Under senare år har vi arbetat med ett invente- rings- och dokumentationsprojekt av Tjustbyg- dens hällbilder. Dessa har varit kända sedan 1634 (Goldhahn 2011) men har hittills rönt föga upp- märksamhet. Undantaget är hällbilderna vid Hjor- tekrog som dokumenterats och diskuterats av Dag Widholm (1998). Under vårt pågående fältar- bete har vi gång efter annan fått uppleva glädjen att göra betydande nyfynd av hällbilder. I det föl- jande presenteras tre iögonfallande exempel från Casimirsborgs ägor i Gamleby socken.
Allt sedan ominventeringen av Tjust i slutet av 1970-talet har Casimirsborg varit känt som en av Sveriges bäst bevarade bronsåldersmiljöer (Magnus- son 1979; Winberg 1979). Centralt i området tro- nar ett så kallat tjustgravfält på en långsmal höjd- rygg (Winberg 2003). Gravfältet är omkring 600 meter långt men blott 50–75 meter brett. Här finns flera karakteristiska bronsålderslämningar som rösen, en skeppsformad stensättning och en hällkista, samt flera stensättningar, mittblocks- gravar och skärvstenshögar. Flera skålgropsföre- komster var också kända samt en större hällbild med ett tiotal fotsulor och skålgropar (Winberg 2003; Petersson 2009). Anmärkningsvärda är även några stenröjda ytor mellan anläggningarna på gravfältet. De har tolkats som både boplatser och åkrar. Flera andra hällbilder och områden med gravar med datering till bronsåldern är kän- da i närområdet.
Skålgropsfat
Vi gjorde vårt första större nyfynd av hällbilder på Casimirsborgs ägor i september 2009. Det rör sig om en tio meter lång häll i krönläge med ca 90 skålgropar. Fynd av sådana brukar sällan väcka någon större uppmärksamhet, men dessa är sär- egna och väl värda en presentation. Skålgroparna i fråga bör snarare beskrivas som skålgropsfat. De
är mellan 1 och 24 centimeter breda och upp till 2,5 centimeter djupa. De är ytterst omsorgsfullt huggna – termen »formgivna» ligger inte långt bort – med en flat, möjligen lätt skålad, botten samt markerad mynningskant, och de påminner osökt om fat eller tallrikar. Flera har huggits in över ett antal skeppsmotiv (fig. 1). Omedelbart norr om och intill koncentrationen av skålgrops- fat finns ett glest prickhugget skepp som är hela 2,6 m långt. Av skeppens utformning att döma hör de till slutet av äldre bronsåldern, ca 1400–
1100 cal BC (Kaul 1998; Ling 2008), vilket ger en terminus post quem-datering för skålgropsfaten.
Här och var i närområdet finns mindre före- komster av liknande skålgropsfat, men de är inte bredare än runt 10 cm. Även dessa är noggrant formgivna. Till sist ska nämnas att hällen ligger i en backe med en överväldigande rikedom på andra (likaså nyfunna) hällbilder.
Häll med 101 skepp
I april 2010 var vi åter i fält och påträffade första veckan ytterligare ett 20-tal hällbildsplatser på Casimirsborgs ägor. Den som utan tvekan över- raskade oss mest var en 30 meter lång häll som under bronsåldern låg strandnära i en naturhamn:
den uppvisar hela 101 inhuggna skepp, en hand- full djurfigurer, en människofigur, en spiral, en korsformig figur och ett antal skålgropar (fig. 2).
Att döma av skeppens stil verkar merparten vara gjorda under den mellersta delen av bronsåldern.
Kontexten (hamnläget, mittemot en nyupptäckt fornborg) och det stora antalet skepp på en sam- manhängande yta är närmast unik och det är få platser i Skandinavien som kan uppvisa fler in- huggna skeppsmotiv på en och samma hälltavla.
Som marginalkommentarer kring den stora hällen finns några mindre bildfält på sidorna och ovanför. Dessa innehåller skepp, ringfigurer och
Kort meddelande
Skålgropsfat, skeppshäll och solvagn: nyfunna hällbilder vid Casimirsborg i Tjust vid norra Smålandskusten
enstaka skålgropar. Mest anmärkningsvärd är en geometriskt utförd ramfigur, en specialitet för ost- kusten (Broström & Ihrestam 2010, s. 104).
Solvagn
Veckan därpå gjorde vi ytterligare ett spektaku- lärt nyfynd, denna gång i form av en så kallad solvagn (fig. 3; jfr Kaul 1998). Hällbilden har överst en stor skiva: två koncentriskt inhuggna ringar med radiella streck. Den mäter 38 gånger 28 centimeter och tycks vila på en ställning med två hjul som vardera uppvisar åtta ekrar. Vi tol- kar motivet som en solskiva på en vagn i stil med den kända solvagnen från Trundholm mosse på Själland. Liknande motiv är sedan tidigare en- dast kända från Bohuslän, t.ex. Backa i Brastad (Kaul 1998; Broström 2005), och detta är det förs- ta tydliga exemplet från ostkusten. (Angående hästdragna solskivor utan vagnsantydningar, se Wikell et al. in press.)
Så gott som identiska motiv finns också som bronsföremål på ostkusten och Gotland. En lös- funnen solskiva har påträffats vid Kurum i kust- socknen Tryserum, blott 25 km norr om Casi- mirsborg (Elfstrand 2001). En liknande med kon- centriska ringar och från centrum utåtstrålande streck finns även i det rika depåfyndet från Eskel- hem på Gotland (Montelius 1887). Noterbart är att det fyndet även innehåller hästutrustning, vil-
ket styrker vår tolkning av en solvagn. De övriga hällbilderna kring solvagnen i Casimirsborg do- mineras av olika ringformade figurer samt ett 20- tal skepp. Anmärkningsvärt är att inga skålgro- par har påträffats på denna häll.
Nyfynden av hällbilder är framtagna inom ramarna för projektet »Bilder av Ostkustens bronsålder» som be- kostats genom generösa anslag av Crafoordska Stif- telsen, Berit Wallenbergs Stiftelse och Kungliga Patrio- tiska Sällskapet. Projektet leds av Joakim Goldhahn vid Linnéuniversitetet.
Referenser
Broström, S-G., 2005. Några nyfynd av hällristningar.
Goldhahn, J. (red.). Mellan sten och järn. Del II. Rap- port från det 9.e nordiska bronsålderssymposiet, Göte- borg 2003-10-09/12. Gotarc C 59. Göteborgs univer- sitet.
Broström, S-G. & Ihrestam, K., 2010. Ostkustens häll- ristningar. Nyupptäckter från Simris till Fyris de senaste 30 åren. Alexandersson, K. et al. (red.). Forn- tid längs ostkusten 1. Blankaholmsseminariet de två förs- ta åren. Västerviks Museum.
Elfstrand, B., 2001. Solgudens folk. Borna-Ahlkvist, H. & Lindeblad, K. (red.). Östgötafynd från stenålder till stormaktstid. Riksantikvarieämbetet UV-Öst.
Linköping.
Goldhahn, J., 2011. Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentationer – en notis hahn. —Detail of a rock art panel where large saucer-like cupmarks are superimposed on a ship image.
Fig. 2. Skeppshällen. Foto och montage: Joakim Goldhahn. —101 ships on one panel.
Fig. 3. Solvagn. Foto: Joakim Goldhahn.
—Sun chariot.
om Johannis Haquini Rhezelius antikvariska resa till Öland och Småland 1634. Fornvännen 106.
Kaul, F., 1998. Ships on bronzes. A study in Bronze Age reli- gion and iconography. Köpenhamn.
Ling, J., 2008. Elevated rock art: towards a maritime understanding of Bronze Age rock art in northern Bo- huslän, Sweden. Gotarc B 49. Göteborgs universi- tet.
Magnusson, G., 1979. Forntid i Tjust. I ljuset av den senaste fornminnesinventeringen. Tjustbygden 36.
Västervik.
Montelius, O., 1887. Bronsåldersfyndet från Eskel- hem. KVHAA:s Månadsblad 6. Stockholm.
Petersson, M., 2009. Hällristningar vid smålandskusten.
Rengörning och dokumentation 2007–2008. Fortsätt- ning på RANE-projektet i Kalmar län. Rapport 2009:
1. Kalmar läns museum.
Widholm, D., 1998. Rösen, ristningar och riter. Lunds universitet.
Wikell, R.; Broström, S-G. & Ihrestam, K., in press.
Första solhästen på ostkusten. Fornvännen.
Winberg, B., 1979. Tjustbygdens bronsålder – några kommentarer kring tre kartor. Tjustbygden 36. Väs- tervik.
– 2003. Rösen och rösebyggare längs smålands- kusten. Kalmar län 2003. Kalmar.
Sven-Gunnar Broström, botark@swipnet.se Joakim Goldhahn, joakim.goldhahn@lnu.se Kenneth Ihrestam Roger Wikell, rodgeir@yahoo.com
