Uppdragsredovisning – översyn av kommunens KF investeringsprocess. (AU § 188) KS 2014-27

(1)

09.00 – 11.30

Kommunstyrelsen

Närvarande

Ledamöter Mari-Louise Wernersson (C), ordförande Jan Dickens (S), 2:e vice ordförande Claës-L Ljung (M), 1:e vice ordförande Ingemar Johansson (C)

Björn Jönsson (S) Christer Norrman (M) Per Svensson (S) Daniel Bernhardt (KD) Marcelle Farjallah (S) Lars Fagerström (FP) Lennart Torstensson (S) Stig Agnåker (C)

Tjänstgörande ersättare Åke Jansson (M) istället för Herman Fältström (M) Ersättare Gustav Skyggeson (C)

Johny Kronwall (V) Per-Gunnar Andersson (S) Lena Berglund (MP) Monika Bréti (S)

Övriga förtroendevalda -

Tjänstemän Henrik Lundahl, kanslichef Rolf Landholm, kommunchef Paulina Claesson, controller, § 168 Katarina Löfberg, controller, § 168 Tor Jacobsen, enhetschef, § 180 Peter Axelsson, personalchef, § 192

Paragrafer §§ 167 - 194

Justering Ordföranden samt Lars Fagerström

(2)

2 (48)

Underskrifter Sekreterare ...

Henrik Lundahl

Ordförande ...

Mari-Louise Wernersson

Justerare ...

Lars Fagerström

Protokollet justerat 2014-08-13 och anslaget 2014-08-13

Underskrift ...

Henrik Lundahl

(3)

3 (48)

§ 167 Ändring och tillägg till exploateringsavtal med Kärnhem KF rörande Skrea 9:26 och Skrea 14:8. (AU § 185)

KS 2011-287

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Arbetsutskottets förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Godkänna förslag till ändring och tillägg till exploateringsavtal med Kärnhem

Bostadsproduktion AB avseende förlängning av option av förvärv av tomter inom detaljplan för del av Skrea 14:8 m fl.

Beslutsunderlag

Stadsbyggnadskontorets yttrande daterat 2014-05-12 Kartbilaga

Förslag till ändring och tillägg till exploateringsavtal (nr 190) upprättat av stadsbyggnadskontoret 2014-04-08 och undertecknat av Kärnhem 2014-04-15

Befintligt exploateringsavtal (nr 190) avseende exploatering och markanvisning inom detaljplan för del av Skrea 14:8 m fl tecknat under 2011

Sammanfattning av ärendet

Efter beslut i ksau 2014-06-10 har tilläggsavtalet reviderats i enlighet med beslutet. Det reviderade avtalet som undertecknats av Kärnhem 2014-06-23 reglerar nu enbart förlängning av optionen och när kvarvarande anläggningsarbeten ska vara färdigställda samt att Kärnhem Bostadsproduktion AB övertar exploateringsavtalets förpliktelser och åtaganden.

Sammanfattningen nedan avser således beskrivning av ärendet inför beslut i ksau 2014-06-10.

Mellan kommunen och Kärnhem Halland AB finns ett tecknat exploateringsavtal (nr 190) för ett område inom detaljplan för Skrea 14:8 m fl. Avtalet godkändes av kommun-

fullmäktige 2011-09-27. Området är beläget i den nordvästra delen av planområdet i förlängningen av Ängslyckevägen. Genom exploateringsavtalet ges Kärnhem en option av förvärv av kvartersmarken inom området under en period av två år från detaljplanens laga kraftvinnande. Kärnhem har under perioden förvärvat det mittersta kvarteret vilket bebyggts med 15 stycken småhus i bostadsrättsform. I försäljningsbeslutet 2012-10-30 togs även beslut om förlängning av optionen till och med 2015-01-01. Därefter har Kärnhem förvärvat tre tomter för styckehus under 2013 varav ett har bebyggts och två återstår till försäljning.

(4)

4 (48)

Då intresset för kvarvarande tomter för närvarande är något svagt aviserar Kärnhem att de önskar ytterligare förlängningen av optionstiden. De önskar även att byggplikten tas bort för att möjliggöra försäljning till privatpersoner som önskar bygga en annan typ av hus än vad Kärnhem kan erbjuda.

Stadsbyggnadskontoret har ställts sig positiv till Kärnhems förfrågan och tagit fram ett förslag på avtal rörande ändring och tillägg till exploateringsavtalet. Tillägget reglerar att optionstiden förlängs till och med 2016-12-31 samt att kommunen medger att byggplikten tas bort samt att vidareförsäljning får ske. Vid avrop av optionen skall dock samtliga tomter inom ett kvarter försäljas samtidigt.

Vad det gäller kvarvarande åtagande vad det gäller utbyggnad av gator, gc-vägar och övriga anläggningar på allmän plats mark så reglerar tillägget att anläggningsarbetena ska vara färdigställda senast 2015-12-31 men att toppbeläggning på gatan kan avvakta till det att tomterna är bebyggda. Samtliga arbeten skall dock vara färdigställda och

slutbesiktigade senast 2016-12-31.

I övrigt så gäller exploateringsavtalet (nr 190) på oförändrad grund. Parterna är dock genom tilläggsavtalet överens om att Kärnhem Bostadsproduktion AB övertar exploateringsavtalets förpliktelser och åtaganden då det bolag som ursprungligen tecknade avtalet, Kärnhem Halland AB, har upphört. Tilläggsavtalet är undertecknat av Kärnhem Bostadsproduktion AB den 15 april 2014.

Ekonomi

Ändringen och tillägget till avtalet medför ingen ändring av det ekonomiska utfallet för kommunen.

(5)

5 (48)

§ 168 Uppdragsredovisning – översyn av kommunens KF investeringsprocess. (AU § 188) KS 2014-27

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna att uppdraget översyn av kommunens investeringsprocess är redovisat.

2 Anta principer för prioritering av investeringsprojekt med tillägg att även investeringar som är ekonomiskt lönsamma för kommunen ska ingå i gruppen Hög prioritet 1.

Beslutsunderlag

Strategienhetens tjänsteskrivelse Uppdragsredovisning – översyn av kommunens investeringsprocess, 2014-05-22, reviderat 2014-06-10.

Kommunstyrelsen beslut 2014-01-14, § 5 Sammanfattning av ärendet

I samband med budget 2014 lämnade kommunfullmäktige i uppdrag till kommun-

styrelseförvaltningen att göra en översyn av kommunens investeringsprocess. Syftet är att visa hur en princip för prioritering av investeringsprojekt kan göras, att i budget visa investeringarnas ekonomiska konsekvenser på lång sikt, samt göra en jämförelse med andra kommuners investeringsprocesser och investeringsvolymer.

Strategienheten har tagit fram ett förslag på hur man i budgetarbetet kan märka varje investeringsförslag med vad det är för typ av investering, samt vilken prioritet den har på en skala 1-3. Denna kategorisering ska främst användas i budgetarbetet, men även i viss mån då prioriteringar behöver göras under löpande år. Vidare föreslås att man under

budgetarbetet gör en avstämning med stadsbyggnadskontoret för att fastställa att föreslagen investeringsplan är realistisk ur genomförandesynpunkt.

En jämförelse med andra kommuner har gjorts avseende investeringsprocess,

investeringsvolym samt förhållande mellan investeringsutfall och investeringsbudget.

Resultatet visar att kommunens investeringsprocess i stort liknar den i jämförda

kommuner. Det konstateras även att investeringsbudgeten ligger på en likartad nivå som för andra liknande kommuner, men att Falkenbergs kommun har en högre andel utförda investeringar, än snittet för övriga kommuner i jämförelsen.

Ekonomi

Beslutet i sig påverkar inte kommunens ekonomi.

(6)

6 (48) Övervägande

Det finns idag inga principer för hur investeringsprojekt skall prioriteras, vare sig under budgetarbete eller under löpande år. Detta försvårar budgetberedningens arbete samt prioritering av projekt inom investeringsplan, då någon förutsättning ändras så att projekt ej kan genomföras i den takt som planen anger.

(7)

7 (48)

§ 169 Reviderade principer för investeringsprocessen med anledning av bildandet av kost- och städservice. (AU § 189) KS 2014-270

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anta reviderade principer för investeringsprocessen.

Beslutsunderlag

Reviderade principer för investeringsprocessen, 2014-05-23 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2014-05-13 §144

I kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-13 behandlades ärendet beställning av

investeringsprojektet tillbyggnad kök och matsal Långåsskolan, ksau 2014-05-13 § 144.

Då konstaterades att kommunens gällande principer för investeringsprocessen ej är anpassade till kommunens förändrade organisatoriska förutsättningar i samband med bildandet av kost- och städservice. Kommunstyrelseförvaltningen fick då i uppdrag att revidera dessa principer.

Förslaget innebär en uppdaterad version av Principer för investeringsprocessen, där dokumentet innehåller ett avsnitt för hur investeringsprocessen vid ny/till/ombyggnad av kök ska gå till. Skillnaden ligger främst i att inte bara facknämnd (dvs kommunstyrelsen i egenskap av facknämnd för kost- och städservice) ska vara delaktig i processen, utan även andra berörda nämnder (barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden).

I samband med detta görs även några mindre ändringar och tillägg i dokumentet, bl.a. ett tillägg avseende principer för prioritering av investeringar. Detta grundas på kommun- styrelseförvaltningens förslag som presenterats i Uppdragsredovisning – översyn av kommunens investeringsprocess.

I beslutsunderlaget Reviderade principer för investeringsprocessen är samtliga ändringar och tillägg gulmarkerade.

Ekonomi

(8)

Vid behandling av ärendet beställning av investeringsprojektet tillbyggnad kök och matsal Långåsskolan i kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-13, framkom att gällande

principer för investeringsprocessen ej är applicerbara då det gäller ny/till/ombyggnad av kök. Även om det är kommunstyrelsen (i egenskap av facknämnd för kost- och

städservice) som ansvarar för beställning av investeringsprojekt gällande kök, så är andra nämnder i hög grad berörda av investeringsprojektet, och måste således ges chans att påverka och yttra sig angående projekten i ett tidigt stadie i investeringsprocessen.

(9)

9 (48)

§ 170 Privat finansiering av delar av Falkenbergs arena. (AU § 190) KS 2013-318

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar

1. Uttala att det finns möjlighet för berörda föreningar, Falkenbergs FF och IF Böljan, att i egen regi driva insamling.

2. Rekommendera berörda föreningar att i egen regi sälja ”byggplåtar” för kompletterande insatser på det sätt som förekommer inom t e x ishockeyn.

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

1 Uttala att det finns möjlighet för berörda föreningar, Falkenbergs FF och IF Böljan, att i egen regi driva insamling om intresse finns.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 § 338 Sammanfattning av ärendet

På kommunstyrelsens arbetsutskott 29 oktober 2013 väckte Jan Dickens (S) ärendet om att företag och privatpersoner skall ges tillfälle att delta i finansiering av arena på Kristineslätt.

Detta efter ett förslag från en privatperson.

Vid sammanträdet fick kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att redovisa hur företag och privatpersoner ska ges möjlighet att delta i finansiering av arena på Kristineslätt.

Ekonomi

Kostnader för att administrera en insamling är svåra att uppskatta utan att ha svar på de ställningstaganden som presenteras under Övervägande. Troligt är att resurser skulle krävas både i form av personal och någon form av verksamhetssystem.

Övervägande

Erfarenheter från andra

Det finns exempel från andra delar av Sverige där kommunerna har gått in och bidragit i byggen av elitarenor. I Östersund har till exempel kommunens arenabolag, som ägs av både Östersunds kommun och föreningen Östersunds Fotbollsklubb, fått in och finansierat LED-skärmar till arenan. Men att involvera invånare i finansiering av nya arenor är en ovanlig metod och kanslienheten har inte stött på något bra exempel där något sådant har genomförts.

(10)

10 (48)

Däremot finns det exempel på kommuner i vilka privatpersoner och företag har varit med och finansierat andra typer av byggnationer. I Sölvesborg och i Kristianstad har

badbryggor finansierats eller delfinansierats på detta sätt. Insamlingen har i båda fall skötts av initiativtagande föreningar i samarbete med kommunerna. Men även här har

kanslienheten upplevt det som svårt att hitta bra exempel eftersom den typen av finansiering är ovanlig och eftersom det i flera tillfrågade kommuner inte finns något minne av processen. Detta hänger till viss del ihop med att det har varit föreningar som främst drivit arbetet.

Betänkligheter kring privat delfinansiering

Kanslienheten har sett över hur privat delfinansiering kan gå till och vilka ställnings- taganden som skulle behöva tas. I grunden är idén om privat delfinansiering bra och det finns argument varför det skulle vara en bra metod att använda för Falkenbergs arena, inte minst för att det skulle vara ett sätt att försöka använda annat än enbart skattepengar för finansieringen. Det skulle även vara en god chans för individer att direkt stödja

Falkenbergs FF och IF Böljan och den lokala idrotten. Men samtidigt väcks många frågor om hur en sådan privat delfinansiering skulle gå till. Följande ställningstaganden skulle behöva göras för att organisera insamlingen:

- Vad ska insamlade bidrag användas till?

Ett första ställningstagande bör göras om den privata delfinansieringen endast ska vara ekonomisk eller om det ska gå att bidra även på andra sätt. Alternativ skulle till exempel kunna vara att företag sponsrar genom att bidra med material och arbetsinsats. I Borås sponsrade en målarfirma Borås arena genom att måla omklädningsrummen.

Sett till ekonomiska bidrag finns flera sätt att använda dessa bidrag på. Bidrag kan ges för en bestämd sak som redan är planerad att finnas på arenan, men där bidragen blir ett sätt att få lite tillbaka på den investering som är gjord. Alternativet till detta är att samla bidrag till något som helt finansieras genom bidrag.

Ett ytterligare sätt skulle kunna vara att ge givaren flera alternativ att välja på, främst inventarier, till exempel mikrofon till högtalarsystemet eller fotbollar. Slutligen skulle det även vara en möjlighet att alla bidrag från privat delfinansiering gick till en pott som kan täcka de behov som finns för stunden.

- Vem som ska kunna lämna bidrag

Privatpersoner och företag skulle båda kunna bidra, alternativt bara en av kategorierna.

Valet beror på hur de insamlade bidragen ska användas och vilka behov av finansiering som det finns behov av. Om båda grupper skulle kunna bidra krävs det ett ställnings- tagande om de ska kunna bidra på samma sätt eller genom två parallella processer.

- Bidragets storlek

Ska bidraget vara samma för alla eller ska det gå att lämna bidrag i flera storlekar? Ska olika stora bidrag värderas och visas på olika sätt?

(11)

11 (48) - Under vilken tidsperiod ska insamlingen ske?

Insamling kan ske under en begränsad tid eller löpande under en längre period beroende på hur bidrag från den privata delfinansieringen ska användas.

- Hur ska ett lämnat bidrag visas upp?

De två huvudsakliga sätten att visa upp givaren är genom att:

Namnmärka det föremål eller del av byggnaden som bidragen gått till. Detta fungerar om bidragen går till, till exempel, stolar eller annan inredning. Det kan även fungera genom att namnge givarna på en vägg eller likande om bidragen inte gått till ett konkret föremål.

Alternativet skulle vara att offentliggöra givarna i ett särskilt sammanhang, läsa upp namnen under en invigning, publicera namnen på hemsidor eller i tidningar, nyhetsblad och reklam. Det kan även göras i mer permanent form i form av en bok eller likanden.

Skillnaden mot förstnämnda förslag ovan är att givarnas namn inte fysiskt blir en del av arenan och dess utrustning.

Det kan konstateras att oavsett vilka ställningstaganden som görs kring hur privat delfinansiering ska gå till så kommer det att krävas administration och resurser för att arbeta med det. Det är viktigt att en insamling görs på ett grundligt och väl genomtänkt sätt eftersom en insamling skulle bli en fråga om förtroende från dem som ger.

Förutom diverse frågetecken om hur insamlingen ska gå till så ställer sig kanslienheten frågande till om det är kommunens roll att driva en sådan insamling som lyfts fram i förslaget. Om insamling ska genomföras bör detta göras av föreningarna Falkenbergs FF och IF Böljan.

Därför borde förslaget om privat finansiering delar av arenan överlämnas till Falkenbergs FF och IF Böljan att, vid intresse, utarbeta ett förslag på hur detta skulle kunna gå till.

Yrkande och beslut

Jan Dickens (S) yrkar på följande tillägg:

Rekommendera berörda föreningar att i egen regi sälja ”byggplåtar” för kompletterande insatser på det sätt som förekommer inom t e x ishockeyn. Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner det antaget.

Ingemar Johansson (C) yrkar att ”om intresse finns” stryks från första beslutssatsen.

Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner det antaget.

(12)

12 (48)

§ 171 Revisionsberättelse och årsredovisning för Stiftelsen KF Svenstorpsgåvan för räkenskapsåret 2013. (AU § 191)

KS 2014-261

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Styrelsen för Stiftelsen Svenstorpsgåvan skall lämnas ansvarsfrihet för 2013 års

verksamhet.

2 Anteckna redovisningen till protokollet i övrigt.

Beslutsunderlag

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Stiftelsens revisorer har granskat räkenskaper och viktigare beslut samt styrelsens

förvaltning i Anders Johanssons, Svenstorp, Stiftelse Svenstorpsgåvan för år 2013. Enligt dessa har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed.

Styrelsen har enligt revisionen handlat i enlighet med gällande lagstiftning.

Enligt stiftelsens stadgar är det kommunfullmäktige som prövar frågan om ansvarsfrihet.

Ekonomi

Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi.

Övervägande

Styrelsen beviljas ansvarsfrihet.

(13)

13 (48)

§ 172 Motion om möjlighet till avfallssortering på allmänna KF platser. (AU § 192) KS 2014-24

Beslut

Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

1 Uttala sig positivt till kultur- och fritidsnämndens initiativ att genomföra försöks-

verksamhet och uppmana tekniska nämnden att göra liknande försök på lämpliga platser under 2014.

2 Berörda nämnder ska till budgetberedningen återkomma med förslag till mer generellt införande av möjlighet till avfallssortering på allmänna platser med kostnadsberäkning.

3 Motionen ska därmed anses bifallen.

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Uttala sig positivt till kultur- och fritidsnämndens initiativ att genomföra

försöksverksamhet och uppmana tekniska nämnden att för egen del göra liknande försök på ett par centralt valda platser, inom budgetram.

2 Berörda nämnder ska i budgetberedningen återkomma med tydligare kostnadsangivelser.

Beslutsunderlag

Motion av Jan Dickens (S) 2014-01-14

Yttrande från kultur- och fritidsnämnden 2014-03-24, § 36 Tekniska nämndens yttrande 2014-04-16, § 29

Motionären vill att kommunstyrelsen ska få uppdraget att lämna förslag om utplacering av behållare för sortering av avfall på allmänna platser i kommunen. Motionären anser att det även på allmänna platser borde finnas möjlighet för innevånare och besökare att sortera avfall; inte minst vid platser med många besökare, t e x vid stränder (sommartid), vid Vallarna, torgen och de mest frekventerade gatorna. Motionären menar att möjligheten finns på allt fler platser i svenska kommuner.

Kanslienheten har begärt in yttrande från kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden.

(14)

14 (48) Kultur- och fritidsnämnden anför i korthet:

Nämnden beslutar att under sommaren 2014 placera ut sopkärl med sorteringsmöjlighet vid Vallarna och Skateparken. Blir detta försök lyckat kommer frågan lyftas i

budgetarbetet.

Tekniska nämnden anför i korthet:

Projektet innebär att kommunen kommer att få svara för smärre investeringskostnader i samband med inköp av sorteringskärl och för ökade kostnader av insamling av avfall. I nuläget kan inte de årliga kostnadsökningarna beräknas. Tekniska nämnden tillstyrker motionen under förutsättning att budgetförstärkning för ökade kostnader erhålls.

Ekonomi

Nämnderna redogör inte för vilka kostnadsökningar en förbättrad sopsortering kan komma att medföra, men kultur- och fritidsnämnden anger att en sådan beräkning kan göras till kommande budgetberedning, om försöksverksamheten faller väl ut.

Övervägande

Falkenbergs kommun har status som miljökommun, vilket redan anges i visionen om en hållbar framtid och i åtskilliga andra miljösatsningar och beslut. Sortering av avfall är förstås en viktig del i minska människans miljöpåverkan. De nämnder som har ansvar att hantera dessa frågor bör kunna arbeta för att på sikt genomföra motionens intentioner.

Innan dess att åtgärden är fullt kostnadsberäknad bör uppdrag kunna lämnas att testa effekterna av denna sortering på väl valda platser, vilket också kultur- och fritidsnämnden tagit initiativ till, vilket kommunstyrelseförvaltningen ser som positivt. Därefter får

nämnderna tydligare ange de ekonomiska konsekvenserna för ställningstagande i samband med budgetarbetet.

Med detta bör motionen kunna anses behandlad.

Yrkande och beslut

Jan Dickens (S) yrkar att beslutet förtydligas enligt nedan:

1 Uttala sig positivt till kultur- och fritidsnämndens initiativ att genomföra

försöksverksamhet och uppmana tekniska nämnden att göra liknande försök på lämpliga platser under 2014.

2 Berörda nämnder ska till budgetberedningen återkomma med förslag till mer generellt införande av möjlighet till avfallssortering på allmänna platser med kostnadsberäkning.

I yrkandet instämmer Mari-Louise Wernersson (C).

(15)

15 (48)

§ 173 Motion om att MRSA-fritt kött ska införas i krav- KF specifikationen vid upphandling. (AU § 193).

KS 2014-222

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Till motionären överlämna yttranden från kost- och städenheten, samt

upphandlingsavdelningen.

2 Som ytterligare information till motionären överlämna kommunstyrelsens beslut från 2014-06-03 § 152 ”Inköp av MRSA-fritt kött i kommunen”.

3 Därmed anse motionen bifallen.

Beslutsunderlag

Monica Hansson (C), Motion om att MRSA-fritt kött sak införas i kravspecifikationen vid upphandling 2014-04-29.

Yttrande från Kost- och städservice 2014-05-14.

Yttrande från Kanslienheten/upphandlingsavdelningen 2014-05-21.

Kommunstyrelsens beslut från 2014-06-03 § 152 ”Inköp av MRSA-fritt kött i kommunen”.

I sammanfattning vill motionären att det ska införas krav om MRSA-fritt kött i kravspecifikationen vid upphandling inom Falkenbergs kommun. Antibiotika- och multiresistenta MRSA-bakterier finns i utländsk köttproduktion, framförallt på griskött och fjäderfä. Enligt motionären förekommer som exempel MRSA-bakterier vid mätningar i 10 % i proven av danskt griskött. Motsvarande siffror för importerat kycklingkött var 31

%, importerat griskött 5 % och importerat nötkött 4 %.

Kanslienheten har begärt in yttrande från upphandlingsavdelningen och ifrån kost- och städenheten:

Kost- och städenheten anför i korthet:

MRSA-bakterier (multiresistenta bakterier) är en typ av stafylokocker som är resistenta mot antibiotika. Sverige är, tillsammans med Norge och Island, världsledande på att bara använda antibiotika när det verkligen behövs till våra djur.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) bedömer att det är mycket ovanligt att MRSA sprids från livsmedel till människor. EFSA menar också att

(16)

16 (48)

yrkesmässig hantering av kött, till exempel på ett slakteri, till skillnad mot yrkesmässig kontakt med djur på en gård, inte ökar risken att smittas med MRSA. MRSA har i andra länder påvisats i liten mängd i råa livsmedel av animaliskt ursprung. God hygien vid hantering av livsmedel är ett bra sätt att hantera att bakterier inte sprids i livsmedelskedjan.

Resistenta bakterier är motståndskraftiga mot antibiotika men de dör vid upphettning precis som andra bakterier. Falkenbergs kommun har ett väl genomarbetat egenkontroll- program som styrdokument med rutiner för både hygien och upphettningstemperaturer. I kommunens pågående livsmedelsupphandling ställs kravet att antibiotika endast får användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat.

Kansliets upphandlingsavdelning anför:

Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade den 13 maj 2014 beslut om att ett antal

kvalitetskrav skall ställas vid kommande livsmedelsupphandlingar. Kraven rör bland annat djurskydd och antibiotikaanvändning och bygger på de kriterier Miljöstyrningsrådet, som är regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling, har tagit fram.

Exempelvis får antibiotika endast användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat.

Något specifikt krav på MRSA-fritt kött ställs inte, vare sig i kommunens kvalitetskrav eller av Miljöstyrningsrådet. Med anledning av den ifrågavarande motionen har

upphandlingsavdelningen kontaktat Miljöstyrningsrådet för att se hur man ställer sig till ett dylikt krav. Lisa Sennström, jurist/projektledare på MSR har lämnat följande svar:

”Miljöstyrningsrådet har inga kriterier på MRSA. Det diskuterades vid förra uppdateringen (2010), men ansågs vara mycket svårt att kontrollera. Vid den uppdatering som precis har genomförts var detta inte uppe för diskussion i expertgruppen. Det vi har fokuserat på vid kriterieutvecklingen har varit miljö- och djurskyddsaspekter.

Det som har uppmärksammats i media nu kring MRSA är nära kopplat till just dåliga villkor när det gäller djurskyddsaspekter. Användning av antibiotika, stallförhållanden och djurtäthet är viktiga faktorer som ökar riskerna. Genom att ställa Miljöstyrningsrådets kriterier för djurskydd samt krav på användning av antibiotika minskar riskerna avsevärt. I Sverige t.ex. är detta mycket ovanligt.”

Vid upphandling får en upphandlande myndighet enbart ställa krav som är möjliga att följa upp och kontrollera. Falkenbergs kommun ställer bland annat krav på att levererade

produkter ska vara fria från salmonella. Detta är möjligt eftersom det finns en förordning som säger att alla kött- och äggprodukter ska vara fria från salmonella och att kontroll ska ske i exportlandet. Något liknande finns inte för MRSA. Ställs krav på MRSA-fritt kött är det upp till kommunen att följa upp och kontrollera att kravet efterlevs. Att kontrollera alla levererade produkter skulle bli mycket kostsamt och kräva betydande personella resurser.

MRSA är med största sannolikhet en konsekvens av användning av antibiotika, stallförhållanden och djurtäthet. Upphandlingsavdelningens bedömning är att de

(17)

17 (48)

kvalitetskrav som ställs idag är tillräckliga för att, inom ramen för upphandlings- lagstiftningen, förhindra att MRSA-smittat kött köps in till Falkenbergs kommun.

Ekonomi

Kommunstyrelseförvaltningens beslutsförslag påverkar inte kommunens ekonomi.

Övervägande

Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till framlagda yttranden och föreslår att dessa överlämnas till motionären. Därmed ska motionen anses behandlad.

(18)

18 (48)

§ 174 Medborgarförslag om glaskupol över amfiteatern på KF Stortorget. (AU § 194). KS 2014-40

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Avslå medborgarförslaget om glaskupol över ”amfiteatern” på Stortorget.

Beslutsunderlag Beslutsförslag 2014-06-04

Tekniska nämndens beslut 2014-04-16 § 26

Kultur- och fritidsnämnden beslut 2014-04-22 § 42 Medborgarförslag 2014-01-20

Raimo Listenius har inkommit med ett medborgarförslag där han föreslår att det ska byggas en glaskupol över ”amfiteatern” på Stortorget. Detta menar han skulle höja trevnaden betydligt samtidigt som det skulle möjliggöra för fler aktiviteter där.

Tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden har givits möjlighet att yttra sig i frågan och anger i korthet följande:

Tekniska nämnden

Stortorget är nyligen färdigställt, efter flera års arbete. Användningen är utformad efter ett samarbete mellan såväl intressegrupper, näringsidkare och förvaltningar. Mindre

förändringar i utformningen kan ske men detta bör göras först efter att en utvärdering av användandet av torget gjorts. Detaljplanen för Stortorget som vann laga kraft 2004-04-22 medger ingen bebyggelse över ”amfiteatern” vilket en glasskupol skulle medföra.

Kultur- och fritidsnämnden

”Amfiteatern” är inte enbart en sittplats utan ska även betraktas som offentlig konst.

Därmed bör hänsyn även tas till konstnärens ursprungliga intentioner vilket en glaskupol skulle kunna påverka negativ. Den jury som valde ut ”amfiteatern” till vinnare av tävling för utsmyckning av Stortorget angav som motivering bl.a. konstverkets öppenhet, som medger en flexibel användning. En glaskupol skulle reducera denna öppenhet både fysiskt och visuellt.

Ekonomi

Förslaget till beslut påverkar inte kommunens budget.

(19)

Kommunstyrelseförvaltningen delar både tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämndens yttrande och anser därmed att medborgarförslaget bör avslås.

(20)

20 (48)

§ 175 Begäran om planläggning för Skrea 7:5. (AU § 195.) KS 2014-227

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Avslå begäran om planändring.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från stadsbyggnadskontoret, 2014-05-28 Kart- och fotobilaga

Ansökan från fastighetsägarna Sammanfattning av ärendet

Fastighetsägarna till Skrea 7:5 har inkommit med förfrågan om upprättande av ny detaljplan för en camping på fastigheten.

Ekonomi

Ett eventuellt planarbete förutsätts finansieras helt eller till större delen av sökanden. De kostnader som uppkommer för genomförandet förutsätts även bekostas av annan än Falkenbergs kommun.

Bakgrund

Vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för centralorten så diskuterades nya campinglägen utefter kusten i Falkenbergs stads närhet. Bland annat fanns en lokalisering utpekad söder om det tänkta planområdet, se kartbilagan tillhörande yttrandet. Länsstyrel- sen motsatte sig nya campinglägen utan hänvisade till möjlig utvidgning av befintliga campingplatser. Närboende var också mycket negativa till en ny tänkt campingetablering.

Det tänkta campingläget togs därför bort inför antagandet av den fördjupade översikts- planen för centralortsområdet. Den fördjupade översiktsplanen antogs juli 2007.

2008 ansökte fastighetsägarna till Skrea 7:5 om detaljplaneläggning för camping på samma fastighet som idag. Kommunstyrelsen sade då nej, med hänvisning till det resonemang som fördes vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för centralortsområdet.

Fastigheten omfattas i söder av avstyckningsplan från 1939 (S1). Området, som är blå- streckat på regleringskartan i kartbilagan till yttrandet, är utpekat som ”öppen plats”

(21)

21 (48)

Det tänkta området för detaljplan gränsar i väster till utpekat område 10 i kommunens Naturvårdsprogram. Det gränsar även till utpekade ängs- och betesmarksområden och området utgörs idag av hästbete.

Vidare gränsar planområdet till hästgård.

Berörd fastighet ligger delvis inom strandskydd för havet samt strandskydd för den bäck som rinner ut söder om planområdet, se rödprickigt område på regleringskartan i kartbilagan till yttrandet. Vid framtagande av ny detaljplan återinträder strandskyddet i det området som idag är detaljplanelagt. Inget av de särskilda skäl som finns angivna i lagen kan appliceras på ett upphävande av strandskyddet i området, varför endast drygt 40% av området skulle kunna nyttjas för camping.

Det utpekade området omfattas av hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 4 kapitel där området i sin helhet är utpekat för friluftslivet, främst det rörliga, men även för sina natur- och kulturmiljövärden. Området omfattas även av riksintresse för friluftslivet.

Länsstyrelsen hänvisade bland annat till dessa värden när man avslog ytterligare campinglägen i den fördjupade översiktsplanen för centralortsområdet.

Området kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp men dagvattenfrågan måste lösas lokalt då Ringsegård idag inte omfattas av VIVABs verksamhetsområde för dagvatten.

Eftersom havet inte uppfyller god ekologisk status kommer det att krävas extra åtgärder för dagvattnet.

Överväganden

Camping är ingen verksamhet som i höjd tar mycket av synfältet i anspråk, men då campingplatser tenderar att valla in, alternativt ha högt staket mot sitt område, kommer campingen att få stor landskapsbildspåverkan, se foton i kartbilagan till yttrandet.

I jämförelse med den begäran som inkom från fastighetsägarna 2008 så har det inte skett några avgörande förändringar sett till översiktsplanen eller riksintressena.

Sammantaget kan konstateras att etablering av en camping i området inte är förenligt med riksintressena, intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för centralortsområdet, landskapsbildspåverkan och till stora delar strandskyddet.

Stadsbyggnadskontoret föreslår mot bakgrund av ovanstående att ansökan om planläggning ska avslås.

(22)

22 (48)

§ 176 Start av arbetet med den Fördjupade Översiktsplanen (FÖP) för kusten. (AU § 196). KS 2014-273

Beslut

1 Ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att starta arbetet med den fördjupade översiktsplanen (FÖPen) för kusten.

Beslutsunderlag

Stadsbyggnadskontoret förslag till beslut 2014-06-10 Utkast till projektbeskrivning daterad 2014-06-10 Sammanfattning av ärendet

Översiktplan, ÖP 2.0, för Falkenbergs kommun har antagits i kommunfullmäktige, 2014- 05-27. I översiktsplanen kan man utläsa att den fördjupning som är mest angelägen att ta fram är den fördjupade översiktsplanen för kusten. Stadsbyggnadskontoret har därför för avsikt att starta detta arbete snarast. Arbetet börjar med att formulera en projektbeskrivning och att informera internt på kommunen om att arbetet startas.

Ekonomi

Arbetet med den fördjupade översiktsplanen påverkar kommunens ekonomi i det att tid måste avsättas internt på samtliga förvaltningar och bolag. Extra kommunikationsinsatser måste avsättas för att en tillfredsställande dialog med invånarna ska kunna ske.

Övervägande

Det är angeläget att arbetet påbörjas snarast.

(23)

23 (48)

§ 177 Köp av fastigheten Tröinge 6:22. (AU § 197) KS 2014-263

Beslut

1 Godkänna förslag till överenskommelse om köp och fastighetsreglering mellan Tröinge 6:22 och Tröinge 15:1.

2 Godkänna förslag till hyreskontrakt för bostadsbyggnaden inom Tröinge 6:22 Beslutsunderlag

Förslag till överenskommelse om fastighetsreglering mellan Tröinge 6:22 och Tröinge 15:

upprättat av SBK

Förslag till hyreskontrakt för bostad inom Tröinge 6:22- upprättat av SBK

Värdering av fastigheten Tröinge 6:22 – utförd av Värderingsinstitutet under mars 2014 Stadsbyggnadskontorets yttrande 2014-06-04

Stadsbyggnadskontoret har fått in en förfrågan om köp av fastigheten Tröinge 6:22.

Fastigheten, om 15 330 kvm, ligger utanför detaljplanelagt område. Fastigheten är bebyggd med ett enbostadshus runt vilket det finns en hävdad tomt på ca 3 500 kvm. Resterande mark utgörs av äldre betesmark som korsas av allmän väg och kraftledning. En mindre del av fastigheten är i delöversiktsplan för centralorten utpekad som framtida verksamhets- område (under ändring till framtida bostadsområde).

Stadsbyggnadskontoret har ställt sig positiv till inköp av fastigheter och upprättat förslag till överenskommelse om fastighetsreglering. Hela fastigheten Tröinge 6:22 överförs enligt överenskommelsen till den kommunala exploateringsfastigheten Tröinge 15:1. Kommunen ska utge en ersättning om totalt 1,8 miljoner kronor för fastigheten vilket följer den

fastighetsvärdering som är gjord. De nuvarande ägarna till fastigheten ges möjlighet att hyra tillbaka bostaden inom fastigheten under förutsättning av att hyresnämnden godkänner att besittningsskyddet avtalas bort. Hyresavtalet tecknas när Falkenbergs kommun tillträder fastigheten Tröinge 6:22. Tillträdesdag är den dag då kommande fastighetsreglering (lantmäteriförrättning) vunnit laga kraft. I övrigt innehåller överenskommelsen vanliga punkter.

Ekonomi

Kostnaderna för kommunen är utöver de 1,8 miljonerna i markavgift även en förrättnings- kostnad på ca 25 000 kr. Det bokförda värdet på fastigheten Tröinge 15:1 ökas med markavgiften och förrättningskostnaden.

(24)

§178

Redovisning av uppdrag - Beakta komponentavskriv- KF ningar i ekonomistyrningen. (AU § 200). KS 2014-29

Beslut

Arbetsutskottets förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna att uppdraget har redovisats

2 Hela budgeten för planerat underhåll ska ligga i investeringsplan samt att budget för akut underhåll inklusive skadegörelse skall delas upp så att 2 mkr läggs som

driftsbudget och resten i investeringsplan 2015,, , . , ,

fåäitsc: eÅt k&lAb prtåb/fiöbrfopp [22 ££>D ÄON J 3 Anta principen att en underhållsåtgärd på en fastighet ska överstiga 201 kr för att den Q7/L

ska definieras som en investering

4 Anta principen om att utrymmet som frigörs i driftbudgeten, till följd av reglerna för komponentavskrivning, ska nyttjas för avsättning till pensionsförpliktelsen inom linjen samt att en modell för detta ska presenteras i samband med budgetberedningen

5 Avsättningen för pensionsförplikter i balansräkningen ska bölja lösas upp fr.o.m. 2015 samt att en modell för detta ska presenteras i samband med budgetberedningen

Beslutsunderlag

Strategienhetens tjänsteskrivelse Uppdragsredovisning - Utredning av hur komponent

avskrivning ska hanteras i ekonomistyrningen, 2014-06-10. Reviderade 2014-06-10.

Kommunstyrelsens beslut 2014-01-14 § 5 Sammanfattning av ärendet

I samband med budget 2014 lämnades ett uppdrag till kommunstyrelsen att utreda hur effekterna av övergången till komponentavskrivningar ska beaktas i ekonomistyrningen.

Uppdraget omfattade 5 punkter:

1. Visa hur komponentavskrivningar, på kort och lång sikt, kan hanteras i ekonomi

styrningen på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Beslutet att tillämpa komponentavskrivningar innebär bl.a. att de medel som tidigare år varit budgeterade i tekniska nämndens resultatbudget för underhåll av byggnader, vägar och industrispår har, fr.o.m. 2014, lyfts över till investeringsbudgeten. De frigjorda medlen förstärker i nuläget driftsbudgeten men då avskrivningarna successivt kommer att öka behöver ett regelverk skapas för att en långsiktig ekonomisk hållbarhet i budget

24 (48)

(25)

kan åstadkommas. Förslaget är att kommunen årligen avsätter medel till kommunens pensionsförpliktelse inom linjen (utbetalningar för pensioner intjänade före 1998) enligt en modell där pensionsavsättningen är hög i böljan och sjunker i takt med att avskriv

ningarna för underhållsinvesteringarna ökar. På så vis garanteras det driftutrymme som lyftes ur budget 2014. Förslaget har en resultatpåverkan men ingen likviditetspåverkan för kommunen, dvs. utbetalningarna påverkas inte.

Den senaste pensionskostnadsprognosen visar enligt KPA Pension att kommunen nått toppen avseende kostnader för pensionsförpliktelser intjänade före 1998.

Pensionsutbetalningarna kommer enligt prognosen att ligga mellan 35-40 mkr fram till 2030 och därefter sakta minska. Utifrån detta föreslås att kommunen årligen ska bölja lösa upp avsättningen i balansräkningen och alltså minska de årliga kostnaderna för pensionsutbetalningarna.

Detta (förslagen enligt punkt 1) föreslås utredas vidare och en modell för detta presenteras i samband med budgetberedningen inför 2015.

2. Redovisa en plan för uppföljning av komponentavskrivningar i budget.

1 samband med budgetarbetet kommer strategienheten vaije år att presentera en

simulering som visar kapitalkostnadsökningen på lång sikt till följd av underhållsposten som flyttats över till investeringsbudgeten.

3. Redovisa hur komponentavskrivningar ska påverka anläggningsregistret.

Det befintliga anläggningsregistret har anpassats till de nya reglerna genom att befintliga byggnader delats upp i komponenter med olika lång avskrivningstid. En simulering visar att kapitalkostnaderna 2014 blir lägre efter omläggning till komponentavskrivning.

4. Visa om medel ska finnas kvar i tekniska nämndens resultatbudget för mindre underhållsåtgärder.

Från 2015 och framåt föreslås att hela budgeten för planerat underhåll ska ligga i investeringsplan. Budget för akut underhåll inklusive skadegörelse skall delas upp så att 2 mkr läggs som driftsbudget och resten i investeringsplan. För att en underhållsåtgärd ska definieras som en investering skall utgiften för en enskild åtgärd skall överskrida 20-

^ rMdx-ett lA/ol/\rbpYiabtäbMopp (£&3obicr <20M) WOSM 5. Utreda om internhyressystemet behöver förändras med anledning av komponent

avskrivningar.

Internhyresmodellen behöver inte förändras med anledning av komponentavskrivningar.

Ekonomi

Beslutet i sig har ingen påverkan på kommunens ekonomi.

Förslaget att vidare utreda en modell för avsättning till kommunens pensionsskuld syftar till att garantera budgetutrymme för ökade kapitalkostnader.

Övervägande

25(48)

(26)

Då de förändrade redovisningsreglerna endast innebär en temporär lättnad för kommunens driftbudget är det av stor vikt att garantera driftkostnadsutrymmet för de i framtiden ökande kostnaderna. Förändringen av reglerna påverkar endast kommunens resultat och inte kommunens likviditet, dvs. utbetalningarna för underhållsåtgärderna påverkas inte.

Därför är det viktigt att kommunen inte använder driftutrymmet som uppstått till aktiviteter som ökar utbetalningarna. Därmed är förslaget att avsätta driftutrymmet till framtida pensionskostnader att föredra då detta enbart påverkar kommunens resultat och inte

innebär någon utbetalning för kommunen. Strategienheten ska till budgetberedningen inför 2015 återkomma med ett förslag på hur detta kan genomföras i kommunens budgetmodell.

Strategienheten ska samtidigt lämna förslag på hur kommunen kan börja lösa upp den avsättning som gjorts avseende framtida pensionsutbetalningar.

(27)

27 (48)

§ 179 Revisionsrapport: översiktlig granskning av IT-verksamheten (AU § 201). KS 2014-247

Beslut

1 Anteckna revisionsrapporten Översiktlig granskning av IT-verksamheten till protokollet.

2 Uppdra åt kommunstyrelseförvaltningens IT-avdelning att åtgärda revisionens påtalade och prioriterade svagheter inom IT-driften och att till kommunstyrelsen framlägga förslag till formaliserad inriktning avseende IT, samt att genomföra en ny risk- och sårbarhetsanalys med avbrotts- och kontinuitetsplan.

3 Uppdraget redovisas skriftligen till kommunstyrelsen i november 2014.

Beslutsunderlag

Revisionsrapport: Översiktlig granskning av IT-verksamheten 2014-05-15.

På uppdrag av revisorerna i Falkenbergs kommun har PwC genomfört en översiktlig granskning av IT-verksamheten. Revisionens bedömning är att Falkenbergs kommun har en god och effektiv IT-styrning, men granskningen har utmynnat i några områden där man anser att ytterligare förbättringar kan genomföras.

Bland annat efterfrågas en formaliserad viljeriktning avseende IT och risk- och sårbarhets- analys och ett uttalat ansvar för informationssäkerheten.

Ekonomi

Övervägande

Kommunkansliet har tagit del av rapporten som i allt väsentligt konstaterar att Falkenbergs kommun har en bra och effektiv IT-styrning. Kanslienheten noterar dock samtidigt att revisionen lämnar ett antal förslag till åtgärder och förbättringsområden.

Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdrag lämnas till förvaltningen att åtgärda prioriterade förbättringsområden, särskilt vad gäller formaliserad viljeinriktning, risk- och sårbarhetsanalys, förtydligande av ansvar för informationssäkerheten och krav och mätning av IT-leveransen.

(28)

28 (48)

§ 180 Nytt avtal – barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige (AU § 202). KS 2014-279

Beslut

1 Teckna avtal med Migrationsverket om anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn.

2 Teckna avtal med Migrationsverket om mottagande för såväl asylsökande

ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstilstånd utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn.

3 Uppdra åt socialnämnden att ta emot 9 asylsökande ensamkommande barn samt 12 ensamkommande barn med uppehållstillstånd, PUT.

4 Ge socialnämnden i uppdrag att samordna och genomföra mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

Sedan 2006 skall boendet för ensamkommande barn tillhandashållas av kommuner.

Motivet till detta är att kommunens vana och kompetens vid arbete med barn i behov av samhällets stöd tas bäst tillvara med ett kommunalt huvudmannaskap för boende, utbildning och annan sysselsättning.

Falkenbergs kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 8 boendeplatser för ensamkommande barn varav 3 platser är asylplatser, barn som är under asylutredning, samt 5 platser är s.k. PUT- platser, barn med permanent uppehållstillstånd.

Falkenbergs kommun tar enligt avtal emot asylsökande barn över 16 år.

Behovet av kommunala platser för ensamkommande barn är stort. Under 2014, januari – april, har 1 405 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket är en ökning med 63 procent i förhållande till samma period 2013. Falkenbergs kommun föreslås medverka i detta arbete och utöka verksamheten för anordnande och mottagande av ensamkommande flykting barn och teckna nytt avtal med Migrationsverket.

Ekonomi

Kommuner får ersättning av staten för mottagande av ensamkommande barn såväl under tiden de är asylsökande som tiden efteråt för de som beviljats uppehållstillstånd.

(29)

29 (48)

Den årliga grundersättningen är 500 000 kronor per kalenderår. Kommuner erhåller dessutom ersättning per dygn per överrenskommen plats. Kommunen kan även söka ersättning för betydande extraordinära kostander vid exempelvis omhändertagande av barn enligt LVU.

Övervägande

Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl fortsätter att öka.

Av Migrationsverkets prognos från den 24 april framgår bl.a. att prognosen avseende asylsökande ensamkommande barn höjs från 4 100 till att 4 400 barn årligen uppskattas söka asyl under 2014 och 2015.

Den första januari 2014 ändrades lagen om mottagande av asylsökande för att ge Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Genom lagändringen kan alla kommuner anvisas för att ta emot ensamkommande barn oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. I förberedelsearbetet har verket samarbetat med

länsstyrelserna och fört dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i delar Barnombudsmannen.

Falkenbergs kommun berörs av de utvidgade möjligheterna att anvisa ensamkommande barn utifrån steg 3c. Steg 3c omfattar huvudsakligen kommuner med överenskommelse, men vars antal överenskomna platser är färre än kommunens fördelningstal. Fördelningstal för Falkenbergs kommun är 9 asylsökande. Kungsbacka kommun, 12 asylplatser, och Laholms kommun, 5 asylplatser, har tecknat nytt avtal om asyl platser för ensam-

kommande barn utifrån det givna fördelningstal enskild kommun har erhållits. Halmstads kommun skall teckna avtal om 10 asyl platser med möjlighet till ytterligare 4 asylplatser.

Varbergs kommun skall teckna avtal om 10 asylplatser. Hylte kommun skall teckna avtal om 5 asylplatser.

Falkenbergs kommun bör teckna nytt avtal med Migrationsverket för att bemöta den nya lagändring och därmed säkerställa ett professionellt bemötande vid anordnande och mottagandet av ensamkommande barn som av Migrationsverket anvisas till Falkenbergs kommun.

(30)

30 (48)

§ 181 Hemsjukvården i Region Halland. KS 2013-138

Beslut

1 Överlämna ärendet till socialnämnden för yttrande och behandling under nämndens septembersammanträde 2014.

2 Anteckna att kommunstyrelsen handlägger ärendet för egen del den 7 oktober och att fullmäktige tar ställning till reglemente och övriga överenskommelser 28 oktober.

Beslutsunderlag

Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015.

Reglemente gemensam nämn för hemsjukvård och hjälpmedel.

I arbetet med framtidens hemsjukvård har ett förslag till överenskommelse mellan Region Halland och länets kommuner tagits fram. Huvuddragen i överenskommelsen är:

- Kommunerna ska ansvara för all hemsjukvård utanför Region Hallands vårdenheter.

- Överenskommelsen omfattar en gemensam nämnd som ansvarar för frågor inom hemsjukvården.

- Regionen ansvarar för läkarmedverkan och viss kvalificerad rehabilitering.

- Kommunerna finansierar hemsjukvården, men Region Halland ersätter kommunerna för den övertagna verksamheten.

Ekonomi

Ärendet kommer att påverka kommunens ekonomi men omfattningen ska de samverkande parterna först enas om.

Övervägande

Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker att socialnämnden för egen del yttrar sig i ärendet inför slutlig behandling av kommunfullmäktige.

(31)

31 (48)

§ 182 Begäran om planläggning av Skrea 5:51. (AU § 207) KS 2014-214

Beslut

1 Ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till detaljplan för Skrea 5:51.

2 Planarbete ska inordnas i planprioriteringslistan vid nästa översyn av densamma samt, i samband med detta, ges en översiktlig tidplan.

3 Planarbete ska föregås av tecknande av avtal rörande plankostnader mm.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från stadsbyggnadskontoret 2014-06-17

Orienteringskartor samt två fotografier från platsen, tagna 2014-05-21 Ansökan om planläggning Skrea 5:51, daterad 2014-04-23

Konceptpresentation av Skrea Stugby, inkommen 2014-04-23

Beslut från Kommunstyrelsen ang. hemställan om planläggning av Skrea 5:51, daterad 2012-04-03

En förfrågan om att planlägga Skrea 5:51 har inkommit från fastighetsägaren, tillika ägare till Skrea camping. Förfrågan gäller att planlägga för uthyrningsstugor; Skrea Stugby bestående av 23 stycken stugor med en stugyta på 40-50 kvm. Alternativ placering samt föreslagen utfart vid Hansagårdsvägen presenteras i den bifogade konceptpresentationen. I dagsläget finns det en äldre bostadsbyggnad på tomten, byggnaden såldes tillsammans med marken till de nuvarande ägarna 2008. Den totala markytan omfattar 10 000 kvm, området har vid behov använts som reservcampingsyta då tidigare ägare även ägde intilliggande Hansagårds camping.

Det aktuella området ingår i delöversiktsplanen för Falkenbergs centralort som antogs 2007 och anges för campingverksamhet. Fastighet Skrea 5:51 är ej detaljplanelagd.

Detaljplan har upprättats för intilliggande Hansagårds camping och denna vann laga kraft 2012. Den gällande detaljplanen reglerar området för campingverksamhet/korttidsboende och anger områden för husvagnar, tält, servicebyggnader samt stugor på 30 – 40 kvm.

Skrea 5:51 ingick inledningsvis i detta planarbete. Området reglerades då som öppen mark med campingmöjligheter i form av husvagn och tält, ett mindre område fick bebyggas med max 16 mindre stugor. Under planarbetet framkom det önskemål från fastighetsägaren om

(32)

32 (48)

planläggning av större stugor på fastigheten, och då detta ej beviljades valde fastighets- ägaren att dra sig ur planarbetet.

År 2011 inkom en förfrågan om planläggning av Skrea 5:51 för ca 25 stycken camping- stugor på totalt 70 kvm (50 kvm stuga och 20 kvm taktäckt uteplats). Kommunstyrelsen avslog ansökan 2012-04-03, med motiveringen att planförslaget skulle möjliggöra ett nytt område av privatägda stugor, med risk för permanent åretruntboende.

Enligt fastighetsägaren skulle en byggnation av stugor på Skrea Camping, i enlighet med gällande detaljplan med en stugyta på 30-40 kvm som det finns byggrätt för, inkräkta på det rörliga campinglivet. Förslaget från fastighetsägaren är att istället bebygga Skrea 5:51 som en stugby för att minska belastningstrycket samt för att främja det rörliga camping livet på Skrea Camping.

Ekonomi

Ett eventuellt planarbete förutsätts fullt ut finansieras av sökande. De kostnader som uppkommer för genomförande förutsätts även bekostas av exploatören.

Övervägande

Stadsbyggnadskontoret har inlett studier av förutsättningarna på platsen, sökandens önskemål och gällande detaljplaner m.m.

Tidigare bedömningar av Falkenbergs campingändamål i delöversiktsplanen för centralorten är att det rörliga friluftslivet ska tillgodoses samt att olika former av övernattning i husvagn, tält, vandrahem samt stugor ska finnas tillgängligt för besökare i Falkenberg.

Detta har sedan tidigare främjats genom att möjliggöra det aktuella området för campingverksamhet samtidigt som planbestämmelser har försvårat eller motverkat etableringar av kvarter som kan utvecklas till privatägda stugor på arrendetomter, bland annat genom att reglera stugornas läge i området samt dess boyta.

Fastighetsägarens tanke är att inte bygga en servicebyggnad på Skrea 5:51 eftersom behovet anses kunna tillgodoses på Skrea Camping och det därmed inte är ekonomiskt befogat. Mellan Skrea 5:51 och Skrea Camping är det ca 1,2 km vilket kan ge upphov till onödiga trafikströmningar och samt påverka trafiksäkerheten (se orienteringskarta 1.2), vilket är viktigt att ta hänsyn till i ett eventuellt fortsatt planarbete.

Stadsbyggnadskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att förslag till ny detaljplan för Skrea 5:51utarbetas. Tidplan, utformningsförslag samt exploateringsgrad arbetas fram i en kommande planprocess.

(33)

33 (48)

§ 183 Kommunstyrelsens månadsrapport för maj 2014. (AU § 208) KS 2014-250

Beslut

1 Godkänna kommunstyrelsens månadsrapport för maj 2014.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens månadsrapport för maj 2014.

Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat månadsrapport för maj 2014. Totalt uppvisar kommunstyrelsen en positiv avvikelse mellan periodens budget och periodens utfall med 5 447 tkr. Kost- och städservice prognostiserar ett underskott om 900 tkr och KSF och gemensam service prognostiserar ett underskott om 5 900 tkr beroende på resultat- regleringen från 2013 samt den extra nattpatrull som tillkommit under 2014 och som endast var budgeterad för första halvåret.

(34)

34 (48)

§ 184 Månadsuppföljning och prognos maj 2014. (AU § 209) KS 2014-138

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna att månadsuppföljning har redovisats.

Beslutsunderlag

Sammanställning av driftskostnadsuppföljning efter maj 2014.

Driftskostnadsuppföljning från nämnderna.

Strategienheten har sammanställt nämndernas driftskostnadsuppföljning efter maj och prognos för kommunens årsutfall 2014.

Driftavvikelsen för perioden är ett överskott om 14,3 mkr. Kommunstyrelsens verksam- heter står för mer än en tredjedel av avvikelsen, vilket är mycket i förhållande till kommunstyrelsens budget. Stora delar av överskotten förklaras liksom föregående uppföljningar av fel i periodiseringar av budget och utfall.

Totalt lämnar nämnderna prognos på ett underskott om 13,2 mkr för helåret 2014. 6,6 mkr av underskottet härrör från beslutet om resultatreglering 2013. Exkl. detta är underskottet 6,6 mkr.

Ekonomi

Övervägande

Avvikelsen vid jämförelse av utfallet för perioden med budget för perioden är fortsatt hög.

Avvikelsen är dessutom positiv trots att prognosen för året visar på underskott.

Kommunstyrelsen uppdrog i samband med månadsuppföljning februari att nämnderna skulle förbättra sin periodisering av budgeten. Detta är alltså inte helt uppfyllt. Respektive förvaltning arbetar på att förbättra sina periodiseringar under året för att komma till rätta med problemet.

(35)

35 (48)

§ 185 Överföring av centrala budgetmedel. (AU § 210) KS 2014-206

Beslut

1 Kultur och fritidsnämndens budgetram justeras för ökade kostnader för avskrivning och internränta med totalt 250 tkr.

Beslutsunderlag

Sammanställning nämndernas ramar 2014 Sammanfattning av ärendet

Nämndernas budgetramar justeras årligen för de kapitalkostnader (kostnader för avskrivning och internränta) som försvinner i samband med att avskrivningsunderlaget minskar. På motsvarande sätt får nämnderna kompensation för nytillkommande

kapitalkostnader när investeringar aktiveras. Medel för detta finns avsatta centralt.

Tilldelning till nämnderna skedde efter beslut i kommunstyrelsen 2014-06-03. Vid analyser i samband med månadsuppföljning för maj upptäcktes ett fel i den simulering av kapitalkostnader som ligger till grund för tilldelningen. Kultur och fritidsnämndens budgetram behöver justeras med ytterligare 250 tkr.

Ekonomi

Beslutet i sig påverkar inte kommunens ekonomiska utfall.

(36)

36 (48)

§ 186 Förslag till budget för kommunstyrelsen 2015-2017. (AU § 211) KS 2014-290

Beslut

1 Överlämna förslagen till budgetberedningen för vidare behandling.

Beslutsunderlag KS budgetunderlag.

KS sammanställning äskande drift.

KS Investeringssammanställning.

Kommunstyrelseförvaltningen har framlagt förslag till budgetunderlag 2015 samt budgetramar 2016, plan 2017 och investeringsplan 2015-2019 för kommunstyrelsen.

(37)

37 (48)

§ 187 Omfördelning av investeringsmedel för inventarier på socialförvaltningen. (AU § 212) KS 2014-274

Beslut

1 Omfördela investeringsbudget för inventarier på Ätranhemmet enligt följande - Ätranhemmet 800 tkr

- Björkhaga 300 tkr - Solhaga 400 tkr Beslutsunderlag

Socialnämnden, 2014-05-28 § 93 Sammanfattning av ärendet

I investeringsplanen 2014 avsattes 1 500 tkr for inventarier i samband med ombyggnation av Ätranhemmet. Under projektets projektering har det dock visat sig att beloppen i de ursprungliga investeringskalkylerna inte kommer att utnyttjas fullt ut. Socialförvaltningen har gjort en ny bedömning och föreslår att det frigjorda beloppet omdisponeras för att möjliggöra nödvändiga anpassningar i äldreboendena Björkhaga och Solhaga. Förslaget innebär att budget för inventarier på Ätranhemmet minskas från 1 500 tkr till 800 tkr och att resterande 700 tkr fördelas mellan inventarier på Björkhaga, 300 tkr, och inventarier på Solhaga, 400 tkr. Den totala investeringsbudgeten för inventarier överskrids inte.

Ekonomi

Övervägande

På Björkhaga behöver man anpassa ett badrum så att det uppfyller dagens krav på

tillgänglighet. På Solhaga finns det behov av att anpassa bl.a. passersystemet samt avskilja en ny avdelning for yngre dementa.

(38)

38 (48)

§ 188 Motion om lägenheter med trygghetsboende vid KF äldreboende. (AU § 214) KS 2014-118

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Till motionären överlämna socialnämndens och FaBo:s yttrande.

2 Till motionären för kännedom överlämna utredningen Behov av särskilda boenden för äldre och trygghetsboende, juni 2014.

3 Anteckna att kommunstyrelsen ska handlägga utredningens rekommendationer senare under hösten 2014, som ett separat ärende.

4 Motionen ska därmed anses behandlad.

Beslutsunderlag

Yttrande från socialnämnden 2014-06-02, § 84 Yttrande från FaBo 2014-05-19, § 70

Utredning behov av särskilda boenden för äldre och trygghetsboende, juni 2014.

Motionären föreslår att socialnämnden och FaBo får i uppdrag att undersöka förutsätt- ningarna för att bygga lägenheter med trygghetsboende i nära anslutning till våra äldre- boenden. Motionären menar att otrygghet är ett stort problem för många äldre och att allt fler därför önskar lägenhet på ett äldreboende. Men då många av dessa personer fort- farande är relativt vitala och ett lågt vårdbehov är en plats på äldreboende oftast inte möjligt.

Genom att bygga fler lägenheter med trygghetsboende i anslutning till äldreboenden skulle personerna kunna få ett tryggt boende med närhet till dygnetruntbemanning och med möjlighet att äta sin middag och eller dricka sitt förmiddags- eftermiddagskaffe på äldreboendet och t e x att kunna delta i olika trivselaktiviteter.

Kanslienheten har begärt in yttrande från FaBo och ifrån socialnämnden:

(39)

39 (48) FaBo anför i korthet:

Socialnämnden har i samband med budget 2014-2016 fått i uppdrag att utreda behovet av särskilda boenden inom äldreomsorgen på lång och kort sikt. FaBo har tillsammans med socialförvaltningen påbörjat detta arbete. Inom ramen för utredningen kommer även frågan om trygghetsbostäder i anslutning till särskilda boenden att belysas.

Socialnämnden anför i korthet:

Socialnämnden har i samråd med FaBo arbetat med utveckling av trygghetsboende i flera år och har även i samband med budget 2014-2016 fått i uppdrag att utreda behovet av särskilda boenden inom äldreomsorgen på kort och lång sikt. Uppdraget samordnas med kommunstyrelsens utredning om trygghetsboenden och ska göras i samråd med kommunstyrelsen. Inom ramen för denna utredning belyses även frågan om trygghetsboenden i anslutning till särskilda boenden.

Efter det att dessa yttranden inkommit har socialnämndens arbetsutskott handlagt Utredning behov av särskilda boenden för äldre och trygghetsboende. Utredningen är socialnämndens utredning av det uppdrag till nämnden som lämnades i samband med budget 2014-2016. Nämnden behandlar ärendet 18 juni 2014.

Ekonomi

Föreliggande förslag påverkar inte kommunens ekonomi. Utredningen av särskilda

boenden m.m. innehåller å andra sidan rekommendationer med ekonomiska konsekvenser, vilka ska behandlas senare under hösten 2014.

Övervägande

Kanslienheten kan konstatera att en utredning i enlighet med motionens intentioner är genomförd (handläggs på socialnämndens sammanträde 18:e juni 2014). Denna kommer att överlämnas till kommunstyrelsen för vidare handläggning efter beslut av social-

nämnden. Först till hösten 2014 kan fullmäktige ta ställning till de rekommendationer som återfinns i utredningen. Innan dess överlämnas den till motionären för kännedom. Då fullmäktige redan i budget 2014-2016 lämnade uppdrag till socialnämnden att utreda motionens intentioner bör motionen anses vara behandlad.