• No results found

vid L., Blivingad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "vid L., Blivingad"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ent. Tidskr. 114 (1993)

Notiser

Blivingad griishoppa, Sphingonotus caerulans L., funnen vid Smilandskusten

[Sphingonotus caerulans L. (Orthoptera, Acrididae) found on the coast of Smiland, SE Sweden]

MAGNUS WADSTEIN

Vid en vandring i Asvikelandets naturreservat i Norra Tjust skiirgird, Ostra Eds socken, Oster- gotlands liin (Fig. 1), den 29 juli 1988 pitraffade

jag flera exemplar av blivingad griishoppa, Sphingonotus caerulans L. cyanopterus Charp., som skrdmdes upp frf,n en liten grusviig. Omri- det, som iir skyddat som naturreservat sedan 1971, domineras av hdllmarker och hiillmarkstall- skog och utgcirs av en lingstrAckt halvo ut i Ostersjon. Berggrunden bestir av urberg med inslag av grcinsten.

Arten 6r i Sverige tidigare endast kdnd frAn

Oland, Gotland, Bohusliin och Viistergotland (Griteborgstrakten) (Ander 1951, Sandhall &

Ander 1978, Holst 1986, Kindvall & Denuel 1987) (Fig. 1). Den lever pA Oland pi alvarmar-

ker diir den tycks foredra kalkhiillar som dr tdckta av ett tunt lager vittringsgrus. PA Gotland finns den likasA pi alvarmarker men dven i grus- tag. I Bohusliin lever arten pfl sol<ippna hdllar niira havet. I ovriga Norden iir den i Norge fun- nen sparsamt och lokalt i sodra kustomridet i lik- nande miljo som i Bohusliin (Wahlgren 1910). I Finland f6rekommer den ddremot pi sandstriin- der och flygsandfiilt pA <iar i skdrgirden i syd-

vdstra delen av landet (Krogerus 1932, Albrecht te7e).

Jag har sedan upptdckten bescikt Asvikelandet flera ginger och pitraffat blAvingad grdshoppa varje ir. Vid en mindre inventering 1991 konsta- terades att arten iir utbredd 6ver ett itminstone 2 km2 stort omride. Den tycks foredra stora <ippna

hdllar som endast iir bevuxna med pAskrislavar (Stereocaulon spp.) och olika skorplavar (Fig. 2 och 3).

Hur liinge arten har funnits pA platsen iir omcij-

ligt att svara pA. Ytterligare inventeringar kom- mer att genomfciras under kommande ir frir att

ta reda pi hur utbredd arten iir och om den iiven finns pi angrdnsande <iar i skiirgArden. Det aktu- ella omridet bes<iks ganska siillan av entomolo- ger och mcijligheten att den funnits ddr ldnge och undgitt uppteckt dr diirfor stor. Artens ndrmaste ktinda fyndplats iir alvarmarker pi norra Oland (Wahlgren 1910, 1915). Figelvdgen iir avstindet dit ca 90 km.

Den blSvingade griishoppans splittrade utbred- ning visar enligt Wahlgren (1912) att den iir en

relikt frin nAgon tidigare period efter istiden med ldmpligare klimat. Fcirekomsten pi oar i den finliindska skArgirden har i andra sidan f<ir-

Fig. 1. Utbre.dningen fdr bldvingad griishoppa i Sverige.

Fyndet vid Asvikelandet i norddstra Smdland (Ostergdt- lands liin) iir markerat med en kvadrat.

Distribution for Sphingonotus caerulans in Sweden.

The new locality at Asvikelandet in the province of Smd- land is marked with a square.

55

(2)

Fig. 2. Bldvingad griishoppa frdn Asvikelandet sittande pd lavik berghiill, 4 aug. 1989. Foto: Magnus Wadstein.

Sphingonotus caerulans from Asvikelandet.

Fig. 3. Biotop fdr bldvingad griishoppa vid Asviketan- det, 4 aug. 1989. Stora 6ppna hiillar bevuxna med pdsk-

ris- och skorplavar. Foto: Magnus Wadstein.

Habitat for Sphiagonofiu caerulans at Asvikelandet.

Large flat rocks with lichens (e.g. Stereocaulon spp.).

anlett spekulationer om arten i sen tid kan ha spritt sig till nya platser i Nordeuropa (Nordman 1963a och b). Bla nemns transport av barlastjord via fartyg som en tdnkbar m<ijlighet. Vidare att iigg frin vissa arter av hoppriitvingar kan over- leva ganska liinge i vatten och diirfcir kanske kan sprida sig till nya platser via floder eller havsvat-

ten (Nordman 1963b). Ander (1949) niimner ocksa att jord med iigg skulle kunna transporte- ras med isblock.

Tack

Stort tack till Oskar Kindvall och Sven-Ake Berglind frir vdrdefull bearbetning av manuskriptet. Ett stort 56

Ent. Tidskr. 114 (1993) tack ocks6 till Kjell Ander (t) som uppmuntrat mitt in- tresse fcir hoppriitvingar och bl.a. givit mig tips pi litte- ratur som varit underlag till denna artikel.

Litteratur

Albrecht, A. 1979. Utbredningen av rdtvingar, kacker-

lackor och tvestjartar i ostra Fennoskandien (Orthoptera, Blattodea, Dermaptera).

- Notulae

Ent. 59:5]-64.

Ander, K. 1949. Omocestus haemorrhoidalis Charp. in Schweden.

- Opusc. ent. 14:121-149.

Ander, K. 1951. Insektsliv i Viisterg6tland. In: Swan- berg, P.O. & Curry Lindahl, K. (eds.). Natur iViist- ergcitland, s. 155-164. Stockholm (Svensk Natur).

Holst, K. 1986. The Saltatoria (Bush-crickets, crickets and grasshoppers) of Northern Europe.

- Fauna

ent. scand. 16.

Kindvall, O. & Denuel, A. 1987. Sveriges virtbitare och griishoppor. Sollentuna (Fiiltbiologerna).

Krogerus, R. 1932. Uber die Okologi und verbreitung der Arthropoden der Triebsandgebiete an den Kiis- ten Finnlands.

- Acta Zool. Fel:.n. 72.

Nordman, A.F. 1963a. Zur Kenntnis det Orthopter- fauna auf den isolierten Ausseninseln mitten im Fin- nischen Meerbusen.

- Mem. Soc. pro Fauna et Flo- ra Fenn. 39 (1962-1963).

Nordman, A.F. 1963b. Die in Finnland vorkommende Sandschrecke, Sphingonotus caerulans (L.) cyanop- terus Charp. ist jedenfalls kein gut Flieger.

- Mem.

Soc. pro Fauna et Flora Fenn. 39 (1962-1963):141- 143.

Sandhall, A. & Ander. K. 1978. Griishoppor, syrsor och deras sldktingar. Vasteres (ICA bokf6rlag).

Wahlgren, E. 1910. Xeroterma relikter i Olands alvar- fauna.

- Fauna och flora 5 (5-6): 264-277.

Wahlgren, E. 1912, Sphingonotus cyanopterus in Schweden.

- Zeitschrift ftir Wissenschaftlige Insek- tenbiologie 8 (5): 17G179.

Wahlgren, E. 1915. Det riliindska alvarets djuwiirld.

Ark. Zool. 9 (19): 117. -

Summary

A population of the Slender Blue-winged Grass- hopper, Sphingonotus caerulans L., is for the

first time reported from the east coast of the Swedish mainland, in the province of Smiland.

The habitat is characterized by large flat rocks

with lichens (e.g. Stereocaulon spp.) near the seashore.

Magnus Wadstein, Eken Hulta, 5-585 96 Linkd- Ping.

References

Related documents

Promemorian argumenterar för att regeringen bör föreslå riksdagen att det antal platser som fördelas på grund av resultat på högskoleprovet, till de högskoleutbildningar där

Högskolan ställer sig inte bakom förslaget att regeringen ska frångå den av riksdagen godkända huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskoleutbildning vid

Utbildningsdepartementet ombetts att yttra sig över ”Möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan

anmälningsdag. Detta kan vara missgynnande för de sökande som planerat och sökt utbildning i god tid. Malmö universitet hade också önskat en grundligare genomlysning av

Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Promemorian - Möjlighet för regeringen att frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid

Stockholms universitet instämmer i huvudresonemanget i promemorian och tillstyrker därför förslaget att huvudregeln för platsfördelning vid urval till högskoleutbildning

Umeå universitets yttrande över Promemoria ”Möjlighet för regeringen att frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser

Beslutet måste också komma i någorlunda god tid – inte bara för att sökande behöver tid att förstå vilka regler som gäller för dem, utan högskolorna måste också få tid