Det var ett inten- sivt p r o g r a m med en bred variation av äm- nen, som j a g här skall kommentera i all kort- het

(1)

Rapport från TAG 83 - The 5th annual conference of theoretical archaeology group

Jennbert, Kristina

Fornvännen 1985, s. [52]-54

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1985_052 Ingår i: samla.raa.se

(2)

Kongresser

Rapport från TAG 8 3 — The Fifth Annual Conference of the Theoretical Archaeology Group

S e d a n 1979 har m a n varje år arrangerat kon- ferenser med teoretisk inriktning vid olika arkeologiska institutioner i England. J a g deltog i det femte mötet, som ägde rum den 12-14 d e c e m b e r 1983 i Cardiff. Syftet med konferen- serna är att debattera olika teoretiska ström- ningar och arbetssätt inom arkeologin och antropologin. Det var ett välbesökt möte med d e l t a g a r e företrädesvis från England men också från Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Spanien, D a n m a r k och USA.

Konferensen var uppdelad i 9 sektioner, som delvis löpte parallellt. Varje sektion omfattade 3—8 föredrag med gott om tid också för diskussioner, såväl efter varje föredrag som i slutet av sektionens arbete. Det var ett inten- sivt p r o g r a m med en bred variation av äm- nen, som j a g här skall kommentera i all kort- het.

Sektionen med temat Towards a Critical Hi- storiography o j Archaeology omfattade flera före- d r a g (James McVicar, Alison Girdwood, Pol- ly Fahnestock, Valerie Pinsky och G r a n t C h a m b e r s ) . M a n försökte se de bakomliggan- de faktorerna i det europeiska samhället som kan ha påverkat arkeologins utveckling. M a n var kritisk mot den arkeologiska forsknings- historia som ofta har skrivits. Denna ansågs v a r a b e r ä t t a n d e och beskrivande utan hänsyn till ett intellektuellt klimat med bakomliggan- de idéer. I sektionen gavs exempel på förut- s ä t t n i n g a r till att arkeologin utvecklades som den gjorde, från 1600-talet fram till början av 1900-talet, i s a m b a n d med den industriella tillväxten, vetenskapsidealens förändring och om h u r idéer om människan och hennes forn- tid skiftade.

U n d e r s ö k n i n g a r av bebyggelsemönster har lång tradition i England med nya impulser från New Archaeology på 1960- och 1970-ta- len. I sektionen Theoretical Approaches to the Sludy o j Settlement Patterns (Chris Scarre, Nick Starling, J o h n Howell, Richard Bradley, Jill

Fischer, Richard Hingley och Heinrich Har- ke) diskuterades olika teoretiska utgångs- p u n k t e r . Föredragen präglades av en kritisk hållning till metodiska problem. M å n g a av föredragen var kopplade till en analys av nå- got arkeologiskt material, h ä m t a t från Eng- land, Frankrike respektive Tyskland, från neolitikum till j ä r n å l d e r n .

I sektionen Material Culture Theory kritisera- des traditionell arkeologi och New Archaeolo- gy och m a n h ä v d a d e att en " M a t e r i a l Culture T h e o r y " borde utvecklas i en debatt mellan arkeologer, historiker, socialantropologer, et- nografier m. fl. M a n argumenterade för bety- delsen av att sammanföra etnoarkeologiska undersökningar med bearbetningar av arkeologiskt källmaterial. M a n betonade att den materiella kulturen var producerad med en historisk bakgrund och att den på så sätt kan avspegla sociala förändringar. Denna ut- g å n g s p u n k t , förenad med en helhetssyn av samhällets alla delar, kan leda fram till större förståelse för den materiella kulturen och det s a m m a n h a n g vari den producerades.

Dessvärre gavs inte några exempel i denna sektion på h u r en arkeolog, utan känt histo- riskt material, skulle kunna arbeta. Den materiella kulturens betydelse för att kunna för- stå samhällen visades genom undersökningar i Baringo ( l a n H o d d e r ) , Dogon (Paul Lane), det medeltida England (James McVicar) och grek-cypriotiska byar (Sheena Crawford). J a - mes Deetz höll ett explosivt och livfullt före- d r a g om 1600-talets U S A (kan läsas bl.a. i h a n s bok In Small Things Forgotten, The Archeo- logy o j Early American Lije, New York 1977), ett tankeväckande exempel. Russel H a n d s m a n gav en teoretisk överblick av synsätt och ar- betssätt med föredraget med titeln " W h y K a r l M a r x does not live in Litchfidd, Con- n e c t i c u t " .

Problematiken kring arkeologiska utgräv- n i n g a r i de engelska städerna presenterades i

Fornvännen 80 (1935)

(3)

Kongresser 53

sektionen Theoretical Approaches lo Urban Ar- chaeology (Steve Roskums, J o h n Schofidd, C h r i s t o p h e r Evans, Derek Keene och Martin C a r v e r ) . M a n efterlyste en teoretisk diskus- sion och visade på teoretiska och praktiska alternativ för att få möjlighet att förstå dyna- miken i den u r b a n a utvecklingen och för att få möjlighet att göra en meningsfull analys av

" d a t a b e r g e t " .

I sektionen Approaches to Archaeological Recon- structions: The Social Dimensions diskuterades ä m n e n av olika slag. Den mer teoretiska delen av sektionen b e h a n d l a d e b l . a . vetenskapliga arbetsmetoder, konsthistoriska aspekter och d a t a b e h a n d l i n g (James Bell, Mansel Sprat- ling, J a m e s D o r a n , J a m e s Whitley, B.R. Go- etze och M a r k G a r d i n e r ) . Marek Zwdebil t a l a d e om övergången till jordbruk i Dan- m a r k och Finland. Introduktionen av jordbruk tolkades utifrån ekologiska aspekter.

H a n föreslog att när en minskning av de ma- rina resurserna inträffade, tvingades männi- skorna att a n a m m a jordbruk. Steffen Stum- m a n n H a n s e n presenterade en alternativ modell till de tidigare katastrofteorierna (klimat- förändring, hunger, befolkningsökning) be- träffande övergången mellan bronsålder och tidig j ä r n å l d e r i D a n m a r k . Denna modell ba- seras på en analys av bebyggelse, åkersystem och g r a v a r och resulterar i modellen om ä g a n d e r d a t i o n e r till odlad mark.

Tidsbegreppet, långtidsprocesser respektive korttidsprocesser diskuterades i sektionen Time Scale and Forms o j Explanation (Geoff Bai- ley, Peter Burke och T i m Ingold). Det var intresseväckande att se hur man i olika tider och inriktningar, bland antropologer, historiker och filosofer uppfattat tidsbegreppet.

Nich T h o r p e inledde sektionen Ritual and Archaeological Analysis genom att presentera D u r k h e i m s och Goodys definitioner av riter för a t t på så sätt för arkeologer vidga begreppen om kult och rit. Det efterlystes en mer kontrollerad a n v ä n d n i n g av begreppen kult och rit inom arkeologin så att inte bara dessa tolkningar kommer fram när arkeologen inte riktigt kan förklara företeelser på annat sätt.

Därefter följde analyser av riter, kommunika- tion mellan människor m . m . i föredrag som b e h a n d l a d e material från olika perioder: pa-

leolitikum (Clive G a m b l e ) , det senneolitiska Wessex (Colin Richards och J u l i a n T h o m a s ) , senneolitikum och tidig bronsålder i England (John Barnatt) och j ä r n å l d e r n i södra Eng- land (John Barrett).

I sektionen Theory and Practice: Putting Theo- ry in its Place ville m a n avmystifiera teoribe- greppet och m a n argumenterade på olika sätt om h u r teori kunde relateras till praktiskt arkeologiskt arbete (Polly Fahnestock, Glynis J o n e s , T o d d W h i t d a w , Robert Bewley, Paul

H a l s t e a d och Roger T h o m a s ) .

I den skandinaviska sektionen The Nature oj Culture Change: Recent Works within Scandinavian Archaeology sattes det arkeologiska källmate- rialet s a m m a n med idéer som samhällsför- ä n d r i n g a r . I fyra föredrag behandlades olika aspekter på arkeologiskt källmaterial i sam- b a n d med några periodövergångar inom det skandinaviska området. Marie Louise Stig Sorensen inledde sektionen genom att ge en presentation av de olika arbetssätten som k ä n n e t e c k n a r studier av kulturella föränd- ringar i Skandinavien. Inriktningen att stude- ra varför s å d a n a skedde har delvis börjat er- sättas av studier om hur förändringar kan ha ägt r u m . Detta har medfört att det har ut- vecklats ett större intresse att undersöka skift- ningar som sker i den materiella kulturen för att på så sätt nå en förståelse för lokala och historiska aspekter på kulturförändringar.

U n d e r t e c k n a d talade om neolitiseringspro- cessen i Sydskandinavien. En analys av bo- platser och material, företrädesvis från Löd- desborgsboplatsen vid den skånska ö r e - sundskusten, ledde fram till en kritisk håll- ning till den tidigare periodindelningen som gjorts mellan Erteböllekulturen och den tidig- neolitiska T r a t t b ä g a r k u l t u r e n , samt till för- klaringar till jordbrukets introduktion som h ä n g e r s a m m a n h ä r m e d , d . v . s . diffusionisti- ska och ekologiska sådana. Istället framhölls att förändringar i den materiella kulturen har s a m b a n d med mekanismer i den sociala s t r u k t u r e n , vilket medför att introduktionen av j o r d b r u k relateras med en successiv för- ä n d r i n g , som ett resultat av relationer mellan olika lokala grupper. Anne Brigitte Gebauer redogjorde för en stilistisk analys av trattbä- garkcramik. Förändringar i dekorer sattes i

(4)

54 Kongresser

s a m b a n d med stabila respektive instabila sociala förhållanden, lokala respektive regiona- la skillnader i rituella aktiviteter och gravse- der. Karin Levinsen diskuterade processer b a k o m introduktionen av j ä r n . Kvantitativa och kvalitativa aspekter på hur och på vilka v ä g a r j ä r n e t introducerades relaterades till ett socialt s a m m a n h a n g , för att på så sätt resone- ra om j ä r n e t s funktion och vidare betydelse i samhället. Elisabeth Vestergaard använde litterära källor i mening att belysa utvecklingen av det medeltida samhället. Utifrån en analys av sociala strukturer framlagda i sa- g o r n a diskuterades relationen mellan kungen och hans följe.

D e l t a g a n d e t i T A G 83 gav ett utmärkt tillfälle a t t få en inblick i de nuvarande teoretiska s t r ö m n i n g a r n a inom antropologin och arkeologin. Dessvärre är det lå arkeologer från Skandinavien, som deltagit i mötena. Konfe- renserna är ö p p n a och vem som önskar kan a n m ä l a sitt intresse. Reklamen är emellertid dålig. Universitetsinstitutionerna bör ha programutskicket i alla fall i september, till m ö t e n a som brukar vara i december.

Konferensen i Cardiff med de många äm- n e n a i de olika sektionerna och efterföljande diskussionerna var ytterst kritisk till en ateo-

retisk arkeologi. M a n strävade i flera inlägg att förankra teori med något arkeologiskt käll- material. M a n försökte också på olika sätt att u t v ä r d e r a olika inriktningar och ibland blev det en stark konfrontation. I många fall ut- trycktes en stark kritik mot New Archaeology eller s.k. processuell arkeologi. I stället fram- s k y m t a d e den s. k. post-processudla arkeologin, framförallt utvecklad av en grupp i Cam- bridge. Kritiken mot processuell arkeologi kom ä n n u tydligare fram på ett postseminari- um i C a m b r i d g e .

Det var stimulerande att delta i mötet. Det finns emellertid en sorglig tendens bland arkeologer och antropologer som är förtrollade av teoretiska resonemang, nämligen att an- v ä n d a ett synnerligen kryptiskt språk. Det är inte b a r a svårt för en utomstående att förstå u t a n även infödda engelsktalande arkeologer reagerade mot ordvalen. Men om man nu deltar i ett möte, som det i Cardiff, kan man j u be att få saker förklarade med vanliga ord.

Somliga tittar lite konstigt, men det gör j u ingenting.

Kristina Jennbert Institutionen för Arkeologi Krafts torg 1, 223 50 Lund