Uppsala universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT20
I resterna av Chernobyl
En kvalitativ studie av serien Chernobyl och dess gestaltning av Sovjet
Författare: Ella Thelenius och Josefin Curman Handledare: Emma Rönngren
Abstract
This essay is a qualitative study on the tv series Chernobyl and examines how Soviet is portrayed through the character of Boris Shcherbina and the environment in which the series takes place. For many, the series is a first acquaintance with the nuclear accident and Soviet in the 80’s. Due to the fact that Soviet was a relatively closed society, series like this can have a wider effect than usual, since there haven't been many other sources of information
available. The study examines material regarding a historical event that had a global influence. The historical context of the cold war and previous stereotypical portrayals of Soviet makes for an interesting backdrop as the study examines what's being communicated about Soviet through the visuals. By conducting a semiotic analysis on selected scenes and thereafter using Robert Entman’s framing theory to analyze the empirical material this study has found that the series portrays Soviet negatively. Soviet is framed as a controlling and somewhat claustrophobic state, where persecution and inspection seem common. It is further portrayed as a state one does not question or go against, and the citizens seem to lack
independence in relation to the state. The communist society is depicted as very hierarchical, with highly regarded leaders, such as Shcherbina, and with citizens living in simplicity and facing oppression. The environments in the series are often grey, dark and gloomy, which contributes to the portrayal of Soviet as a somber state.
Keywords: Chernobyl, HBO, portrayal, Soviet, semiotic analysis, framing theory, Entman.
Course: Media and Communication studies C – Thesis Department: Department of Informatics and Media University: Uppsala University
Period: Fall semester 2020 Tutor: Emma Rönngren
Authors: Ella Thelenius & Josefin Curman
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Studiens syfte ... 3
1.3 Frågeställningar ... 4
1.4 Centrala begrepp och karaktärer ... 4
1.5 Disposition ... 5
1.6 Val av källor ... 5
1.7 Studiens avgränsningar och begränsningar ... 5
2. Bakgrund ... 7
2.1 TV-serien Chernobyl ... 7
2.2 Tjernobylolyckan i korta drag ... 8
2.3 Kalla kriget... 8
3. Tidigare forskning ... 10
3.1 Kalla kriget och ryska stereotyper ... 10
3.2 Fiktion vs fakta ... 10
3.3 Framställning av strålningseffekter i olika medieproduktioner ... 11
3.4 Bilders påverkan ... 11
4. Teori ... 13
4.1 Gestaltningsteorin ... 13
4.1.1 Entmans definition av fyra funktioner ... 14
4.1.2 Entmans definition av fyra positioner i den kommunikativa processen ... 15
4.1.3 Medias påverkan genom gestaltningar ... 16
4.1.4 Gestaltningsteorin samspel med semiotisk analys ... 16
4.1.5 Teoretiskt ramverk ... 17
5. Metod och material ... 18
5.1 Forskningstradition och vetenskapsteoretiska positioner ... 18
5.2 Forskningsdesign ... 18
5.3 Semiotisk analys ... 19
5.4 Insamlingsmetod ... 20
5.5 Urval ... 21
5.6 Analysmetod ... 21
5.7 Genomförande ... 22
5.8 Metodologiska reflektioner ... 23
6. Forskningsetik ... 24
7. Resultat ... 25
7.1 Den semiotiska analysen ... 25
7.1.1 Scen 1: Första mötet med Gorbatjov ... 25
7.1.2 Scen 2: Andra mötet med Gorbatjov ... 28
7.1.3 Scen 3: Promenaden ... 30
7.1.4 Scen 4: Månbilen ... 32
7.1.5 Scen 5: En rasande Sjtjerbina och en sönderslagen telefon ... 34
7.1.6 Scen 6: Ett glas vodka och ett samtal mellan tre män ... 37
7.1.7 Scen 7: Sjtjerbina och Legasov utanför rättegången i Tjernobyl ... 39
8. Analys ... 43
8.1 Entmans fyra funktioner ... 43
8.1.1 Problemdefinition... 43
8.1.2 Diagnostisering av orsaker ... 45
8.1.3 Moraliska bedömningar ... 46
8.1.4 Föreslagna lösningar ... 48
8.2 Entmans fyra positioner ... 49
8.2.1 Kommunikatörer ... 49
8.2.2 Text ... 50
8.2.3 Mottagare ... 50
8.2.4 Kultur ... 51
9. Slutsatser och diskussion ... 52
9.1 Slutsatser ... 52
9.2 Avslutande diskussion ... 53
9.3 Brister och förtjänster i vår undersökning ... 54
9.4 Framtida forskning ... 55
Källförteckning ... 56
Litteratur ... 56
Artiklar ... 57
Övriga källor ... 59
1
1. Inledning
År 2019 hade TV-serien “Chernobyl” premiär - det blev snabbt en succé och Chernobyl är idag en av de serier med högst rankning i hela världen, enligt Internet Movie Database (IMDb a). Dramatiseringen, producerad av HBO och Sky Atlantic, skildrar Sovjetunionens agerande under och efter Tjernobylolyckan 1986, en historisk händelse som haft global påverkan. I serien får tittarna en inblick i händelseförloppet och efterarbetet i kombination med en intim skildring av utvalda karaktärers liv efter olyckan (HBO 2021). Sovjet som stat har en
betydande roll i serien - en före detta stormakt som haft stor påverkan på övriga världen genom sin politik och delaktighet i kalla kriget. Serien har hyllats runt om i världen för sitt precisa porträtt av Sovjet på 80-talet, men den har även mötts av kritik och sagts vara en karikatyr av Sovjet. Många menar att de två produktionsbolagens porträttering inte är sanningsenlig (Wanloo 2019). I Ryssland pågår just nu produktionen av en egen Chernobyl- version, där amerikanska spioner istället är i fokus (Haimi 2019).
Denna studie faller under forskningsområdet för medier och samhälle. Strömbäck (2014, s.
115) beskriver att “ju mer beroende av medierna som människor är för information, desto mer mottagliga är de för påverkan från medierna”. Tjernobylolyckan inträffade för 34 år sedan och det är få som upplevde olyckan på plats, ännu färre har vetskap om vad som hände bakom stängda dörrar. Trots olyckans stora påverkan på omvärlden finns det än idag
bristfällig information om det faktiska händelseförloppet. Med detta sagt så är allmänheten mer eller mindre beroende av medias framställning för att få en uppfattning om vad som faktiskt hände, vilket gör att media har stor betydelse för publikens och samhällets uppfattningsbildning. Detta skapar en relevans för att studera medieframställningen med hjälp av gestaltningsteorin, för att titta på vad som gestaltas kring händelsen och hanteringen av den.
Chernobyl-serien släpptes för knappt två år sedan, men det finns redan en hel del forskning om den, något som även är vanligt förekommande kring skildringar av liknande historiska händelser. Det finns dock en lucka med bristande forskning i studerandet av seriens visuella kommunikation och framställning ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt
perspektiv. Med fokus på det visuella genom semiotiken är miljögestaltningar relevanta då
2
man genom bilder tolkar och skapar sig en uppfattning och förståelse för omvärlden. Vidare finner vi forskning kring karaktärerna i serien bristfällig, och en relevans kring karaktären Boris Stjerbina uppstår. Detta i och med Sjtjerbinas framträdande roll i Chernobyl som en av huvudkaraktärerna och den i serien mest framträdande representanten för den sovjetiska staten. Genom framställningen av Sjtjerbina kan i förlängningen bilden som målas upp av Sovjet studeras.
Talesättet “en bild säger mer än tusen ord” har aldrig varit mer relevant än i dagens visuella samhälle. Det är genom omvärldens visuella kommunikation som människan insamlar information och skapar sig en uppfattning av vår värld och om människorna i den. När man ser en bild bryter hjärnan ner bilden till flera komponenter som sedan processas separat innan bilden rekonstrueras och förstås som helhet. Denna process påverkas av ett flertal faktorer såsom kultur och socioekonomisk bakgrund. Vad för mening som sedan tillskrivs bilder grundar sig även den i dessa faktorer. Semiotiken menar att man genom det visuella alltid sänder ut meddelanden till andra om en själv och andra sänder ut meddelanden till en själv.
Hur man uppfattas beror alltså på hur folk läser av dessa meddelanden och tolkar exempelvis kroppsspråk, klädsel och ansiktsuttryck. Det intryck vi faktiskt inger är inte alltid det vi tror att vi sänder ut (Berger 1997). Då seriens estetiska och visuella uttryck ses som en stor framgångsfaktor är det av intresse att studera framställningen av Sovjet och hur den kommuniceras genom det visuella i serien.
1.1 Problemformulering
Chernobyl-serien är producerad av det amerikanska produktionsbolaget HBO samt det brittiska produktionsbolaget Sky Atlantic. Serien är för många en första bekantskap med händelsen och 80-talets Sovjet. Chernobyl går att streama på HBO:s egna streamingsajt och är producerad på engelska, något som med stor sannolikhet bidragit till dess framgång.
Ryssland (juridisk efterträdare av Sovjet) och dess egna medieproduktioner har sällan samma tillgänglighet för västvärlden och kommer med en naturlig språklig begränsning. Vidare kan det vara svårt att få en inblick i hur Sovjet var som stat, då den inte längre finns och var relativt sluten på sin tid. Informationsflödet från vår granne i öst är och har varit
förhållandevis begränsat. Med anledning av detta kan produktioner som Chernobyl få ett större inflytande än vanligt, då människors förståelse av ett fenomen bygger på multipla
3
källor. Serien kan för många komma att agera som källa till kunskap om Tjernobylolyckan och 80-talets Sovjet. De fem avsnitten ger en intim inblick i den annars svåråtkomliga staten.
Produktionen är dock inte utlovad som ett exakt återskapande av den verkliga olyckan utan är dramatiserad för tv, men den har marknadsförts för att eftersträva exakthet och äkthet
(Schwartz 2019).
Mellan USA och Ryssland föreligger en sedan länge etablerad konflikt, främst kopplad till kalla kriget. Även om konflikten sedan länge officiellt är över så verkar dessa historiska fiender vara måna om hur de gestaltas i respektive land. Ryssland har opponerat sig mot framställningen av Sovjet som görs i HBO-produktionen. Det finns vidare forskning på att dessa stormakter ofta tenderar att porträttera varandra som ondskefulla och fientliga (Donstrup & Algaba 2020). Ovanstående kontext skapar ett intresse för att, på ett opartiskt sätt och utan att ta ställning i frågan, undersöka vilken bild serien målar upp av den tidigare stormakten Sovjet.
1.2 Studiens syfte
Baserat på bakgrund och rådande forskningsläge menar vi att det finns en forskningslucka gällande att studera vad som kommuniceras visuellt i Chernobyl i relation till bilders
inflytande och förmåga att skapa narrativ utan ord. Studiens syfte är således att bidra med ny forskning om hur Sovjet gestaltas i dramatiseringen Chernobyl. Genom en semiotisk analys med fokus på konnotation, denotation och symboler undersöks vad som visuellt
kommuniceras genom tecken. Vidare är det betydelsefullt att studera hur det stängda samhället framställs och gestaltas med tanke på tidigare, historiskt sett, stereotypa framställningar. Genom att analysera hur serien visuellt gestaltar miljön och karaktären Sjtjerbina syftar denna studie till att undersöka hur Sovjet som nation och statsapparat framställs. Analysen grundas i gestaltningsteorin, för ytterligare förståelse kring hur serien porträtterar staten genom gestaltningen. Studien ämnar även att med eftersträvad objektivitet bidra till att påvisa vikten av granskning av medieporträttering.
4
1.3 Frågeställningar
Utifrån studiens syfte, med koppling till den semiotiska analysmetoden och gestaltningsteorin som teoretiskt ramverk, har följande frågeställningar tagits fram:
- Hur framställs Sovjet genom semiotiska gestaltningar av karaktären Boris Sjtjerbina i Chernobyl?
- Hur framställs Sovjet genom semiotiska miljögestaltningar i Chernobyl?
1.4 Centrala begrepp och karaktärer
Under denna rubrik presenteras först de begrepp som är centrala för studien. Därefter presenteras fyra karaktärer som förekommer i det empiriska materialet.
Chernobyl - När Chernobyl skrivs med denna, engelska, stavning är det TV-serien Chernobyl på HBO (2021) texten syftar till.
Tjernobyl – Den svenska stavningen på Tjernobyl syftar på området Tjernobyl i Ukraina (dåvarande Sovjet), där kärnkraftsolyckan skedde år 1986.
Miljögestaltningar – Begreppet miljögestaltningar som nämns i texten innefattar miljöer, strukturer, rekvisita och karaktärer som förekommer i miljöerna.
Sovjet - Sovjet, även känt som Sovjetunionen, var mellan åren 1922 och 1991 en
statsbildning som till ytan utgjorde världens största stat. Följande länder har helt eller delvis varit del av Sovjet: Armenien, Azerbajdzjan, Estland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Lettland, Litauen, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan, Vitryssland och Östtyskland (Världens Flaggor 2015). Sovjet var en kommunistisk diktatur (Nationalencyklopedin a).
Ryssland - Ryssland är juridisk efterträdare för Sovjet och har vid flera tillfällen, exempelvis i frågan om Holodomor, ombetts påta sig ansvar för Sovjetregimens tillkortakommanden (Kondrasjin 2007).
Kommunism – Kommunism är en gemensam benämning på flera besläktade idéer om gemensamt ägda och jämnt fördelade egendomar i samhället, ett klasslöst samhälle där resultat av produktion fördelas till alla efter behov (Nationalencyklopedin b).
Boris Sjtjerbina/Shcherbina - Boris Sjtjerbina är en huvudkaraktär i serien, baserad på den verkliga personen med samma namn. Stjerbina är vice regeringschef samt bränsle- och
5
energiminister och är ansvarig för saneringsarbetet efter olyckan. Sjtjerbina är den svenska stavningen av namnet och Shcherbina är den engelska stavningen.
Valerij Legasov - Valerij Legasov är en karaktär i serien som är baserad på den verkliga personen med samma namn. Legasov är kemist och medlem i Sovjets vetenskapsakademi.
Tillsammans med Sjtjerbina får han uppdraget att sköta efterarbetet i Tjernobyl.
Michail Gorbatjov - Karaktären Gorbatjov är baserad på politikern med samma namn och var Sovjetunionens ledare då Tjernobylolyckan inträffade.
Nikolai Tarakanov - General Tarakanov är en karaktär skapad efter Nikolai Tarakanov som agerade befälhavare i samband med efterarbetet av olyckan.
1.5 Disposition
Uppsatsens inledningskapitel följs av bakgrund och tidigare forskning, därefter ett teorikapitel där uppsatsen redogör för gestaltningsteorin. Teorikapitlet följs av ett metodkapitel där uppsatsens metod, semiotisk analys, genomförande och andra
metodologiska delar beskrivs. Därefter kommer ett kapitel som behandlar etik i förhållande till studien. Sedan följer uppsatsens resultatkapitel där scenerna studeras, följt av
analyskapitlet där en analys görs med gestaltningsteorin till grund. Slutligen kommer ett slutsatskapitel som presenterar slutsatser, en avslutande diskussion samt förslag på framtida forskning.
1.6 Val av källor
De källor vi har använt oss av i denna studie är främst litteratur, avhandlingar, vetenskapliga artiklar så väl som tidningsartiklar samt serien i fråga, Chernobyl, som vi streamat på HBO Nordics egen hemsida (HBO 2021). Vi har använt oss av sökmotorer som Google Scholar och Uppsala universitetsbibliotek i sökandet av lämpliga artiklar. Alla källor som
förekommer i uppsatsen anses vara av relevans och intresse för studien.
1.7 Studiens avgränsningar och begränsningar
Vi är medvetna om att det finns analytiska begränsningar i och med att vi studerar
framställningar av ett händelseförlopp, och inte verkligheten. Vi vill därför förtydliga att vi är införstådda med att vi studerar en dramatisering om Tjernobylolyckan och dess efterspel och inte den verkliga händelsen. Med andra ord är det viktigt att poängtera att det är hur Sovjet
6
framställs i serien som analyseras, och inte nödvändigtvis det verkliga Sovjet. Studien är ingen receptionsstudie och syftar inte heller till att undersöka hur Sovjet uppfattas genom serien, utan endast hur det framställs. Publikens uppfattningar faller utanför ramen för denna studie och fokus ligger på den semiotiska gestaltning som görs i de utvalda scenerna.
Material från seriens manus, ljud, repliker och musik behandlas inte i denna uppsats.
7
2. Bakgrund
I detta kapitel presenteras uppsatsens ämnesbakgrund som redogör för kontexten.
2.1 TV-serien Chernobyl
Chernobyl har ett betyg på 9.4 av 10 enligt IMDb, vilket är topp fem av de högst rankade serierna i världen (IMDb a). På HBO:s streamingtjänst går att läsa följande om TV-serien:
“En dramaserie från HBO i fem delar som följer händelserna kring kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. En skildring av en rad modiga kvinnors och mäns öden och de kolossala uppoffringar de gjorde för att rädda Europa från en ofattbar katastrof” (HBO 2021). Serien gör inget anspråk på att vara en dokumentär utan är baserad på verkliga händelser som har dramatiserats för tv och faller inom genrerna historia, drama och thriller (IMDb b).
Chernobyl är regisserad av svenske Johan Renck och hade premiär våren 2019. Den tar sin början med en detaljerad skildring av olycksnatten i det första avsnittet. I de tre följande avsnitten får tittarna lära känna karaktärerna närmre samt följa med i krishanteringen och arbetet efter olyckan. Det femte och sista avsnittet redogör för rättegången där olyckans syndabockar och orsaker pekas ut. Boris Sjtjerbina och Valerij Legasov utgör två av seriens huvudpersoner och Sjtjerbina har en framträdande roll i denna studie (HBO 2021).
Serien har nått stor framgång och hyllats för att vara så pass träffsäker och exakt när det kommer till scenografi att det känns som att den faktiskt äger rum i 80-talets Sovjet (Bendjelloul 2019). I en intervju med tidningen Vice citeras Chernobyls skapare och
manusförfattare Craig Mazin säga “Vi hade en generell stående filosofi från början, som löd:
exakthet är allt för oss” (Schwartz 2019). Mazin berättar i intervjun om hans djupgående research för att uppnå denna eftersträvade exakthet som serien hyllats för. Han berättar att han såg dokumentärer och intervjuade människor som bott och växt upp i Sovjet, han berättar även om de rapporter, journaler och böcker han läste för att publiken skulle få en känsla av äkthet när de såg Chernobyl. Sammanlagt säger Mazin att han la två och ett halvt år på
research innan han började skriva serien (Schwartz 2019). Serien sägs ha delat upp Ryssland i två läger där ena hyllar serien för att vara “skakande exakt” och det andra upplever den vara en karikatyr med smutsiga miljöer och berusade ryssar (Kerpner 2019).
8
2.2 Tjernobylolyckan i korta drag
Kärnkraftsolyckan som inträffade i Tjernobyl 1986 var enligt många en omöjlig katastrof.
Tjernobyl utgjorde en del av en enorm sovjetisk investering i civil kärnenergi. Den 25 april skulle ett test genomföras i reaktor fyra, ett test som skulle vara till hjälp för att åtgärda en kritisk felaktighet i reaktorerna. Testet hade genomförts tre gånger tidigare utan framgång. En rad olägenheter, felaktiga ageranden, riskfyllda konstruktioner och brist på dokumentation och säkerhet ledde till en rad explosioner och slutligen till att reaktorn havererade. Stora delar av byggnaden sattes i brand och radioaktivt damm och ånga spred sig med vindarna över stora delar av Europa vilket skapade konsekvenser för miljontals människor (Dahlin 2016).
År 2000 slutade den sista reaktorn i Tjernobyl att vara i bruk. Ett stort område kring reaktorerna är än idag obeboeligt på grund av dess radioaktivitet (Dahlin 2016). Michail Gorbatjov, som ledde Sovjet till dess upplösning 1991, har sagt att Tjernobylolyckan utgjorde en historisk vändpunkt, och att händelsen kan ses som den verkliga orsaken till att Sovjet föll samman, fem år senare (Johansson 2016).
2.3 Kalla kriget
Kalla kriget kallas den konflikt mellan demokratiska USA och kommunistiska Sovjet som pågick från 1945 till 1990. Namnet på konflikten kommer från att det inte var ett väpnat krig utan ett krig som fördes genom ömsesidigt hot om krig, kapprustning och militära pakter med andra länder runtom i världen för att förhindra spridningen av respektive politiskt system och dess makt. Konflikten grundade sig således i ideologiska och maktpolitiska motsättningar och påverkade hela världen. Mot slutet av konflikten hade Sovjet varken kapaciteten eller
ekonomin för att fortsätta kriget och tvingades till nedrustning och reformer. Landets
ekonomiska kris ledde till en demokratisering som i längden ledde till förfallet av Sovjet. Det fastslogs 1990 att demokrati skulle vara det enda styrelseskicket och året därpå upplöstes Sovjet (Nationalencyklopedin c).
Det finns olika tolkningar till varför konflikten tog sin början, den traditionalistiska tolkningen är att Sovjets snabba expandering ledde till västvärldens behov av självförsvar vilket resulterade i konflikten. En annan tolkning är den revisionistiska som menar att det var USA:s aggressivitet och vilja att dominera som ledde till Sovjets säkerhetsåtgärder som i sin
9
tur resulterade i konflikten. Den postrevisionistiska tolkningen intar en mellanställning som menar att det var en kombination av de två ovan nämnda som ledde till konflikten och lägger inte betoning på skuld, utan undersöker istället respektive lands drivkrafter i konflikten (Nationalencyklopedin c).
Kalla kriget fördes även genom propaganda i kultur och media där ideologiska och politiska stereotyper var vanligt förekommande. I Sovjets egna propagandafilmer framställdes
sovjetmänniskan som fredlig, vänlig och man såg ingen skymt av förfallande byggnader, fattigdom eller matransonering. Amerikanerna däremot var, enligt Sovjet, krigiska och korrupta. Liknande propaganda förekom i USA där det producerades patriotiska
antikommunistiska filmer som ofta handlade om sovjetiskt spioneri och där amerikanerna framställdes som fredliga (Salomon 2004). Kalla kriget färgade media och dess
framställningar av motståndaren under de årtionden det pågick och har, som ny forskning visat genom exempelvis Donstrup och Algaba (2020), fortsatt att göra det även efter krigets slut.
10
3. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för tidigare forskning som är relevant för studien och till vilken vi anknyter i uppsatsens avslutande diskussion.
3.1 Kalla kriget och ryska stereotyper
Mayte Donstrup och Cristina Algaba (2020) har i sin studie ”The iron screen: an ideological analysis of the discourse on Russia through the nuclear disaster of Chernobyl”, forskat kring hur specifika teman som kopplar an till kalla kriget återigen har blivit populära. Deras studie undersöker seriens diskurs och hur den bidrar till ett “vi och dem”-tänk mellan öst och väst, samt hur det ofta är förekommande att de två porträtterar varandra som ondskefulla eller farliga. Studien påvisar även att den stereotypa bilden av Sovjet, Ryssland och ryssar kvarstår och förstärks främst genom seriens kostymer, rekvisita och miljöer. Donstrup och Algaba menar att karaktärerna antingen är kalla statstjänsteman eller att de uppmålas vara offer för statens makt. Vidare fastslår de att serien framställer att olyckan är en konsekvens av inkompetens hos det rådande politiska systemet (Donstrup & Algaba 2020).
Trots detta finner de att stereotyperna och klyschorna av ryssar ändå är något mildare och mer komplexa i Chernobyl. Syftet med studien, menar Donstrup och Algaba, är att se över hur diskurser skapas och vilken relation de har till tv-industrin och den sociopolitiska verkligheten. Vidare syftar studien även till att reflektera över hur tv-fiktionen kommit att bidra till en konstruering av kollektiva fantasier och blivit ett riktmärke för att mäta situationen i specifika samhällen (Donstrup & Algaba 2020).
3.2 Fiktion vs fakta
I studien “When is fiction as good as facts?” jämför Heather LaMarre och Kristen Landreville (2009) påverkan av politisk dokumentär med en historisk återskapande spelfilm genom att studera faktorer såsom berättande, engagemang, påverkan, lärande och intresse. LaMarre och Landreville använder sig i studien av dokumentärfilmen Triumph of evil om folkmordet i Rwanda och spelfilmen Hotel Rwanda för att se hur testgruppernas intresse och förståelse för frågan påverkades av respektive film. Studien visar på betydande skillnader mellan hur dokumentären och den historiskt återskapande spelfilmen påverkar den emotionella
responsen och inhämtandet av kunskap. I jämförelse med spelfilmen ansågs dokumentären i
11
större utsträckning framkalla större emotionell respons och vara mer utbildande i frågan.
Dock påverkades inte intresset eller engagemanget i lika stor utsträckning när de två filmtyperna jämfördes. Vidare tyder resultatet på att dramatisering av historiska händelser, jämfört med dokumentär, kan leda till ett ökat intresse och engagemang för frågan samt uppmuntra till vidare inlärning och formandet av allmänna åsikter.
3.3 Framställning av strålningseffekter i olika medieproduktioner
Nicolai Skiveren (2020) undersöker och jämför i sin studie ”Spectral Toxicity” hur Svetlana Aleksijevitjs bok “En bön för Tjernobyl” och HBOs tv-serie Chernobyl framställer hur det är att leva i den kontaminerade atmosfären efter Tjernobylolyckan som de båda utspelar sig i.
En bön för Tjernobyl är en dokumentärroman om de människor som upplevde
Tjernobylolyckan och lever med konsekvenserna av den. Vidare undersöks även hur de två verken använder sig av olika estetiska strategier, baserat på deras modalitet, för att påvisa effekterna av strålningsexponering. Skiveren finner att serien främst använder sig av slående bilder och en rik ljudupplevelse för att visa på det kroppsliga förfallet av
strålningsexponering. En bön för Tjernobyl däremot använder sig av förstahands-intervjuer med personer som direkt blivit drabbade och som delar med sig av den avhumaniserande upplevelsen av det (Skiveren 2020).
Gemensamt för både serien och boken är att snarare än att berätta vad som hände före och efter Tjernobylolyckan så berättar de två verken hur det kändes att vara där. Vidare menar Skiveren att de båda verken lär sin publik att även om strålningen och dess kraft inte är något man kan se, lukta sig till eller ta på så är de i allra högsta grad närvarande och tar sig uttryck på flera sätt som påverkar människor och deras omgivning negativt. Genom att jämföra de två verken och de skilda erfarenheterna de skapar påvisar studien de olika medieprodukternas fördelar för att representera och gestalta konsekvenserna av en kärnkraftskatastrof och dess farliga strålning (Skiveren 2020).
3.4 Bilders påverkan
Ny forskning visar på att bilder har större inflytande på lärande än vad ord har. Människan har använt sig av bilder i århundraden den visuella kommunikationen har varit den främsta i större delen av människans existens. Människan är skapad med en överväldigande visuell
12
sensorisk förmåga. I artikeln ”Words Versus Pictures” av Pauline Dewan (2015) redogörs det för bilders inflytande och fördelar samt att vi genom det visuella kommunicerar mer effektivt och bättre minns vad som kommunicerats. Vidare redogör artikeln för att bilder och text tillsammans är det bästa sättet för lärande men att bilder även på egen hand främjar
inhämtande av kunskap genom deras funktion som tydliga exempel samt deras förmåga att utgöra sammanhang för tolkning (Dewan 2015).
13
4. Teori
I följande kapitel beskrivs och förklaras gestaltningsteorin, vilken studiens analys grundar sig i.
4.1 Gestaltningsteorin
Robert Entmans gestaltningsteori är av relevans för att analysera gestaltningar och
representationer i dagens medielandskap och det är denna teori studien utgår från. Kortfattat beskrivet fokuserar gestaltningsteorin på hur en specifik företeelse eller fråga gestaltas, formas och ges en särskild betydelse. Gestaltningsteorin handlar vidare om processen som resulterar i denna uppfattning eller detta meningsskapande. Det är vanligt att man inom gestaltningsteorin fokuserar på politiska frågor och det meningsskapande kring dessa som skapas av media (Shehata 2012).
Erving Goffman var tidig med att prata om gestaltningar, som sätt att förstå verkligheten, etablerade via social interaktion mellan personer. Gestaltningsteorin som Goffman tog fram har därefter utvecklats av andra, och en vanligt förekommande syn på gestaltning är Robert Entmans sätt att se det, vilket denna studie kommer att utgå från. Istället för att fokusera på social interaktion, som Goffman förespråkade, så fokuserar studien på gestaltning i media, i detta fall Chernobyl-serien. När vi talar om gestaltningsteorin idag fokuserar vi ofta på medias gestaltning av verkliga frågor eller händelser, och det empiriska material som analyseras i denna studie är inspirerat av den verkliga händelsen i Tjernobyl (Strömbäck 2014). Entman menar ”att gestalta är att välja vissa aspekter av en uppfattad verklighet och göra dessa mer framträdande i en kommunikativ text, på ett sådant sätt att den främjar en särskild problemdefinition, tolkning, moralisk evaluering och/eller bemötande av det som beskrivs” (Entman 1993, s. 52).
Gestaltningsteorin har, under de senaste årtiondena, varit en av de viktigaste och mest tillämpade teorierna för att studera medieeffekter i en politisk kontext vilket lämpar sig till studien då Chernobyl-serien på många sätt är politisk. Gestaltningar möjliggör för media att ha makt över vilka framställningar vi matas med, vilket då kan användas i en politisk kontext.
När media gestaltar vad som är verkligt på ett sätt istället för ett annat, återskapar och delar de olika politiska åskådningar och maktcentrums verklighetsbilder (Strömbäck 2014).
14
Kommunismen är ett exempel på en sådan verklighetsbild, vilken på många sätt gestaltas i den aktuella serien.
4.1.1 Entmans definition av fyra funktioner
Gestaltningsteorin kan delas in i två nivåer eller observationer. Den första relaterar till vad som sägs ovan; att media inte beskriver verkligheten, den rekonstruerar verkligheten (Strömbäck 2014). Entman menar att gestaltning är att välja specifika frågor och framställa dem på ett sätt som främjar ett visst intresse. Han definierar fyra funktioner inom teorin och säger att gestaltningar:
definierar problem - de bestämmer vad en specifik framställning gör med vilka nackdelar och fördelar, vanligtvis mätt i termer av gemensamma kulturella värden;
diagnostiserar orsaker - identifierar de krafter som skapar problemet; gör moraliska bedömningar - utvärderar specifika framställningar och deras effekter; och föreslår lösningar - de erbjuder och motiverar lösningar på problemen och förutspår dess tänkvärda effekter. (Entman 1993, s. 52)
Med detta sagt, har media stor makt genom att välja hur de vill definiera ett problem och de för- och nackdelar som kommer med det. Entman förklarar dessa fyra begrepp vidare genom att ta kalla kriget som exempel. I gestaltningen kring kriget kunde händelser utomlands, så som inbördeskrig, definieras som problem. Vidare bedömdes kommunistiska rebeller vara orsaken till problemet. De moraliska bedömningarna sågs kretsa kring ateistisk aggression.
Slutligen identifierade han föreslagna lösningar, vilket var amerikanskt stöd för den andra sidan (Entman 1993 s. 52). Likt detta exempel kommer gestaltningsteorin och dessa fyra funktioner fungera som ett ramverk i analysen kring det empiriska materialet i denna studie.
Gällande det aktuella materialet kan problemet sägas utgöras av Tjernobylolyckan som skildras i Chernobyl och Sovjet som stat med dess styrelsesätt och agerande. Orsaker, moraliska bedömningar och lösningar diskuteras vidare i uppsatsens analyskapitel. Då studien använder sig av en semiotisk analys är det de funna semiotiska tecknen som kommer att analyseras med funktionerna till hjälp. Dessa fyra funktioner kan dels förekomma enskilt i en scen eller sekvens, och de kan förekomma ihop med varandra. Likaså kan vissa sekvenser avsakna dessa helt (Entman 1993).
15
4.1.2 Entmans definition av fyra positioner i den kommunikativa processen Entman (1993) förklarar, med kalla kriget som exempel, hur en kommunikativ process består av åtminstone fyra positioner som kan kopplas till gestaltningsteorin. Först ut är
kommunikatörerna, som gör ett medvetet eller omedvetet urval av vad som kommuniceras, baserat på vilka tankesystem och världsuppfattningar som styr dem. Kommunikatörerna i denna studies empiri utgörs av produktionsbolagen och de som arbetar där.
Kommunikatörernas makt som identifieras av Entman går att koppla till vad Strömbäck (2014) skriver gällande medieproducenternas makt att välja och välja bort innehåll. Det är omöjligt att reproducera verkligheten i sin helhet i media, eftersom medieutrymmet är begränsat på ett sätt som verkligheten inte är. Vi måste därför se medieproduktioner som rekonstruktioner av verkligheten, snarare än avbilder av den. Vidare skriver Strömbäck att man inom gestaltningsteorin menar att det alltid finns någon sorts relation mellan hur verkligheten visas i media och verkligheten i sig, vilket då utgör de tankesystem och
världsuppfattningar Entman talar om, som styr kommunikatörernas urval (Strömbäck 2014).
Nästa position är texten, som i den aktuella studien utgörs av de semiotiska tecken som studeras i scenerna. Entman menar att texten:
innehåller gestaltningar, som är manifesterade av närvaron eller frånvaron av vissa nyckelord, ofta återkommande fraser, stereotypa bilder, källor och meningar som tillhandahåller tematiskt bidragande samlingar av fakta eller bedömningar. (Entman 1993, s. 52)
Näst i tur talar Entman om mottagare och hur dess uppfattningar kan påverkas, eller inte påverkas, av kommunikatörernas gestaltningar som förekommer i texten. I detta fall utgör mottagarna publiken, alltså de som tittar på serien. Den sista positionen är kulturen. Entman förklarar kulturen som generellt framhållna ramverk (Entman 1993). Kulturer som
uppmärksammas i Chernobyl behandlas i analyskapitlet.
Gemensamt för de ovan nämnda positionerna är att de fungerar för att välja ut och betona något, på ett sätt så att detta kan konstruera ett argument för orsaker, utvärderingar och lösningar av ett visst problem (Entman 1993). I detta fall gäller det Tjernobylolyckan och Sovjet. Dessa fyra positioner bidrar till det teoretiska ramverket i studiens analys, men dess fokus kommer främst att kretsa kring kommunikatörerna samt texten (som utgörs av det
16
empiriska materialet bestående av sju scener), då dessa anknyter mest till syftet. Mottagarna studeras och analyseras inte närmare i denna studie. Kulturen behandlas kortfattat.
4.1.3 Medias påverkan genom gestaltningar
Den andra nivån av gestaltningsteorin är nära sammankopplad till dagordningsteorin. I korta drag handlar dagordningsteorin om massmedias makt att sätta agendan för vilka ämnen och sociala frågor som diskuteras och anses viktiga (Shehata 2012). Den andra observationsnivån inom gestaltningsteorin antyder att människors uppfattning av verkligheten inte är baserad på verkligheten själv, utan snarare på medias framställning och representation av den.
Strömbäck förklarar att “ju mer beroende av medierna som människor är för information, desto mer mottagliga är de för påverkan från medierna” (Strömbäck 2014, s. 115). Vi har ovan konstaterat att information som på djupet ger en inblick i Sovjet och Tjernobylolyckan inte är frekvent förekommande och kan vara svåråtkomlig. Detta gör att serier som
Chernobyl, som fått ett stort genomslag världen över, för många blir en viktig källa för information. Vidare är det få från övriga världen än Sovjet som haft inblick i det sovjetiska samhället och som upplevde olyckan på plats, vilket gör att människor är beroende av media för att tillhandahålla information om dessa.
4.1.4 Gestaltningsteorin samspel med semiotisk analys
I denna uppsats används gestaltningsteorin som analytiskt perspektiv för att anknyta till medie- och kommunikationsvetenskapen genom att titta på mediegestaltningar och dess effekter. Uppsatsens studie genomförs med en semiotisk analys som analyseras med
gestaltningsteorin. Både semiotiken och gestaltningsteorin är lämpliga för kvalitativa studier och kan i samspel skapa en djupare förståelse för det visuella tecknets innebörd och mening.
De båda analyssätten behandlar delvis det bakomliggande och underförstådda, som inte alltid syns vid första anblick och som kan kräva en kvalitativ undersökning för att reda ut. Inom semiotiken gäller detta tecken som har bakomliggande konnotativa meningar, och det
meningsskapande som de konnotativa delarna bidrar till kan sedan ytterligare analyseras med gestaltningsteorin. Inom bådadera är det således viktigt att titta på den kringliggande
kontexten för att förstå och tolka dessa på ett så sanningsenligt sätt som möjligt. Dessa analysverktyg kan således komplettera varandra på ett lämpligt sätt. I den semiotiska analysen undersöks materialet genom semiotiska tecken, denotativa delar ges en viss
17
betydelse när de undersöks på en konnotativ nivå och symbolerna kompletterar detta. Det ramverk som gestaltningsteorin bidrar med skapar en bredare analys kring hur saker är gestaltade och vilken innebörd det har.
4.1.5 Teoretiskt ramverk
Sammantaget kommer gestaltningsteorin att utgöra ett ramverk för analysen av det empiriska materialet bestående av det följande. De semiotiska framställningarna kommer att benas ut med hjälp av Entmans fyra funktioner: problemdefinition, orsaksdiagnostisering, moraliska bedömningar och föreslagna lösningar (Entman 1993 s. 52). Vidare studeras den
kommunikativa processen med hjälp av Entmans identifierade situationer (som i sin helhet består av kommunikatörer, text, mottagare och kultur), där fokus främst kommer att ligga på texten (som har starkast anknytning till syftet), men även delvis på kommunikatörerna och kulturen (Entman 1993 s. 52). Utöver de ovanstående nyckelbegreppen används även Entmans förklaring till att frågor eller fenomen kan framstå mer eller mindre framträdande (eng. salient) i gestaltningar, något som förklaras mer ingående under analysmetodens rubrik med nummer 5.6. Den kommunikativa kontexten kommer vidare att analyseras med
gestaltningsteorin och dess antydande av medias porträtteringsmakt som grund (Strömbäck 2014).
18
5. Metod och material
Följande kapitel behandlar och beskriver först uppsatsens forskningstradition,
vetenskapsteoretiska positioner och forskningsdesign. Detta följs av en beskrivning av metoden semiotisk analys. Därefter behandlar kapitlet studiens insamlingsmetod, urval, analysmetod, genomförande och metodologiska reflektioner.
5.1 Forskningstradition och vetenskapsteoretiska positioner
Denna studie använder Robert Entmans definition av gestaltningsteorin. Teorin faller inom ramen för den hermeneutiska forskningstraditionen vilken denna studie kommer att utgå från.
Ursprungligen härstammar det hermeneutiska paradigmet från olika traditioner fokuserade på texttolkning och hermeneutiken har således ett fokus på tolkning och förståelse (Sohlberg &
Sohlberg 2013). Vidare förklaras det så att “därefter har det hermeneutiska perspektivet kommit att vidgas allteftersom allt fler aspekter av mänskligt liv kommit att accepteras inom olika vetenskapstraditioner” (Sohlberg & Sohlberg 2013, s. 266).
Den hermeneutiska ontologin är vanligtvis fokuserad på idealism. Vidare är den ofta agnostisk, med innebörden att den inte tar ställning. Detta samstämmer bra med vad vår studie ämnar göra - undersöka på djupet, men inte ta ställning eller parti på en eller annan sida. De epistemologiska utgångspunkterna är generellt inriktade på kunskapsteoretisk idealism och stundom på rationalism (Sohlberg & Sohlberg 2013). För vår studie innebär det att Chernobyl som studieobjekt är vår främsta källa för kunskap och förståelse för vår
undersökning.
5.2 Forskningsdesign
I denna uppsats genomförs en tolkande kvalitativ fallstudie, med anledning av att vi haft för avsikt att påvisa djupgående kunskaper om det empiri vi studerat. Forskningsdesignen är upplagd efter studiens syfte och frågeställningar. Studien undersöker detaljerat och
genomgripande några delar av serien för att få djupa kunskaper om dessa, därutöver fokuserar den på seriens gestaltning och dess kontext. Detta med anledning av att scenerna och serien i sin helhet är svåra att förstå utan dess kontext och bakgrund rörande Sovjet (vilken redogjorts för ovan).
19
I fallstudien inhämtas material från HBO:s streamingtjänst med hjälp av det urval som presenteras nedan. Det empiriska materialet består av sju scener. En semiotisk analys med begreppen denotation, konnotation och symboler används som tillvägagångsmetod. Scenerna behandlas först var för sig, där dess betydelsefulla denotativa delar behandlas först, till följd av de konnotativa. Därefter undersöks de symboler som förekommer i respektive scen.
Resultaten från respektive scen sammanslås sedan i analysen och tolkas med hjälp av gestaltningsteorin och dess begrepp, bland annat Entmans (1993) fyra funktioner och positioner. I den avslutande diskussionen diskuteras slutsatserna i relation till tidigare forskning och dess samhälleliga betydelse lyfts.
5.3 Semiotisk analys
Idag är majoriteten av alla texter multimodala vilket innebär att de blandar olika uttryck, exempelvis bild, film och ljud. Detta påverkar i sin tur materialet och budskapet. En metod för att studera de elementen i texten som inte är språkliga är semiotik. Semiotik är läran om hur vi kommunicerar och förstår världen genom tecken, det går även att säga att semiotik är visuell retorik. Detta innebär att bilder har argumentativa funktioner som är en av dess viktigaste retoriska funktioner, bilder har således en förmåga att skapa narrativ utan ord.
Semiotik har även kallats teckenläran, det menar att ett tecken är något som står för något annat som det hänvisar till eller representerar, detta kallas objekt (Vigsø 2013). Semiotikens främsta pionjär var Ferdinand de Saussure som menade att språket har flera nivåer. I en snäv betydelse av språk syftas då på det verbala. I en vid betydelse av ordet ingår istället alla former av uttrycks- eller kommunikationsmedel, det innefattar då även tecken (Kjørup 2004).
En semiotisk analys används ofta för att studera politisk kommunikation. Det är av stort intresse för denna studie av Chernobyl i och med den politiska ådran som löper genom serien.
Roland Barthes har haft stort inflytande på semiotiken och byggt vidare på Saussures arbete.
Genom att låna begreppen denotation och konnotation från lingvistiken beskriver Barthes sambandet mellan det uppenbara och det indirekta. Dessa begrepp är grundläggande och effektiva i en semiotisk analys och används i bearbetningen av det empiriska materialet i denna studie för att ge en grundläggande och omfattande analys. Denotation är den enkla och första betydelsen av ett tecken, enkelt förklarat är det ordboksbetydelsen utan kontextuella tolkningsramar. När man tolkar ett tecken denotativt så är det en teoretisk konstruktion då
20
man aldrig kan tolka något neutralt utan ideologiska eller kulturella associationer.
Konnotation är de associationer vi gör när vi betraktar en bild. Konnotationer är beroende av kulturell och social kontext såväl som betraktarens förståelse för vad den ser. Konventioner är således en faktor som till stor del påverkar konnotationer. Det samband mellan denotationer och konnotationer som finns är inte logiskt utan varierar och påverkas av betraktarens erfarenhet samt kulturella och ideologiska tillhörighet (Hietanen 2016).
Många teckens innebörd är idag självklara, exempelvis varningsskyltar. Andra är mer öppna för tolkning men förhåller sig ofta till en viss konventionell utformning (Hietanen 2016). Ett exempel på sådant tecken är symbol, som är ett konventionellt tecken med entydighet mellan tecknet och det betecknade (Kjørup 2004). I denna uppsats studeras användandet av symboler och dessa lyfts ur de andra två nivåerna då de är frekvent förekommande i Chernobyl och särskilt intressanta i relation till politik och dylikt, då vi genom symboler tolkar en innebörd som inte yttras explicit men som ändå är närvarande och påverkar (Hietanen 2016). En symbol kan tolkas representera något i Chernobyl, men något helt annat vid förekomst i en annan serie. Symbolerna tolkas och analyseras därför efter dess kontextuella innebörd, där ämnesbakgrunden så som Sovjets statsskick och kultur tas i beaktning. De begrepp som valts ut för analysen samspelar med semiotikens intresse för hur representationer konstruerar verkligheten och avslöjar den dolda meningen (Bryman 2018).
Bilders betydelse för människors uppfattningsbildning och det tydliga sammanhanget för den tolkning de utgör skapar en relevans för den semiotiska analysen. Metoden samspelar väl med studiens syfte att studera och analysera den bild av Sovjet som målas upp och
kommuniceras genom det visuella. De aspekter studien fokuserar på är utvalda på grund av deras förmåga att påverka uppfattningar och meningsskapande, således granskas miljöer, klädsel, kroppsspråk och andra mänskliga ageranden samt symboler.
5.4 Insamlingsmetod
I studien, som är en kvalitativ fallstudie, har insamlingen av material skett via HBO Nordics egen hemsida där Chernobyl har streamats och noga studerats. Först sågs serien som helhet och efter en urvalsprocess (som beskrivs under nästkommande rubrik) studerades de utvalda scenerna igen ett flertal gånger för att kunna beskrivas och analyseras utifrån de tre
semiotiska begreppen; denotation, konnotation och symboler. Materialet som ligger till grund
21
för studien publicerades 2019 på HBOs egen streamingsajt. Insamlingsmetoden kan liknas med observation och då vi har tillgång till materialet genom ett konto på streamingsajten är det argumenterbart att materialet studeras i en offentlig miljö och att eventuella etiska överväganden kring insamlandet av material därför inte behöver genomföras på samma sätt som vid en deltagande studie (Bryman 2018).
Syftet med en semiotisk analys är att studera bilder och rörligt material och val av metod föll sig således naturligt med tanke på studiens material, syfte och frågeställningar. Vi valde efter de tre första genomgångarna av serien som helhet att jobba med enskilda scener som valts ut efter de bestämda kriterierna som presenteras nedan. Detta för att ge en så konkret och noggrann analys som möjligt utifrån den tidsram inom vilken studien ägt rum.
5.5 Urval
De scener som behandlas i studien är de scener som anses vara bäst lämpade för att besvara frågeställningarna. Urvalet av material grundar sig i en noggrann observation av Chernobyl ett flertal gånger som givit en bra uppfattning om seriens innehåll. Genom diskussion sinsemellan fastställdes de kriterier som ansågs vara viktiga för att en scen skulle vara relevant för studien. Dessa kriterier var att scenerna skulle innehålla rikligt med tecken som kan analyseras med semiotikens begrepp och de skulle innehålla närvaro och aktiva
handlingar av karaktären Boris Sjtjerbina. Därutöver var det viktigt att man i de utvalda scenerna kunde få en tydlig uppfattning om miljön de utspelar sig i. Ursprungligen valdes åtta scener ut baserat på dessa kriterier, men på grund av platsbrist ströks en som upplevdes svagast utifrån de fastställda kriterierna. Materialet som ligger till grund för analysen är således sju noga utvalda scener.
5.6 Analysmetod
För att bearbeta det empiriska materialet i resultat-kapitlet används semiotisk analys. För att sedan analysera detta kompletteras den semiotiska analysen med gestaltningsteorin. Att kombinera dessa två skapar en omfattande och nyanserad bild av meningsskapandet som sker genom användandet av tecken.
22
När Entman (1993) förklarar hur gestaltningar fungerar menar han att den information som framlyfts kring något, i studiens fall gällande Chernobyls miljögestaltningar, karaktären Sjtjerbina och Sovjet, kan uppmärksammas och tillskrivas mening på ett antingen mer uppenbart eller ett mer otydligt och underförstått sätt. Innehåll i texten, i detta fall scenerna, kan göras tydligt genom ”placering eller repetition, eller genom att associera dem med kulturellt vanligt förekommande symboler” (Entman 1993, s. 53). På detta sätt görs de mer framträdande (eng. salient). Information kring textens innehåll kan emellertid också vara otydlig för mottagaren eller mer underförstådd. De mer uppenbara delarna går att jämföra med semiotikens denotativa nivå. Det går även att agrumentera för att de delar som Entman definierar som mer svårupptäckta kan kopplas till semiotikens konnotativa nivå. De vanligt förekommande symbolerna som Entman (1993) nämner kan också kopplas till den semiotiska analysen, där symboler analyseras och tillskrivs en kontextuell innebörd. De mer eller mindre framträdande delarna analyseras i studien med hjälp av de denotativa och konnotativa
tecknens förekomst.
Som tidigare nämnt kommer gestaltningsteorin även att användas i analysen genom Entmans (1993 s. 52) fyra funktioner: problemdefinition, orsaksdiagnostisering, moraliska
bedömningar och föreslagna lösningar samt de fyra kommunikativa situationer han
identifierar: kommunikatörer, text, mottagare och kultur. Gällande de sistnämnda fokuserar denna studie främst på kommunikatörer och text (och delvis kultur). Materialet analyseras vidare med hjälp av Strömbäcks (2014) beskrivning av medias gestaltningsmakt.
5.7 Genomförande
Arbetsprocessen kring denna studie inleddes med att göra en omfattande undersökning av seriens kontext, ämnesbakgrund och tidigare forskning. Denna fick sedan ligga till grund för skapandet av studiens tre första kapitel. Därefter studerades teorin noggrant och det fjärde kapitlet skrevs. Till följd av detta gjordes metodkapitlet, som sedan har utvecklats under studiens gång. Insamlingen av empiriskt material för denna studie var därefter ett naturligt steg, och har skett genom miniserien Chernobyl. Tillgång till materialet har vi haft genom HBOs streamingtjänst. Alla fem avsnitten har setts tre gånger, därefter har ett urval och avgränsningar genomförts vilket resulterat i att åtta scener valts ut till den semiotiska analysen. De åtta scenerna har studerats ett flertal gånger för att verkligen ge inblick i vad
23
som förekommer och sker i scenerna samt för att vi under tiden velat kunna anteckna och genomföra en djupgående analys som fångar upp och täcker allt; det tydliga såväl som detaljer. Scenerna har beskrivits och analyserats utifrån de två begreppen denotation, som är den grundläggande nivån och konnotation, där det som uppfattas på den denotativa nivån fördjupas och tolkas. Därefter har symboler lyfts som en egen kategori för att tydligt och noggrant granska samt tolka användandet av symboler i serien och vilken effekt dessa har. En scen ströks under arbetets gång på grund av platsbrist, vi var då noga med att se till att inget resultat kopplat till den scenen fanns kvar i studien. För att ge en tydlig bild av scenerna som behandlats i studien och för att vara tydliga med vad som ligger till grund för analysen har även två bilder ur varje vald scen inkluderats. Dessa bilder är så kallade skärmdumpar som innebär att de är bilder tagna av skärmen när serien streamats.
Efter att ha genomfört den semiotiska analysen har materialet observerats ännu en gång för att säkerställa att ingenting missats. Därefter har resultatet av den semiotiska analysen delats in i huvudteman som vi efter diskussion ansåg var återkommande i de scener som
observerats. Resultatet har sedan analyserats i relation till frågeställningarna och
gestaltningsteorin. Slutligen har studiens slutsatser diskuterats i relation till tidigare forskning och förslag på framtida forskning har presenterats.
5.8 Metodologiska reflektioner
Semiotik är, som ovan nämnt, en hermeneutisk metod och en viktig del av vår forskarroll är att observera och tolka med hjälp av vår valda metod. Genom tolkningen tillskrivs materialet mening, vilket genomförts med stor eftersträvad objektivitet för att göra materialet och studien rättvisa (Svensson 2015). Vidare lutar sig studien på vetenskapliga källor, som motiverats för tidigare, för att bidra till validiteten.
En central aspekt i användningen av den valda metoden har varit att på ett överensstämmande och korrekt sätt föra diskussion oss forskare emellan för att försäkra oss om vår
interbedömarreliabilitet, det vill säga att vi är samstämmiga med våra tolkningar. Vidare var det genom arbetets gång av stor vikt att visa på reflexivitet genom filosofisk självreflektion, vilket innebär en introspektion där vi varit självkritiska och kontinuerligt granskat våra egna åsikter och antaganden om det vi studerar (Bryman 2018).
24
6. Forskningsetik
I arbetet med denna studie förhåller vi oss till Vetenskapsrådets (2017) åtta generella regler för god forskningssed och forskningsetik, för att producera en så etiskt försvarbar, transparent och korrekt studie som möjligt. Chernobyl är baserad på verkliga händelser och denna studie grundar sig på det publicerade materialet i serien, således inte på den verkliga händelsen. Då inga forskningspersoner deltar aktivt i studien och studien baseras på material från en
offentlig miljö faller flera etiska överväganden bort som annars är nödvändiga vid deltagande studier (Bryman 2018). Serien skildrar som bekant en tragedi för både mänskligheten och miljön, därav är det av stor vikt att behandla materialet med respekt. Vidare för vi
kontinuerligt ett samtal gällande materialet, metoden och teorin för att vara medvetna om våra utgångspunkter och på så sätt eftersträva en opartisk hållning. Detta för att tydligt kunna stå för och motivera de val vi gör under arbetets gång. De scener, den metod och den teori vi valt ärsåledes de vi anser vara bäst lämpade för att besvara frågeställningarna.
Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen vilken är av tolkande ansats.
Därav är vi noggranna med att inte tolka materialet styrt av våra egna värderingar (Sohlberg
& Sohlberg 2019). Vidare tittar studien på seriens gestaltningar med hjälp av
gestaltningsteorin. Av vikt är att inte låta egna förhoppningar om resultat påverka vilka gestaltningar som uppmärksammas. Därtill är vi öppna med våra förfaringssätt och resultat.
Viktigt är också att kreditera och hänvisa korrekt till källor och tidigare forskning, för att visa respekt till de som fungerat som inspiration till studien och den forskning som kommit före.
Slutligen är vi väl medvetna om att en semiotisk analys till stor del grundar sig på betraktarens kulturella och sociala tillhörighet och är därför ensam inte allmängiltig. Vi eftersträvar därför att noggrant grunda vår analys i gestaltningsteorin för att ge den
tillförlitlighet och legitimitet. Vår strävan är att med denna uppsats bidra med en oberoende studie av seriens skildring av Sovjet. För detta krävs det att vi kontinuerligt rannsakar oss själva, vårt material och vår uppsats, för att kunna presentera ett korrekt resultat som inte förfördelar någon eller något. Vår förståelsehorisont präglas av ett utomståendeperspektiv då vi inte ännu var födda då Tjernobylolyckan skedde. Vi har således bekantat oss med serien utan den historiska kontexten av levd erfarenhet. Detta gör oss lämpade att göra en uttolkning utan att denna färgas av personliga erfarenheter.
25
7. Resultat
Följande kapitel innehåller en kvalitativ semiotisk analys av de för uppsatsen utvalda scenerna. Resultaten kommer i nästkommande kapitel att analyseras med hjälp av gestaltningsteorin.
7.1 Den semiotiska analysen
Varje scen och dess denotativa och konnotativa nivå följt av symboler gås igenom var för sig i denna semiotiska analys.
7.1.1 Scen 1: Första mötet med Gorbatjov
26
Första scenen utspelar sig seriens andra avsnitt mellan 8.07 - 13.25 (HBO 2021). Det är ett krismöte om kärnkraftsolyckan.
Denotativ nivå
Scenen utspelar sig på ett möte mellan högt uppsatta tjänstemän som sitter runt ett stort träbord. Personerna runt bordet har kostym eller uniform och alla har papper framför sig.
Färgerna på kläderna är dova; de är svarta, gråa eller militärgröna. Bakom mannen som sitter i änden av bordet, som vi inser är Gorbatjov, står det stora röda flaggor. Belysningen är dämpad och färgerna är dova. Några röker, det står askfat på bordet. Inredningen är blek med mörka trädetaljer. Vi vet endast vilka tre av karaktärerna är; Sjtjerbina, Legasov och
Gorbatjov. På deltagarnas kläder sitter en röd pin formad som en flagga, alla utom Legasov tycks ha en. Det är Sovjets flagga vi ser. Sjtjerbinas kroppsspråk är avslappnat, när han får ordet av Gorbatjov talar han med lättsamhet och ser självsäker ut. Legasovs rör sina händer nervöst och ser sig om på de andra deltagarna, han ser förvirrad ut. Mötet avslutas och alla ställer sig upp men den goda stämningen avbryts när Legasov, som stirrat ned i knät slår sina handflator i bordet och säger något som får alla att stanna upp. Stämningen i rummet
förändras och allas ansiktsuttryck blir förvånade och allvarliga. Legasov knäpper sina händer för att sedan luta pannan mot tummarna och säga något för sig själv. Gorbatjov ser förvånad ut. Alla står fortfarande upp och en diskussion bryter ut. Sjtjerbina är märkbart irriterad och Legasov tycks vara rädd men bestämd. Alla sätter sig ned igen efter att generalsekreteraren ger Legasov rätt att tala och diskussionen fortsätter. I slutet av scenen reser sig alla utom
