ombyggnationen innebär en negativ påverkan på de artrika vägkanterna, även om anpassad dikning genomförs. Markarbetena kommer innebära att vägkanternas vegetation minskar eller uteblir under en period. Även den ökade dräneringen som Konsekvenser av vägförslaget

De negativa konsekvenserna för sumpskogarna bedöms som små.

Nollalternativet

(18)

ombyggnationen av vägen medför kan göra att växt- platsens förutsättningar förändras. Det kan leda till att fuktkrävande växter inte trivs och artrikedo- men i vägkanten minskar. Detta kan leda till lägre biodiversitet på sikt. Konsekvenserna av åtgärderna bedöms som måttliga.

Nollalternativet

Om inga åtgärder genomförs kommer de artrika vägkanterna att finnas kvar. Växterna är dock hävdgynnade och vid en utebliven hävd genom slåt- ter längs med vägen kan de artrika vägkanterna på sikt försvinna.

5.3 Riksintressen och Natura 2000 Förutsättningar

Inom Kalix kommun är hela kust- och skärgårds- området (området avgränsas i norr av väg E4) av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Aktuellt ut- redningsområde ligger inom detta riksintresse.

Inga övriga områden av riksintresse finns inom utredningsområdet.

Vägförbättringsåtgärderna och de inarbetade åtgärderna medför måttliga negativa konsekvenser för de artrika vägkanterna.

Nollalternativet

Ingen påverkan sker i nollalternativet. Figur 5.2 Artrika vägkanter och vägnära träd förekommer i Pålänge.

För inarbetade åtgärder samt konsekvenser av väg- förslaget för friluftslivet, se kapitel 5.5 Rekreation och friluftsliv.

5.4 Kulturmiljö och landskap Förutsättningar

Den aktuella sträckan löper från byn Ryssbält genom skogsmarker fram till den öppna odlingsbyg- den Pålänge. I Pålänge finns samlad bebyggelse med landsbygdskaraktär. I Ryssbält är landskapet

bebyggelse som är koncentrerad längs väg 707.

Vägen löper längs med kusten, men aldrig i direkt kontakt med vattnet. Längs hela sträckan kantas vägen av fritidsstugor, som ligger något avsides från vägen. Landskapet är småkuperat och vägen följer landskapet väl.

Nordöst om Ryssbält finns en fornlämning i direkt anslutning till vägen, med RAÄ-nummer Nederkalix 454:1 (inventerad 1985). Fornlämningen är en agrar lämning, en så kallad fossil åkermark.

(19)

19 Inne i byn Ryssbält finns fyra fornlämningar som

ligger mellan 50-300 m från vägen. Lämningarna utgörs av en husgrund från en gammal skola, en plats för båtlänningar, bebyggelselämningar från ett sentida torpställe samt en tjärdal. I övrigt finns två ytterligare fornlämningar från gamla torp vid Spiggen. De ligger på var sida om vägen. I Pålänge finns två fornlämningar av tjärdalar som ligger ut- anför arbetsplaneområdet.

I anslutning till fornlämningarna Nederkalix 401:1 och 402:1 finns en före detta slåtter- och betesmark

som vuxit igen av skog i olika åldrar. Stagg, ängs- skallra & slidstarr är kvar i marken som annars hyser skogsväxter. Området finns med i ängs- och betemarkinventeringen som Länsstyrelsen genom- fört och har nummer 609 MFY Ryssbält 1:8. Enligt Kalix kommuns översiktsplan har ängen tidigare varit för stenbunden för att plöjas och har därför endast använts som betesmark. Om ängen skall kunna räddas måste den hävdas genom bete.

Pålänge är en kustbondeby med medeltida ur- sprung och med bibehållen odlingsstruktur.

Odlingslandskapet har av Länsstyrelsen pekats ut som bevarandevärt eftersom det är representativt för de medeltida kustbyarna i östra Norrbotten.

Odlingsmarken består av vallar som slås och delvis betas. På markerna finns ett antal lador, samt öppna diken, enstaka slyridåer samt en och annan dunge med asp, björk och al. Odlingsmarken ger byn en ål- derdomlig karaktär och är viktig för upplevelsen av landskapet.

Dikning ska ske på ett sådant sätt att vägmiljöerna genom byn Pålänge inte förvanskas. Träd och buskar på privat mark ska bevaras i möjligaste mån.

Fornlämning Nederkalix 199:1 som ligger inom 50 m från vägmitt, ska märkas ut av Länsstyrelsen innan arbeten påbörjas. Upplag får ej förekomma i anslutning till fornlämningar. Åverkan på fornläm- ning får inte ske.

Det krävs alltid tillstånd från Länsstyrelsen att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över och genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Detta gäller även ett om- råde kring en fornlämning, så kallat skyddsområde.

Tillståndsansökan krävs för Nederkalix 454:1.

Om en okänd fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete skall detta omedelbart avbrytas och länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas enligt KML kap 2, §10. Samråd har under arbetspla- nearbetet hållits med Länsstyrelsen i Norrbottens kulturmiljöenhet.

RAÄ-nummer Typ av lämning Ungefärligt av-

stånd till väg

Påverkan/ Skyddsåtgärd

Nederkalix 199:1 Husgrund från gammal skola ca 50 m Ska märkas ut av Länsstyrelsen innan arbeten påbörjas.

Nederkalix 401:1 Bebyggelselämningar från sentida torp ca 200 m Husgrund invid befintliga hus. Fornlämning- en är av senare datum och har inget skydds- område enligt Länsstyrelsen.

Nederkalix 402:1 Bebyggelselämningar från sentida torp ca 250 m Husgrund invid befintliga hus. Fornlämning- en är av senare datum och har inget skydds- område enligt Länsstyrelsen.

Nederkalix 404:1 Bebyggelselämningar från sentida torp ca 250 m –

Nederkalix 405:1 Tjärdal ca 300 m –

Nederkalix 409:1 Plats för båtlänningar ca 100 m –

Nederkalix 454:1 Fossil åkermark ca 25 m Tillstånd söks hos länstyrelsen

Dikesåtgärder och mindre vägåtgärder inom vägområdet innebär dock inte behov av ar- keologisk utredning.

Tabell: Fornlämningar